De avidentifierade ansökningsblanketter som användes i Göteborgsförsöket verkar ha fungerat som urvalsinstrument och de flesta som rekryterat uppger att det varit möjligt att välja ut sökande till intervjuer. En tredjedel tror att avidentifierade ansökningar potentiellt kan öka chanserna för personer med utländsk bakgrund att kallas till intervju och få arbete, få (5 %) uppger dock att det i hög grad påverkat vem de själva anställt. Majoriteten är negativ till den metod som användes: längre rekryteringsprocess och alltför begränsad information om de sökande är några synpunkter som lyfts fram. Många rekryterare som jobbat praktiskt med metoden uppger att försöket gjort dem mer negativa till avidentifierade jobbansökningar. För att öka acceptansen behövs troligen metoder som förhindrar att rekryteringsarbetet tar längre tid.

Svårt att behålla en anonym rekryteringsprocess
Det har bitvis varit svårt att få de sökande att fylla i de avidentifierade ansökningsblanketterna. Personal har arbetat med att skapa blanketter av traditionella ansökningar eller avidentifiera de blanketter som trots allt innehöll identitetsbärande uppgifter. Det har dock inte alltid fungerat och rekryteraren har ibland fått ”anonyma” ansökningsblanketter som t ex innehåller uppgift om utbildningsort eller vilka språk den sökande talar. Att den sökande tar direktkontakt med rekryteraren, eller att rekryteraren känner till vissa sökande är andra saker som har bidragit till att det varit svårt att hålla processen anonym.

144 avidentifierade rekryteringar i Göteborgs stad
Göteborgs stad har genomfört ett försök med avidentifierade ansökningar vid rekrytering till kommunala tjänster i tre områden (Centrum, Kortedala och Kulturförvaltningen) under oktober 2004 – juni 2006. Totalt genomfördes 144 rekryteringar inom bl a förskola, äldreomsorg och socialtjänst och försöket är det största i sitt slag. IFAU har som ett första steg i en längre uppföljning intervjuat och gjort enkäter med chefer och tjänstemän som rekryterat i försöksområdena, samt i jämförbara områden. Ansökningshandlingarna studeras också.

Kontaktinformation
Rapport 2007:15 ”Avidentifierade jobbansökningar – erfarenheter från ett försök i Göteborgs stad” är skriven av Kristina Sibbmark som nås på telefon 018-471 70 92 eller via e-post: kristina.sibbmark@ifau.uu.se

Varje år genomgår flera tusen svenskar behandling för åderförkalkning, antingen med ballongvidgning eller med bypassoperation. Förträngningen i kärlet kommer dock ofta tillbaka. I uppemot 40 % av fallen växer vävnaden vid ärret så att kärlet börjar täppas till igen.
– Det har länge varit omdiskuterat varifrån cellerna som bildar ärrvävnaden kommer. Våra resultat visar att de kommer från utsidan av bypassen vid inkopplingsstället, men också att celler som bärs med i blodet kan bli byggstenar i ärrvävnaden. Det är ett uppseendeväckande fynd, säger kärlkirurgen Stefan Mellander.

I studien genomförde forskarlaget de operationer som brukar utföras på patienter på gris. En ballongvidgning utfördes av en kranspulsåder i hjärtat och en bypassoperation genomfördes på bäckenartärerna. Strax efter ingreppen återfördes märkta vita blodkroppar till grisens blodcirkulation.
– En månad senare kunde vi se att de inmärkta blodcellerna fanns i ärrvävnaden som orsakade den nya förträngningen. Vi visar därmed att cirkulerande blodburna celler kan ändra skepnad och delta som vävnadsbildande celler i ärrvävnaden, säger Stefan Mellander.

Avhandlingen visar också att det går att påverka bildningen av ärrvävnad genom att slå ut en cellkälla. Det mellersta lagret av grisens artär behandlades med specifik ljusterapi där bypassen kopplades in. Även vid en kraftig ballongskada i kanin slogs cellerna i det mellersta kärlväggslagret ut.
– Efteråt kunde vi konstatera att ärrvävnaden blivit signifikant mindre där vi slagit ut cellerna jämfört med djur där vi inte gjort det. Genom att påverka en cellkälla kan vi alltså få mindre förträngande ärrvävnad efter både bypasskirurgi och ballongvidgning, säger Stefan Mellander.
Metoden har ännu inte utvärderats på människa.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: On cellular sources for intimal hyperplasia after vascular interventions

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Stefan Mellander, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, e-post: stefan.mellander@vgregion.se

Handledare:
Docent Erney Mattsson, telefon: 031-342 10 00, e-post: erney.mattsson@wlab.gu.se

– Det har varit intressant att upptäcka den för tiden stora kvinnliga lärdom som fanns i Vadstena klosters nunnekonvent, säger Jonas Carlquist, böckernas författare och docent i nordiska språk vid Umeå universitet.

Tidigare har man inte tagit nunnornas lärdom på allvar, utan ensidigt fokuserat på att de var skickliga kopiatorer och enbart mottagare av lärdom. Carlquist visar att flera av nunnorna kunde läsa och skriva på latin, att de arbetade med översättning och fick stifta nära bekantskap med dåtidens teologiska teorier. Nunnornas lärdom påverkades under 1400-talet av den kristna mystiken som vi till exempel känner genom Sankta Birgittas uppenbarelser. Brudmystiken, passionsmystiken och ödmjukhetens dygd var framträdande drag i texterna.

Textvärlden strukturerade nunnornas liv i Vadstena kloster under 1400- och 1500-talen. Dagarna fylldes av aktiviteter som utgick från regler och bestämmelser. Genom att analysera systrarnas brukshandskrifter ger Jonas Carlquist en tydlig bild av hur vardagen gestaltade sig i gudstjänster, bönestunder, ritualer och arbete, t.ex. studier, textilhantverk och bokproduktion. En av de viktigaste texterna var ’Cod. Holm. A 3’ som användes som läsebok vid den dagliga måltidsläsningen.

– Måltidstexterna är en bro mellan klostrets kollektiva trossatser och nunnornas privata andakt, berättar Jonas Carlquist. Det finns en meditativ ton i texterna som lyckades placera klostrets mycket konkreta dagliga sysslor i sitt abstrakt religiösa sammanhang. Klosterlivet fick en konkret mening för systrarna.

Redan tidigare i år kom den första delen av Jonas Carlquists bokverk, ”Wars Herra Pino bok. Vadstenasystrarnas bordsläsningar enligt Cod” som är en utgåva av måltidstexterna. I dagarna kommer del 2, ”Vadstenasystrarnas textvärld. Studier i systrarnas skriftbrukskompetens lärdom och textförståelse” som är en utförlig filologisk, kyrkohistorisk och idéhistorisk diskussion av måltidstexterna och vadstenasystrarnas textvärld. Därmed är verket komplett.

– Böckerna utgör ett väsentligt steg på vägen i undersökningen av medeltida kvinnligt klosterliv i Sverige, säger Jonas Carlquist.

Böckerna är utgivna av Svenska fornskriftsällskapet i serie 1. Svenska skrifter nr 87 och 89. De kan beställas via Swedish Science Press i Uppsala, e-post info@ssp.nu och är resultatet av forskningsprojektet ”Vadstena kloster som text- och handskriftsproducerande miljö – produktion, tradition, reception”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Jonas Carlquist, docent i nordiska språk vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet
tel 0708-736 299 eller e-post jonas.carlquist@nord.umu.se.

Den unika satsningen ”INTACT” ska genom samverkan mellan parterna samla in och djupanalysera olycksdata från alla delar i trafiken – människa, fordon och väg. Likaså innefattas alla faser i olyckan – före, under och efter krocken.

– På så vis samlas mer kunskap om varför olyckor sker samt hur personskador uppstår i verkliga olyckor, för att kunna förebygga att människor skadas i trafiken, säger John-Fredrik Grönvall, projektledare för INTACT.

Insamling och analys av olycksdata pågår redan inom olika forskningsprojekt och inom respektive företag. En finess med INTACT är att genom samverkan lagra information om en olycka på ett ställe, för att kunna analysera den på ett djupt kvalitativt plan.

INTACT startade i början av 2007 och har inledningsvis finansiering med 30 miljoner under tre år från forskningsprogrammet IVSS samt fordonsindustrin.

– Första året ska vi främst ägna oss åt att utveckla nya metoder för att effektivisera datainsamlingen, bland annat kommer vi att undersöka möjligheten att använda data som loggas via teknisk utrustning i fordon och vägmiljö, säger Helen Fagerlind från Chalmers, som är operativ projektledare.

Till en början samlas data in från sydvästra Sverige. Tanken är också att inom projektet förbereda för datainsamling på ytterligare två-tre platser i landet.

INTACT drivs som ett projekt inom SAFER, ett kompetenscentrum för fordons- och trafiksäkerhetsforskning, som är knutet till Chalmers med 20 parter från akademin, näringsliv och myndigheter. SAFER invigdes för ett år sedan.

Fakta:
INTACT – Investigation Network and Traffic Accident Collection Techniques, är en gemensam satsning mellan sju parter: Autoliv, Chalmers, Saab Automobile, Sahlgrenska akademin, Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar och Vägverket. Samtliga parter är knutna till SAFER.

IVSS – Intelligent Vehicle Safety Systems – är ett nationellt forskningsprogram med flera parter.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
John-Fredrik Grönvall, Projektledare
Volvo Personvagnar,
Tel: 031-325 4169
jgronval@volvocars.com

Helen Fagerlind, Operativ projektledare
Chalmers tekniska högskola,
Tel: 031-772 3613
helen.fagerlind@chalmers.se

Det är ett brett område, från radarteknik via algoritmer till samverkande datorer och integrerade kretsar, som denne halmstadbo ägnat sig åt de senaste åren. Den 29 maj disputerade han på Högskolan i Halmstad. Avhandlingen beskriver datorarkitektur för framtidens radarsignalbehandling, ett ämne som är så hett att forskarlaget som Anders Åhlander arbetar i, under ledning av professor Bertil Svensson, antagits till en prestigefylld årlig kongress i Xi An i Kina i september.

Hur en dator är uppbyggd med minnen, processorer osv kallas på dataspråk datorarkitektur.

SIMD-datorer är bra på att låta många små processorelement jobba samtidigt. Man kan jämföra med de stora mänskliga tavlor, som kan ses vid olympiska öppningsceremonier. Varje processorelement är som en av de tusentals människorna. Alla gör samma sak exakt samtidigt. Det var och en gör är mycket enkelt, men det sammantagna resultatet blir imponerande. På samma sätt gör SIMD-datorer att hårdvaran utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Men SIMD-datorerna är stelbenta. Anders Åhlanders forskning går ut på att göra dem mer flexibla och få ut ännu mera prestanda, så att giga-beräkningar per sekund blir till tera-beräkningar per sekund.

– Man kan bygga hur fina datorer som helst. Men det får inte vara ett helsicke att programmera dem, säger Anders Åhlander, som också söker ingenjörseffektiva lösningar. Han beskriver sitt forskningsarbete som något i gränssnittet mellan matematiken och processorerna.

– De inbyggda datorerna, som utför signalbehandling i framtida radarsystem, kan behöva göra flera biljoner beräkningar per sekund. Det är ungefär tusen gånger mer än vad som krävs i dag. Trots detta skall processningen rymmas i samma ”låda”. Det är som att få ner tusen desktop-datorers prestanda i en skokartong.

Radar används på flygplan och på fartyg, men också när polisen tar fast fartsyndare och vid karteringar av marken. Radar börja komma också i bilar, som ett hjälpmedel att hålla avstånd. Radarn sänder ut en puls som studsar mot föremålet. På så sätt mäts avståndet. Men pulsen studsar mot allt, och radarn ger överflödsinformation, s k ”klotter”. Det kan vara signaler från marken, från byggnader och från lövverk. I Anders Åhlanders avhandling beskrivs hur man kan byta antenn till något som mera liknar flugans fasettöga, en antenn som består av massor av antenner, och få radarn att anpassa sig och läsa av många saker samtidigt. Signalbehandlingen rensar bort ”klottret”.

För kartering av mark används SAR (Synthetic Aperture Radar), ett system som tidigare byggde på mikrovågor. Numera går den via VHF-bandet, samma radiovågor som för TV-sändningar. Dessa vågor tar sig igenom t ex lövverk. Stormskadade områden, efter stormarna Gudrun och Per, har karterats med den nya typen av SAR. Idag räknas bilderna fram i efterhand av datorer. Genom att förmå signalerna att samverka via SIMD-datorer, får man en radar som kan utföra många uppgifter. Önskemålet är att man ska kunna ”fotografera” och ta fram bilder direkt, under pågående flygning. Tekniskt innebär det bilder i gigapixel, vilket kräver så mycket dataminne att algoritmerna för det ännu inte finns.

Nej, någon nörd är han inte, Anders Åhlander. Han kombinerar datorer och får dem att samarbeta. I hans tankevärld finns ständigt algoritmer för att beskriva lösningar för utmanande problem.

– Jag kan tänka mig att det är som att lösa sudoku. Först är det bara kaos, sedan faller bitarna på plats. Det är en härlig känsla, säger Anders Åhlander.

Avhandlingen heter ”Efficient Parallel Architectures for Future Radar Signal Processing”. Den är en utveckling av det arbete som han tidigare, tillsammans med Ericson Microwave Systems AB (numera SAAB Microwave Systems), gjort kring effektivisering av radarsignalbehandling.

När disputationen är över väntar kongressdelegaterna i Kina på att få ta del av algoritmerna från Högskolan i Halmstad.

Arbetet har genomförts i tätt samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Ericsson Microwave Systems AB (nu SAAB Microwave Systems) och Chalmers tekniska högskola och har delvis finansierats av KK-stiftelsen och NUTEK.

Kontaktinformation
Mer information:
Anders Åhlander, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, Högskolan i Halmstad samt Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers tekniska högskola.
Telefon: 035-16 76 89. e-post: anders.ahlander@ide.hh.se

Vid farmaceutisk tablettillverkning måste en rad processteg genomföras på vägen från pulver till färdig tablett. Ett viktigt steg är våtgranuleringen, där pulverformig aktiv substans och hjälpämnen blandas samman i en intensivomblandare samtidigt som vätska tillsätts. Vätsketillsatsen leder till att partiklar, granuler, successivt byggs upp.

En typisk granulstorlek när processen avbryts är en knapp millimeter i diameter. Granulerna torkas sedan och pressas till tabletter i en tablettmaskin. Syftet med granuleringen är bland annat att öka homogeniteten så att styrkan, det vill säga mängden aktiv substans, i olika tabletter hålls så jämn som möjligt.

Anders Darelius har i sin doktorsavhandling arbetat såväl teoretiskt som experimentellt med att mäta och beskriva hur snabbt granulerna bildas och hur de rör sig.

Modellerna som presenteras i avhandlingen kan användas för att simulera granulers rörelser och tillväxt i intensivomblandaren. Att kunna simulera granuleringssteget är viktigt vid till exempel uppskalning från laboratorieskala till industriell tillverkningsskala eftersom mycket tid och pengar kan sparas om man genom en simulering kan förutsäga vilka processinställningar som ska användas för att få en önskad slutprodukt.

I det experimentella arbetet har en höghastighetskamera som kan ta 2 000 bilder per sekund använts. Man kan då se hur långt granulerna har flyttat sig mellan två på varandra följande bilder och därigenom beräkna deras hastighet. En laserbaserad teknik har också använts. Genom att mäta frekvensen av reflekterande ljus från granulen kan man beräkna vilken hastighet den har.

Att kunna mäta granulernas hastighet är av stor betydelse och likaså är mätningarna viktiga för att kunna kontrollera om den matematiska modellen över hur granuler rör sig stämmer överens med verkligheten. Båda modellerna som använts bygger på antagandet att granuler rör sig och kolliderar slumpvis med varandra på samma sätt som molekyler i en gas, i vad som går under namnet kinetisk gasteori.

Avhandlingen, Fluid Dynamics and Granular Growth in High Shear Wet Granulation, försvarades i maj på Chalmers tekniska högskola.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Darelius, Kemisk apparatteknik, Institutionen för Kemi- och bioteknik, Chalmers
Tel 031-772 29 42
anders.darelius@chalmers.se

Handledare: Professor Anders Rasmuson, Kemisk apparatteknik, Institutionen för Kemi- och bioteknik, Chalmers
Tel 031-772 29 40
rasmuson@chalmers.se

Inom syntetisk biologi kombinerar forskarna kunskap om genteknik, biologiska system och olika aspekter av ingenjörsvetenskap. Syftet är att använda biologiska komponenter och molekyler för att designa, bygga och utveckla helt nya system och metoder som kan fungera och användas i människans tjänst. Fältet har stor potential för innovationer och ny teknik inom etablerade forskningsfält knutna till medicin, biologi, fysik, kemi och datavetenskap.

Konferensen erbjuder en blandning av dagens ledande experter och morgondagens forskningsledare. Tolv forskare kommer till Göteborg för att presentera sin forskning. En handfull etablerade och namnkunniga men merparten unga stjärnskott från bland annat Japan, USA och Schweiz.

Konferensen ingår i en serie kring funktionsgenomik, dvs vad gener används till och hur de kontrolleras i alla levande organismer: från bakterier och svampar till möss och människor. För nionde gången träffas nu forskare och utställare från universitet, forskningsinstitut och näringsliv för att visa upp sina resultat och produkter och för att lyssna till ett antal av de främsta namnen från forskningsfronten.

Nya metoder inom biotekniken har idag gjort det möjligt att återskapa hela genuppsättningar från scratch och därmed designa organismer med förutsägbara egenskaper. Dessa skulle kunna användas för olika praktiska tillämpningar, såsom produktion av svårtillverkade och värdefulla kemiska föreningar eller för biosensorfunktioner.

– Tack vare den här utvecklingen har vi snart en miljövänlig produktion av plaster, kemikalier, biobränslen, läkemedel och kosttillskott med hjälp av ”cellfabriker”, säger Catharina Hiort, koordinator på Chalmers Biocentrum och en av dem som organiserar konferensen.

Forskningen som presenteras handlar också om hur man kan bygga perfekta molekyler av icke-perfekta byggstenar, att förstå den biologiska klocka som kontrollerar vår dygnsrytm och vad man kan lära sig av att rekonstruera det influensavirus som orsakade 1918 års världsomspännande epidemi.

– Eftersom syntetisk biologi kan komma att stöta på en hel del etiska frågeställningar kommer konferensen att hålla en paneldiskussion om de etiska aspekterna inom forskningsfältet, säger Stefan Hohmann, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid GU och en av organisatörerna.

Hohmann fortsätter:
– Vi förväntar oss ett ytterst stimulerande och inspirerande möte, som kan komma att lägga kursen för delar av den framtida utvecklingen i Göteborg såväl som i hela Sverige.

Vi välkomnar deltagare och utställare inom alla relaterade områden och avsätter gott om tid under konferensen till mingel och diskussioner.

Talare
Jay Keasling, UC Berkeley, fick nyligen utmärkelsen årets vetenskapsman av Discover Magazine. Han forskar inom metabolisk teknik med målet att kunna producera dels biobränslen, dels nya mediciner mot malaria och AIDS.

Michael Katze, University of Washington, arbetar med att bestämma de egenskaper hos virus och celler som gör att sjukdomar utvecklas till världsomspännande epidemier. Hans grupp har lyckats återskapa strukturen hos det virus som gav upphov till Spanska sjukan år 1918.

Chris Voigt, UC San Francisco, omskapar via ingenjörsinsatser på cellnivå olika reaktionsvägar i celler och skapar på så vis nya egenskaper hos mikroorganismer, såsom fotografisk film tillverkad av bakterier.

Ron Weiss, Princeton University, har använt principer från datatekniken för att programmera celler och skapa biokemiska system, så att de fungerar som en typ av mikrodatorer eller logiska kretsar.

Jörg Stelling, ETH Zürich, använder beräkningsbiologi för att studera hur molekylära nätverk organiserar sig och hur detta kan användas för att designa nya biologiska system.

Kobi Benenson, Harvard University, konstruerar system som känner av sjukdomsrelaterade signaler och omvandlar dem till en respons genom biologiska beräkningsmoduler.

Daisuke Umeno, Chiba University i Japan, använder styrning av evolutionsprinciperna för att designa och vidareutveckla molekylära reaktionsvägar, till exempel för att kunna syntetisera biomolekyler som sedan kan användas för att framställa vitaminer och andra viktiga molekyler på konstgjord väg.

Tuval Ben-Yehezkel och Gregory Linshiz, Weizmanninstitutet i Israel, arbetar i professor Ehud Shapiros laboratorium och använder där vad de kallar för ”DNA-alkemi” för att designa perfekta molekyler från icke-perfekta molekylära byggstenar.

Jens Nielsen, Danmarks tekniska universitet, kommer till Chalmers för att bli professor i systembiologi. Han kommer att rapportera om systembiologisk analys av metaboliska processer i jäst som en bas för att skapa nya reaktionsvägar.

Bengt Nordén, Chalmers, var till nyligen ordförande i Nobelkommittén för kemi. Han studerar mekanismer för hur molekyler känner igen varandra och kommer att tala om konstruktion av kommunikativa molekylära nodsystem i nanoskala.

Hiroki Ueda, RIKEN i Japan, studerar principerna bakom den dygnsrytm som finns hos levande organismer. Dessa principer ligger till grund för exempelvis problem såsom jetlag och andra omställningar av de fysiologiska processerna.

Jef Boeke, Johns Hopkins University, studerar hur genuppsättningen hos jäst är organiserad. Han kommer att presentera vad man kan lära sig och åstadkomma om man lyckas framställa ett helt jästgenom från scratch.

Kontaktinformation
Besök gärna Chalmers Biocentrums hemsida för ytterligare information eller kontakta någon av de organisationsansvariga:

Professor Anders Blomberg, Göteborgs Universitet
+4631-786 2589
anders.blomberg@gmm.gu.se
Professor Stefan Hohmann, Göteborgs Universitet
+4631-360 8488
stefan.hohmann@gmm.gu.se
Dr. Catharina Hiort, Chalmers
+4631-772 8633
catharina.hiort@chalmers.se

På Afrikas landsbygd, som är glest befolkad och har en dålig infrastruktur, är det mycket dyrt att bygga upp ett elnät likt det Sverige och andra industrialiserade länder har. Därför är få byar på den afrikanska landsbygden elektrifierade. De som har tillgång till elektricitet försörjs ofta lokalt av en gammal lastbilsmotor kopplad till en generator. Men gamla motorer är ineffektiva och släpper ut mycket föroreningar och eftersom infrastrukturen är dålig blir bränsletransporter extra dyra och långsamma.

– Det jag studerar handlar om tekniken bakom autonoma elsystem. Jag har utfört studier både här hemma och på plats i Tanzania, men det handlar inte om Afrika specifikt. Det skulle kunna handla om ett utvecklingsland var som helst där man behöver ha tillgång till en lokal energikälla, säger Jimmy Ehnberg.

Jimmy Ehnberg har tagit fram statistiska modeller baserat på lågkvalitativa väderdata och dessa har använts för tillgänglighetsstudier. För att uppnå en acceptabel tillgänglighet krävs överkapacitet i genereringen samt energilagring eller att en mindre produktionskälla med mer tillförlitlig generering finns tillgänglig.

Med en överkapacitet i genereringen fås vid god tillgång till sol eller vind en överproduktion som ger ett effektöverskott, vilket orsakar instabilitet i systemet på grund av rubbad effektbalans. Det normala sättet att ta bort detta effektöverskott är att minska effektproduktion. I denna avhandling presenteras en kontrollstrategi som maximerar användandet av den tillgängliga energin.

Kontrollstrategin bygger på en mindre prioriterad last som styr nätet genom att förbruka den överproduktion till något nyttigt. Detta kan uppnås genom att en frekvensomriktare styr t.ex. en vattenpump eller en majskvarn. En modern frekvensomriktare kan dessutom användas för att styra spänningen. Genom att låta omriktaren styra både frekvens och spänning så minskar behovet av kontrollutrustning på de förnyelsebara energikällorna.

Tekniken kan även användas i stora kraftsystem i exempelvis Sverige. Här handlar det inte om ett maximalt utnyttjande av energiproduktionen utan mer om styrning.

Mer information
Jimmy Ehnbergs avhandling har titeln ”Autonomous Power Systems based on Renewables – On generation reliability and system control”.

Jimmy Ehnberg, som disputerade den 8 juni, har varit
doktorand på Institution för energi och miljö, Avdelningen för elteknik på Chalmers.

Kontaktinformation
Mer information:

Jimmy Ehnberg, e-post: jimmy.ehnberg@chalmers.se

Handledare: Evert Agneholm, Gothia Power AB.

Prissumman är på 100 000 kronor.

– Det är verkligen roligt att få detta pris. Vår forskargrupp har jobbat hårt med fokus på IT management och den innovationspotential som IT har inom den regionala process- och tillverkningsindustrin. Vi har också lyckats bra med att producera resultat som är både relevanta för industrin och vetenskapliga tidskrifter. Vi ser priset som ett ytterligare tecken att vi är på rätt väg, säger Jonny Holmström.

Juryns motivering:
”Jonny Holmström tilldelas priset för sin vetenskapliga produktion som i huvudsak behandlar informationsteknologins sociala konsekvenser. Hans forskning kring teknikens förändrade kraft, med fokus på teknikens roll i skapande och återskapande av handlingsnät, har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Professor Holmströms nuvarande engagemang inom Tillämpad IT, Process IT och Industriell IT, som rör frågeställningar kring industriella förändringsprocesser, har bidragit till en lyckad integration av forskning, grundutbildning och samverkan med samhälle och näringsliv.”

– Det är mycket glädjande att Nordeas vetenskapliga pris utdelas till Jonny Holmström. Han är en nyckelperson i den pågående universitetsövergripande satsningen på forskning inom området tillämpad IT, säger Ulf Wiberg dekanus vid samhällsvetenskaplig fakultet.

– Nordeas Norrlandsstiftelse har som syfte att genom ekonomiska bidrag stödja forsknings- och utvecklingsarbete som bidrar till utveckling av regionen. Jonny Holmström är en värdig pristagare till årets vetenskapliga pris, säger Gunnar Emanuelsson, kontorschef vid Nordea i Umeå.

Priset delas ut på Umeå universitets årshögtid den 20 oktober.

Bilder på Jonny Holmström finns på:
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/Jonny_holmstrom7088.jpg
http://www.presskontakt.umu.se/pressbilder/Jonny_holmstrom7081.jpg

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Tel: 090-786 97 66
Mobil: 070-5193855
E-post:jonny.holmstrom@informatik.umu.se
Hemsida: http://www.informatik.umu.se/~jhstrom/

E.coli bakterier finns naturligt i stora mängder i våra tarmar. Dessa bakterier orsakar normalt inte sjukdom, men det finns flera stammar som kan ge upphov till diarré. I allvarliga fall kan bakterierna även orsaka bukhinneinflammation eller blodförgiftning.

I studierna har avföring från 128 svenska spädbarn analyserats. Resultaten visar att 21 % av E. coli stammarna i barnens tarmflora var resistenta mot minst en typ av antibiotika. Även barn som aldrig fått antibiotika hade resistenta bakteriestammar i sin tarm.
– Det är ett ökande problem och det är allvarligt också när vanliga harmlösa bakterier utvecklar resistens eftersom anlagen kan föras över till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger mikrobiologen Nahid Karami.

Hittills har många trott att de resistenta bakterierna skulle försvinna om användningen av antibiotika minskar, men avhandlingen visar att E. coli-stammar som bär resistensgener är lika bra på att kolonisera tarmen under längre tid som känsliga stammar.
– Vår forskning tyder på att det inte kostar bakterien särskilt mycket att bära på en resistensgen, och det betyder antagligen att resistensen kommer att finnas kvar under lång tid hos tarmflorabakterien även om man slutar använda antibiotika, säger Nahid Karami.

Bakterier har en naturlig förmåga att ta upp och överföra resistensgener till andra bakterier. I studien upptäcktes två fall av sådan genöverföring mellan E. coli-stammar som fanns samtidigt i ett barns tarm. Det första fallet skedde hos ett barn som behandlades med penicillin men det andra fallet hittades hos ett barn som inte behandlades med antibiotika.
– Våra resultat tyder på att överföring av resistensgener i tarmfloran kan vara ganska vanligt vilket gör resistensproblematiken mycket allvarligare, då gener lätt kan överföras från normalflorabakterier till mer sjukdomsframkallande bakterier, säger Nahid Karami.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Antibiotic resistance and fitness of Escherichia coli in the infantile commensal microbiota

Avhandlingen försvaras torsdagen den 24 maj, klockan 09.00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10 A, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nahid Karami, mikrobiolog, telefon: 031-342 47 29, 070-521 48 60, e-post: nahid.karami@microbio.gu.se

Handledare:
Docent Agnes Wold, telefon: 031-342 46 17, e-post: agnes.wold@microbio.gu.se

Rapporten ”Sweden in the Creative Age” analyserar Sverige utifrån vikten av Talang, Teknologi och Tolerans för regional ekonomisk tillväxt. Metoden utgår från den amerikanske professorn Richard Floridas 3T för ekonomisk tillväxt.

– Det är tydligt att den geografiska storleken och förmågan att attrahera och utveckla sina resurser skapar ett fåtal regionala tillväxtmotorer, säger Ekonomie doktor Patrik Ström, projektledare för forskningsrapporten på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Ser man på utvecklingen över tid placerar sig även Västerbotten bra vilket tyder på en fördelaktig positionering inför framtiden.

Rankingen för kommuner toppas av Södertälje. Det är främst teknologi- och toleransmåtten som ger detta resultat.

– Södertälje verkar dra nytta av sin geografiska lokalisering, sin teknologibas och sitt aktiva arbete med mångfald och integration, säger Evelina Wahlqvist, doktorand och en av forskarna bakom rapporten.

I Sverige räknas 35 procent av den yrkesarbetande befolkningen till den så kallade kreativa klassen, vilket är högt internationellt sett. Den kreativa klassen innefattar yrkesgrupper som aktivt arbetar kreativt; från artister, konstnärer och designers till forskare, konsulter och organisationsledare. I storstadsområdena ligger siffran på 40-50 procent. Framtida tillväxt handlar i hög grad om att attrahera kreativa och talangfulla individer.

– Sverige ligger väl till i internationella jämförelser, men det finns utmaningar. Det är viktigt att arbeta aktivt med att utveckla och stärka den internationella konkurrenskraften för de främsta regionala tillväxtmotorerna, och samtidigt stärka kopplingarna till övriga delar av landet. Det kräver ett genomtänkt arbete innefattande alla delar av talang, teknologi och tolerans. Ytterligare en utmaning ligger i att i högre grad tillvarata de möjligheter det innebär att fler utländska personer söker sig till Sverige. Här finns mycket kvar att göra, avslutar Patrik Ström och Evelina Wahlqvist.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Patrik Ström
patrik.strom@geography.gu.se
031-7861404

Evelina Wahlqvist
evelina.wahlqvist@handels.gu.se
031-7861384

– Vi har sett att företag där företagsledningen och arbetsledningen är överens om en policy för rehabilitering och som använder sig av den har lägre sjukfrånvaro än andra företag, säger professor Eva Vingård, vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.

Lägst sjukfrånvaro fanns i företag som hade tydliga rutiner och där processen fungerade i praktiken. Ansvaret fördelades i dessa företag mellan arbetsledare, personalavdelning och företagshälsovård.

– Resultaten visar också att det är viktigt att åtgärder för rehabilitering sätts in redan innan den anställde blir långtidssjukskriven. När man väl har varit sjukskriven en längre tid spelar det ingen roll om man är anställd på ett företag där en stor eller liten andel är långtidssjukskrivna, säger Eva Vingård.

För att lyckas med en rehabilitering krävs det åtgärder som stärker den anställdes egen motivation, helst innan sjukskrivningen blir ett faktum. En tydlig struktur och en bra samordning mellan olika aktörer bidrar till en bra rehabilitering. Att arbeta med förebyggande åtgärder på arbetsplatsen är också viktigt för att den anställda ska kunna börja arbeta igen.

Studien, som ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid, har undersökt hur man arbetar med rehabilitering inom privata företag där få är långtidssjukskrivna. Man har också studerat hur rehabiliteringen fungerar i praktiken på olika nivåer i företagen. Den högsta ledningen och arbetsledare har intervjuats på elva företag. Studien omfattar även cirka 4 000 personer som varit sjukskrivna i mer än tre månader. De har slumpvis valts ut från AFA Försäkrings och tjänstepensionsföretaget Alectas register och fått svara på en enkät om sina upplevelser av rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet.

Rapporten finns tillgänglig på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid, tillsammans med en kortversion av rapporten. Information om projektet finns även på www.ammuppsala.se, www.ki.se, www.afaforsakring.se och www.alecta.se.

Fakta om Hälsa och Framtid
Rehabiliteringsstudien ingår som en del i forskningsprojektet Hälsa och framtid som syftar till att studera vad som kännetecknar privata företag som har friska medarbetare. Projektet består av fyra delstudier och pågår 2005-2008. Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet driver projektet som stöds av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB, Företagarna, LO, Metall, PTK, Sif, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO, Teknikföretagen och Volvo AB. Det finansieras av AFA Försäkring, Alecta, Axel Johnson AB, Carl Bennet AB och AB Volvo med 12,75 miljoner kronor.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala
Eva Vingård
Tfn: 018-611 36 44
Mobil: 070-922 41 23

Informatör, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting
Anna Josefsson
Tfn: 08-737 36 90
Mobil: 070-253 35 50

Pressekreterare, Karolinska Institutet
Sabina Bossi
Tfn: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66

På senare år har den tekniska utvecklingen snabbt närmat sig gränsen där mikrovärldens lagar, dvs. kvanteffekter, blir allt viktigare. Detta ställer krav på bättre förståelse för materia vid dessa extrema förhållanden. Särskilt viktigt är det kollektiva beteendet hos system som består av många partiklar under sådana förhållanden, så kallade kvantvätskor. Egor Babaev, som nu publicerar sina resultat i Nature Physics, förutsäger att det flytande metalliska tillståndet hos väte pekar på en ny klass av kvantvätskor.

– Kvantvätskor, som supraledare och supervätskor, är speciellt viktiga i fysiken eftersom de på ett synligt sätt ger uttryck för mikrovärldens lagar. I kvantvätskorna uppför sig ett enormt antal partiklar synkroniserat enligt mikrovärldens lagar, vilket gör det möjligt att direkt observera dessa lagar i ett laboratorium. Många principer för fysikens mikrovärld har klargjorts genom experimentella studier av supervätskor och supraledare. En förutsägelse om en ny sorts kvantvätska och dess experimentella observation utvidgar våra kunskaper om detta viktiga område, säger han.

I sin forskning kring egenskaperna hos flytande metalliska tillstånd hos väte har han funnit att dessa inte alls följer de mönster man intuitivt skulle tro, utan visar egenskaper som motsäger klassisk fysik. När du rör om i en tekopp med en sked flödar teet runt i omrörningsrikningen. I metalliskt väte, som förutsätter mycket högt tryck, leder istället kvanteffekter till att protonerna flödar runt i motsatt riktning mot omrörningen. Dessa resultat förutsäger alltså en ny klass av supervätskor – metalliska supervätskor.

Redan tidigare har det diskuterats att väteatomerna förstörs om de utsätts för 4 miljoner atmosfärers tryck – tryck som inom en inte så avlägsen framtid kan åstadkommas i laboratorier. Dessa tryck väntas frigöra protonerna från de medföljande elektronerna och resultera i en metallisk vätska av elektroner och protoner. Man tror att trycken i det inre av Jupiter och Saturnus är så höga att dessa till stor del består av flytande metalliskt väte, som i så fall är det vanligaste ämnet i vårt planetsystem.

– Även om Jupiter och Saturnus är sammansatta av i huvudsak flytande metalliskt väte så är troligen temperaturerna för höga för att det flytande metalliska vätet där ska bete sig som en kvantvätska. Det är dock mycket troligt att temperaturen i några av de nyligen upptäckta 200 extrasolära planeterna är så låg att metallisk superfluiditet kan uppkomma, vilket skulle leda till mycket specifika magnetosfärer hos planeterna.

Kvantvätskor som supraledare, det vill säga material utan elektrisk resistans, och supervätskor har varit centrala områden i fysiken under lång tid. Tretton Nobelpris har delats ut inom området sedan 1913. I dag är fem sorters kvantvätskor kända: supraledare, superflytande gaser, vätskor och solider, samt kvant Hall-system. Den aktuella forskningen föreslår alltså en sjätte – metalliska supervätskor.

Artikeln i Nature Physics: “Violation of the London Law and Onsager-Feynman quantization in two-component superconductors”

Kontaktinformation
Kontakt
Egor Babaev, 0735737349, babaev@kth.se

Arbetsförmedlingen har följt riktlinjerna
Arbetsförmedlingen har konsekvent erbjudit plusjobb till arbetssökande som stått långt ifrån ett reguljärt arbete. Deltagarna är i genomsnitt äldre än övriga arbetssökande och har i betydligt högre grad något arbetshandikapp jämfört med deltagare i andra anställningsstöd. De flesta förmedlare som arbetat med plusjobb är nöjda med den information de fått och anser att de kunnat följa regelverket. Var femte förmedlare menar dock att informationen kom för sent inpå programstarten. Åtta av tio plusjobbare finns i kommunen, de vanligaste arbetsplatserna är skola, barn- och äldreomsorg.

Viss inlåsning men troligen liten undanträngning
Plusjobb ger upphov till inlåsning under programperioden: enligt rapporten skulle programdeltagarna i genomsnitt ha varit avregistrerade från förmedlingen drygt en fjärdedel av programtiden om de inte hade deltagit i programmet. Plusjobbare utför oftast ett arbete som ligger utanför ordinarie verksamhet. Det innebär att programmet troligen har lägre effekt än övriga anställningsstöd, dvs individen har troligen lägre sannolikhet att få arbete då programmet ligger längre från ordinarie arbete. Sannolikt bidrar inte programmet heller till undanträngning av reguljära arbeten i samma grad.

Bakgrund och metod
I rapporten görs en uppföljning av programmet plusjobb. Plusjobben infördes i januari 2006 och riktar sig till arbetssökande som varit arbetslösa under minst två år. Under maximalt två år får plusjobbaren en subventionerad anställning inom offentlig verksamhet. Programmet syftar till att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för arbetssökande som står långt ifrån reguljärt arbete. I oktober 2006 utgjorde plusjobben ca 13 % av de konjunkturberoende programmen. Rapporten är baserad på en enkätundersökning riktad till arbetsförmedlare som arbetat med programmet samt på data från Ams.

IFAU-rapport 2007:14 ”Uppföljning av plusjobb” är skriven av Linus Lind-qvist.

Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Linus Lindqvist, tfn: 070-237 67 00 eller 018-471 70 97, e-post: linus.lindqvist@ifau.uu.se.

Naturen är under press världen över, arter hotas och försvinner i ökande takt, och ekosystemen utarmas allt mer. Vår moderna livsstil är en starkt bidragande orsak till detta och resultatet påverkar oss alla, men framförallt fattiga människor i tredje världen. Vad krävs för en långsiktig hållbar utveckling och förvaltning av naturresurserna? Hur ser balansen ut mellan naturvärnsperspektivet och produktionsperspektivet? Världens befolkning har fördubblats sedan 1960-talet. Fortsätter befolkningsökningen är vi nio miljarder år 2050, som alla behöver mat, råvaror och energi. Hur kan vi dela och fördela resurserna och förvalta dem hållbart?

I år firar vi trehundraårsjubileet av Linnés födelse. För vetenskapsmannen Linné var kunskapen om naturresurserna och människans utnyttjande av naturen grunden för framsteg och ekonomisk konkurrenskraft. Linné var också jordbruksreformator med stort inflytande när det gällde att modernisera svenskt jordbruk. Han beskrev i detalj hur landsbygdens människor levde, vad de åt, hur de odlade sin mat och tog hand om sina djur.

I dag, liksom på Linnés tid sätter vi vår lit till naturen och till vetenskapen för att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. På Linnés tid talade man om kretslopp och naturhushållning, ”naturens ekonomi”, det vi i dag kallar bioresurser och ekosystemtjänster, det vill säga naturens gratistjänster, det som naturen gör till nytta för människan, som havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor m m.

Boken handlar om hur Linnés efterföljare, dagens forskare, ser på utvecklingen. Hur hållbar är vår användning av skogen, marken och havet? Vilka är dagens utmaningar för den gröna sektorn, utifrån ett svenskt och globalt perspektiv?

Redaktör för boken är Monika Starendal, vetenskapsjournalist.
Boken kostar 298 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Monika Starendal, mstarendal@bostream.nu
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61

En rektor ska väl ändå inte behöva ägna sig åt att laga kopiatorn eller bära toalettpapper? Nej, det verkar trivialt och något som helt faller utanför ledarskapet. Men det beror på hur man ser och uppfattar ledarskap, säger Josefin Brüde Sundin, som nyligen disputerat i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. I en etnografisk studie har hon följt tre rektorer under en längre tid, den längsta 1,5 år, samt intervjuat ytterligare en handfull.

– Forskningen om ledarskap utgår oftast från en given definition av vad ledarskap är, och ser dessa aktiviteter som ett hinder för ledarskap, säger hon. Men jag menar att de också kan fungera för att bygga det som ledarskap vilar på, nämligen relationer och tillit.

Rektorer har makt, men denna makt kan bara utövas om det också finns förtroende, och det är något som skapas i mänskliga möten. Och en stor del av rektors vardag består just av möten. Ofta handlar det om att koordinera, dvs. väga samman olika gruppers behov och önskningar. Möten är också ett sätt att bekräfta rektors makt, att legitimera ledarskapet. Men människor kan ha strategier för att undkomma rektors makt. En är att göra sig otillgänglig, dvs. inte komma till möten. En annan är att bilda allianser med andra grupper, som föräldrar, skolpolitiker eller media. Då försvagas rektors makt och handlingsutrymme.

År 1980 var bara sju procent av de svenska rektorerna kvinnor, och det sågs då som ett problem. Idag är de kvinnliga rektorerna i stor majoritet, närmare två tredjedelar – vilket i sin tur kan uppfattas som ett problem i diskussionen om den allmänna feminiseringen av skolan.

De rektorer som medverkade i studien ansåg på en direkt fråga att det inte fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga rektorer. I vardagen kom ändå sådana skillnader fram. Det finns uppfattningar om att kvinnorna får arbeta hårdare för att bevisa att de klarar av att vara ledare, medan männen inte på samma sätt behöver bevisa sin duglighet. Männen kan ibland ha en mer tillbakalutad attityd till sitt ledarskap, medan de kvinnliga ledarna kan mötas med en kombination av större förväntningar och mer skepticism.

Rektorers vardag är fylld av känslor. En bidragande orsak till detta är rektors position mellan olika intressenter (lärare, elever, föräldrar, överordnade chefer m.fl.). En rektor upplever allt från frustration, besvikelse och upprördhet över hårda ekonomiska besparingar, ilska i konflikter, sorg när elever dör, till entusiasm och glädje över skolans framgångar och djup rörelse vid skolavslutningar. Rektorer arbetar dagligen med att uppfatta, sondera, använda, styra och hantera såväl egna känslor som andras.

– Det är en aspekt av rektors arbete som förtjänar mer uppmärksamhet, konstaterar Josefin Brüde Sundin.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer. Josefin Brüde Sundin disputerade den 11 maj. Hon nås på telefon 013-282152, e-post: josefin.brude.sundin@liu.se