– Det saknas idag ofta behandling som kan rädda den svårt malariasjuke. Vi har nyligen utvecklat en substans som kan komma att hjälpa dessa patienter, säger Mats Wahlgren, professor vid Karolinska Institutet.

PRESSTRÄFF: Möt malariaforskarna Richard Idro från Kenya, Artur Scherf från Paris, Terrie Taylor från USA, Mats Wahlgren från Karolinska Institutet med flera fredagen den 15 juni klockan 13. Konferensen äger rum i Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Campus Solna. Anmälan till pressekreterare Sabina Bossi.

Malaria slår extra hårt mot gravida kvinnor och barn under fem år. Varje minut dör två barn i världen av malaria. De områden som drabbas är ofta redan hårt utsatta områden i Afrika, Asien och Latinamerika. Ett vaccin skulle utgöra en av de bästa långsiktiga lösningarna i kampen mot sjukdomen.

I januari i år publicerades en studie av forskare vid Karolinska Institutet som ger hopp om ett vaccin mot en svår form av malaria. Forskarna har i djurförsök med råttor och apor visat att en del av ett protein som finns i malariaparasitens röda blodkroppar kan användas för att utveckla ett vaccin. Genom att vaccinera mot just den delen av proteinet kan kroppen utveckla försvar mot sjukdomen. Forskarna håller just nu på att förfina vaccinet för att kunna utföra ytterligare tester.

Konferensen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, New York Academy of Science och The Earth Institute vid Columbia University. För att läsa hela programmet, se hemsidan:
http://www.nyas.org/events/eventDetail.asp?eventID=8805&date=6/14/2007%208:30:00%20AM


För mer information, kontakta:

Professor i parasitologi, Karolinska Institutet
Mats Wahlgren
Tel: 08-524 872 77
Mobil: 070-556 12 46
E-post: mats.wahlgren@ki.se

President of New York Academy of Sciences
Ellis Rubinstein,
Tel: +12122988686
web: http://www.nyas.org/

Director of Global Health Initiative, The Earth Institute at Columbia University
Joanna E. Rubinstein,
Tel: +1212 854 2583
E-post: jr2073@columbia.edu
Web: http://www.earthinstitute.columbia.edu
http://www.earth.columbia.edu/press/

Pressekreterare
Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Mattias Olsson, doktorand vid Karlstads universitet, har skrivit en avhandling om viltpassager och bland annat undersökt vilka faktorer som har betydelse för hur älg och rådjur använder passagerna. I undersökningarna har det genomförts spårningsstudier av viltpassager, undersökningar med hjälp av GPS-sändarmärkta älgar och kameraövervakning.

Viltpassager måste utformas på rätt sätt och placeras på platser som djuren normalt använder. För att få fram de bästa och mest kostnadseffektiva lösningarna när det gäller konstruktion, utformning och lokalisering av passager, studeras bland annat hur djuren använder dem. Det är också viktigt att ta reda på hur djuren rör sig i anslutning till vägar, med och utan stängsel.

Det visade sig att både älg och rådjur har specifika krav på hur passagen ska utformas. För rådjur är det viktigt att mänskliga störningar begränsas och att det finns möjlighet att söka skydd i närheten av passagen. För älgen har framförallt storleken betydelse. Är skyddet på en viltbro för dåligt stressas djuren vid passage och nyttjandet kan bli starkt begränsat. Även konventionella passager som exempelvis traktorportar med mera är ett komplement till viltpassager om de konstrueras efter djurens behov.

Sedan tidigare studier vet vi att stängsling reducerar rådjursolyckorna med cirka 55 procent och älgolyckorna med cirka 80 procent. Genom att kombinera viltstängsel med viltpassager fås ytterligare en säkerhetshöjande effekt och därmed också en ytterligare reducering av antalet viltolyckor. I ett studieområde med tre viltpassager för älg och rådjur längs E6:an nordväst om Uddevalla sjönk antalet rådjursolyckor med 70 procent och man dokumenterade en totalreduktion av antalet älgolyckor under de 31 månader sedan vägen stod färdig.

– I takt med en ökad utbyggnad av infrastrukturen är det viktigt att det också sker en ökning av åtgärder för våra vilda djur, säger Mattias Olsson. Viltpassager kommer att bli ett viktigt verktyg för att lindra vägars och järnvägars negativa effekter.

Vägtrafik och infrastruktur påverkar miljön och den biologiska mångfalden. I Sverige dödas minst 30 000 grävlingar, 28 000 rådjur och 5 000 älgar av trafiken varje år, men mörkertalet är stort. Det verkliga antalet kan vara det dubbla.

Arbetet med ett hållbart trafiksystem går bland annat ut på att minska trafikens påverkan på djur och natur. Viltstängsel kan minska olyckorna, men vägen och stängslet är samtidigt en barriär som kan bryta djurens naturliga rörelsemönster och isolera grupper av djur från varandra. För att minska viltolyckorna och underlätta djurens rörelser över vägen byggs olika typer av viltpassager, bland annat vilttrummor, viltbroar och viltportar.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Mattias Olsson, tfn 054 700 1996.

I Sverige finns nästan 800 vindkraftverk. Flertalet har byggts utmed kusterna och inom slättområdena i södra Sverige, men nya verk sätts nu upp i många delar av landet.
– Många beskriver vindkraftverk som miljövänliga, effektiva och nödvändiga men de anses också vara fula och onaturliga. Och så låter de. Även om moderna vindkraftverk är relativt tysta i förhållande till sin storlek kan ljudet från rotorbladet höras tydligt i vissa väderförhållanden, säger Eja Pedersen.

I studien fick drygt 1000 personer som bor nära vindkraftverk svara på en enkät om hur de upplevde ljudet. Av dem som lever med en ljudnivå som ligger strax under Naturvårdverkets norm för vindkraftverk (40 decibel) svarade 14 % att de var ganska störda eller mycket störda av ljudet.
– Mest störande upplevdes de ljudkaraktärer som beskrev det aerodynamiska amplitudmodulerade ljudet, alltså det svischande, vinande och pulserande eller dunkande ljudet. Det är en typ av ljud som vårt hörselorgan lätt uppfattar, säger Eja Pedersen.

Risken att störas av ljudet från vindkraftverk var större på landsbygden än i villaområden, där bakgrundsljud i större utsträckning maskerar en del av ljudet från anläggningen och där de boende inte förväntar sig att det ska vara helt tyst. Risken att bli störd av ljudet var också större om man kunde se verket från sin bostad.
– Vindkraftverk är synliga objekt med en roterande rörelse som drar blicken till sig. Det visuella intrycket kan förstärka hörselintrycket, säger Eja Pedersen.

Det finns inga tidigare studier som visar hur människor påverkas av en så låg ljudtrycksnivå som vid 40 decibel. I denna studie fanns inga samband mellan självrapporterat hälsotillstånd och ljudtrycksnivå, men sänkt välbefinnande var relaterat till störning av vindkraftbuller.
– Beroende på hur omgivningen ser ut uppfattas ljudet olika och därför måste vi uppskatta hur mycket risken för störning ökar med ökad ljudnivå i olika miljöer när vi planerar att bygga nya vindkraftverkparker. Då ökar också förtroendet hos allmänheten och det kommer att stödja utbyggnaden av vindkraft, säger Eja Pedersen.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Arbets- och miljömedicin
Avhandlingens titel: Human response to wind turbine noise – perception, annoyance and moderating factors

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eja Pedersen, telefon: 035-16 71 39, e-post: eja.pedersen@set.hh.se

Handledare:
Docent Kerstin Persson Waye, telefon: 031-786 36 04, e-post: kerstin.persson-waye@amm.gu.se

För- och nackdelarna med ryggbedövning jämfört med intravenös bedövning med t ex morfin har ofta diskuterats och undersökts de senaste åren. Nu visar både Åsa Rudins studie och andra studier att ryggbedövning ger den bästa smärtlindringen. Med denna metod får patienten en slang tunn som en fisklina inlagd i ryggen, och kan själv via en pump styra tillförseln av smärtstillande medel.
– Ryggbedövning är mer tekniskt komplicerad och kräver oftare fininställning av doseringen. Men de patienter som får ryggbedövning upplevde mindre smärta och även mindre trötthet, förvirring och hallucinationer än de som får morfin, säger Åsa Rudin.
Typen av kirurgiskt ingrepp påverkar graden av smärta, men ingreppet i sig kan också påverka smärtbehandlingen. En av lundaforskarens studier visade att morfin bryts ner sämre hos patienter som genomgått större leverkirurgi, vilket innebär en ökad risk för biverkningar. Läkarna måste därför vara extra försiktiga med doseringen om man ger morfin i sådana fall.
Åsa Rudin har också undersökt om man redan före operationen kan förutsäga hur ont en patient får efteråt. 80 kvinnor som skulle steriliseras fick fylla i ett formulär om sin eventuella smärta före operationen och sitt allmänna psykiska välbefinnande. De fick också sin smärtkänslighet mätt genom en värmeplatta placerad på huden.
Studien visade att oro, ångest och andra psykologiska faktorer spelade en mindre roll när det gällde patientens smärtor efter operationen. Smärtkänsligheten, och om patienten i fråga hade smärtor redan före operationen, var de faktorer som hade störst betydelse.
Åsa Rudin skulle vilja se fler liknande studier på andra patientgrupper, så att man bättre kan bedöma vilka patienter som får mest ont efter ett ingrepp.
– Inom sjukvården vet vi ju att olika personer reagerar olika på smärta. Men vi har ingen möjlighet att på förhand avgöra vilka som kommer att få mer ont än andra, säger hon.
Med mer kunskap om detta, så skulle man kunna välja olika smärtlindringsmetoder till olika patienter som opereras för samma ingrepp. Att så bra som möjligt lindra smärtorna efter en operation är viktigt av många skäl, bl.a. för att svår smärta ökar både risken för komplikationer och risken för att utveckla långvarig smärta. Även om smärtbehandlingen förbättrats mycket på senare år, så upplever fortfarande uppemot en tredjedel av alla patienter medelsvår till svår smärta efter större kirurgiska ingrepp.

Avhandlingen heter Pain following surgery: management, outcome and prediction, och läggs fram den 16.6. En sammanfattning finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv ”Rudin” i sökrutan. Åsa Rudin träffas på tel 0706-57 17 49 eller e-post asa.rudin@med.lu.se.


Rönen presenteras i en artikel i senaste numret av Nature. De båda lundensiska författarna är professor Anders Lindroth och lektor Harry Lankreijer vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys. Forskargrupperna har undersökt hur olika faktorer som klimat, ålder och kvävenedfall påverkar utbytet av koldioxid mellan olika typer av skogsekosystem och atmosfären. Man har koncentrerat sig på att studera hur skogar på norra halvklotet påverkas. Bland annat har man undersökt vilken roll mänskliga aktiviteter som aktiv skogsskötsel och deposition av försurande ämnen spelar i det sammanhanget.

Det visar sig att försurningen i form av utsläpp av kväveoxider påverkar kolupptaget kraftigt. Det är i och för sig väntat eftersom kväveoxiderna gödslar skogen och får den växa snabbare. Det leder bl a till att mer kol binds i tillväxande vedmassa på grund av den ökade fotosyntesen.

– Men upptaget av kol när man kvävegödslar en skog är bara en tiondel så stort som när kväveoxiderna sprids från våra vägar via luften. I det förra fallet binder ett kg kväve fyrtio kg kol, i det senare fallet binder ett kg kväve 400 kg kol! säger Anders Lindroth och tillägger:

– Det paradoxala är alltså att nedsmutsningen av atmosfären genom försurning faktiskt motverkar växthuseffekten genom att upptaget av koldioxid från atmosfären ökar. Slutsatsen blir att människan aktivt genom skogsskötsel och passivt genom luftföroreningar mer eller mindre fullständigt kontrollerar kolupptaget i tempererade och nordliga skogar.

Forskarna har också konstaterat att skogarnas ålder spelar en viktig roll för koldioxidutbytet med atmosfären. Räknat på ett skogsbestånds hela livstid är det genomsnittsliga kolupptaget cirka hälften av det maximala som inträffar under ett bestånds medelålder.

– Med andra ord varierar kolupptaget kraftigt under en skogs livstid. Det är ingen tvekan om att det bör ha konsekvenser för hur vårt skogsbruk bör se ut. Men vilka konsekvenser? För att kunna svara på det krävs mera forskning, slutar professor Lindroth.

Kontaktinformation
Artikeln i Nature heter The human footprint in the carbon cycle of temperate and boreal forests. För ytterligare information nås professor Lindroth på tel 070 5738633.

När skog växer binds kol in i träden och därmed minskar halten av koldioxid i luften. Mänskliga aktiviteter såsom gödsling av jordbruksmark och förbränning av biomassa och fossila bränslen gör att halten av kväve i atmosfären stiger. Eftersom tillgången på kväve i de flesta fall begränsar trädens tillväxt i de boreala skogarna så ökar tillväxten när mer kväve släpps ut i atmosfären. Det innebär att fastläggningen av kol i den växande skogen ökar om kvävehalten i luften ökar.

Forskarna visar att mänskliga aktiviteter har en direkt påverkan på fastläggningen av kol, såväl direkt genom brukande av skogen som indirekt genom kväveutsläpp. Resultaten kan komma att förändra såväl den framtida skogsskötseln som förståelsen för kol- och kvävebalanserna i de boreala skogarna.

I en kommentar till artikeln, publicerad i samma nummer av tidskriften Nature, stödjer professor Peter Högberg, SLU, resonemanget men framhåller att i områden som är kvävemättade, till exempel tätortsnära skogar, kan ökad kvävetillförsel medföra bland annat läckage av kväve och förändringar i vegetationen.

Kontaktinformation
Achim.Grelle@ekol.slu.se, 018-67 25 55

Peter.Hogberg@sek.slu.se, 090-78 68 353

Människans arvsmassa innehåller omkring tre miljarder baser eller bokstäver och 1,5 procent av dem består av gener. Det finns också en annan kod som styr varje gen och bestämmer när och i vilken cell den ska vara aktiv, vilket ibland kallas för den epigenetiska koden. Arvsmassan finns i cellens kärna och har många proteiner bundet till sig, t ex transkriptionsfaktorer som styr generna.

I Claes Wadelius laboratorium har man studerat några transkriptionsfaktorer som orsakar ålderdiabetes och rubbad fettomsättning i levern. Man fann att det går att undersöka levande celler och upptäcka vilka gener som transkriptionsfaktorerna reglerar med en häpnadsväckande hög upplösning. Tillsammans med Jan Komorowski vid Linnaeus center för bioinformatik utvecklades en ny metod att tolka dessa data.

Tidigare har man trott att genaktiviteten styrs på liknande sätt hos människan och olika djurarter. Den största överraskningen med ENCODE-projektet är att människan och andra arter har utvecklat sin egen kod för hur generna ska styras. Genregleringen är också olika mellan olika organ hos människan. Det betyder att man måste läsa genregleringskoden i var och en av människans organ, vilket är ett mycket stort arbete.

– Genom internationellt samarbete har vi nu visat att en ny generation av genanalyser fungerar. Eftersom vi nu kan läsa den epigenetiska koden så kan vi på sikt förklara vilka epigenetiska skador som leder till cancer och våra vanligaste sjukdomar som åldersdiabetes och störningar i ämnesomsättningen, säger Claes Wadelius, professor vid institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet.

I projektet ingår flera forskargrupper från USA, samt forskare från Japan, Singapore, Storbritannien, Spanien, Schweiz, Österrike och Tyskland.

Kontaktinformation
Kontaktperson Claes Wadelius, 070-425 0583, Claes.Wadelius@genpat.uu.se

Konferensen behandlar spektroskopiska tekniker och kalibreringsmetoder som används för att säkerställa innehåll och kvalitet i till exempel jordbruksprodukter, trä- och skogsråvaror, livsmedel och läkemedel. Det handlar med andra ord om centrala metoder för en rad viktiga industrier.

NIR spektroskopi, är en förkortning av Nära infrarödspektroskopi och är en etablerad metod för

– Vi ser idag en utveckling där avancerad dataanalys och bildanalys av mikroskopibilder kombineras med spektroskopisk information. Det ger till exempel en möjlighet att få fram ny information hur aktiva läkemedelssubstanser i tablettform ska paketeras för att få bästa effekt. De avslöjar hur distributionen av biologiskt material i växter sker och är viktigt för bland annat medicinsk diagnostik av vävnadsförändringar, NIR spektroskopi har här i mångt och mycket lett utveckling, säger Lars Österlund, FOI, som är ordförande för konferensen.

Konferensen inleds på söndagen 17 juni med invigningstal av bl. a. kommunalråd Marie-Louise Rönnmark och Peter Flinn, president för det internationella NIR sällskapet.

– Det är med stor tillfredställelse som vi kan konstatera att Umeå i samarbete med Vasa på andra sidan Kvarken lyckats få hit en så viktig konferens som NIR2007, fortsätter Lars Österlund. Det är den största konferensen i sitt slag. Det är ett erkännande för den forskning som bedrivs i regionen, såväl som den attraktionskraft regionen har som konferensort Nästa gång blir det Thailand som står för värdskapet.

En rad internationellt kända profiler kommer att hålla föredrag på konferensen.

Ett 30-tal viktiga instrumenttillverkare, komponenttillverkar, analysföretag, och mjukvaruföretag ställer ut sina produkter i en separatutställning i anslutning till konferensen.

Läs mer om konferensen på:
http://www.nir2007.com/

Några av föreläsarna:
http://www.nir2007.com/?type=static&id=17&mo=39

Kontaktperson:
Professor, Lars Österlund, FOI Umeå
Tel: 090 -10 69 00
Mobil: 0702-56 24 25
E-post: lars.osterlund@foi.se

Fakta:
Ordet spektroskopi anger ordagrant att man tittar på ett spektrum. Historiskt har de spektroskopiska metoderna utvecklats ur iakttagelser av spektra som man får när ljuset passerar ett prisma. Men även när ljuset passerar genom en gas bildas mörka band eller linjer i spektret, beroende på att gasens atomer eller molekyler absorberat ljus av vissa våglängder. Spektroskopi är en vetenskap, som ger oss kunskap om struktur och uppbyggnad av allt från stjärnor och universum i stort till livsmedel. Svenska forskare har varit väldigt framgångsrika inom området. Manne Siegbahn fick 1924 Nobelpris för sina röntgenspektroskopiska upptäckter och hans son Kai Siegbahn fick Nobelpriset 1981 för sina bidrag till utvecklingen av den högupplösande elektronspektroskopin. Sune Svanberg i Lund är idag ledande inom tillämpad laserspektroskopi. Kemometri är en central metod för att tolka NIR spektra är en metod att med multivariat statistik optimera eller undersöka kemiska processer. Optimering genom att undersöka en variabel i taget ger ett annat (sub-optimalt) slutresultat än att undersöka hela systemet i en modell. Umeåforskaren Svante Wold var en av pionjärerna inom kemometri.

För att förstå hur lärares arbete i praktiken konstitueras, upplevs och skapas är det intressant att lyssna på vad lärarna själva har att säga. Karolina Parding, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i en så kallad professionssociologisk studie fokuserat på gymnasielärares arbetsvillkor och mer specifikt på deras handlingsutrymme.

– Utifrån ett antal intervjuer med gymnasielärare vid en gymnasieskola i Norrbotten har jag i huvudsak fått fram att lärarna ser handlingsutrymmet som a och o när det gäller att kunna utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt identifierar de förändrade omständigheter för sitt yrkesutövade och därmed också möjligheter att skapa handlingsutrymme, säger Karolina Parding.

Lärarna menar att i relation till främst olika policys, andra kolleger och elever så skapas – eller försvåras skapandet av – handlingsutrymme. När relationerna upplevs som positiva och givande menar man att handlingsutrymmet finns, medan man däremot tycker att handlingsutrymmet minskar om relationerna upplevs negativa och problematiska.

Studien visar också att olika lärare delvis har olika syn på vad läraryrket är och borde vara och Karolina Parding menar att två olika yrkesidentiteter har synliggjorts. Den ena krockar delvis med dagens sätt att organisera skolan – där exempelvis interdisciplinära arbetslag ofta upplevs som påtvingade och i realiteten inte givande i det dagliga arbetet, medan dessa lärare samtidigt saknar närhet och samarbete med sina ämneskolleger. I den gruppen hittar man också en del hinder när det gäller handlingsutrymme.

– Den andra yrkesidentiteten ligger närmare dagens organisation av skolan och de lärarna ser inte några större problem ifråga om handlingsutrymme. Trots olika yrkesidentiteter säger sig de båda grupperna ha stort handlingsutrymme, något som visar att man som enskild lärare till viss del själv kan välja hur man i praktiken förhåller sig till skolorganisationen och de förutsättningar som ges, säger Karolina Parding.

Karolina Pardings doktorsavhandling Upper secondary teachers’ creation of discretionary power – The tension between profession and organisation, med vilken hon disputerar den 18 juni, är i allra högsta grad aktuell. Inte minst på grund av skolans roll som en central, social institution i vårt samhälle, en institution i vilken lärarna har huvudrollen i egenskap av att vara de professionella yrkesutövarna.

Kontaktinformation
Upplysningar: Karolina Parding, tel. 0920-49 30 29, karolina.parding@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se

Henni Wanntorp, 1:e intendent vid Bergianska trädgården, tar emot det lilla trädet av biträdande utrikesminister Greg Hunt som en gåva från Australien. Bakgrunden till donationen är det pågående Linnéåret. Upptäckten av Wollemian är en vetenskaplig sensation. Trädet är ett levande vittnesmål om en sedan länge svunnen tid.

– Vi är självklart mycket tacksamma över att ha fått möjligheten att kultivera detta mycket speciella träd som blir ett unikt tillskott till våra samlingar, säger hon.

Greg Hunt, som tidigare i veckan deltagit i regeringens diskussion om klimatöverenskommelsen, överlämnar personligen trädet som en symbolisk gest för att uppmärksamma de åtgärder som krävs för att motverka klimatförändringar och för att skydda det globala skogsbeståndet.

Fakta om Wollemia (eng Wollemi pine, latin Wollemia nobilis):
Wollemian tillhör familjen araukariaväxter (Araucariaceae), där till exempel rumsgran ingår. Barken har ett säreget ”bubbligt” utseende. Trädet antas vara omkring 200 miljoner år gammalt och därmed härstamma från den så kallade Jurassiska perioden, det vill säga före den australiska kontinenten formades.

Wollemian upptäcktes den 10 september 1994, i en isolerad dal i ”Wollemi National Park” i New South Wales, ca 15 mil nordväst om Sydney. Wollemian är ett mycket sällsynt utrotningshotat träd och finns i vilt tillstånd i färre än 100 exemplar. För att skydda trädet är dalen där det växer i vilt tillstånd fortfarande bara känd för ett fåtal.

Omedelbart efter att trädet hittades påbörjades intensiv forskning, men också ett uppförökningsprogram – trädet odlas både för botaniska trädgårdar och för kommersiella ändamål. I dag finns det möjlighet att köpa småplantor. Trädet är inte härdigt i Sverige, men kan odlas i växthus.

Media och allmänhet är välkomna att följa överlämnandet av trädet ca klockan 16.00 idag i Bergianska trädgården.

För porträttbilder, bilder av donationen och trädet: Stockholms universitet, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

För fakta om Bergianska trädgården: http://www.bergianska.se
För mer information om Wollemian: www.wollemipine.com

För ytterligare information kontakta:
Henni Wanntorp, 1:e intendent vid Bergianska trädgården, tfn 08-545 91 722, mobil 0708-370779, e-post henni@bergianska.se

– Det är glädjande att kvinnorna har lyckats så väl i den här omgången. 31 procent av de sökande var kvinnor men hela 41 procent beviljas bidrag, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas.

Formas och Sida/SAREC bidrar med 15 miljoner var under en 2-årsperiod, juli 2007 t o m juni 2009. Sida/SARECs finansiering går till samarbete med det internationella forskningsinstitutet CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research) medan Formas finansiering även sträcker sig utanför CGIAR-samarbetet. Det kom in 72 ansökningar varav 22 avser CGIAR-samarbetet. 32 stycken eller 44 procent beviljas bidrag. Förslaget som ligger till grund för beslutet har tagits fram av en expertpanel bestående av 10 personer och som Formas tillsatt.

Lista på vilka som beviljats bidrag finns på www.formas.se

Kontaktinformation
För mer information:
Viktoria Halltell, viktoria.halltell@formas.se 08-775 40 62. 070-397 57 41
Emilie von Essen, eve@formas.se 08-775 40 38, 0733 50 31 61

Fler jobb för högutbildade än för lågutbildade
De senaste decennierna har det skapats färre och försvunnit fler jobb för lågutbildade än för högutbildade. För dem med en längre universitetsutbildning skapades det nästan dubbelt så många nya jobb för varje nedlagt jobb jämfört med dem som högst har grundskoleutbildning (1,3 jämfört med 0,7). Personer med en kortare högskoleutbildning byter arbete mest, medan lågutbildade byter arbete i minst utsträckning. Högutbildade byter även oftare jobb av skäl som inte kan motiveras utifrån att jobb försvinner eller skapas.

Konjunkturen påverkar utbildningsgrupper på olika vis. Lågutbildade påverkas mer av lågkonjunkturer medan rörligheten för högutbildade varierar mindre med konjunkturen. Resultaten visar att lågkonjunkturer är perioder som arbetsgivare använder för att i första hand säga upp lågutbildad personal medan de i större utsträckning behåller högutbildad personal. Högutbildade byter å andra sidan arbete mer i högkonjunkturer.

Ingen minskning av rörligheten på svensk arbetsmarknad
Under perioden 1986-2002 har andelen nya och nedlagda jobb vardera uppgått till cirka 10 procent av den totala sysselsättningen per år (jobbflöden). Andelen arbetstagare som slutade eller började en ny anställning under perioden (arbetstagarflöden) var dubbelt så hög, drygt 23 procent. Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är lika hög som i andra länder, har varit stabil över tidsperioden och det finns ingen trend mot minskad rörlighet.

Vi studerar hur flöden av jobb och arbetstagare till och från arbetsställen har utvecklats i hela den svenska ekonomin under perioden 1986-2002 med länkade data om ca 110 000 arbetsställen och 3 000 000 arbetstagare. Studien är den första som har data på så detaljerad nivå för så lång tidsperiod.

Rapport 2007:12 ”Utbildningens betydelse för flöden på arbetsmarknaden” är skriven av Marie Gartell, Ann Christin Jans och Helena Persson och bygger på Working Paper 2007:14.

Kontaktinformation
Vid frågor kontakta: Ann-Christin Jans, tel: 08-786 96 17, e-post: ann-christin.jans@forsakringskassan.se; Helena Persson, tel: 070-497 23 68, e-post: helena.persson@saco.se eller Marie Gartell, tel: 08-402 12 17, e-post: marie.gartell@framtidsstudier.se

I studien följdes 59 friska tre månader gamla spädbarn i Göteborg upp i skolåldern. Hur barnen kissade observerades under så normala förhållanden som möjligt.
– Små barn kissar ofta och dessutom ofta ofullständigt. Vi har kunnat se att urinblåsans förmåga både att lagra urin och att tömma urin framförallt förbättras under barnens tre första år, säger uroterapeuten Ulla-Britt Jansson.

Redan vid tre månaders ålder kissar barn oftast när de är vakna. Studien tyder på att blåsfunktionens utveckling är en mognadsprocess som förmodligen kan påverkas.

Barn är i genomsnitt drygt tre år gamla när de inte längre behöver ha blöja på dagen och mellan fyra och fem år när de inte behöver någon blöja alls.
– Potträning är ett känsligt ämne som ingen talar om. Föräldrar jämför sina barn med andras och försöker få sitt barn att passa in i de outtalade normer och gränser som finns för när det inte längre är acceptabelt att ha blöja, säger Ulla-Britt Jansson.

Barnens föräldrar fick svara på frågor om olika händelser i barnens dagliga liv och hur dessa påverkade åldern då barnen kunde sluta använda blöja. Föräldrar till barn som nyligen blivit torra fick tala fritt om hur de upplever att det går till när ett barn slutar med blöja.

Avhandlingen visar att förändringar i barnets dagliga liv kan försvåra potträningen. Ju svårare barnet har att anpassa sig till en förändring desto svårare kan det vara att bli torr. Det handlar om vardagliga händelser, som att barnet börjar på dagis, mamma börjar arbeta igen eller syskon som får vara en tid på sjukhus. Den förändring som var mest associerad till en senare ålder för torrhet var att få ett syskon.
– Förändringar i dagligt liv kräver kraft även om förändringen är positiv. Det innebär att potträning inte är att rekommendera under pågående förändring i familjen. Familjen kan behöva stöd och råd när de kan börja med potträningen, vilka förutsättningar som då bör finnas och hur denna träning bäst går till, säger Ulla-Britt Jansson.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Avhandlingens titel: Urinary bladder function and acquisition of bladder control in healthy children

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulla-Britt Jansson, leg. sjuksköterska, uroterapeut, telefon: 031-343 59 41, e-post: ullabritt.jansson@vgregion.se

Handledare:
Docent Anna-Lena Hellström, telefon: 031-786 60 68, e-post: annalena.hellstrom@fhs.gu.se

I studien ingick 136 flickor och 112 pojkar mellan 12 och 16 år i Göteborg. Barnen fick själva uppskatta sin psykiska hälsa i ett formulär som bland annat mäter stress, ilska, depression och ångest. Deras svar jämfördes sedan med undersökningar av barnens blodkärl. Flickor som själva uppgav att de mådde psykiskt dåligt hade i större utsträckning försämrad kärlfunktion.
– Deras blodkärl var mindre elastiska och bland vuxna anses det vara ett tidigt tecken på begynnande åderförkalkning. Ändå kan vi inte säga att det är deras sämre psykiska hälsa som är orsaken. Det är mycket möjligt att det finns andra faktorer som både påverkar den psykiska hälsan och blodkärlen, säger läkaren Walter Osika.

Undersökningen visar att föräldrarnas utbildning kan vara en sådan faktor. Flickor vars föräldrar hade en lägre utbildning uppgav oftare att de mådde psykisk dåligt och hade också överlag sämre kärlfunktion. Andra sociala faktorer, som etnicitet, eller om föräldrarna var arbetslösa eller frånskilda tycktes inte spela någon roll.

Hos högstadiepojkarna märktes inte samma koppling mellan psykisk ohälsa och sämre blodkärlsfunktion, men forskarna lade märke till ett annat samband. Killar som själva uppgav att de hade ett normbrytande beteende hade ofta bättre kärlfunktion.
– Högstadiekillar som själva uppgav att de till exempel inte gör som lärare eller föräldrarna säger hade bättre kärlfunktion, men det går inte att dra några långtgående slutsatser. Det kan till exempel vara ett utslag av att killar och tjejer rapporterar sådant beteende olika i sådana här formulär, säger Walter Osika.

Avhandlingen visar också att flickor i mellanstadiet som själva uppgett att de är stressade, arga eller deprimerade har högre nivåer av stresshormonet kortisol i sin saliv. I denna studie ingick 50 flickor och 34 pojkar mellan nio och tolv år i Karlskoga. Inte heller i denna studie syntes samma samband hos pojkarna.

Det är känt sedan tidigare att det finns en koppling mellan depression och stress och insjuknande i hjärtinfarkt hos vuxna, men för första gången visar denna avhandling på ett samband mellan självskattad psykologisk hälsa och kärlfunktion redan hos skolbarn.
– Vi måste uppmärksamma psykosociala förhållanden i större utsträckning, eftersom de kan vara betydelsefulla när det gäller förebyggande av hjärtkärlsjukdomar redan i barndomen, utöver blodfetter, blodtryck och övervikt, säger Walter Osika.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Self-perceived Psychological Health and Vascular Changes in Childhood

Avhandlingen försvaras onsdagen den 13 juni, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Walter Osika, leg. läkare, telefon: 070-453 05 46, e-post: osika@hotmail.com

Handledare:
Professor Peter Friberg, telefon: 031-342 15 96, 070-6760013, e-post: peter.friberg@mednet.gu.se

Martin Lundin har bland annat studerat ifall kommunernas satsningar på sysselsättningsskapande åtgärder påverkas av vilket politiskt block som har makten i kommunen. Resultaten visar att partipolitik spelar roll, men bara i stora kommuner. Ju starkare vänstersidan är, desto mer pengar går till arbetsmarknadspolitik när man tagit hänsyn till en rad andra faktorer som arbetslöshet och befolkningsstruktur.

– Men hur starkt det här sambandet mellan parti och arbetsmarknadspolitik är beror på kommunstorleken. Effekten ökar med invånarantalet och i riktigt små kommuner spelar det ingen roll vem som sitter vid makten, berättar han.

De arbetsmarknadspolitiska målsättningarna är delvis olika för stat och kommun. Enligt studien ökar samarbetet mellan kommun och arbetsförmedling om de båda parterna dels känner förtroende för varandra, dels har liknande målsättningar. Båda kraven måste dock uppfyllas om man ska nå ett bra samarbete – att vilja samma sak räcker inte ifall parterna inte litar på varandra. Hur mycket man samarbetar beror också på hur mycket arbetsförmedling och kommun verkligen behöver varandra, visar avhandlingen.

Även om arbetsförmedlingen samarbetar aktivt med kommunen leder det inte automatiskt till att arbetsförmedlingen kan genomföra politiska beslut som stämmer bättre överens med nationella beslutsfattares idéer.

– Det sker bara om det är en verkligt komplex uppgift som ska genomföras, säger Martin Lundin.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martin Lundin, 018-471 11 23, e-post: martin.lundin@statsvet.uu.se

Efter terroristattackerna den 11 september 2001 har FN:s säkerhetsråd – med USA i spetsen – radikalt utvidgat sina egna befogenheter. Genom två resolutioner i säkerhetsrådet – 1373 och 1540 – har de i praktiken lagstiftat om vilka åtgärder som andra stater måste vidta för att bekämpa terrorism och spridning av massförstörelsevapen. Anette Ahrnens visar att USA, den enda kvarvarande supermakten, på detta sätt utnyttjade FN och säkerhetsrådet för att nå snabba resultat och skapa legitimitet kring sin egen säkerhetspolitik. Och strategin lyckades:

– Särskilt strax efter den 11 september tyckte en stor majoritet av FNs medlemsstater att säkerhetsrådets handlande var legitimt eftersom man var överens om att hoten från terrorismen var så stora att det fanns ett starkt behov av effektiva åtgärder, säger Anette Ahrnens, som menar att hotbilden utplånade alla invändningar om bristande legalitet och brott mot juridiska principer.
Det traditionella tillvägagångssättet ansågs alltså inte vara tillfredställande eftersom det tog alldeles för lång tid.
– Det kan ta många år att enas om nya folkrättsliga regler, sedan följer ytterligare väntan på ett tillräckligt antal ratificeringar för att en konvention ska träda i kraft, vilken i sin tur enbart binder de stater som ratificerat den, säger Anette Ahrnens.

Men genom att anta juridiskt bindande resolutioner har FN:s säkerhetsråd utmanat staternas lagstiftningsmonopol och dessutom revolutionerat processen, då de nya reglerna omedelbart binder alla 192 medlemsstater.
– Med tiden har det hörts alltfler protester mot en utvidgad användning av säkerhetsrådet som lagstiftande organ, säger Anette Ahrnens. Man menar att mänskliga rättigheter, staternas suveränitetsprincip och andra traditionella rättsprinciper kommer i kläm.
Och hittills har inga fler resolutioner av samma karaktär som resolutionerna 1373 och 1540 antagits, vilket tyder på att den allmänna legitimitetsuppfattningen spelar roll.

Anette Ahrnens studie visar dock tydligt att legitimitet – även i folkrättsliga sammanhang – inte är beroende av legalitet i juridisk mening, utan kan även formuleras i mer politiska termer som samtycke och effektivitet. Att politiska faktorer delvis anses kunna uppväga juridiska resulterar inte bara i en potentiell ny och starkare roll för säkerhetsrådet. Det innebär också, enligt Anette Ahrnens, en potentiell genväg för stormakter, vars resurser ofta gör det lättare att manipulera samtycke och effektivitet än mer statiska faktorer som legalitet och rättsliga principer.

Kontaktinformation
Anette Ahrnens disputerade den 2 juni med avhandlingen A Quest for Legitimacy. Debating UN Security Council Rules on Terrorism on Non-proliferation. Hon nås på telefonnummer 046-222 89 32, 0707-33 53 14, Anette.Ahrnens@svet.lu.se