Christer Fuglesang blev i och med sin rymdresa med rymdfärjan Discovery i december 2006 förste svensk i rymden. Med sina tre rymdpromenader utanför den internationella rymdstationen ISS blev han en rikskändis på allvar i Sverige. Nu får han KTHs Stora pris.
– Jättekul, var första tanken när Anders Flodström ringde och berättade att jag fått priset. Det var ju passande att jag fick beskedet just nu när jag är här på KTH några dagar, säger Christer Fuglesang,
Hans prestation har inneburit ett uppsving för intresset för teknik och vetenskap, något som KTH betonar i sin motivering till priset:
”Christer Fuglesang får priset för att han, som Sveriges förste astronaut och kosmonaut, genom sin rymdresa och rymdpromenad skrivit in sig och Sverige i rymdhistorien för alltid och för att han bidragit till ett ökat intresse för naturvetenskapens och teknikens mångskiftande uttryck. Christer Fuglesang personifierar, genom sin ödmjukhet, sitt personliga engagemang och sin tekniska skicklighet bilden av en sann ingenjör i mänsklighetens tjänst.”
Christer Fuglesang, som fått all uppmärksamhet som tänkas kan senaste halvåret, betonar att den här utmärkelsen är något speciellt.
– Det här är en av de allra största och roligaste sakerna. Mitt hjärta tillhör ju Teknis så det känns förstås extra roligt att få en sådan uppskattning härifrån.
Han är inte bara förste svensk i rymden, Christer Fuglesang är också den förste europeiske astronauten med både rysk och amerikansk utbildning. Mellan 1993 och 1996 tränade han vid den ryska Stjärnstaden utanför Moskva och i april 1998 avslutade han sin formella astronaututbildning vid NASA. Han har därefter varit stationerad av ESA vid NASA:s Astronaut Office i Houston.
Christer Fuglesang, som föddes i Stockholm 1957, blev civilingenjör i teknisk fysik vid KTH 1981. Sex år senare disputerade han i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet. Han kommer att ta emot priset vid KTHs installations- och promotionshögtid i Stockholms Stadshus, fredagen den 16 november.
KTHs Stora pris, som i år uppgår till 850 000 kronor, utgår ur avkastningen från en donation av en anonym givare. Priset ska tilldelas svenska medborgare som genom epokgörande insatser eller upptäckter och skapande av nya värden, särskilt inom teknik men även inom vetenskap och konst, främjar vårt folks välstånd. Bland tidigare pristagare finns Lennart Nilsson, Evert Taube, Kerstin Fredga, Eric Ericson, Östen Mäkitalo, Håkan Lans, Bodil Jönsson och Arne Ljungqvist.
Samtliga tidigare pristagare på http://www.kth.se/om/fame/kths-stora-pris/1.3972
En ny studie från Karolinska Institutet visar att kunskap om den egna kroppen ligger till grund för det val av fokus vårdpersonal har när de flyttar sina patienter. Vårdpersonal som fokuserar på att lyfta patienter lider större risk att skadas än den som fokuserar på att försöka vägleda sin patient.
– Men på vårdutbildningarna får man nästan bara lära sig hur man lyfter människor, säger Kristina Kindblom-Rising, doktorand vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
I studien som publiceras i tidskriften Ergonomics lät forskarna intervjua vårdpersonal om vad som gjorde att de förändrade eller inte förändrade sitt arbetssätt efter en kurs. Val av fokus hängde samman med personalens kunskap om kroppen och förmåga att kommunicera. Vissa fokuserade på själva flytten, andra på arbetstekniken och en tredje grupp fokuserade på att vägleda patienterna. Under kursen fick personalen flytta sig själva mellan säng och rullstol dels som friska, dels med imiterade funktionshinder i syfte att förstå och bli medvetna om rörelser, rörelsemönster och hur det känns att vara patient.
Vid kursens slut hade de flesta ändrat sitt sätt att arbeta. De som fokuserade på att flytta patientens kropp förändrade små rörelser. De som fokuserade på sin egen kropp planerade arbetet bättre och de som fokuserade på kommunikation lärde patienten att flytta sig själv.
Publikaton:
”Nursing staff’s perception of changes in patient transfer habits after a course – a phenomenological-hermeneutic study”.
Kristina Kindblom-Rising, Rolf Wahlström, Sirkka-Liisa Ekman
Ergonomics online 30 maj 2007
För mer information, kontakta:
Kristina Kindblom-Rising, doktorand
Tel: 08-524 833 56
Mobil: 073 915 5472
E-post: kristina.kindblom-rising@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mer hälsoinformation behövs om att risken för infertilitet ökar om man skjuter upp barnafödandet alltför länge och även om man dricker mycket alkohol. Läkare bör också bli mer uppmärksamma på att upptäcka äggledar- och livmoderinflammationer i tid och göra fler klamydiatester. Det menar Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM). I sin doktorsavhandling har han studerat olika aspekter på fertilitet och sjukdomar som är kopplade till infertilitet bland svenskfödda och utlandsfödda kvinnor i Sverige.
– Eftersom många kvinnor i Sverige kommer från andra länder och de utlandsfödda kvinnorna står för allt fler av de nyfödda barnen, tyckte vi att det också var viktig att studera olika invandrargrupper. Det har så vitt vi vet ingen tidigare gjort, säger Jan Eggert.
Han har följt nästan en halv miljon kvinnor i Sverige i åldrarna 20-42 år. Av resultatet framgår att medelåldern bland både svenskfödda och utlandsfödda förstföderskor är hög. Nästan 29 år för de svenskfödda och över 30 år för kvinnor från exempelvis Etiopien och Sydeuropa. Detta bidrar i sin tur till att färre barn föds. I avhandlingen verkade faktorer som att vara utan anställning och ha låg inkomst ha störst betydelse för ett minskat barnafödande.
– Det är oroande att så många kvinnor skjuter upp barnafödandet allt längre. Fruktsamheten sjunker med åren och det ökar risken att man inte får det antal barn man har tänkt sig eller att bli ofrivilligt barnlös. Risken för missfall är även större, säger Jan Eggert.
Av avhandlingen framgår också att hög konsumtion av alkohol (två flaskor vin i veckan för kvinnor) kan ha en negativ effekt på fertiliteten. Forskarna följde 7 400 kvinnor i åldrarna 18-28 mellan år 1969 och 1987. De studerade bland annat antalet födslar, missfall, infertilitetsutredningar i relation till självrapporterad alkoholkonsumtion. Resultatet visade att de kvinnor som konsumerade mycket alkohol i högre grad vårdades för infertilitet och födde också färre barn än de som var mellankonsumenter.
– Det kan tyda på att ett relativt stort intag av alkohol är en riskfaktor för minskad fertilitet. Det kan bland annat bero på att ägglossningen hämmas, säger Jan Eggert.
En annan viktig orsak till att det kan vara svårt att bli med barn är att infektioner som livmoder- och äggledarinflammationer och klamydia kan ligga oupptäckta och orsaka stora skador på kvinnans äggledare. Därför studerade forskarna symtom, diagnos och behandling av 189 kvinnor på en gynekologisk akutmottagning i Stockholm. Resultaten visade att 20 procent av kvinnorna hade haft symtom i mer än en månad. Många av kvinnorna hade sökt läkare utan att ha fått korrekt diagnos och behandling och endast hälften av kvinnorna testades för klamydia.
– Personal i vården bör vara vaksamma på tidiga symtom på livmoder- och äggledarinflammation och rutinmässigt testa för klamydia. Vid behandling av äggledarinflammation botas visserligen även klamydia, men kvinnorna riskerar att på nytt bli smittade om inte partnern behandlas samtidigt och då måste man ju veta att man är smittad, säger Jan Eggert.
CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle , Karolinska Institutet.
Avhandling: “Epidemiological and Clinical Aspects of Fertility and Diseases Associated with Infertility Among Swedish-born and Foreign-born Women”
För ytterligare information, kontakta:
Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi, CeFAM
Tel: 073-620 96 33
E-post: jan.eggert@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vi vet att på land är växter de enda organismerna som kan producera sin egen mat. De kan göra detta tack vare klorofyll som kan fånga solljus. Med denna energi kan de producera organiskt material tillsammans med näringsämnen som tillexempel kväve och fosfor, från marken, och koldioxid, från atmosfären. Växter är producenter och utgör basen för hela näringskedjan på land. Tills nyligen trodde man även att så var fallet i sjöar och hav, där växtplankton (mikroalger) betas av djurplankton, som i sin tur blev uppätna av småfiskar, som äts av stora fiskar som slutligen äts av människan. Men naturen är full av överraskningar! Det finns algarter som kan vara både växter och djur samtidigt.
Som växt producerar algerna sin egen föda och som djur kan de äta andra växter eller till och med rovdjur. Sådana här organismer kallas för mixotrofer och deras födostrategi kallas för mixotrofi. Med andra ord “mixad föda”. Detta dubbla födobeteende påverkar föreställning av födokedjan som beskrevs ovan. Som jämförelse kan man tänka sig att istället för att en ko äter gräs så griper gräset tag i kon och äter upp den. Wanderson Carvalhos avhandling hade som mål att kvantifiera hur mycket kväve och fosfor som utnyttjas av två mixotrofa arter när de fungerar som växter och/eller som djur. Till exempel, vid kväve eller fosfor begränsning kan mixotroferna konkurrera ut andra algarter, antingen genom att äta dem eller genom att använda den lilla mängd näring som finns tillgänglig löst i vattnet. Wanderson Carvalho upptäckte även att processen ”äta som ett djur” kan bidra med kol och energi till mixotrofen om tillgången på ljus är begränsad eller om ljus saknas helt.
I frånvaro av bytesdjur kan mixotroferna använda sin förmåga att ta energi från solen för att överleva tills dess att bytesdjur åter finns tillgängliga. Mixotrofer är konkurrensstarka eftersom de kan äta sina konkurrenter och predatorer. Mixotrofer kan överleva ogynnsamma förhållanden och på grund av att många mixotrofer dessutom blommar i stora mängder så kan de bli skadliga för miljön.
Avhandlingen heter ”The Role of Moxotrophy in the Ecology of Marine ”Phytoplankto”. Disputationen ägde rum torsdagen den 7 juni. Opponent var Professor Sandra Shumway, University of Connecticut USA.
Kontaktinformation
Wanderson Carvalho
tel: 0480-447352
wanderson.carvalho@hik.se
eller
Edna Granéli
tel: 0480-447307
mobil: 070-6749415
Menopausen (klimakteriet) inträffar när samtliga äggblåsor, s.k. folliklar, i äggstockarna har förbrukats. Därmed går kvinnan in i ett fysiologiskt sett helt annat skede. I princip bestäms fruktsamhetsperioden hos en kvinna av totalantalet omogna folliklar, som var och en producerar ett befruktningsbart ägg i samband med ägglossning, samt den takt i vilken de mognar och därmed förbrukas.
Umeåforskarna har nu upptäckt en mekanism som på molekylärnivå styr när de omogna, vilande, folliklarna aktiveras, dvs. ytterst hur lång tid som återstår till menopausen. I fokus står ett ämne, p27, som hämmar celldelningsprocessen och även vissa former av tumörtillväxt. Det har nu visat sig att p27 också kontrollerar de fysiologiska processerna i äggstocken. Hos möss som saknar p27 bildas fler äggblåsor, som emellertid aktiveras för tidigt vilket leder till att de förstörs och att äggstocken slutar fungera förhållandevis tidigt. Symtomen påminner om kvinnlig ofruktsamhet pga. fel i äggstockarna. Forskarna tror nu att fyndet kan ge insikter i den genetiska bakgrunden till den typen av infertilitet.
Fynden publiceras under hösten i tidskriften Molecular Endocrinology. I forskargruppen, som leds av Kui Liu vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, ingår doktoranderna Singareddy Rajareddy, Pradeep Reddy, Chun Du, Krishna Jagarlamudi och Wenli Tang samt post-docforskarna Lian Liu and Yan Shen. Fynden har gjorts i samarbete med Cyril Berthet and Philip Kaldis, National Cancer Institute, USA, and Stanford Peng, Roche, Palo Alto, USA.
Mer information: Forskarassistent Kui Liu (engelskspråkig), Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 7762; mobil 073-620 5064, epost kui.liu@medchem.umu.se
Lis Bodil Karlsson vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet visar i sin avhandling att fenomenet rösthörande är komplicerat och att det är en brist att tänka i termer av sjukt eller friskt. Att lära sig hantera röster är ofta en process. Somliga rösthörare i hennes studie upplevde sina röster som försonande och nödvändiga för sin personliga utveckling.
– De har behövt omtolka tidigare upplevda svårigheter och rösterna gavs en meningsfull innebörd. Personen kände ofta att rösterna slutade styra och kontrollera dennes liv när de betraktades som meningsfulla eller som metaforer i inre eller själsliga konflikter och problem, förklarar Lis Bodil Karlsson.
Genom rösternas tal återupplevdes ibland förträngda minnen som personen behövde bearbeta, antingen genom psykoterapi och/eller självintrospektion.
– För andra deltagare i undersökningen gavs rösterna en andlig tolkning som innebar att de måste förändra hur de såg på sin framtid. Livet fick en djupare dimension eftersom de kom i kontakt med något utöver det vanliga, säger Lis Bodil Karlsson.
För somliga var rösterna betydelselösa eftersom de inte på något sätt kunde tolkas som meningsfulla, de hade drabbats av oförklarliga tillstånd eller röster som inte kunde relateras till deras liv.
Professionella som träffar rösthörare bör bemöta dem med respekt, inte ifrågasätta deras tolkning utan förstå och lyssna och förstå att rösthörandet kan vara metaforer för egna livsproblem, menar Lis Bodil Karlsson.
– Rösthörarna i min avhandling ville kommunicera, i tal och skrift, om sina upplevelser, dels för att få grepp om dem, dels för att andra skulle respektera dem.
Avhandlingens titel: Berättelser om inre röster. Ett fenomenologiskt och kommunikativt perspektiv
Kontaktinformation
Ytterligare information
Lis Bodil Karlsson, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, 08-674 74 56 (arb), 08-88 46 31 (hem), 0708-45 79 74 (mobil), e-post lis.bodil.karlsson@socarb.su
– Människor har onekligen väldigt starka åsikter om språk. Detta är särskilt tydligt när det handlar om språkets ställning i samhället, som till exempel i frågan om att lagstifta svenskan som huvudspråk, att kräva kunskaper i svenska som förutsättning för beviljning av svenskt medborgarskap eller att stödja modersmålsundervisning i skolan, säger Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Tommaso M. Milani, som i sin avhandling analyserat ett stort antal tidningsartiklar och policydokument, menar att det intressanta är att de som tar offentliga ställningstaganden i sådana debatter uttryckligen hänvisar till svenskan som ett rent kommunikationsverktyg. Men tittar man noggrant på yttranden om språk och språkbruk, ser man att svenskan bara är ett yttre tecken som pekar på ett mer outtalat system av sociala identiteter och moraliska normer. Debatter om svenskan är med andra ord exempel på hur uppdelning mellan ”vi” (svenskar) och ”dem” (invandrare) skapas, och hur staten bör – eller inte bör – legitimera organiseringen av sådana förhållanden genom olika former av lagstiftning menar Tommaso M. Milani.
– Dessutom är språkdebatter intressanta företeelser där subtila former av diskriminering gestaltas. I ett demokratiskt samhälle som Sverige där offentliga rasistiska eller diskriminerande yttranden inte är acceptabla, får diskriminering en ny till synes mer tolerabel dräkt. Detta är särskilt påtagligt i debatterna om språktest och om ”blattesvenska”, säger Tommaso M. Milani.
Avhandlingens titel: Debating Swedish: Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Tommaso M. Milani, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, tfn 070-331 54 55 (mobil), 08-16 14 42 (arb), e-post tommaso.milani@biling.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Att para sig och föra sina gener vidare är alla individers evolutionära mål. Sätten att nå målet är däremot många och ofta könsspecifika; det typiska är att hanar konkurrerar om tillgång till honor och honor kräset väljer sina partners. Hos arter där honor är promiskuösa kan dessa processer också fortsätta efter parning. Hanarna konkurrerar då om spermier och honan väljer vissa hanars spermier. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Hanne Løvlie studerat sexuellt urval båda före och efter parning hos lösaktiga lanthöns och deras vilda anfader, det röda djungelhönset.
Då hönsen är lösaktiga sker en intensiv spermiekonkurrens inuti hönan och tupparna selekteras att ha en avancerad spermieekonomi. Tupparna inseminerar olika mängder spermier i en höna beroende på hur mycket spermiekonkurrens de möter samt på sin egen sociala status. Är det lite konkurrens inseminerar de mindre sperma än om konkurrensen ökar. De visar också större intresse för hönor de inte tidigare har parat sig med, och utsätter hönor de är sexuellt bekanta med för parningar utan att sperma insemineras.
– Tuppar ”fejkar” parningar med hönor de redan har inseminerat spermier i. Det verkar få hönorna att tro att de har blivit parade flera gånger än de egentligen har och det leder till att hönorna tappar intresset för andra tuppar, säger Hanne Løvlie.
Tuppar som fejkar parningar möter mindre spermiekonkurrens och har spermier kvar att inseminera i andra hönor. Vidare tar tupparna också hänsyn till hur attraktiv hönan är; ju större kam, desto större ägg lägger hon och desto mer intresserad blir tupparna av henne.
– Det är första gången det visas att hanar överhuvudtaget kan fördela sina spermieresurser på ett så komplext vis, säger Hanne Løvlie.
Också hönor har sofistikerade strategier för att kunna kontrollera sitt sexliv och avkommans faderskap. Hönor utsätts ofta för sexuella trakasserier av tuppar, särskilt på kvällarna när hönorna är mer fertila. Och när tupparna blir för påflugna leder detta till att hönorna istället väljer att initiera parningar på morgnarna. Tuppar är då mindre intresserade och allt går lite lugnare till. Hönor försöker också undgå parningar med nära släktingar. De känner igen sina bröder, även om de aldrig tidigare setts, och undviker att para sig med dessa. Tuppar å andra sidan tvingar både systrar och obesläktade hönor att para sig med sig. För att återta kontrollen över faderskapet gör då hönorna ett så kallat kryptiskt val, ett val som sker efter parning, där hönorna föredrar att använda spermier från tuppar de ej är släkt med.
– Hönorna använder sig av ett annat kryptiskt val än det vi tidigare känt till; ”sperm ejections” där hönan gör sig av med ejakulaten direkt efter en parning. Istället sker detta spermieval senare i honans reproduktiva system. Hönan kan dock bara förhindra inavel på detta sätt om insemineringen sker naturligt, och inte artificiellt vilket är det vanliga i dagens hönsuppfödning, säger Hanne Løvlie.
Avhandlingen visar därmed att de båda könen har sofistikerade fortplantningsstrategier som sker både före och efter parning. Avhandlingen visar också att vägen från parning till befruktning är lång och påverkas av mekanismer och processer som hos de flesta arter fortfarande är outforskade, men som vi här har fått en ökad vetskap om.
Avhandlingens namn: Pre- and post-copulatory sexual selection in the fowl, ”Gallus gallus”.
Kontaktinformation
Hanne Løvlie, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-6394497, 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se.
Hittills har man haft liten vetenskaplig insikt om vad som ligger bakom människors reaktioner mot olika styrmedel inom miljöområdet, till exempel lagar och skatter. Genom att studera hur motiv som värden och normer påverkar våra attityder kan en mer mångsidig bild skapas av vad som avgör om människor är positiva eller negativa till olika styrmedel.
– Resultaten i avhandlingen pekar på att sammanhanget är avgörande för om attityder påverkas av mer moraliska ståndtaganden, säger Andreas Nilsson.
I försök att ändra människors beteende och attityder i en mer miljömässigt hållbar utveckling har styrmedel en avgörande betydelse. I många fall antas att människor generellt är negativa till åtgärder som kräver uppoffringar i form av ökade kostnader eller ändrade vanor.
Psykologisk forskning har dock visat att människors värden och normer kan påverka attityder och beteende i en miljövänlig riktning trots att vissa uppoffringar krävs av individen. Denna avhandling undersöker olika aspekter av hur människor reagerar på miljöstyrmedel genom att tillämpa psykologiska teorier om värden och normer.
I en delstudie i avhandlingen jämförs attityder till olika styrmedel mellan beslutsfattare inom offentlig och privat sektor.
– Inom offentlig sektor är man enligt undersökningsresultaten mer positiv till de undersökta styrmedlen än i den privata sektorn, fortsätter Andreas Nilsson. Studien visar också att miljövärden påverkar attityderna i den offentliga, men inte in den privata sektorn.
En annan delstudie undersöker betydelsen av yrkesrollen för hur miljövärden påverkar attityder.
– Resultaten visar att beslutsfattare inom den privata sektorn lägger mer tonvikt vid moraliska och miljömässiga värden i sin privata roll än i sin yrkesroll när de värderar olika styrmedel, säger Andreas Nilsson.
Sammantaget pekar studierna i avhandlingen på att kontexten är av största vikt för hur värden påverkar attityder inom miljöområdet allmänt och för acceptans av olika åtgärder specifikt. Kontexten kan vara i vilken i vilken roll man gör bedömningar, men också vilken typ av styrmedel det handlar om.
Avhandlingens titel: Psychological perspectives on environmental policy measures
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 juni 2007, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andreas Nilsson, tel. 031-786 1651
e-post: Andreas.Nilsson@psy.gu.se
På intensivvårdsavdelningen vårdas svårt sjuka patienter som kräver övervakning och behandling dygnet runt. Den specialutbildade personalen har avancerad medicinsk teknik till sin hjälp. Arbetsfördelningen på avdelningen är tydlig och tas för given av personalen.
– Ofta när man tänker på en intensivvårdsavdelning tänker man på läkare och sjuksköterskor som springer omkring med dropp och blodpåsar och defibrillator, men jag har kunnat se att intensivvård till stor del produceras via rutiner som är till för att man inte ska behöva ingripa akut, säger specialistsjuksköterskan Ann-Charlott Wikström som i detalj studerat teknologins roll i det dagliga arbetet på en intensivvårdsavdelning vid ett sjukhus i Västsverige.
Intervjuer med personalen vid avdelningen visar att de tycker att teknologin underlättar arbetet på många sätt, men att den också ställer till problem. Dessa löser man ofta tillsammans på ett hierarkiskt sätt.
– Man löser sällan problemen enskilt, utan genom kommunikation med sina arbetskamrater. Undersköterskor vänder sig till undersköterskor, sjuksköterskor till sjuksköterskor och läkare till läkare. Kan man inte lösa problemen sinsemellan vänder man sig till nästa nivå, säger Ann-Charlott Wikström.
Studien visar att teknologin är en aktör på intensivvårdsavdelningen som överlag upplevs som en förutsättning för god intensivvård. Den moderna utrustningen kan både fungera som en sjuksköterskas förlängda arm eller som en utvidgning av patienten, men kan också ställa till förtret.
– Om en sjuksköterska blir osäker på ett blodtryck kan hon ofta hämta en gammal hederlig blodtrycksmanchett för att kontrollera att den nya digitala apparaten verkligen visar rätt värde, säger Ann-Charlott Wikström.
Den kunskap som krävs för att upptäcka problem med tekniken är knuten till det sammanhang och den miljö man befinner sig i. När nya moderna apparater introduceras förändras miljön och den gamla kunskapen räcker inte längre till.
– Apparaterna producerar hela tiden information som människor måste tolka. Siffrorna och figurerna på displayen betyder också olika saker beroende på vem som ser dem. Det handlar om erfarenhet inom intensivvård, utbildning och erfarenhet, säger Ann-Charlott Wikström.
Ann-Charlott Wikström är verksam som universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Knowing in Practice – a Tool in the Production of Intensive Care
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Charlott Wikström, leg. sjuksköterska, telefon: 0520-22 39 59, 073-397 51 61, e-post: anncharlott.wikstrom@hv.se
Handledare:
Docent Ann-Christin Cederborg, telefon: 070-692 21 11, e-post: annce@ibv.liu.se
Fil. Dr Kaety Plos, telefon: 031-786 23 66, e-post: kaety.plos@fhs.gu.se
Det finns drygt 2300 svenskar som är 99 år eller äldre. Djupintervjuer med tio 99-åringar visar att deras vardag ofta innebär en balans mellan egen förmåga och hinder och möjligheter i vardagen.
– Många gamla använder rutiner sedan tidigare i livet som ett viktigt stöd för att de ska kunna fortsätta vara aktiva. Det är viktigt att vi lyssnar på hur de upplever sin vardag så att vi kan lära av de äldre och stödja dem på deras villkor, säger arbetsterapeuten Greta Häggblom Kronlöf.
Avhandlingen visar att äldre människor hittar kreativa lösningar på många av sina problem. De har också blivit mästare på detaljerad planering för att klara av vardagens aktiviteter.
– En dam som skulle på besök till tandläkaren tänkte ut att hon kanske kunde be en speciell person i hemtjänsten skjutsa henne med hemtjänstens bil till mottagningen och på så sätt få hjälp med allt det praktiska som det innebär att komma iväg. Väl framme vid mottagningen kunde säkert hemtjänsten också hjälpa henne uppför trapporna in väntrummet. Därifrån kunde sedan tandsköterskan hjälpa henne ringa en taxi, följa henne ut till taxin och väl hemma kunde säkert taxiföraren hjälpa henne fram till lägenhetsdörren, berättar Greta Häggblom Kronlöf.
Många av de äldre beskrev också hur de utmanar sig själva för att få bekräftelse på att de klarar av olika uppgifter. Dessa tester stärker deras självbild.
– Någon brukade recitera dikter, som hon alltid kunnat, för sig själv, en annan valde att lösa korsord som hon visste var krävande och en tredje gick varje dag tre trappor i brandtrappan bara för att bevisa för sig själv att knäna fortfarande höll, säger Greta Häggblom Kronlöf.
I avhandlingen ingår även studier med drygt 200 86-åriga göteborgare. De förstärker bilden av att äldre är en mycket heterogen grupp.
Även om de flesta av 86-åringarna har få problem med att förflytta sig utomhus tycker de flesta om många inomhusaktiviteter, som att se på TV, läsa tidningar och böcker.
– De personer som hade många intressen skattade sin hälsa som bättre. De hade mindre problem med dagliga sysslor i hemmet och med att förflytta sig utomhus än personer med färre intressen, säger Greta Häggblom Kronlöf.
De äldre använder ofta hjälpmedel exempelvis för att kunna gå på toaletten, sköta sin hygien och promenera utomhus, men en stor del av 86-åringarna har en ambivalent inställning till att använda dem.
– Det är bra att hjälpmedlen möjliggör och underlättar dagliga sysslor, men de gamlas erfarenheter av att använda dem i vardagen visar att hjälpmedlet har ett symbolisk värde som kan påverka användaren både positivt och negativt, säger Greta Häggblom Kronlöf.
Att använda hjälpmedel är en motsägelsefull realitet för drygt två tredjedelar av de 86 åringar som fortfarande bor hemma.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för geriatrik
Avhandlingens titel: Participation in everyday life. Very old persons experiences of daily occupation, occupation of interest and use of assistive devices
Avhandlingen försvaras torsdagen den 14 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Greta Häggblom Kronlöf, leg. arbetsterapeut, telefon: +358 67 23 00 65, +358 40 83 53 909, e-post: greta.haggblom-kronlof@pp.inet.fi
Handledare: Docent Ulla Sonn, telefon: 0300-265 31, e-post: ulla.sonn@gu.se
Liknande behov, men ofta med lägre krav på realism, finns även i datorspel och i specialeffekter för film. Dessa, liksom simuleringar av allt från biomolekyler till hela planetsystem, kännetecknas av att de görs i diskret tid. Det betyder att den fysikaliska simuleringen stegas fram med tidssteg – i interaktiva sammanhang handlar det ofta 20-60 tidssteg per sekund. Detta skiljer sig från det klassiska sättet där tid formuleras som någonting som pågår kontinuerligt.
Den här avhandlingen fokuserar på en formulering av fysikens lagar i diskret tid. En fördel som följer med detta är att det ger snabba metoder som samtidigt bevarar realismen och stabiliteten, något som är extra viktigt i interaktiva simuleringar.
Genom att kombinera två olika tekniker har Claude Lacoursière lyckats skapa en modell som har hög tolerans mot fel när tidsstegsekvationerna ska lösas. Det innebär att man inte behöver vara lika noggrann och att det inte behövs lika många beräkningar i lösningsmetoderna. Slutligen leder det också till högre prestanda och ökad stabilitet i simuleringarna, vilket är av stort värde såväl vetenskapligt, som för konkreta tillämpningar.
Onsdag den 13 juni försvarar Claude Lacoursière, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Ghosts and Machines: Regularized Variational methods for Interactive simulations of multibodies with dry frictional contacts, svensk titel: Gastar och maskiner: Regulariserade variationsmetoder för interaktiv simulering av mångkropparssystem och kontakter med torr friktion.
Disputationen äger rum kl.10.00 i MIT-huset, MA 121. Fakultetsopponent är professor Anders Klarbring, Linköpings Tekniska Högskola.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Claude Lacoursière
Telefon: 090-786 92 33
E-post: claude@hpc2n.umu.se
Vad är egentligen Second Life och Entropia?
Vilka är där, varför och vad gör de där?
Kan man göra lönsamma affärer i den virtuella världen?
Hur driver man företag i Second Life?
Är det bara en modefluga eller ett nytt teknologiskt genombrott?
Konferensen kommer även att sändas live i Second Life.
Praktiska upplysningar
Tid: Torsdagen den 14 juni 2007, kl. 13.00-17.00
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65, Stockholm
Konferensen hålls på engelska.
Journalister är välkomna att närvara under konferensen. Frågor och anmälan skickas till catrin.tengblad@ifl.se, 08-586 175 95 eller judit.weibull@ifl.se, 08-586 175 47.
Program
13.00 Välkommen, Peter Hägglund, VD, IFL vid Handelshögskolan
13.10 En virtuell utflykt till Second Life, Johan Howard, avatar och guide
13.20 Kapitalismen i dess destillerade form finns på SL, Waldemar Ingdahl, VD, Eudoxa
13.55 Erfarenheter från den virtuella världen?
IBM, Mikael Haglund
Barncancerfonden, Johan Björkman
14.25 Hur agerar virtuella företag i SL?
Second Sweden, Johan Hedberg
TheKonstrukt, Alexander Kanaev
14.50 Kaffe
15.15 Hur fungerar varumärken i SL? Micael Dahlén, Handelshögskolan i Stockholm
15.30 SL som en modefluga eller ett teknologiskt genombrott? Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm
16.00 Avslutning med Ana Valdés, författare
16.30 Konferensen avslutas
Konferensens moderator: Johan Roos, professor, Dean för MBA-programmet, Handelshögskolan i Stockholm.
Om IFL vid Handelshögskolan i Stockholm
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är ett av Europas främsta institut för avancerad ledar- och affärsutveckling. Det bildades 2005 då verksamheterna i Handelshögskolan i Stockholm Executive Education och IFL – Institutet för Företagsledning fördes samman. Företaget tillhör Nordeuropas största producenter av ledarutbildning och erbjuder, i tillägg till sina skräddarsydda program, öppna utvecklingsprogram inom olika delområden av företagsledning. IFL vid Handelshögskolan finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, och genom systerbolag även i Lettland.
www.ifl.se
Thomas Laurell verkar vid Institutionen för elektrisk mätteknik, Avdelningen för nanobioteknik, där man avser att utveckla en metod att separera bakterier ur biofluider, vätskor i levande organismer.
Om man lyckas går det mycket lättare och snabbare att kontrollera kvaliteten på livsmedel och vatten jämfört med en vanlig bakterieodling som tar flera dagar. I stället hoppas man kunna ge ett provsvar efter någon timme – innan smittan hunnit sprida sig.
Tekniken grundar sig på den nanobioteknikplattform som Laurell och hans forskargrupp utvecklat för att med hjälp av ultraljud rena blod återvunnet under större operationer. Den kan nu även användas för att separera olika komponenter i blodet. Detta genom en kombination av Lundametoden och en ny metod för bakterieanalys utvecklad i professor Hideaki Matsukoas laboratorium i Tokyo.
Samarbetet siktar mot att kunna visa upp en prototypinstrumentering vid projektet avslutning om två år.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Laurell, epost: thomas.laurell@elmat.lth.se, tel: 046-2227540
Foton på Thomas Laurell kan förmedlas via Mats Nygren
Past Present Future: From Women’s Studies to Post-Gender Research
14-17 juni 2007 vid Umeå universitet (Aula Nordica och Humanisthuset)
I juni 1982, hölls konferensen ”Kvinnouniversitetet: Vetenskap, patriarkat, makt” vid Umeå universitet. Det var en viktig konferens som bidrog till genusvetenskapens utveckling i Norden. Unga forskare inom ett relativt nytt forskningsfält kunde skapa nya samarbeten, genusvetenskapliga centra och bredda själva forskningen. Nu hyllas ”Kvinnouniversitetet” av Genusforskarskolan och Kvinnovetenskapligt Forum vid Umeå universitet genom en ny internationell konferens, med välrenommerade forskare som föreläsare. Över 200 deltagare besöker konferensen.
– Med den här konferensen vill vi bygga broar mellan olika generationer av genusforskare, säger konstvetaren Ann-Catrine Eriksson som är en av arrangörerna. Vi hoppas att nya nätverk och mötesplatser utvecklas för dagens verksamma forskare.
Nationella och internationella förläsare från olika ämnen och forskningstraditioner kommer under konferensen att göra egna reflexioner kring genusvetenskapens utveckling under tre decennier. Dessutom kommer nydisputerade och doktorander – genusvetenskapens nutid och framtid – att presentera sina avhandlingsarbeten genom föreläsningar, workshop-sessioner och posterpresentationer. Också de representerar olika teoretiska utgångspunker och ämnestillhörigheter.
Konferensen har en rad betydelsefulla huvudtalare. Under torsdagen kommer det nationella perspektivet att belysas via fysikern Sylvia Benckert, Umeå universitet, historikern Yvonne Hirdman, Stockholms universitet och filosofen Ulla M Holm, Göteborgs universitet.
Därefter är det dags för de internationella gästerna. Under fredagen föreläser postkoloniala forskaren Chandra Talpade Mohanty, Syracuse University, USA, maskulinitetsforskaren Jeff Hearn, Linköping/Helsingfors universitet, Finland, och sociologen Sylvia Walby, Lancaster University, England. Under lördagen kommer biologen Anne Fausto-Sterling, Brown University, USA, litteraturvetaren Toril Moi, Duke University, USA, och filosofen Naomi Scheman, University of Minnesota, USA, att föreläsa.
Fullständigt program finns på konferensens hemsida: www.umu.se/kvf/ppf.html
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Ann-Catrine Eriksson
e-post: ann-catrine.eriksson@arthist.umu.se eller tel 090-786 68 03
Studenterna från Handelshögskolan har vunnit priset i konkurrens med studenter från de främsta universiteten i Europa. Unikt för i år är att hela fem stipendiater är studenter från Handelshögskolan som därmed är den högskola i Europa som har flest stipendiater.
− Denna utveckling är glädjande för Handelshögskolan som i sin nya utvecklingsstrategi har lagt stor vikt vid utbildande av framtidens ledare för svenskt och internationellt näringsliv, säger rektor Lars Bergman.
Årets pristagare är Alok Alström, Karin Bjerde, Johan Rosberg, Henrik Storm Dyrssen och Emad Zand. Studenterna har bland annat haft ledande positioner i olika studentorganisationer samt drivit internationella projekt.
Kort information om de vinnande studenterna:
Alok Alström var tidigare verksamhetschef för Elevorganisationen i Sverige (nuvarande SECO), Sveriges största ungdomsorganisation, och har vid sidan av studierna drivit företag. Alok är flerspråkig och talar bland annat hindi.
Karin Bjerde har varit engagerad i HHS:s Kinaprojekt och talar kinesiska. Utöver sina studier har Karin varit engagerad i sociala projekt såsom att bygga hus i Thailand och har jobbat som engelsklärare i Shanghai.
Henrik Storm Dyrssen har jobbat för UD i Saudi Arabien och studerar säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan vid sidan av sina studier vid HHS. Henrik var en av initiativtagarna bakom Vikings2Iran-projektet.
Johan Rosberg har varit aktiv inom idrottsorganisationer och jobbat som ungdomsledare i Svenska kyrkan. Johan har även varit volontär i Korea och lett projekt vid ett koreanskt universitet. Johan var en av grundarna till projektet Korea Calling i HHS:s studentkår.
Emad Zand ägnade föregående år till att arbeta ideellt med internationella frågor för HHS:s studentkår. Emad talar fem språk, däribland kinesiska, och var finalist i tävlingen ”Årets ekonomistudent 2005”.
Två av studenterna, Karin Bjerde och Henrik Storm Dyrssen, kommer att delta i Global Leadership Institute i New York i juli. Global Leaders Institute är en veckolång konferens som samlar 75 Global Leaders från hela världen för att diskutera dagsaktuella internationella frågor, ledarskap och kulturell kommunikation.
Goldman Sachs Global Leaders Programme är ett ledarskapspris som ges ut varje år för att erkänna mellan 100 och 150 andraårsstudenter runt om i världen som har uppvisat exceptionella akademiska meriter och ledaregenskaper. Priset instiftades av the Goldman Sachs Foundation och urvalsprocessen sköts av International Institute of Education. Goldmans Sachs Foundation har till idag gett ut ca 700 miljoner kronor i stipendier och stöd till sociala initiativ runt om i världen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Emad Zand, pristagare och student vid HHS
Mobil: 0704-77 79 76
E-post: emad.zand@gmail.com
