Förutom att man förväntas vara antingen kvinna eller man så förväntas man också vara sitt kön hela livet. Vissa människor lever ett liv där de får vara med om att sådana förväntningar problematiseras, exempelvis anhöriga till transsexuella. De får vara med om att först betrakta den de har en relation till som det ena könet och sedan som det andra. Helena Bergström vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, undersöker i sin avhandling hur man som anhörig beskriver och förstår en process där någon man har en relation till är transsexuell. I studien berörs frågor som annars sällan ställs utifrån föreställningar om att kön är något man är, att det utgår från kroppen och att man aldrig byter kön. De frågor som aktualiseras handlar om identitet.

Undersökningen bygger på intervjuer med anhöriga, vilket innefattar syskon, barn och partners till transexuella. Hur man som anhörig förstår och berättar om att den person man har en relation till är transsexuell varierar stort. Från att man ser förändringen som ett sammanbrott på så sätt att man inte längre förstår vem man har en relation till, till att man ser förändringen som en lösning och ett på flera sätt positivt genombrott, menar Helena Bergström.

– Hur de anhöriga förhåller sig till innebörderna i den närståendes transsexualism beror på hur de lyckas balansera ett genomgående anhörigdilemma, det vill säga att både förhålla sig till att den man har en relation till upplever sig vara det andra könet och till vad som anses som normalt vad gäller kön, hälsa och hur man är mot varandra inom en relation.

Analysen pekar på att föreställningen om ett kontinuerligt och livslångt kön ligger fast, på så sätt att de anhöriga hela tiden relaterar till en sådan bild, trots att det utifrån sett, ser ut som ett drastiskt brott. Genom olika strategier, såsom att ”nuköna”, ”dåköna” och ”oköna”, skapar de normalitet. I detta förlägger de könets essens till olika områden och skapar kontinuitet inom dessa.

– Man byter alltså inte kön utan upprätthåller det ”kontinuerliga könet” genom att exempelvis hänvisa till erfarenheten av att vara man, kompetensen som att tycka om motorcyklar, kroppsliga tecken som ett högt hårfäste, till relationens struktur såsom att de är olikkönade eller den anhörigas egen sexualitet.

Avhandlingens titel: Kön och förändring: Kontinuitet och normalitet i anhörigas relationer till transsexuella

Ytterligare information
Helena Bergström, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-924 24 48, e-post helena.bergstrom@ped.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Avhandlingen ”Meningsfullt arbete via solidariska chefer – en studie om skapande av framtida meningsfullt arbete efter ett företagsuppköp” baseras på studier av ett svenskt företags uppköp av ett danskt och fokuserar på medarbetarnas upplevelse av sitt arbete under integrationsprocessen.

Företagets ledning skapade integrationsgrupper med både svenskar och danskar. Trots att könsfördelningen i de båda ursprungliga företagen var jämn, valdes nästan inga kvinnor ut att delta i integrationsgrupperna. Ett faktum som, enligt forskaren Dorit Christensen som skrivit avhandlingen, gjorde det extra intressant att undersöka hur kvinnorna upplevde integrationsprocessen och sitt arbete under tiden för densamma. Enligt avhandlingen är det någon annan än medarbetaren själv som är viktigast för skapandet av meningsfullt arbete – nämligen en ”solidarisk” chef.
Utmärkande för ”solidariska” chefer är att de värdesätter att föra dialog med medarbetare, att söka lösningar tillsammans med medarbetare, och att de agerar i organisationen för att bereda vägen för det som har skapats i dialogen. De är chefer som medarbetarna har förtroende för och som de kan diskutera allt som rör arbetet likväl som mer personliga frågor, exempelvis existentiella frågor, med. Samtidigt visar en ”solidarisk” chef ett nyfiket intresse för det annorlunda och hur olikheter kan bidra i ett framtida samarbete.

”Solidariska” chefer befinner sig högt upp i organisationshierarkin i det uppköpande företaget. De har således möjlighet att i hög grad själva diktera vad som gäller, jämfört med chefer som befinner sig i det uppköpta företaget och på lägre nivå.

– Managementlitteraturen skulle kunna skriva mer om betydelsen av chefers förmåga att uppmärksamma existentiella frågor och perspektiv, menar Dorit Christensen.

– Organisationsläran har inte heller specifikt behandlat det annorlunda ledarskapsbehov som uppstår i ett föränderligt arbetsliv, men studien visar att det jag kallar solidariska chefer kan vara en brygga till framtiden och bidra till medarbetarnas upplevelse av mening i arbetet.

Avhandlingen presenterades den 1 juni 2007.

Författare: Ekonomie doktor Dorit Christensen

Titel: ”Meningsfullt arbete via solidariska chefer – en studie om skapande av framtida meningsfullt arbete efter ett företagsuppköp”

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Dorit Christensen, 031-786 5626, 070-232 77 65, dorit.christensen@gri.gu.se

Jesper Strömbäck började sin doktorandutbildning vid Mitthögskolan 1997 och doktorerade i journalistik vid JMK, Stockholms universitet, 2001. År 2006 blev han professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning politisk kommunikation. Och från och med 1 juni alltså professor i journalistik.

– I och med den nya professuren stärker Mittuniversitetet ytterligare positionen som ett av de ledande universiteten i Sverige när det gäller både forskning och utbildning i journalistik, politisk kommunikation och medie- och kommunikationsvetenskap. Redan idag hör dessa ämnesområden till de där Mittuniversitetet är mest känt och framträdande, och min ambition som ny Lubbe Nordström-professor är att fortsätta stärka och utveckla den forskningen, fortsätter Jesper Strömbäck.

Vid avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap finns numera fyra professorer: Lowe Hedman i medieutveckling, Lars Nord i politisk kommunikation, Jesper Strömbäck i journalistik och gästprofessor Per Lindström i fotografi.

– Oerhört roligt att vi får en professor i journalistik. Nu blir forskningen ännu starkare och det kommer att ge positiva effekter på grundutbildningen också, säger Anna-Lena Ekenryd, avdelningschef.

Ludvig Nordström (1882-1942) från Härnösand var en av föregångarna inom undersökande journalistik i Sverige. Hans mest kända gärning är en gedigen kartläggning av svenska boendeförhållanden under 1930-talet.

– Lubbe Nordström var en pionjär inom svensk journalistik, och hans reportageresa ”Lort-Sverige” är inte bara klassisk. Hans journalistik illustrerar också journalistikens roll som en aktiv förändringskraft i samhället, säger Jesper Strömbäck från University of Florida, USA.

Ludvig Nordström-professuren tillkom efter initiativ från dåvarande Kommunikationsvetenskapligt centrum, KVC, i början av 90-talet. Håkan Hvitfeldt, numera professor vid Stockholms universitet, innehade den 1995-1996. Sedan dess har professuren varit obesatt.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Jesper Strömbäck, professor, telefon 1-352-392-3113 (USA) efter klockan 15 svensk tid eller via mejl jesper.stromback@miun.se. Jesper är inte anträffbar via telefon tisdag den 5 juni.
Anna-Lena Ekenryd, avdelningschef, telefon 060-14 86 06 eller 070-528 6111

Avhandlingen, som utvärderar effekterna av olika typer av makroekonomisk styrning, analyserar centrala frågor i olika sammanhang – alltifrån fenomenet med den icke-offentligt reglerade ekonomin, den så kallade informella ekonomin, och förmågan att locka till sig utländska investerare till de välfärdskostnader som ekonomiska fluktuationer, till exempel konjunkturcykler, orsakar.

Under senare år har den informella ekonomin inte bara ökat i utvecklingsländerna utan också i Europa och USA. Nyligen visade en studie av Sveriges Riksbank att de svarta och grå sektorerna ökade från 3,8 till 6,5 procent mellan 1990 och 2004 och därmed nästan fördubblade sin andel av bruttonationalprodukten (BNP).

– Genom att mäta effekterna av denna ökning kan den styrning som utövas för att förbättra medborgarnas välfärd anpassas efter gällande förutsättningar. Dessutom är de varor och tjänster som produceras inom de svarta och grå sektorerna en central del av ekonomin i utvecklingsländer och därmed en viktig fråga i den offentliga debatten i dessa länder, säger Jose Mauricio Prado.

Som ett sätt att bidra till långsiktig ekonomisk tillväxt har regeringar, i synnerhet i utvecklingsländer, försökt att locka till sig utländska investerare, något som är önskvärt för att stimulera inhemsk produktion och skapa nya arbetstillfällen. I avhandlingen analyseras de egenskaper hos värdländerna som är av central betydelse för att dra till sig tekniskt utvecklade och kapitalintensiva investeringar.

En central fråga är också vad som kan göras för att undvika oönskade fluktuationer i ekonomin. Jose Mauricio Prado analyserar välfärdskostnaderna i en ekonomi bestående av individer med aversion mot både risk och osäkerhet, en relevant utgångspunkt för att kunna utvärdera olika typer av offentlig styrning med uppgift att jämna ut konjunkturcykler.

– Traditionella modeller kan inte förklara de höga välfärdskostnaderna med att reducera konjunkturella förändringar. Vi mäter välfärdskostnaderna med utgångspunkt från individer som baserar sina beslut på värsta tänkbara scenario. Dessa pessimistiska personer uppvisar ett beteende som överensstämmer med ett fenomen vi kan observera i data: en väsentligt högre avkastning på aktier än på obligationer.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Jose Mauricio Prado Jr, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, nås på tfn 073-763 25 87, 08-16 30 72, e-post prado@iies.su.se

För bild på Jose Mauricio Prado, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

Jose Mauricio Prado Jr talar engelska.

Automatisk textsammanfattning innebär att en dator sammanfattar en längre text till en kortare, fri från överflödig information. I sin avhandling presenterar Martin Hassel en modell för hur en språkoberoende textsammanfattare kan sättas samman genom att grundläggande språkteknologiska verktyg kombineras. Det gör det möjligt att till en rimlig kostnad utveckla program för automatisk textsammanfattning även för små språk.

– Det största hindret när det gäller mindre språk är att det saknas datamängder som är ämnade för språkteknologisk forskning. Det saknas också ofta resurser för att bygga upp sådana datamängder eftersom det är tidskrävande och dessutom många gånger kräver mycket manuellt arbete, säger Martin Hassel.

Likväl behövs automatisk textsammanfattning för dessa språk för att tämja den konstant ökande mängden elektroniskt producerad text. Martin Hassel har fokuserat på automatisk sammanfattning av text med så liten mänsklig insats som möjligt. De resurser som används bör i så hög grad som möjligt redan existera och behöver inte vara skapade för automatisk textsammanfattning. Helst bör de ha kommit till som en naturlig del av en litterär process.

– Sammanfattningssystemet bör utan större ansträngning kunna sättas samman med hjälp av ett mindre antal mycket grundläggande språkteknologiska verktyg. Det ger en textsammanfattare som är nära nog språkoberoende, så att den lätt kan flyttas mellan olika språk, säger Martin Hassel.

Den forskning han lägger fram i sin doktorsavhandling berör i huvudsak tre datorsystem; ett för nära nog språkoberoende sammanfattning – HolSum, ett för insamlande av stora textmängder – KTH News Corpus, och ett för utvärdering av sammanfattning – KTH eXtract Corpus. KTH News Corpus gör det möjligt att bygga en modell över språket utan tillgång till texter framtagna för språkteknologisk forskning.

Istället samlar man in och använder texter som redan finns producerade för andra ändamål, för att bygga den modell som textsammanfattaren HolSum använder. Programmet har en inbyggd kvalitetskontroll för sammanfattningarna.

– HolSum gör en innehållslig bedömning av sammanfattningen som en helhet innan den presenteras för användaren, förklarar Martin Hassel.

Utvärderingar av HolSum har utförts både med väl etablerade datamängder och utvärderingsmetoder, för engelska, och med data- och utvärderingsmängder insamlade specifikt för detta ändamål, för svenska.

– HolSumtekniken ser mycket lovande ut för framtiden och ett företag har redan visat intresse för att kommersialisera tekniken när den finslipats ytterligare. Nu hoppas jag att fler forskare använder och utvecklar den så att människors informationssökande i framtiden inte ska behöva begränsas av vilken del av världen man bor i, säger Martin Hassel.

Tid: måndag 11 juni 2007, kl. 13.15
Plats: Sal E2, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm

Avhandlingens titel: Resource Lean and Portable Automatic Text Summarization

Kontaktinformation
Kontakt: Martin Hassel, 08-790 6634, xmartin@csc.kth.se

– Det tydligaste intrycket av samtalen är att de intervjuade ser sjukskrivningen som en konsekvens av många olika samspelande faktorer, de nämner exempelvis olyckshändelser och arbetsmiljöproblem som bakomliggande orsak. Kvinnorna ger också uttryck för att deras benägenhet att ta på sig stort ansvar orsakat sjukdomen. Arbetslivet och samhället har förändrats så det har skapats en konflikt mellan de normer som präglar arbetslivet och de traditionella förväntningarna. För kvinnorna i studien framstår situationen som extra sammansatt, säger Åsa Vidman som disputerar vid Luleå tekniska universitet i ämnet hälsovetenskap och social omsorg den 8 juni.

För att sjukdomen ska få legitimitet måste den sanktioneras av läkare. Medicinen uppfattas som en objektiv vetenskap och har också fått stort inflytande på våra vardagsliv, inte minst över sjukskrivning och rehabilitering – detta trots att problemen många gånger i grunden är sociala. De flesta har också upplevt frustration och besvikelse över stödet och rehabiliteringen, och de är ambivalenta till de vanligaste insatserna, läkemedel och sjukgymnastik, från hälso- och sjukvården, och Försäkringskassan har upplevts som alltför regelstyrd och passiv.

– De jag intervjuade efterfrågar samtal och socialt stöd. Regleringen utgår också från att kvinnor och män lever jämställt, men så är inte fallet. Kvinnorna har i långt större utsträckning ansvar för hem och familj än vad män har och uppfostras till att ta hänsyn till andra, och kvinnorna i studien upplever det som en extra påfrestning att inte längre kunna ta hand om barn och familj på det sätt de brukat.

Många upplever att det är svårt att acceptera att de inte längre kan utföra sådant man tidigare gjort. Relationerna till andra har förändrats och de sociala kontakterna har minskat. De intervjuades problem är inte uppenbara för omgivningen, och moralen har stort inflytande på hur dessa människor beskriver sina liv – både att de genom att uppfylla normerna till sist blivit sjukskrivna och de attityder de möts av genom att de är sjukskrivna. Många upplever misstro från omgivningen om att de är sjuka och de sjukskrivna upplever därför misslyckande och skam.

Åsa Vidman tog en filmag i social omsorg vid Karlstads universitet 2003 och har lång erfarenhet från arbete inom socialtjänsten och från undervisning i social omsorg. Hon disputerar vid Luleå tekniska universitet den 8 juni med avhandlingen ”’Det är så mycket som kan spela in’ – En studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna”.

Upplysningar: Åsa Vidman, tel. 0920-49 38 38, asa.vidman@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se