Boken ”Nobelfysik i vardagen – 100 Nobelpris förklarade i en mordgåta” vänder sig till alla nyfikna som vill förstå Nobelprisen i fysik och deras tillämpningar på ett lättbegripligt och spännande sätt. Trots att många Nobelpris kan verka obegripliga och behandlar avancerad fysik har de ofta lett fram till tillämpningar som vi idag har stor glädje av. I boken kan man bland annat läsa att Albert Einsteins avancerade teorier om hur gravitation och fart ändrar tiden är en förutsättning för att få en GPS-mottagare att fungera. Några andra exempel som behandlas är Internet, tv, dvd, röntgenapparater och mobiltelefoner.
Författare är Patrik Norqvist och Maria Hamrin, båda lektorer på fysikinstitutionen vid Umeå universitet. De har tillsammans tidigare gett ut den uppskattade boken ”Fysik i vardagen”. Båda böckerna passar även utmärkt för dem som saknar naturvetenskaplig bakgrund, eftersom ingen avancerad fysik eller matematik används i förklaringarna.
”Nobelfysik i vardagen” är en detektivhistoria där ett par mordgåtor med fysikaliska förtecken utgör grunden för handlingen. Polisen tvingas ta hjälp av två bekanta fysiker för att finna gärningsmännen. Rakel och Nicke från författarnas förra bok gör på nytt entré!
Polisens främsta ledtråd i mördarjakten är ett meddelande som får dem att tro att Nobelprisen i fysik kan leda fram till mördarna. För att finna gärningsmännen tvingas Rakel i detalj förklara samtliga Nobelpris och deras vardagstillämpningar så att även en vanlig polisman förstår dem. Dessutom kryddar hon ofta beskrivningarna med intressanta anekdoter om personerna bakom prisen. Nicke i sin tur arbetar ute på fältet och tar hjälp av sin allmänbildning i vardagsfysik för att hjälpa polisen gripa de galna fysikmördarna.
Precis som i författarnas tidigare bok vävs även många vardagliga fysikmysterier in i historien. Bland annat beskrivs varför vattenvågorna är parallella mot stranden, vad som händer om man blåser såpbubblor i extrem kyla, hur automatiska dörrar fungerar, varför ett radergummi bara suddar blyerts och varför växter inte gillar grönt ljus.
Patrik Norqvist och Maria Hamrin som båda doktorerat i rymdfysik vid Umeå universitet, forskar i rymdfysik och undervisar inom många andra områden av fysiken.
Boken går att beställa via http://www.studentlitteratur.se/32567 där du också har möjlighet att provläsa ett kapitel. Recensionsexemplar kan beställas via e-post från Studentlitteratur via gun.malmros@studentlitteratur.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Patrik Norqvist, institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 31, 070-696 03 11
E-post: patrik.norqvist@space.umu.se
Maria Hamrin, institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: 070 -32 58 038
E-post: maria.hamrin@space.umu.se
Avhandlingen tar avstamp i de välbevarade ekkistegravarna funna på Jylland från äldre bronsåldern (1700-1100 f. Kr.). Dessa gravar innehåller bland annat välbevarade klädedräkter. Dessa gravar såväl som andra gravar innehållande textilfragment och bronsföremål från Skåne, Danmark, Schleswig-Holstein och Niedersachsen har använts för att tolka olika samhällsstruktur under bronsåldern.
Ett sätt att visa kulturell tillhörighet är via huvudbonaden. Sophie Bergerbrant har visat att huvudbonaderna som bars av kvinnor i Sydskandinavien och Norra Tyskland kunde variera mellan olika områden. Exempelvis skiljer vissa gravar på Fyn ut sig genom att innehålla en egen typ av huvudbonad. Olika typer av huvudbonader kunde också användas för att signalera status inom den egna kulturella gruppen.
– Det fanns en övergripande kultur i Sydskandinavien under bronsåldern. Dock kan ett flertal lokala drag ses i materialet. Under bronsålderns lopp, ökar likheten i hur man relaterar föremål, exempelvis smycken och vapen, till kroppen. Olika kulturer har olika syn på när man anses vara barn, vuxen och gammal. Gemensamt för stora delar av Central- och Nordeuropa är att man redan vid 14 års ålder ansågs som vuxen i bronsålderns samhälle, säger Sophie Bergerbrant.
Bronsålderns samhälle var förändligt vilket visas i avhandlingen. Ett flertal strukturer förändrades, exempelvis kontaktvägarna. Medan andra samhälliga förhållningssätt som exempelvis synen på ålder verkar ha en mycket längre kontinuitet.
Disputationen sker den 9 juni i De Geersalen, Geovetenskapens hus.
Avhandlingens titel: Bronze Age Identities: Costume, Conflict and Contact in Northern Europe 1600-1300 BC.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Sophie Bergerbrant, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, tfn 08-16 10 53, e-post sophie.bergerbrant@ark.su.se
Via den gemensamma plattformen kan företagen exempelvis effektivisera sina inköp och hitta nya kunder och leverantörer. Trots den omvittnade nyttan av e-marknadsplatser, de ljusa framtidsbedömningarna och inte minst de kraftfulla investeringar som gjorts i branschen kämpar många e-marknadsplatser runt om i världen för sin överlevnad och försöker förstå vad som jännetecknar livskraftiga affärsmodeller och strategier.
– Den relativt begränsade forskning som finns om e-marknadsplatser ger tyvärr bara fragmentariska inblickar i området och det var därför vi i vårt avhandlingsarbete valde att utifrån ett helhetsperspektiv undersöka och beskriva hur e-handelsplatser fungerar. Det vill säga vilka utmaningar de möter, vilka strategier och affärsmodeller de tillämpar och vilka faktorer som är avgörande för deras framgång, säger Anne Engström.
– Undersökningen gjordes genom fallstudier av sex e-marknadsplatser från Europa och USA och resultatet visar på ett flertal faktorer som kan vara avgörande för om e-marknadsplatser når framgång eller inte.
Exempelvis är det ytterst viktigt att e-marknadsplatsen snabbt lyckas få tillräckligt många företag – såväl köpare som säljare – att göra affärer genom e-marknadsplatsen. Att ha teknisk expertis inom företag ses också som en framgångsfaktor och studie pekar också på att e-marknadsplatser som haft svårt att rätta sig efter den snabba utvecklingen inom branschen också haft svårt att nå framgång.
– Resultaten visar också att de flesta utmaningar som e-marknadsplatser har att brottas med är affärsrelaterade snarare än kopplade till de tekniska lösningarna, säger professor Esmail Salehi-Sangari, den andra av de båda författarna till avhandlingen.
– Även om det är en stor utmaning i sig att få många företag att ansluta sig till e-marknadsplatsen, så följs den ofta av en ny utmaning, nämligen att få dessa företag att verkligen nyttja e-marknadsplatsen. Vi menar att e-marknadsplatsen kan hantera det genom att till exempel erbjuda tjänster och lösningar som är värdefulla för både köpande och säljande företag och att deras respektive organisationer ”tränas” i att använda de olika tjänsterna/lösningarna.
– Allt eftersom konkurrensen ökar blir det allt viktigare att e-marknadsplatserna utvecklar sådana tjänster och lösningar i nära samarbete med kunderna och som baseras på deras faktiska behov.
Slutligen rekommenderas företag som planerar att ansluta sig till en e-marknadsplats – för att exempelvis effektivisera sina inköp – att införa ett handlingsprogram för förändringsarbetet och att skapa drivkrafter för personalen att ändra sitt sätt att arbeta. De ger företaget större möjlighet att införa e-marknadsplatslösningar smidigt och att snabbt komma igång med användningen.
Anne Engström är född i Eskilstuna och tog sin ekonomie kandidatexamen med marknadsföringsinriktning 2001.
Esmail Salehi-Sangari kommer ursprungligen från staden Rasht i Iran och är professor tillika ämnesföreträdare i industriell marknadsföring vid Luleå tekniska universitet.
Anne Engström och Esmail Salehi-Sangari disputerar den 4 juni, avhandlingens namn är Assessment of business-to-business (B2B) e-marketplaces’ performance.
Upplysningar: Anne Engström, tel. 0920-49 23 68, anne.engstrom@ltu.se, Esmail Salehi-Sangari, tel. 0920-49 16 59, 070-585 18 44, esmail.salehi-sangari@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Hiv är ett virus som framförallt är känt för att drabba immunsystemet, med immunbristsjukdomen aids som följd. Mindre känt är att hiv även tar sig in till det centrala nervsystemet och kan skada hjärnan. Ungefär 20 % av alla obehandlade patienter utvecklar ett demensliknande tillstånd som uppstår när immunsystemet i hjärnan aktiveras av viruset.
För att hiv-behandlingen ska minska virusmängden och immunaktiveringen i det centrala nervsystemet måste läkemedlen ta sig igenom blodhjärnbarriären. I studien mättes koncentrationen av tre olika hiv-läkemedel tillhörande läkemedelsgruppen proteashämmare i ryggvätskan från hivsmittade patienter.
– De patienter som fick ett preparat som kallas Kaletra fick tillräckligt med koncentrat i ryggvätskan för att hämma hiv-virusets förökning, men de andra två proetashämmarna gav för låga nivåer, säger infektionsläkaren Aylin Yilmaz.
Trots att hiv-behandlingen framgångsrikt sänker både virusmängd och immunaktivering i ryggvätskan är det en betydande andel av patienterna som efter flera års behandling visar tecken på en lätt immunaktivering i hjärnan.
– Vi tror att virusnivåerna i ryggvätskan är en av de viktigaste pådrivarna av denna immunaktivering. Om vi kan pressa ner virusmängden till ännu lägre nivåer kommer vi också att kunna sänka aktiviteten i immunsystemet ytterligare, säger Aylin Yilmaz.
Än så länge är det okänt hur skadlig den lätta immunaktiveringen är för patienterna i ett längre perspektiv. De flesta patienterna lever hela livet utan neurologiska symptom.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Antiretroviral treatment of HIV-1 in the central nervous system
Avhandlingen försvaras torsdagen den 14 juni, klockan 09.00, föreläsningssalen, Infektionskliniken, SU/Östra, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Aylin Yilmaz, leg. läkare, telefon: 070-920 54 06, e-post: aylin.yilmaz@infect.gu.se
Handledare:
Docent Magnus Gisslén, telefon: 031-343 55 19, e-post: magnus.gisslen@infect.gu.se
Att kunna höra när det finns något fel på hjärtat hos en hund kräver ett tränat öra. Det traditionella sättet för ett första urval är att med stetoskop lyssna efter blåsljud. Måttliga eller grava hjärtfel upptäcks relativt enkelt, men hundar med lindriga fel är lätta att missa.
Katja Höglund har i sin forskning specifikt studerat sjukdomen aortastenos vilket innebär en förträngning vid utflödet från vänster kammare i hjärtat. Hjärtat måste jobba hårdare för att få blodet att passera genom den trånga passagen ut till stora kroppspulsådern, vilket leder till turbulens och blåsljud. Sjukdomen kan i värsta fall resultera i plötslig hjärtdöd hos hunden utan att den tidigare har visat några symptom.
TIO VALPKULLAR STUDERADE
Aortastenos drabbar främst raser som boxer, new foundland, golden retriever och rottweiler. I sin forskning har Katja Höglund följt boxervalpar ur tio olika kullar. Valparna har studerats från sju veckor och sedan vid flera tillfällen fram till ett års ålder. Ur varje kull har hon valt ut två valpar, en med blåsljud och en utan blåsljud.
Boxer är en livlig hundras som gärna hänger på om någon vill busa med den. En del av studierna har därför gjorts på hundar som har utsatts för ansträngning eller annan typ av stress i form av ljud.
-Vi mätte hjärtfrekvens, blåsljudsgrad och flödeshastighet när hunden var i vila, när hunden hade fått springa i koppel och när den hade konfronterats med olika stimulus som skällande hund och pipande leksaker.
Att boxervalpar har svaga blåsljud från hjärtat är ganska vanligt, det finns hos cirka 50 procent, men en mindre andel valpar föds med kraftiga blåsljud och för dem är situationen allvarligare.
– Det är viktigt att kunna urskilja om ett blåsljud på hjärtat orsakas av aortastenos eller inte. Dels för att kunna ställa diagnos och ge en prognos för den enskilde hunden, men även för att välja ut lämpliga hundar för avel, säger Katja Höglund.
NY AVANCERAD TEKNIK
Förutom undersökning med stetoskop, EKG och ultraljud användes fonokardiografi, en grafisk registrering av hjärtljuden.
Med ny avancerad medicinsk teknik har frekvensinnehållet i blåsljuden analyserats. Dessutom har fraktaldimensioner använts för att analysera komplexiteten hos blåsljuden. Denna teknik har utvecklats i samarbete med forskare vid Linköpings universitet och har aldrig tidigare använts för analys av blåsljud på varken djur eller människor.
Ett elektroniskt stetoskop, som är kopplat till en dator, spelar in ljudsignaler från hjärtat under cirka tio sekunder. Digital analys av blåsljudsinnehållet visade att varaktigheten av blåsljudets förekomst över 200 svängningar per sekund är användbart för att skilja ut om ett lindrigt blåsljud är orsakat av aortastenos eller inte.
Denna analys i kombination med analys av blåsljudets komplexitet visade sig effektiv för att skilja mellan hundar med och utan stenos.
– En av målsättningarna med min forskning är att kunna bedöma betydelsen av ett blåsljud hos en 8-12 veckor gammal valp. Om valpen kommer att utveckla ett hjärtfel eller om blåsljudet kommer att försvinna har stor betydelse för uppfödare och valpköpare.
Inom den veterinärmedicinska forskningen söker man gärna efter komparativa effekter, det vill säga att forskningen på djur ska komma till nytta även för människor. Katja Höglund har i sitt arbete sett att den nya digitala tekniken kan bli användbar inom humanvården.
– En del barn föds med blåsljud på hjärtat, som hos de flesta växer bort efter några år. Dock skapar vetskapen en oro hos föräldrarna. Med den här tekniken skulle de mycket snabbare kunna få besked om blåsljudet är ofarligt eller inte, säger hon.
Veterinär Katja Höglund, försvarar sin avhandling Systolic Ejection Murmurs and the Left Ventricular Outflow Tract in Boxer Dogs, på institutionen för anatomi och fysiologi vid SLU fredagen 1 juni 2007.
För mer information:
Katja Höglund 0730-595 690 katja.hoglund@afys.slu.se
Ett vanligt hjälpmedel för att skapa modeller av till exempel väder, kemiska reaktioner och bollars rörelse är differentialekvationer. De matematiska verktygen för att studera dessa ekvationer på mjukt rundade områden är väl utvecklade och lösningarna som kallas funktioner går att bestämma. I verkligheten är det ofta så att området är starkt uppbrutet och uppvisar likformighetsmönster när det förstoras. Det är med andra ord ett fraktalt område.
Andreas Brodin undersöker i sin avhandling hur lösningar, eller funktioner, på fraktala områden kan delas upp i enklare funktioner, som kallas för wavelets. I fall dessa wavelets är väldigt enkla funktioner, konstanter, har några av undersökningarna som gjorts stora likheter med räknandet av får. Resultaten visar bl.a. att summan av de enklare funktionerna verkligen bygger upp funktionen. Dessutom har både delarna och funktionen samma släthetsegenskaper, d.v.s. de varierar på samma sätt.
Torsdagen den 7 juni försvarar Andreas Brodin, institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Multiwavelet Analysis on Fractals. Disputationen äger rum kl.10:15 i MIT-huset, hörsal MA121. Fakultetsopponent är docent Per-Anders Ivert, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Andreas Brodin kan nås på:
Telefon: 090-786 9362
E-post: andreas.brodin@math.umu.se
– Fackföreningarnas inställning till kvinnliga poliser var att de endast skulle ägna sig åt vissa arbetsuppgifter, helst sociala frågor och brottsförebyggande arbete riktat mot kvinnor och barn, berättar historikern Johanna Dahlgren som i dagarna disputerar med avhandlingen ”Kvinnor i polistjänst”.
När kvinnor började arbeta som ordningspoliser fanns sedan 50 år tillbaka en arbetsdelning mellan könen inom polisen. De så kallade polissystrarna hade arbetat inom kriminalavdelningarna med uppgifter av det slag som fackföreningarna ansåg passa för kvinnliga poliser. Patrulleringen var däremot starkt förknippad med maskulinitet, fysisk styrka, ansträngande skifttjänstgöring och risk för våld. Det var inte förenligt med en vårdande och hjälpande kvinnlighet, och i slutet av 1960-talet återupprättades en könsarbetsdelning inom polisen.
Både manliga och kvinnliga ordningspoliser i Stockholm tillhörde fackföreningen Kamraterna. Föreningen strävade under slutet av 1950- och början av 60-talet efter att få bort kvinnliga poliser från patrullering i uniform. Den försökte istället få kvinnorna omplacerade till centralavdelningen för att de därifrån skulle kommenderades att istället arbeta i civil tjänst inom kriminal- och ordningspolisen. Kamraterna hävdade samtidigt att manliga och kvinnliga poliser måste arbeta på lika villkor, det vill säga lika lön för lika arbete.
– Deras största farhåga var att kvinnliga poliser skulle slippa patrulleringen på grund av sin svagare fysik och få arbetsuppgifter som var mer eftertraktade och mindre betungande, fortsätter Johanna Dahlgren. Vanligtvis fick en manlig polis sådana uppgifter efter flera år som patrullerande polis och det befarades att kvinnorna skulle komma att befordras snabbare än sina manliga kollegor.
Även om fackföreningen Kamraterna fick polisledningen att gå med på att omplacera kvinnorna skedde det inte förrän i slutet av 1960-talet då det drevs igenom av Rikspolisstyrelsen. Myndigheten införde 1969 ett försök där kvinnliga poliser placerades vid skyddssektioner och utredningsenheter utan uniform. Den nationella fackföreningen Svenska Polisförbundet intresserade sig för frågan om kvinnliga poliser först i slutet av 1960-talet då de ställde sig bakom Rikspolisstyrelsens beslut att specialplacera kvinnliga poliser. Polisförbundet försökte se till att föreskrifterna efterlevdes, men beslutade att säga upp överenskommelsen om specialplaceringen efter att två kvinnliga poliser fått dispens att bära uniform av Kungl. Maj:t 1971.
Lördagen den 9 juni försvarar Johanna Dahlgren, institutionen för historiska studier och genusforskarskolan, Umeå universitet sin avhandling med titeln Kvinnor i polistjänst. Föreningen Kamraterna, Svenska Polisförbundet och kvinnors inträde i polisyrket 1957-1971. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är fil.dr. Lars Kvarnström, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, enheten för historia, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Johanna Dahlgren är uppvuxen i Handen utanför Stockholm men är sedan 1995 bosatt i Umeå. För mer information kontakta henne på e-post johanna.dahlgren@histstud.umu.se eller på telefon 090-786 99 83, 076-835 40 42, 0930-207 35.
Torbjörn Tännsjö inleder med en plenarföreläsning. Sedan pågår i olika salar föredrag inom sexton olika filosofiska inriktningar. Bland de medverkande finns givetvis många välkända namn inom svensk filosofi, men också filosofer från Storbritannien, Canada, USA, Sydafrika och Hongkong. Några exempel ur det omfattande föreläsningsprogrammet:
– Har kunskapen ett (mer)värde?
– Det etiska vardagsspråkets mening
– Religionsfrihet och den (o)nåbara sanningen
– Finns det ogiltiga skäl?
– Att mäta valfrihet
– Platon om mångförslagenhet och konsten att ljuga
– Frihetens fenomenologi
– Konsumentaktivism och pliktetik
– Är det tanken som räknas?
– Argumentationen i klimatfrågan
– Hypotetiskt samtycke i vården
Förutom föreläsningarna ingår också en workshop om filosofisk estetik och en paneldiskussion på temat Behöver skolan en värdegrund, i så fall vilken? Deltagarförteckning och detaljerat program med sammanfattningar finns på konferensens webbplats: http://www.ling.umu.se/filosofidagarna/
De sexton inriktningar som grupperar Filosofidagarnas program är: beslutsteori, estetik, filosofi och genus, fenomenologi, filosofins historia, kunskapteori, logik och matematikens filosofi, medvetandefilosofi, metafysik, normativ etik, politisk filosofi, religionsfilosofi, språkfilosofi, metafysik, skolområdets filosofi, vetenskapsteori och värdeteori.
Konferensen riktar sig till lärare, forskare, doktorander och studenter i filosofi samt till gymnasielärare, men är naturligtvis öppen för alla som är intresserade av filosofi. Föreläsningarna äger rum i den centrala delen av universitetsområdet, i det s.k. MIT-huset, Umeå universitet. Konferensen startar kl 13.00 den 8 juni i Aula Nordica med en välkomsthälsning av Inge-Bert Täljedal och plenarföreläsning av Torbjörn Tännsjö och slutar senast kl 15.00 den 10 juni.
Svenska filosofisällskapet bildades 1995 vid filosofernas ämneskonferens i Umeå för att främja svensk filosofi och stärka samarbetet mellan Sveriges verksamma filosofer. Vartannat år arrangerar sällskapet en nationell filosofikonferens, Filosofidagarna. Värdskapet växlar mellan olika filosofiinstitutioner i Sverige. De första filosofidagarna anordnades i Umeå 1995. Den gången deltog 130 filosofer varav ca 65 höll föredrag. Därefter har filosofidagarna arrangerats i Lund 1997, Göteborg 1999, Stockholm 2001, Linköping 2003 och Uppsala 2005. Sedan starten har antalet deltagare såväl som föredrag nästan fördubblats, vilket säger något om filosofiämnets expansion i Sverige. År 2007 är det återigen Umeå universitets tur att stå för värdskapet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna organisationskommittén:
Sten Lindström (Sten.Lindstrom@philos.umu.se), 070-213 01 78
Bertil Strömberg (Bertil.Stromberg@philos.umu.se) 070-656 09 82, eller
Lars Öhman (Lars.Ohman@philos.umu.se ) 090-786 68 07
Surmatz disputerade 1997 vid universitetet i Göttingen med en avhandling om översättningar av Pippi Långstrump. Hon har publicerat ett stort antal forskningsartiklar och böcker om barnlitteratur, postkolonialism, Ibsen, Lindgren och Linné – hennes andra stora forskningsintresse.
Surmatz har suttit i juryn för tyska statens litteraturpris för ungdomslitteratur och har valts in som medlem i The Linnean Society i London.
Under sin gästprofessur vid Växjö universitet hoppas Surmatz kunna föra samman sina två huvudintressen i forskningen – Astrid Lindgren och Carl von Linné.
– Astrid Lindgren är känd för sina intensiva naturskildringar. Hennes sätt att beskriva och väva in naturen i sina berättelser är djupt rotat i en svensk tradition att beskriva landskap, en tradition vi kan spåra kanske ända tillbaka till Linnés reseskildringar. Genom att föra samman dessa två världar – Lindgrens och Linnés – och låta dem belysa varandra, hoppas jag kunna förstå detta genuint öppna sätt att beskriva naturen och hur den tilltalar och överväldigar oss läsare, skriver Astrid Surmatz i sin ansökan.
Gästprofessuren finansieras av Vimmerby kommun, svenska Rädda Barnen samt Växjö universitet. Professuren, som kan vara upp till ett år, kan hållas av internationellt prominenta forskare inom olika fält som på något sätt knyter an till Astrid Lindgrens liv och arbete.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Åberg, prefekt på Institutionen för humaniora, telefon: 0470-70 98 04, e-post: anders.aberg@vxu.se eller Kerstin Brodén, forskningsinformatör, Växjö universitet, telefon: 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se.
Högupplöst bild av Astrid Surmatz finns på:
http://www.vxu.se/presscenter/pressreleaser/pressbilder/astrid_surmatz/
Samarbetet innebär att Nobel Biocare under fem år finansierar en gästprofessur i materialinnovation för Zhijian Shen vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi. Avtalet är värt 5,5 miljoner kronor.
– Det finns idag ingen motsättning mellan grundforskning och applikationsdriven forskning, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet. Den här modellen har en rad fördelar, vi bygger band med industrin, våra studenter kommer i kontakt med möjliga framtida arbetsgivare och vi får möjlighet att placera projekt hos samarbetspartners, fortsätter Kåre Bremer.
Samarbetet sker inom ramen för EXSELENT, ett av fyra centrum inrättade av VINNOVA under 2006. Syftet är att stödja starka forskningsmiljöer i samarbete med industrin. VINNOVA respektive Vetenskapsrådet stödjer EXSELENT under en tioårsperiod med fem miljoner kronor var årligen.
– Avtalet med Stockholms universitet understryker Nobel Biocares strategiska engagemang för att stödja och medverka i forskning och utveckling i världsklass. Det är ytterligare ett viktigt steg i vårt åtagande i att stödja ansträngningar för att hitta de bästa lösningarna inom modern tandvård för tandläkarnas och patienternas bästa, säger Heliane Canepa, VD för Nobel Biocare.
Samarbetet med Stockholms universitet är en del av Nobel Biocares strategiska engagemang inom vetenskaplig forskning och expertis. Nobel Biocare bedriver formella samarbeten med 60 akademiska institutioner och 600 oberoende forskare världen över.
För ytterligare information kontakta:
”James” Zhijian Shen, oorganisk kemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 23 88, mobil 073-92 392 61, e-post shen@inorg.su.se
Sven Lidin, professor, oorganisk kemi, dekanus vid Kemiska sektionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 12 56, mobil 070-930 2930, e-post sven@inorg.su.se
Roger Strandahl, Head of Communications, Nordic, Nobel Biocare, tfn 031- 778 8705, mobil 0708 338705, e-post Roger.Strandahl@nobelbiocare.com
För bilder kontakta: Maria Erlandsson, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Fakta om ”James” Zhijian Shen
”James” Zhijian Shen började sin bana vid Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi år 1993, då som post doc. Han kom sedan att bli forskare, projektledare och docent vid samma institution. Innan han kom till Sverige doktorerade han i materialkemi och teknik vid universitetet i Zhejiang år 1990. Zhijian Shen har initierat och drivit ett brett spektrum av forskning nära industriella applikationer. Under sina 13 år vid Stockholms universitet har han, som projektledare och/eller forskare, genomfört projekt sponsrade av Vetenskapsrådet, VINNOVA, EU och ett flertal industriella samarbetspartners.
Fakta om EXSELENT
VINN Excellence Center är ett tioårigt program för starka forsknings- och innovationsmiljöer. Varje centrum tillhör ett universitet eller högskola och bygger på samverkan med näringsliv, forskningsinstitut, andra forskningsorganisationer och offentlig verksamhet. VINNOVA och medverkande parter satsar närmare 4 miljarder kronor på sammanlagt 19 VINN Excellence Center i Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm och Uppsala. Varje centrums FoU-verksamhet omfattar under 10 år cirka 210 miljoner kronor, varav upp till 70 miljoner från VINNOVA.
Journalisten Berit Nygård har, på uppdrag av FAS, intervjuat forskare i Sverige om hur livsvillkor, utbildningsnivå, gener, etnicitet och sociala nätverk påverkar hälsan.
Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förvaltningar, skola, vård och omsorg samt utbildare och politiker. Alla som är intresserade av frågan om ojämlikheten i hälsa, i livskvalitet och livslängd för olika samhällsgrupper kan ta del av den populärvetenskapliga forskningsinformationen.
Media är välkomna att beställa ett recensionsexemplar.
Beställningsinformation:
Den ojämlika hälsan beställs genom Hellmans förlag
Tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer.
ISBN 978-91-89602-30-4
Från den 5 juni finns boken på www.fas.se/bokhandel
Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
___________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96 annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.
Det gäller alla vetenskapsområden. Programmen kan involvera nationella och internationella forskare och användare. Forskningsprogrammen sträcker sig ofta över många år och involverar stora grupper. Ett nyckelord är samarbete. Det betyder att arbetet ofta sker över forskningsområdenas disciplingränser men även mellan forskare och dem som ska använda resultaten.
Resultaten kan bland annat leda till nya affärsmöjligheter och nya förvaltningsmodeller för Sverige och världen och skapar även nya ringar på vattnet i form av uppbyggd kompetens, fler nätverk och nya forskningsområden.
Sista ansökningsdag är 20 september år 2007.
Kontaktinformation
BrittMarie Bertilsson
Programansvarig
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Olof Olsson
Programansvarig
E-post: olof.olsson@mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Pocketboken presenteras klockan 12 onsdagen den 13 juni. Medverkande författare som ger sin bild och svarar på några av ovanstående frågor är:
Magnus Lindmark, Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet
magnus.lindmark@ekhist.umu.se
Bengt Hillring, Institutionen för bioenergi, SLU
bengt.hillring@bioenergi.slu.se
Tomas Kåberger, Internationella institutet för industriell miljöekonomi, Lunds universitet
tomas@kaberger.se
Julia Hansson, Institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola
julia.hansson@chalmers.se
Pål Börjesson, Institutionen för miljö och energisystem, Lunds universitet
pal.borjesson@miljo.lth.se
Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
theo.verwijst@vpe.slu.se
Kristina Holmgren, IVL Svenska Miljöinstitutet
kristina.holmgren@ivl.se
Tid: Klockan 12.00 till 13.30 Lunchsmörgås serveras från klockan 11.45. Vi startar kl 12.00.
Plats: Formas, Kungsbron 21, För karta se Formas hemsida www.formas.se
Kontaktinformation
OSA senast 11 juni till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61
Med personlighet hos djur menar man att individer agerar på ett konsekvent sätt, genom livet och i olika situationer de ställs inför. Ta till exempel en talgoxe som utforskar nya miljöer på ett flyktigt sätt tidigt i livet. Samma talgoxe kommer att fortsätta utforska flyktigt även då den blir äldre. Än mer intressant är att den kommer att vara mer aggressiv än andra mer noggrant utforskande talgoxar. Den kommer också att vara modigare inför nya situationer och att i genomsnitt få en annan position i grupphierarkin. Liknande personlighetsskillnader har hittats hos mer än 60 arter, som primater, gnagare, fåglar, fisk, insekter och blötdjur.
Trots personlighetsvariationens stora betydelsen för förståelsen av djurs och människors beteenden, vet vi väldigt lite om evolutionen av personlighet hos djur. Varför finns det olika personlighetstyper inom en och samma art? Borde vi inte förvänta oss att en viss personlighetstyp är mer framgångsrik än alla andra? Varför är inte individer helt flexibla i sitt beteende i stället för att uppvisa ett mått av rigiditet, som kan leda till ineffektivt beteende? Och varför hittar vi samma typer av karaktärsdrag kopplade till varandra hos olika arter?
Ett forskarlag bestående av Olof Leimar, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, Franz Weissing och Max Wolf (University of Groningen, Nederländerna) och Sander van Doorn (Santa Fe Institute, USA) ger nu möjliga svar på dessa frågor i en artikel som nyligen publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. I en teoretisk studie hävdar forskarna att personligheter i många fall formas av en enda underliggande princip: ju mer en individ riskerar att förlora (i fråga om framtida reproduktion), desto försiktigare bör individen agera, i olika situationer och konsekvent över tiden.
Forskarna har utgått från två grundläggande premisser för att nå denna slutsats. Den ena är att variation i personlighet ofta är förknippad med skillnader i risktagande, så att det finns riskbenägna och riskobenägna individer. De riskbenägna visar mer aggressivitet mot artfränder och är modigare i möten med rovdjur, och är även snabbare på att utforska nya miljöer. Den andra premissen är att individer ofta måste göra avvägning mellan nuvarande och framtida reproduktion. Ju mer resurser en individ satsar på reproduktion i år, desto mindre kommer finnas kvar till framtida möjligheter.
Med hjälp av en matematisk modell har forskarna visat att avvägningen mellan nuvarande och framtida reproduktion kan ge upphov till populationer där vissa individer satsar mer på framtida reproduktion än andra. Forskarna förväntade sig att dessa individer skulle vara mindre riskbenägna, eftersom de har mer att förlora än individer som satsar på omedelbar reproduktion.
Genom att utsätta individer för olika farliga situationer i sina simulerade försök kunde forskarna studera evolutionen av olika personlighetstyper. Det visade sig att individer som satsade på framtida reproduktion var obenägna att ta risker i olika sammanhang, till exempel möten med rovdjur och aggressiva interaktioner med artfränder, medan individer som satsade på omedelbar reproduktion uppvisade en mer riskbenägen personlighet.
– I vilken utsträckning dessa forskningsresultat kan tillämpas på mänskligt beteende är en öppen fråga, säger Olof Leimar.
Ytterligare information
Professor Olof Leimar, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 4056, 070-2850993, e-post Olof.Leimar@zoologi.su.se.
– Forskningsprogrammet rör hela åldrandeprocessen från de äldres arbetsförhållande och vägen ut från arbetsmarknaden till behovet av hjälp och service bland de allra äldsta, berättar Björn Halleröd.
– Det här är ytterligare ett bevis på att forskarna vid Umeå universitetet är väldigt framstående inom området. Universitetet har på kort tid fått tre stora anslag inom forskning om äldre, först ett Linnéstöd till projektet ”Den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor”, sedan FAS-centrum för global hälsoforskning och nu detta, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Forskargruppen har tidigare genomfört en ovanligt omfattande undersökning av äldres levnadsförhållanden. Det nya forskningsprogrammet bygger på den kompetens och tillgång till unika data som de systematiskt har byggt upp under en följd av år.
– Sverige har i likhet med stora delar av den övriga världen en snabbt åldrande befolkning och utmaningarna inför framtiden är gigantiska. Det övergripande syftet med forskningsprogrammet är att ta fram kunskap som ger oss bättre möjlighet att möta dessa utmaningar, säger Björn Halleröd.
De frågor som kommer att belysas är bland annat om det är möjligt att förmå äldre att stanna kvar i arbetslivet allt högre upp i åldrarna? Kan de äldre fortsätta jobba, vill de fortsätta att jobba, vill arbetsgivare ha en allt äldre arbetskraft eller vill man ha förnyelse av arbetsstyrkan?
En annan central fråga gäller vilka förväntningar vi kan ha beträffande hälsan bland de allra äldsta. Blir de äldre allt friskare eller leder den ökade livslängden till tilltagande ohälsa och växande vårdbehov?
– En viktig utgångspunkt för forskningen är att de äldre inte kan betraktas som en enhetlig grupp. Det finns stora skillnader vad gäller ekonomi, hälsa, sociala relationer med mera bland de äldre. En central uppgift inför framtiden är att bättre förstå orsakerna till dessa skillnader, dess konsekvenser och hur vi förhindra att grupper bland de äldre marginaliseras, konstaterar Björn Halleröd.
Pressbild på Björn Halleröd finns på:
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/forskare.html
Forskningsprojektet ingår i Umeå universitetes starka forskningsområde Välfärdsforskning.
Kontaktinformation
Björn Halleröd nås på:
Tel: 090-786 56 52
Mobil: 070 – 362 56 80
E-post: bjorn.hallerod@soc.umu.se
Beteckningen ”invandrarkillar” används däremot mer sällan om pojkar av utländskt ursprung som inte sticker ut utan sköter sitt skolarbete och smälter in i mängden. Och om invandrarflickor pratar lärare nästan inte alls, eftersom de upplevs som lugna och skötsamma, ja ”nästan som svenska”.
Det berättar Sabine Gruber, som har studerat hur lärare i en centralt belägen skola i en medelstor stad delar in barnen i olika kategorier. Hon disputerade den 11 maj vid Tema etnicitet, Linköpings universitet. Hon betonar att hon medvetet undvikit att göra sin studie på en förortsskola i en storstad.
– Jag tycker det är viktigt att rikta uppmärksamheten mot en typ av skola som sällan förekommer i forskning om etnicitet.
Hennes fråga var om lärarna delar in eleverna efter ursprung. Och det gör de. Grovt delas eleverna in i tre grupper; invandrare, svenskar – och så en tredje som varken är det ena eller andra, men klart problematisk: romer.
Men barnen klassificeras också utifrån kön och klassbakgrund, och framför allt hur de presterar. I tider av ekonomistyrning och konkurrens blir det allt viktigare med högpresterande barn, konstaterar Sabine Gruber.
När svenska barn har problem med skolarbetet, söker lärarna individuella förklaringar, eller i familjen. Barnens familjer kanske har problem eller saknar studievana. Men när barn med utländskt ursprung inte klarar skolarbetet betonas istället kulturella olikheter eller språksvårigheter. Lärarna har liten eller ingen kunskap om barnens familjesituation eller vilken studievana som finns i familjen.
Lärarna arbetar medvetet med frågor kring mångkultur och tolerans, men hamnar ändå situationer där toleransen har sin gräns. Två flickor som klär sig avvikande från normen i skolan får helt olika bemötande. Den duktiga somaliska flickan stöds i sin rätt att bära dok, medan den struliga romska flickans klädsel ses som ett problem.
Lärarna vacklar mellan ett pluralistiskt respektive assimilatoriskt förhållningssätt, skriver Sabine Gruber. De försöker bejaka mångkulturen, t.ex. genom att ordna särskilda dagar på det temat. Men i vardagen förväntar de sig ändå att eleverna ska bete sig som ”svenska”.
Begreppet tolerans har i sig en diskriminerande innebörd, visar Sabine Gruber. Det implicerar att någon ska tolereras av någon annan som då måste vara tolerant, dvs. en ojämbördig relation. Nästan komiskt blir det med besöket till moskén, där lärarna och eleverna tidigare år har fått träffa en väldigt trevlig och vidsynt imam. Men det här året har de otur, imamen är en ”riktig fundamentalist” som brer ut sig om mäns överhöghet över kvinnor. Han faller definitivt utanför det som kan tolereras. Lärarnas handfallenhet är uppenbar, det här är en situation som de inte är förberedda på. De följer heller inte upp den med samtal med eleverna efteråt.
Sabine Gruber diskuterar vad hon kallar för en oreflekterad vardagsrasism, som inte bottnar i enskilda personers onda vilja, utan i djupt rotade mönster och strukturer, men som i slutändan ändå leder till att barn ges olika chanser och förutsättningar.
– Idag pratar vi inte längre om rasmässiga skillnader, utan om kulturella olikheter. Men effekterna blir desamma.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Telefon till Sabine Gruber: 011 – 36 32 47, 013-10 18 85, e-post: sabine.gruber@isv.liu.se
