I studien följdes 49 gravida kvinnor med olika BMI från början av graviditeten. De blivande mammorna intervjuades om vad de åt. Forskarna tog även blodprov för att mäta hormoner som påverkar ämnesomsättningen.
– Mammor som hade fetma eller övervikt i början av graviditeten löpte en större risk att få ett stort barn. Vi kunde också se att mammor som hade ett högt kaloriintag under graviditeten också fick barn med hög födelsevikt, säger näringsfysiologen Nina Jansson.

Barnen reagerade olika på mammans kaloriintag beroende på om det var en pojke eller en flicka. Flickfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt intag av enkelomättade fetter, medan pojkfoster ökade i vikt om mamman ökade sitt kolhydratintag.
– Vad detta beror på kan vi bara spekulera om, men en orsak kan vara att moderkakan har samma kön som barnet och därför reagerar olika på miljön i livmodern, säger Nina Jansson.

Det är moderkakan som avgör hur mycket näring som förs över från mammans blodcirkulation till barnets. Foster som får för lite näring kan bli tillväxthämmade medan barn som får för mycket näring väger mer än de ska när de föds.
– Både tillväxthämmade och stora barn drabbas oftare av komplikationer kring födseln och senare har de större risk att få diabetes typ 2, övervikt och högt blodtryck. Det är därför viktigt att vi får mer kunskap om hur moderkakan fungerar. Ny kunskap om moderkakans funktion kan bland annat leda till bättre kostråd till kvinnor som väntar barn, säger Nina Jansson.

I en av studierna fick gravida råttor mindre protein i sin kost men samma mängd kalorier som andra råttor. Hos råttmammor som fick mindre protein minskade koncentrationerna av hormonerna insulin, IGF-1 och leptin. Studien visar även att moderkakan hos dessa råttor transporterade mindre aminosyror till fostret och att råttfostren några dagar senare blev tillväxthämmade.
– Våra fynd stödjer alltså hypotesen att moderkakans funktion för att transportera över näring till fostret är essentiell för optimal fostertillväxt. Förändringar i mammans hormoner kan utgöra en länk mellan mammans kost, moderkakans kapacitet att transportera över näring till fostret och fostertillväxt, säger Nina Jansson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: The role of maternal nutrition and hormones in the regulation of placental nutrient transport and fetal growth

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Nina Jansson, näringsfysiolog, telefon: 073-312 17 58, e-post: nina.jansson@fysiologi.gu.se

Handledare:
Professor Thomas Jansson, telefon: + 1 513 558 76 55, e-post: thomas.jansson@uc.edu
Docent Theresa Powell, e-post: powellts@ucmail.uc.edu

Skador på knäets främre korsband är särskilt vanlig bland fotbollsspelare. Varje år opereras 3000 svenskar för denna form av knäskada, men tidigare studier har visat att många aldrig blir helt bra i sitt knä trots operation.
– Vi visar med vår studie att patienter som har en stark tro på att de kommer att få tillbaka en stor del av funktionen i sitt knä får bättre resultat efter operationen, och dessutom att denna tilltro kan stärkas med hjälp av flera medvetna strategier, säger sjukgymnasten Pia Thomeé.

I studien ingår 210 patienter med skada på sitt främre korsband i knäet. Patienterna undersöktes med flera olika mätmetoder, bland annat ett helt nytt frågeformulär som mäter hur mycket patienten litar på sin egen förmåga att använda sitt knä både nu och i framtiden.
– Om man har hög tilltro till sin förmåga anser man sig kunna påverka sin hälsa till stor del och har mindre ont när man motionerar eller idrottar. När patienterna inleder sin rehabilitering är det överlag kvinnor, äldre människor och personer som sällan motionerar som har en lägre tilltro till sin egen förmåga, säger Pia Thomeé.

Patienter med en hög tilltro när rehabiliteringen inleddes ansåg sig betydligt oftare ha blivit helt bra i sitt knä jämfört med patienter med låg tilltro.

Avhandlingen visar att sjukgymnaster och läkare kan stärka patienternas tro på sig själva.
– Sjukgymnasten måste försöka få patienten att förstå hur korsbandsskadan och rehabiliteringen fungerar genom att beskriva omfattningen, innehållet och de olika delmålen för träningen. Det är också viktigt att patienten ställs inför lagom svåra utmaningar som han eller hon lyckas med och uppnår sina mål, säger Pia Thomeé.

Det är också viktigt att patienterna får se andra patienter lyckas med rehabiliteringen.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Self-efficacy of knee function in patients with an Anterior Cruciate Ligament injury

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Thomeé, leg. sjukgymnast, telefon: 070-598 70 24, e-post: pia.thomee@orthop.gu.se

Handledare:
Docent Peter Währborg, telefon: 073-428 19 40, e-post: peter.wahrborg@gu.se
Professor Jón Karlsson, telefon: 070-579 87 55, e-post: jon.karlsson@orthop.gu.se
Docent Roland Thomeé, telefon: 070-598 70 23, e-post: roland.thomee@orthop.gu.se
Docent Mats Börjesson, telefon: 070-529 83 60, e-post: mats.borjesson@telia.com
Docent Bengt I Eriksson, telefon: 070-720 78 55, e-post: bengt.i.eriksson@vgregion.se

Staffan Lindeberg, allmänläkare och docent vid Lunds universitet, har tidigare studerat öborna på Kitava utanför Nya Guinea. Så länge dessa höll sig till sin traditionella kost utan spannmål, mejeriprodukter eller raffinerat matfett och socker klarade de sig undan både hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer.

Kitava-bornas traditionella mat var frukt, rotfrukter, grönsaker, kött, fisk och nötter, dvs. det som den mänskliga kroppen anses ha anpassats till under två miljoner år som jägare och samlare. Mjöl- och mjölkprodukter och socker däremot har kommit in på människans meny så sent att ämnesomsättningen inte hunnit anpassa sig till dessa livsmedel, menar förespråkarna för den paleolitiska kosten.

I en studie publicerad i Diabetologia har Staffan Lindeberg och hans medarbetare nu jämfört 14 patienter som åt paleolitisk kost i tre månader med 15 patienter som under lika lång tid åt den medelhavsinriktade kost som många dietister rekommenderar -mycket fullkorn, fisk, grönsaker, frukt, mejeriprodukter med låga fetthalter och fetter med bra sammansättning. Patienterna hade alla vårdats för kransskärlssjukdom på Universitetssjukhuset i Lund, och hade också alla antingen diabetes eller höga blodsockerhalter (ett vanligt förstadium till diabetes).

Resultatet visade att blodsockerstegringen vid intag av sockerlösning (glukosbelastning) minskade med hela 26 procent hos de patienter som åt paleolitisk kost. Hos patienterna med medelhavskost minskade den med bara 7 procent. Alla i paleolitiska gruppen fick normala blodsockervärden.

Den ökade förmågan att ta hand om kolhydrater hos den paleolitiska gruppen hängde inte statistiskt samman med minskad vikt och minskat midjeomfång (även om midjeomfånget i genomsnitt minskade mer än hos medelhavsgruppen). Forskargruppen tror därför att det är något mer än energiintaget som påverkat den paleolitiska gruppens blodsockerhalter, kanske dess höga intag av frukt och mycket låga intag av spannmål och mejeriprodukter. De två senare livsmedelsgrupperna innehåller faktorer som i olika studier visat sig inverka på omsättningen av socker och fett i kroppen.

– Om man vill förebygga eller påverka typ-2-diabetes, så verkar det vara effektivare att undvika vissa av dagens livsmedel än att räkna kalorier eller undvika kolhydrater, säger Staffan Lindeberg.
Lundastudien är världens första randomiserade och kontrollerade studie på detta område, dvs en studie där patienter slumpats till en experimentgrupp resp. en kontrollgrupp.

Kontaktinformation
Staffan Lindeberg nås på tel 046-132710 eller 0733-221084, e-adress Staffan.Lindeberg@med.lu.se. Forskningsartikeln är publicerad på www.diabetologia-journal.org.

I en serie vetenskapliga rapporter har Astrid Bjørnebekk sökt de underliggande biologiska verkningsmekanismerna för varför motion kan fungera som terapi mot depression och även jämfört med farmakologisk behandling med ett SSRI-preparat.

Försöksstudierna gjordes på råttor. Resultaten visar att såväl motion som antidepressivt läkemedel ökar nybildningen av celler i ett område i hjärnan som är viktigt för minne och inlärning. Härmed bekräftar Astrid Bjørnebekks studier tidigare forskningsresultat samtidigt som hon föreslår en förklaringsmodell för hur motion kan ha antidepressiv effekt vid lätta till medelsvåra depressioner. Hennes studie visar också att motion är ett mycket bra komplement till läkemedel.

– Det intressanta är att effekten av antidepressiv behandling klart förstärks av yttre miljöfaktorer, säger Astrid Bjørnebekk.

Tidigare studier har visat att drogmissbrukare har sänkta nivåer av dopamin D2-receptorn i hjärnans belöningssystem. Det har spekulerats i att detta kan vara av betydelse för de depressiva symtom som missbrukare ofta lider av. De här råttstudierna visar att genetiska faktorer kan påverka hur yttre miljöfaktorer kan reglera nivåerna av dopamin D2-receptorn i hjärnan.

– Olika individer kan ha olika känslighet för hur till exempel stress sänker nivåerna av dopamin D2-receptorn. Detta skulle kunna ha en betydelse för varför vissa individer har lättare att utveckla depression än andra, säger Astrid Bjørnebekk.

Avhandling: ”On antidepressant effects of running and SSRI: Focus on hippocampus and striatal dopamine pathways” Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Ladda ner: http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-246-0/

För mer information, kontakta:

Med dr Astrid Bjørnebekk
Tel: 08-524 870 98
Mobil: 070-2380850
E-post: Astrid.Bjornebekk@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Under ett års tid följde forskaren Ann-Charlotte Lindström arbetet vid en större vårdcentral i Västsverige. Alla de tolv distriktssköterskorna vid läkarmottagningen, barnavårdscentralen och distriktssköterskemottagningen observerades och djupintervjuades.
– Under 80-talet hade många distriktssköterskor en egen mottagning där de självständigt kunde bestämma hur de lade upp sitt arbete, men idag arbetar de flesta inom primärvården på vårdcentraler. Samarbetet med distriktsläkare, sjuksköterskor och annan personal har förändrat deras yrkesstatus och yrkesutövning, säger Ann-Charlott Lindström.

Av intervjuerna framgår att flera av distriktssköterskorna menar att de blivit doktorns förlängda arm. De ägnar en stor del av sin arbetstid till att mäta blodtryck och utföra andra uppföljande och kontrollerande uppgifter. Distriktssköterskorna har även förebyggande och hälsofrämjande arbetsuppgifter, men studien visar att många anser att tiden inte räcker till för exempelvis sluta-röka-kurser, viktminskningsgrupper eller arbete för att stödja föräldrar i föräldrarollen.
– Min tolkning är att de manliga medicinska uppgifterna vunnit mark från distriktssköterskornas omvårdnadsuppgifter. Det är en genusordning som kan leda till att befolkningen går miste om viktig kompetens som distriktssköterskorna har. Observationer och intervjuer visar dessutom att distriktssköterskorna blir assistenter och åhörare till läkare inom barnhälsovården, säger Ann-Charlott Lindström.

Även distriktssköterskor bidrar till att upprätthålla den genusordning som är extra synlig inom barnhälsovården. Avhandlingen visar att fädernas frånvaro på barnavårdscentralen tas för given med motiveringen att de har ansvar för ekonomi och yrkesliv. Det är tydligt att distriktssköterskorna i första hand förknippar vård och omsorg om barnen med kvinnligt ansvar.
– När distriktssköterskorna knöts till vårdcentraler knöts de också till en traditionell könsordning med förväntningar om vad som anses som kvinnligt och manligt. De har fått svårt att få gehör för sina frågor och att hitta sin plats i organisationen, säger Ann-Charlott Lindström.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Något som inte längre är – Distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Charlott Lindström, universitetsadjunkt, telefon: 070-609 11 11, e-post: ann-charlotte.lindstrom@hv.se

Handledare:
Professor Ewa Pilhammar Andersson, telefon: 031-786 23 59, e-post: ewa.pilhammar@fhs.gu.se

Mitokondrier och kloroplaster är viktiga komponenter i cellerna. Kloroplaster fixerar koldioxid så att energin från solens strålar tillvaratas i form av socker och att vatten bryts ned för syreproduktionen. Mitokondrier omvandlar energi som finns i näringsämnena, bland annat i sockret som kloroplasterna har producerat till för cellen användbar energi. Men mitokondrierna är också inblandade i andra processer som programmerad celldöd (apoptos). Nyligen har forskare även upptäckt att mitokondrierna kan ha betydelse för utveckling av Alzheimers sjukdom.

Den forskargrupp vid Stockholms universitet där Shashi Bhushan ingår har studerat enzymet PresequenceProtease (PreP). Det bryter ned korta och ostrukturerade giftiga peptider, bland annat signalpeptider, i mitokondrierna och kloroplaster. Forskarna har studerat en modellväxt, Arabidopsis (backtrav). Dessa plantor har två varianter av PreP (AtPreP1 och AtPreP2). Båda finns i mitokondrier och kloroplaster och båda kan importeras till dessa organeller tack vare en tvetydig signalpeptid, en adresslapp organiserad i domäner för import till en enskild organell. Båda enzymer har samma uppgifter i en cell men produceras i varierande omfattning i olika organ och har olika men överlappande specificitet för brytning av peptider.

I samarbete med forskarna vid Karolinska Institutet har man bestämt den tredimensionella strukturen av PreP producerat i bakterier med substrat bundet till det. PreP bildar en unik struktur med en stor proteolytisk ”grotta” där nedbrytningen av peptider sker. Denna rymmer de små ostrukturerade peptiderna och utestänger de stora och veckade proteinerna. Bhushan och hans kollegor har upptäckt en hittills okänd mekanism som får PreP att öppna och stänga sig som svar på substratinbindning.

PreP har undersökts i såväl växter som djur och människor. Resultaten visar att PreP finns i både mitokondrier och kloroplaster där det bryter ned och städar bort korta och giftiga peptider. Forskningen visar även att det är PreP som svarar för nedbrytningen av Alzheimer-beta peptider om dessa ansamlas i människans mitokondrier. Detta kan vara avgörande bidrag till den fortsatta forskningen av mitokondriernas betydelse för förståelsen av Alzheimers sjukdom.

Kontaktinformation
Mer information: Shashi Bhushan, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholm universitet, e-post Shashi@dbb.su.se, tfn 08-162472, mobil 070-1422351
Shashi Bhushan talar engelska.

För bild på Shashi Bhushan kontakta:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

Att proteiner kan vara smittsamma är tidigare känt när det gäller så kallade prionsjukdomar dit t ex Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och galna kosjukan hör. De uppstår när felaktigt veckade proteiner inlagras i vävnader och organ. Forskarna som nu publicerar nya resultat, med representanter från Uppsala universitet, Linköpings universitet och University of Tennessee, USA, har tidigare visat att en sådan proteininlagringssjukdom med allvarliga symtom från bland annat njurarna, AA-amyloidos, under vissa förutsättningar kan överföras från en mus till en annan via mat eller dryck. De visade då att mekanismen liknar den vid prionsjukdomar. Hos människa förekommer AA-amyloidos som komplikation till vissa långvariga inflammationstillstånd.

Det är känt att AA-amyloidos kan uppkomma hos ankor och gäss, som tvångsmatas för framställning av ank- eller gåslever (foie gras). Forskargruppen visar nu att AA-amyloid även kan förekomma i anklever eller leverpaté, som säljs kommersiellt. De visar också att smittan via födan kan föras vidare till möss som har en gen för ett inflammatoriskt protein påslagen.

– Ett extrakt från sådan mat påskyndade uppkomst av AA-amyloidos i en musmodell för sjukdomen, säger Per Westermark, professor i patologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Han menar att mekanismen som sådan är intressant, och bör utforskas närmare. En fråga som också behöver besvaras är om amyloid i maten kan innebära en riskfaktor för uppkomst av AA-amyloidos hos personer i riskzonen. Dit hör framför allt sådana med långvarig aktiv reumatoid artrit. Ett annat angeläget område att undersöka är huruvida en amyloidsjukdom kan påskynda utvecklingen, eller ”väcka”, en annan amyloidsjukdom. Några exempel på sådana sjukdomar är typ 2 diabetes och Alzheimers.

Hur ska då de nya rönen tolkas, bör man avstå från att äta gåslever?

– Nej, det tycker jag inte – om man inte har andra etiska skäl till att avstå. Vi är omgivna att denna typ av riskfaktorer. Möjligen bör man vara försiktig om man har en kronisk inflammatorisk sjukdom, säger Per Westermark.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Westermark, tel: 018-611 38 49, 070-586 75 61, per.westermark@genpat.uu.se

Kommunikation mellan läkare och patient är viktigt för effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare studier har visat en stor andel missnöjda patienter som bland annat tycker att de fått otillräcklig information och att de känt sig kränkande eller stressigt bemötta. De allra flesta vill bli väl informerade och vill också ha inflytande på beslut om behandling. Detta innebär att patientens förståelse och medvetenhet om risker, fördelar och nackdelar bör stå i fokus i kommunikationen.

Forskarna har med hjälp av videoinspelningar studerat kommunikationen mellan åtta läkare och 21 barn med föräldrar som deltagit i en ljumskbråckundersökning inom öppenvården. Denna grupp valdes för att undersökningen omfattar intima delar av kroppen, alltså är ett etisk bemötande särskilt viktigt. Vidare är behandlingen oftast kirurgisk, vilket medför att tydlig information är viktigt. Syftet med studien var framför allt att finna ”goda exempel” och man fokuserade speciellt på tidsåtgång, verbalt beteende och icke-verbalt beteende, såsom ögonkontakt, kroppshållning, fysisk kontakt och leenden. Beteendet gentemot såväl barn som förälder studerades. Detta relaterades sedan till om patienten blev välinformerad, fått respekt för sin integritet och haft inflytande över besluten.

Resultaten visar att besöken i genomsnitt tog tio minuter, och att det fanns ett klart samband mellan mer tid och positiv upplevelse av mötet. Speciellt gällde detta respekten för patientens integritet.

– Det är viktigt att påpeka att det inte handlar om massa extra tid, utan att någon extra minut spelar stor roll för det etiska bemötandet. De positiva konsekvenserna är därför sannolikt betydligt större än kostnaderna, säger Alina Rodriguez, psykolog och en av författarna.

Resultaten visar också att det icke-verbala beteendet spelade roll för etiken. Detta innebär att det genuina intresset hos läkarna ”syns” och betyder något för hur denne informerar, respekterar patienternas integritet och inbjuder föräldrarnas delaktighet.

– Detta är viktig kunskap för både läkare, läkarstudenter och politiker. Det är bra att kunna visa på goda modeller. Kunskapen är också viktig för politikerna som försöker hålla ned kostnaderna och pressa läkare att träffa fler patienter på mindre tid.

Studien är ett samarbete mellan Centrum för bioetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet, institutionen för psykologi, institutionen för kvinnors och barns hälsa, institutionen för pediatrik, samt Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alina Rodriquez, tel: 018-471 79 80, 073-981 24 50, e-post: Alina.Rodriguez@psyk.uu.se