Naturen är under press världen över, arter hotas och försvinner i ökande takt, och ekosystemen utarmas allt mer. Vår moderna livsstil är en starkt bidragande orsak till detta och resultatet påverkar oss alla, men framförallt fattiga människor i tredje världen. Vad krävs för en långsiktig hållbar utveckling och förvaltning av naturresurserna? Hur ser balansen ut mellan naturvärnsperspektivet och produktionsperspektivet? Världens befolkning har fördubblats sedan 1960-talet. Fortsätter befolkningsökningen är vi nio miljarder år 2050, som alla behöver mat, råvaror och energi. Hur kan vi dela och fördela resurserna och förvalta dem hållbart?
I år firar vi trehundraårsjubileet av Linnés födelse. För vetenskapsmannen Linné var kunskapen om naturresurserna och människans utnyttjande av naturen grunden för framsteg och ekonomisk konkurrenskraft. Linné var också jordbruksreformator med stort inflytande när det gällde att modernisera svenskt jordbruk. Han beskrev i detalj hur landsbygdens människor levde, vad de åt, hur de odlade sin mat och tog hand om sina djur.
I dag, liksom på Linnés tid sätter vi vår lit till naturen och till vetenskapen för att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. På Linnés tid talade man om kretslopp och naturhushållning, ”naturens ekonomi”, det vi i dag kallar bioresurser och ekosystemtjänster, det vill säga naturens gratistjänster, det som naturen gör till nytta för människan, som havets förmåga att producera fisk, luft- och vattenrening, pollinering av grödor m m.
Boken handlar om hur Linnés efterföljare, dagens forskare, ser på utvecklingen. Hur hållbar är vår användning av skogen, marken och havet? Vilka är dagens utmaningar för den gröna sektorn, utifrån ett svenskt och globalt perspektiv?
Redaktör för boken är Monika Starendal, vetenskapsjournalist.
Boken kostar 298 kr inkl moms och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För recensionsex. Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 40 08.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Monika Starendal, mstarendal@bostream.nu
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se, tel 08-775 40 38, 0733 50 31 61
En rektor ska väl ändå inte behöva ägna sig åt att laga kopiatorn eller bära toalettpapper? Nej, det verkar trivialt och något som helt faller utanför ledarskapet. Men det beror på hur man ser och uppfattar ledarskap, säger Josefin Brüde Sundin, som nyligen disputerat i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. I en etnografisk studie har hon följt tre rektorer under en längre tid, den längsta 1,5 år, samt intervjuat ytterligare en handfull.
– Forskningen om ledarskap utgår oftast från en given definition av vad ledarskap är, och ser dessa aktiviteter som ett hinder för ledarskap, säger hon. Men jag menar att de också kan fungera för att bygga det som ledarskap vilar på, nämligen relationer och tillit.
Rektorer har makt, men denna makt kan bara utövas om det också finns förtroende, och det är något som skapas i mänskliga möten. Och en stor del av rektors vardag består just av möten. Ofta handlar det om att koordinera, dvs. väga samman olika gruppers behov och önskningar. Möten är också ett sätt att bekräfta rektors makt, att legitimera ledarskapet. Men människor kan ha strategier för att undkomma rektors makt. En är att göra sig otillgänglig, dvs. inte komma till möten. En annan är att bilda allianser med andra grupper, som föräldrar, skolpolitiker eller media. Då försvagas rektors makt och handlingsutrymme.
År 1980 var bara sju procent av de svenska rektorerna kvinnor, och det sågs då som ett problem. Idag är de kvinnliga rektorerna i stor majoritet, närmare två tredjedelar – vilket i sin tur kan uppfattas som ett problem i diskussionen om den allmänna feminiseringen av skolan.
De rektorer som medverkade i studien ansåg på en direkt fråga att det inte fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga rektorer. I vardagen kom ändå sådana skillnader fram. Det finns uppfattningar om att kvinnorna får arbeta hårdare för att bevisa att de klarar av att vara ledare, medan männen inte på samma sätt behöver bevisa sin duglighet. Männen kan ibland ha en mer tillbakalutad attityd till sitt ledarskap, medan de kvinnliga ledarna kan mötas med en kombination av större förväntningar och mer skepticism.
Rektorers vardag är fylld av känslor. En bidragande orsak till detta är rektors position mellan olika intressenter (lärare, elever, föräldrar, överordnade chefer m.fl.). En rektor upplever allt från frustration, besvikelse och upprördhet över hårda ekonomiska besparingar, ilska i konflikter, sorg när elever dör, till entusiasm och glädje över skolans framgångar och djup rörelse vid skolavslutningar. Rektorer arbetar dagligen med att uppfatta, sondera, använda, styra och hantera såväl egna känslor som andras.
– Det är en aspekt av rektors arbete som förtjänar mer uppmärksamhet, konstaterar Josefin Brüde Sundin.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer. Josefin Brüde Sundin disputerade den 11 maj. Hon nås på telefon 013-282152, e-post: josefin.brude.sundin@liu.se
Människan har genom tiderna flyttat arter för att de är vackra eller kan ge ekonomisk vinning, utan någon tanke på konsekvenserna. En liten andel av alla främmande arter blir invasiva, vilket betyder att de påverkar den inhemska ekologin negativt och därmed även den biologiska mångfalden. När en art väl har etablerat sig kan det vara dyrt och tidskrävande att ta bort den, om det ens är möjligt.
Cecilia Nyberg från Göteborgs universitet har studerat perukalgen, en främmande art som nu etablerat sig på västkusten. Främmande arter kan aktivt eller passivt ändra sin omgivning så att det gynnar dem själva. För att kunna förutsäga hur potentiellt skadlig en algart är, kan man använda sig av en ny modell där man bland annat tittar på algens storlek, växtsätt och tolerans mot uttorkning och föroreningar.
I sin avhandling visar Cecilia Nyberg att perukalgen är en av de mest invasiva rödalgerna i Europa. Om den hotar västkustens mångfald återstår att se, men den har under två år spridit sig inom ett 15 mil långt område längst västkusten. Perukalgen tål att vara i totalt mörker under fuktiga förhållanden i drygt 5 månader, vilket visar att algen lätt kan överleva långa transporter i barlasttankar eller fastsnärjd i fiskenät. Algen överlever även i salthalter ner till 2 promille, vilket tyder på att den skulle kunna överleva i de innersta delarna av Östersjön.
I avhandlingen presenteras även en ny modell som hjälper oss förstå vilken effekt en främmande art ger på en inhemsk art. Enligt modellen skulle perukalgen kunna påverka ålgräs (Zostera marina) negativt redan måttliga mängder. Sjögräsängar på den svenska västkusten domineras av ålgräs, som har en viktig ekologisk roll för både växter och djur i området.
Kontaktinformation
För mer information
Cecilia Nyberg
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 2708
E-post: cecilia.nyberg@marecol.gu.se
Handledare: Inger Wallentinus, Tel: 031-786 27 02, E-post: inger.wallentinus@marecol.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Introduced marine macroalgae and habitat modifiers – their ecological role and significant attributes”
Disputationen har ägt rum.
I studien ingår 477 patienter som vårdats för allvarliga skador på bröstkorgen och dess organ vid Östra sjukhuset i Göteborg mellan åren 1988 och 1997. Kartläggningen visar att skadorna oftast uppstått i samband med olyckor. Patienterna har ofta skador på flera organ samtidigt och kräver behandling av en kirurg som är specialiserad på trauma.
– Vi måste vara oerhört aggressiva och inte konservativa när vi tar hand om dessa patienter. Ibland måste vi öppna bröstkorgen redan på akutintaget för att klämma stora pulsådern så att blodet går till hjärta och hjärna och patienten kan överleva, säger kirurgen Moheb Rashid.
81 av de 477 patienterna hade skador på lungorna. Avhandlingen visar också att 34 av patienterna hade en blödning utanför lungsäcken i bröstet. Nästan alla av dessa patienter hade brutna revben.
– Det är viktigt att vi snabbt kan se att blödningen ligger utanför lungsäcken och inte inuti eftersom dessa blödningar kräver olika behandling. På röntgen kan det se ut som att blödningen är i lungsäcken, men om vi försöker dränera blod i lungsäcken kan vi göra skadan värre, säger Moheb Rashid.
Skador på hjärtat var ovanligt. I studien ingick även patienter vid Rigshospitalet från perioden 1995 till 2000.
– Totalt fann jag bara 22 fall av skador på hjärtat i både det svenska och det danska materialet. Den vanligaste orsaken var knivstick, ofta i samband med alkohol eller droger, säger Moheb Rashid.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Cardiothoracic Trauma: A Scandinavian Perspective
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 juni, klockan 13.00, aulan, Sahlgrenska/SU, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Moheb Rashid, leg. läkare, telefon: 070-835 06 80, e-post: mohebrashid@yahoo.se
Handledare:
Docent Per Örtenwall, telefon: 070-589 54 23, e-post: per.ortenwall@vgregion.se
Varje år får omkring 400 svenskar diagnosen matstrupscancer vilket gör den till en förhållandevis ovanlig cancerform i vårt land. Den är dock betydligt vanligare i områden som Kina, Mellanöstern och Sydamerika. I världen i stort är det den åttonde vanligaste cancerformen av alla.
– Det är en av de värre cancersjukdomar man kan drabbas av. Många fall upptäcks för sent och bara omkring 15 % av patienterna överlever de första fem åren efter diagnosen, säger läkaren Henrik Bergquist.
94 patienter som fått diagnosen matstrupscancer fick i en studie svara på ett frågeformulär som med hög träffsäkerhet visar om patienten har ångest- eller depressionssjukdom. Nästan hälften, 42 %, visade sig må psykiskt dåligt redan vid diagnos.
– Om patienten har en samtidig ångest- eller depressionssjukdom kan det bli svårare att bekämpa cancersjukdomen, framförallt beroende på att patienten då kan ha svårare att medverka till själva cancerbehandlingen i den omfattning som är önskvärt, säger Henrik Bergquist.
Tidigare studier har också visat att patienter med svåra cancersjukdomar har en ökad självmordsfrekvens jämfört med befolkningen i övrigt.
Trots att patienterna började få behandling för sin cancersjukdom fortsatte många att må psykiskt dåligt. Ett år efter diagnosen hade fortfarande uppemot en tredjedel av patienterna ångest- eller depressionssjukdom.
– Patienterna själva är ofta inte medvetna om att de kanske lider av en psykisk sjukdom. Vi måste bli bättre inom vården på att uppmärksamma symptom som tyder på psykisk ohälsa hos patienter med cancersjukdomar, säger Henrik Bergquist.
I de fall där cancern sitter högt upp i matstrupen kan nedre delen av svalget, struphuvudet och övre delen av matstrupen opereras bort och ersättas med en bit tunntarm. I Göteborg har man störst erfarenhet i Sverige av detta tekniskt mycket komplicerade ingrepp även om antalet opererade patienter är förhållandevis få.
– Hittills är det bara 16 patienter som blivit opererade men våra resultat tyder på att ingreppet fungerar väl. Många har överlevt sin cancersjukdom, klarar av att svälja relativt bra och har en förhållandevis god livskvalitet, säger Henrik Bergquist.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar
Avhandlingens titel: Aspects on the management of patients with esophageal cancer
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Henrik Bergquist, leg. läkare, telefon: 031-342 10 00, 070-766 49 49, e-post: henrik.bergquist@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad lektor Magnus Ruth, telefon: 031-342 10 00, e-post: magnus.ruth@astrazeneca.com
Värdering av investmentbolag och investmentbolagsrabatten är ett återkommande ämne i affärspressen. Avhandlingen visar att ägarstrukturer och diversifiering är det som påverkar rabatterna mest.
En koncentrerad ägarstruktur, formellt inflytande, särskilt med aktier med rösträttsskillnader, förefaller öka rabatten. Bred diversifiering verkar dock inverka negativt på värdet av investmentbolagen eftersom individer har olika uppfattning om värdet på enskilda aktier.
− Beträffande diversifiering så måste portföljen vara kraftigt koncentrerad för att minska rabatten, säger Tomas Hjelström. Diversifiering är negativt för värdet om det inte är så att investmentbolaget är ägarmässigt kontrollerat av en begränsad grupp av individer. Diversifieringens inverkan på rabattens storlek är med andra ord beroende av ägarstrukturen.
Investmentbolagens lönsamhet är dock av marginell betydelse för rabattens storlek.
− Följaktligen är det de långsiktiga och strategiska inriktningarna och ägarstrukturerna i investmentbolagen som har störst inverkan på rabatterna.
Tomas Hjelströms avhandling ”The Closed-End Investment Company Premium Puzzle” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tomas Hjelström, forskare vid HHS
Tel. 08-736 93 21
Mobil: 070-324 99 93
E-post: tomas.hjelstrom@hhs.se
– Den tillgängliga tiden förefaller att underutnyttjas för behandlingsinsatser som är anpassade till enskilda individers problematik. För att få veta om resultaten gäller rättspsykiatrisk vård i allmänhet måste studien upprepas, säger Knut Sturidsson, forskare vid Karolinska institutet som har arbetat med studien.
I Sverige tvångsvårdas ungefär 1 400 personer enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, varav de allra flesta är dömda för någon typ av våldsbrott. Forskningen kring rättspsykiatrisk vård har främst handlat om vilka behandlingsmetoder som är lämpliga för att uppfylla den rättspsykiatriska vårdens dubbla uppgifter – att förebygga, utreda och behandla sjukdomar samt att förebygga brottslighet. Få studier har däremot undersökt vilken vård som faktiskt ges.
För att få en bild av hur rättspsykiatrisk vård bedrivs har forskarna nu kartlagt hur patienttiden på en av Sveriges största rättspsykiatriska kliniker spenderades under 48 slumpmässigt utvalda patientdygn. Totalt identifierades 122 olika aktiviteter som delades in i kategorierna sömn och vila, ostrukturerade aktiviteter, dagliga rutiner, strukturerade aktiviteter eller behandling.
Resultaten visar att endast 18,6 minuter per dygn i genomsnitt användes till behandling. Behandling definierades i studien som aktiviteter med uppenbar koppling till den psykiatriska vården, som farmakologisk behandling, psykoterapi, samtal med läkare och sjuksköterska och arbetsterapi.
Kanske ännu mer iögonfallande är enligt forskarna att så mycket som 8.6 timmar av dygnet upptogs av så kallade ostrukturerade aktiviteter. Hit räknades oplanerade aktiviteter som saknar koppling till den psykiatriska vården. Till exempel så tittade patienterna på TV eller lyssnade på radio eller stereo i genomsnitt i mer än fyra timmar per dygn.
– För att kunna förbättra situationen måste vi först tydliggöra hur det faktiskt ser ut och våga stå för det. Det är därför viktigt att fler liknande studier genomförs, säger Knut Sturidsson.
Publikation:
Time use in forensic psychiatry: An exploratory study of patients time use at a Swedish forensic psychiatric clinic”
K Sturidsson, I Turtell, A Tengström, M Lekander, M Levander
International Journal of Forensic Mental Health, vol 6, nr 1, juni 2007
För mer information, kontakta:
Doktorand Knut Sturidsson
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Tel: 070-246 18 87
E-post: knut.sturidsson@ki.se
Med dr Anders Tengström
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Tel: 070-736 2949
E-post: anders.tengstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under de sista årtiondena av förra seklet ändrade arbetsmarknadspolitiken till viss del inriktning och stödet till arbetslösa personer som ville starta eget ökade markant. Ek dr Ahmad Ahmadi har i sin avhandling studerat om kultur och politik spelar någon roll i den entreprenöriella processen; finns det möjlighet att påverka entreprenörskapet i samhället genom förändring av politiska förutsättningar och utveckling av den entreprenöriella förmågan? Kan alla utbildas till framgångsrika företagare? Eller är entreprenörens egna egenskaper helt avgörande?
Avhandlingen visar att den entreprenöriella processen omfattar tre faser:
1. entreprenörens uppväxt och kulturella bakgrund,
2. identifiering av affärsidé,
3. skapande av företag.
Under samtliga faser påverkas företagets utveckling av miljön i form av kultur, lagstiftning och ekonomisk politik.
– Företagandet i ett land är beroende av samspelet mellan företagarnas innovations- och organisationsförmåga (handlingskraft) å ena sidan och den rådande kulturen, lagstiftning och politiska initiativ å andra sidan, säger Ahmad Ahmadi.
Lagstiftning och politik kan alltså anpassas för att skapa ett företagarvänligt samhälle, men överdrivna förväntningar på ”starta-eget-aktiviteter” riskerar att leda till besvikelser. I avhandlingen konstateras att sådana aktiviteter måste vara selektiva och riktas mot grupper som kan antas ha företagandepotential. Entreprenörskapsutbildningar bör inriktas på personer som har professionell utbildning eller erfarenhet av det yrke de vill vara verksamma inom.
– Företagarna i min studie hade erfarenhet från sina respektive yrken innan de startade eget. Flera har också vuxit upp i företagarmiljöer där de lärt sig företagande som ett självklart sätt att leva. De som lyckats bäst har antingen varit länge i sin bransch eller så har de lång erfarenhet av att driva affärer generellt, är kunniga affärskvinnor och affärsmän, påpekar Ahmad Ahmadi.
Enligt avhandlingen kan förändring och anpassning av traditioner, värderingar och skapande av möten mellan kultur och politik/lagstiftning långsiktigt bidra till utveckling av entreprenörskapsvänliga miljöer. Men det måste matchas med professionella och yrkeskunniga individer som vill och kan driva verksamhet i privat regi. De personerna ska uppmuntras att starta eget – inte vem som helst som råkar vara arbetslös.
– Innovations- och organisationsförmåga kan läras. Det sitter inte i generna, men inlärningen under uppväxten verkar vara ytterst väsentlig, påpekar Ahmad Ahmadi.
Avhandlingen presenterades den 8 juni 2007
Författare: Ekonomie doktor Ahmad Ahmadi
Titel: ”Möten mellan institutioner som drivkraft för den entreprenöriella processen”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ahmad Ahmadi, tel: 033-435 42 15 (arbete), 031-338 1227 (bostad), mail: ahmad.ahmadi@handels.gu.se
Konjunkturinstitutet har till uppgift att göra prognoser över den makroekonomiska utvecklingen men daterar inte de hög- och lågkonjunkturer som Sverige har befunnit sig i. Dessutom använder sig Konjunkturinstitutet av en konjunkturdefinition som skiljer sig ifrån internationell praxis.
I avhandlingen ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” föreslår Louise Holm en metod som daterar hög- och lågkonjunktur enligt en internationellt vedertagen standard. Därmed blir de svenska konjunkturerna jämförbara med omvärldens.
Metoden använder sig av några makroekonomiska serier såsom industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och hushållens disponibla inkomst. Enkelt uttryckt söker metoden efter en gemensam dynamik i serierna som sedan får stå för dateringen. En ökning i den gemensamma dynamiken representerar en högkonjunktur och en minskning en lågkonjunktur.
– Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av konjunkturen viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas, säger Louise Holm.
Avhandlingen presenterades den 15 juni 2007.
Titel: ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Louise Holm, tel 031-786 5252, 0735-79 15 02, mail: louise.holm@handels.gu.se
Jan Eriksson har utvecklat datormodellerna i samarbete med en amerikansk kollega, David Fenyö vid Rockefeller University, New York. Forskningen presenteras i juninumret av den ansedda tidsskriften Nature Biotechnology.
Forskarna har konstruerat dels en datormodell för proteinanalyser, dels en datormodell för förekomsten av proteiner i levande celler. Proteinanalyser, eller proteomik, är ett sätt att ta fram information om tillståndet i levande celler genom att identifiera så många som möjligt av cellernas proteiner. Proteomikforskare använder olika metoder för att isolera och spjälka proteinerna innan de analyseras med hjälp av masspektrometri. Själva analyserna är en utmaning, eftersom olika proteiner förekommer i väldigt olika mängder.
– Nu har vi konstruerat en modell av ett proteomikexperiment, där olika delar av experimentet kan varieras och utfallet studeras med datorsimuleringar. Metoden betyder att experimenten kan anpassas bättre till varje enskilt experiments biologiska förutsättningar. Och resultaten visar hur man ska göra för att ändra den experimentella designen så att fler proteiner kan identifieras, förklarar Jan Eriksson.
Redan små förändringar av nuvarande proteinanalyser kan snabbt förbättra förutsättningarna 5-10 ggr för att identifiera proteiner från vävnadsceller eller från mikroorganismer, medan identifiering av alla proteiner i kroppsvätskor kommer att kräva avsevärda arbetsinsatser eller helt nya angreppssätt. När man väl når dit, kommer man att kunna diagnosticera sjukdomar genom att identifiera proteiner från blod, ryggmärgsvätska, saliv och andra kroppsvätskor.
Datormodellerna kan få betydelse för diagnosticering av till exempel cancer eller hjärnans sjukdomar, för utveckling av nya mediciner samt för framtagning av bättre grödor och husdjur som säkrar vår framtida livsmedelsförsörjning. Men Jan Eriksson tycker att tillämpningen inom grundforskningen är viktigast.
– Grundforskning innebär att lära sig hur kroppens celler fungerar. Om man bara får en signal om att något är sjukt, är detta svårt att angripa om man inte förstår cellernas mekanism. Ju mer man kan om de grundläggande mekanismerna i cellerna, desto lättare blir det att förstå och spåra olika sjukdomstillstånd, säger Jan Eriksson.
För mer information : jan.eriksson@kemi.slu.se
– Vid centret kan samlad kompetens inom oorganisk och organisk forskning verka för att utveckla metoder för att framställa nya porösa material, bland annat så kallade zeoliter. Forskningen kommer också att vara inriktad på att ta fram nya vetenskapliga applikationer. Centret ska samordna innovativ forskning och kommersialisering i nära samarbete med industriella partners, bland annat Astra Zeneca AB, Biovitrum, NobelBiocare och Perstorp Specialty Chemicals AB, säger Xiaodong Zou, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och föreståndare för EXSELENT.
Zeoliterna innehåller hålrum där mindre molekyler kan fångas in. Xiaodong Zous forskargrupp har, som första forskare i världen, byggt kristaller med runt två nanometer stora hål som är anpassade för att fånga in molekyler. Kristallerna kan sedan användas för att separera molekyler, eller verka som katalysatorer och därmed initiera eller kontrollera en kemisk reaktion. Detta innebär att nya ämnen kan tillverkas och att kemiska reaktioner kan styras i önskvärd riktning.
Centret är ett av fyra så kallade Berzelii centra för starka forskarmiljöer som beslutats om av två statliga forskningsfinansiärer – VINNOVA och Vetenskapsrådet. VINNOVA och Vetenskapsrådet ger centret 100 miljoner kronor under tio år. Stockholms universitet, Ytkemiska institutet och industrin bidrar med ytterligare 70 miljoner kronor.
Xiaodong Zou får, enligt beslut vid senaste styrelsemötet, åtta miljoner kronor för inköp av materialanalysutrustningar av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Förra året tilldelades hon ett anslag på ca 3,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för inköp av pulverröntgendiffraktometer.
Vid invigningen deltog bland andra Lena Ek, styrelseordförande EXSELENT Board och ordinarie ledamot i industri-, forsknings- och energiutskottet, Europaparlamentet.
Fakta om zeoliter:
Zeolit,från grekiskans zeo, koka, och lithos, sten. De kristallina zeoliterna omfattar cirka 60 naturligt förekommande mineraler och ett hundratal syntetiska motsvarigheter. Zeoliter kan användas som katalysatorer i kemiska reaktioner. De används också i exempelvis tvättmedel där de gör hårt vatten mjukare. En zeolit som används på detta vis är natriumaluminiumsilikat, som ersätter fosfor. Natriumaluminiumsilikat anses bättre ur miljösynpunkt, eftersom fosfor i avloppsvatten orsakar övergödning av sjöar och vattendrag.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Xiaodong Zou, professor i stukturkemi vid Stockholms universitet, tfn 08-16 23 89, mobil 076-216 88 20, e-post zou@struc.su.se
För bilder av invigningen eller forskare vid centret kontakta universitetets presstjänst:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Nyblivna doktorn i vårdvetenskap, Ann-Charlott Lindström, blev inte förvånad över att hitta maktstrukturer inom primärvården, men hon hade inte förväntat sig att de skulle framträda så tydligt. I sin avhandling ”Något som inte längre är – Distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv”, har hon studerat innebörden av distriktssköterskors integrering med vårdcentralen.
Resultatet av Ann-Charlott Lindströms forskning visar att samarbetet med distriktsläkare, sjuksköterskor och annan personal har förändrat distriktssköterskornas yrkesstatus. Distriksköterskorna beskriver sig som doktorns förlängda arm. De låter sig styras av arbetsstrukturen på läkarmottagningarna. Många anser inte att tiden räcker till för pedagogiska och hälsofrämjande arbetsuppgifter, exempelvis sluta-röka-kurser, viktminskningsgrupper eller arbete för att stödja föräldrar i föräldrarollen.
Resultatet visar särskilt tydligt att arbetet inom barnhälsovården upprätthåller en genusordning. Traditionella könsroller och förväntningar om vad som anses som kvinnligt och manligt inverkar på distriktssköterskornas yrkesutövning. Det är tydligt att distriktssköterskorna i första hand förknippar vård och omsorg om barnen med kvinnligt ansvar medan männens frånvaro tas för given. Föräldraskap förknippas med en mamma-pappa-konstellation medan andra familjebildningar inte diskuteras.
När distriktssköterskorna har huvudrollen på barnavårdcentralen agerar de självständigt, medan samarbetet med läkare förändrar deras medverkan. Distriktssköterskorna blir åhörare och som assistenter till läkarna rättar de sig efter deras önskemål. Som del av teamet på vårdcentralen har distriktssköterskorna svårt att få gehör för sina frågor samtidigt som de upplever ett utanförskap gentemot övriga yrkesgrupper på vårdcentralen.
– Min tolkning är att det handlar om maktstrukturer som sitter i väggarna och att de manliga medicinska arbetsuppgifterna vunnit mark från distriktssköterskornas omvårdnadsuppgifter, säger Ann-Charlott Lindström. Det är en genusordning som kan leda till att befolkningen går miste om den kompetens som distriktssköterskor har.
För att komma till rätta med problemet tycker hon att utbildningsinnehållet i vårdutbildningarnas samtliga delkurser måste anknyta till ett genusperspektiv.
– Studenter måste medvetandegöras om problemen och diskutera dem, för det handlar om strukturer och förväntningar som är så ingrodda att vi inte ser dem, säger Ann-Charlott Lindström.
Avhandlingen ”Något som inte längre är – Distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv”, lades fram i vårdvetenskap den 13 juni vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ann-Charlott Lindström, tel: 0520 – 22 39 82, e-post:ann-charlott.lindstrom@hv.se
– Det är en myt att barn idag har sämre fysisk kondition än för 50 år sedan. Livsstilsmönster som kan skapa problem senare i livet grundläggs ofta inte förrän i tonåren, säger professor Michael Sjöström vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära vid Karolinska Institutet.
Symposium: Current evidence and future perspectives for lifestyle interventions in children and adolescents
Tid: Tisdag 19 juni klockan 08.30-18.00
Plats: Karolinska Institutet Campus Huddinge, Nobels allé 12, Flemingsberg,
(Se bifogat faktablad med program och mer information)
Syftet med symposiet är att jämföra erfarenheter och utveckla gemensamma strategier inom EU för framtida arbete med folkhälsofrågor. De tre projekten finansieras av EU och kartlägger på olika sätt ungas hälsa och livsstil, med tonvikt lagd på mat och fysisk aktivitet. Symposiet i Stockholm är första gången forskarna från de olika projekten träffas.
- Det nya är att man genomför mätningarna i de olika länderna på samma sätt så att resultaten blir jämförbara. Därmed får man ett bättre underlag för att diskutera gemensamma strategier i folkhälsoarbetet inom hela EU, säger Michael Sjöström.
Om de tre EU-projekten
Varje forskningsprojekt är ett samarbete mellan forskargrupper i tiotalet länder. Projekten pågår i tre till fem år, och inriktar sig även på metodutveckling när det gäller riktade åtgärder för att förbättra ungas levnadsvanor. Enheten för preventiv näringslära, Karolinska Institutet, deltar i samtliga tre projekt.
ProChildren mäter med nyutvecklade metoder hur mycket frukt och grönsaker våra unga får i sig. Det har nyligen avslutats och resultaten presenteras på symposiet. Bland annat visar resultaten att svenska barn är bäst i Europa på att äta grönsaker. Nya uppföljande projekt diskuteras.
HELENA studerar kost- och motionsvanor bland europeiska tonåringar. Projektet är särskilt inriktat på kostrelaterade sjukdomar som typ 2 diabetes och övervikt samt olika typer av ätstörningar.
IDEFICS kartlägger övervikt och fetma hos europeiska barn mellan två och tio år. Projektet är inne på sitt första år. Resultaten ska användas för gemensamma riktlinjer när det gäller råd kring kost och motion.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Adjungerad professor i nutrition, Karolinska Institutet
Michael Sjöström
Tel: 08-608 91 40
Mobil: 070-537 98 70
E-post: michael.sjostrom@prevnut.ki.se
Arrangör
Patrick Bergman
Tel: 08-608 33 41
E-post: patrick.bergman@prevnut.ki.se
Pressekreterare
Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Mer än hälften av alla svenskar bär på viruset herpes simplex. Viruset ligger vilande i kroppen men blommar ibland ut och orsakar då blåsor och sår runt munnen. I sällsynta fall kan viruset gå upp i hjärnan och orsaka hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Det finns även en annan typ av herpesvirus som ger genitala blåsor.
– De läkemedel som finns tillgängliga idag stoppar virusets förökning inne i den infekterade cellen. Vi har undersökt substanser som istället kan hindra viruset från att fästa till och ta sig in i cellen. Det är ett nytt sätt att tackla problemet, säger mikrobiologen Maria Ekblad.
En av de testade substanserna kallas PI-88. Substansen liknar den inbindningsmolekyl som viruset vill fästa till på cellytan och viruset luras att binda till dessa molekyler istället.
– Vi har även studerat en vidareutvecklad variant av denna substans och ytterligare två substanser som dessutom har förmågan att inaktivera herpes simplexviruset. Substanserna är mycket lovande för fortsatt utveckling av nya läkemedel mot herpes simplexvirus, säger Maria Ekblad.
Eftersom försöken gjorts i cellodling återstår mycket forskning innan fynden kan resultera nya läkemedel. Tidigare har andra liknande läkemedelskandidater som fungerat väl i cellodling inte alls gett samma resultat i djurstudier eller i försök på patienter. Ett problem har varit att molekylerna varit förhållandevis stora med negativ laddning, vilket har gjort det svårt för substanserna att tas upp av kroppen och nå de virusinfekterade cellerna. Bindningen mellan viruset och substansen är dessutom ofta relativt svag och kan brytas om andra proteiner finns i närheten.
– Därför vill vi gå vidare med kandidater som antingen binder ordentligt till viruset eller som förstör virusets yta. En substans med dessa egenskaper är dessutom lämplig att använda för förhindring av smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar som herpes, säger Maria Ekblad.
Avhandlingen visar också på två olika mutationer i herpes simplexvirus som gjorde att virusen blev resistenta mot substansen PI-88.
– I de två olika virustyperna fanns mutationer i olika gener, vilket kan innebära att herpes simplexvirus typ 1 och typ 2 använder olika ytproteiner för inbindning till cellen. Det kan vara av intresse för att förklara skillnader mellan de två virustyperna, säger Maria Ekblad.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Anti-herpes simplex virus activities of sulfomannan oligosaccharide PI-88 and disulfated cyclitols
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Ekblad, mikrobiolog, telefon: 031-342 46 63, 070-444 67 06, e-post: maria.ekblad@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Edward Trybala, telefon: 031-342 47 44, e-post: edward.trybala@microbio.gu.se
Professor Tomas Bergström, telefon: 031-342 47 35, e-post: tomas.bergstrom@microbio.gu.se
I samband med trafikolyckor börjar det ofta brinna med kraftig och farlig rökutveckling som följd. Säkerhets- och larmfunktionerna vid svenska och utländska tunnlar varierar, men är idag ofta otillräckliga.
– Trots att bilisterna ser rök lämnar de ogärna bilen. Inte heller exempelvis endast digitala informationsskyltar räcker, utan det behövs flera, kombinerade informationsinsatser, förklarar Håkan Frantzich, lektor i Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola och en av försöksarrangörerna tillsammans med Vägverket och konsultföretaget MTO Psykologi AB.
Försöket genomfördes med oinformerade bilister och visar att bilisterna utrymde snabbt när det både kom ett muntligt meddelande och de digitala informationsskyltarna tändes med texten ”stanna motorn utrym tunneln”. Bilisterna hade dock svårt att höra vad som sades, men att meddelandet i sig kom fick en positiv följdreaktion.
Vid försöket och efterföljande gruppintervjuer framkom att bilisterna väntar på instruktioner. De tenderar också att göra som alla andra. Därför är det viktigt att få igång en positiv kollektiv reaktion, enligt Håkan Frantzich.
Många tunnlar idag, både i Sverige och i Europa, har inga eller bara enstaka larmfunktioner. Högtrafikerade tunnlar är dock bättre utformade men skillnaderna mellan europeiska tunnlar är stor.
Försöket stärkte också tidigare belägg för att grönblinkande ljussignaler vid utrymningsskyltar har bättre effekt än traditionella skyltar som används idag. I tidigare försök var andelen personer som hittade och valde nödutgången med blinkljus, närapå dubbelt så stor jämfört med dem som valde utgången med en vanlig utrymningsskylt.
– Grönblinkande larmljus blir nog vanligare i framtiden, inte bara i tunnlar utan också i industrilokaler, fartyg och varuhus, spår Håkan Frantzich.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Frantzich, universitetslektor, Brandteknik, 046-222 79 24, hakan.frantzich@brand.lth.se eller Daniel Nilsson, doktorand, Brandteknik, 046-222 95 93 daniel.nilsson@brand.lth.se. Försöksrapporten finns även på www.brand.lth.se. Resultaten avses att publiceras i ett kommande nummer av Fire Safety Journal och kommer att redovisas vid olika vetenskapliga konferenser.
Om försöket i Götatunneln:
Götatunneln i centrala Göteborg invigdes i juni 2006 och är ca 1,6 km lång. I Sverige finns ca 15 – 20 längre tunnlar, de flesta i storstäder. Försöket genomfördes den 22 november 2006 på kvällen vid 22-tiden.
Så här gjordes försöket: Tunnelns båda rör stängdes av för vanlig trafik. Försökspersonerna (fp) samlades på Vägverket i Gbg för information om övningen. Den information de fick var vilseledande när det gällde det egentliga syftet med försöket för att personerna inte skulle veta att övningen handlade om utrymning.. Försökspersonerna trodde inledningsvis att försöket gällde allmänt körbeteende och prov av tekniska installationer i ett flertal tunnlar och vägsträckor i Göteborgstrakten.
Fp körde sedan till Götatunnelns östra mynning och fick vänta där. Därefter körde de efter varandra in i tunneln. Vid ca 2/3 av tunnelns längd hindrades trafiken av den simulerade olyckan och bilisterna stannade efterhand. De första började utrymma. Vid den tidpunkten hade de sista personerna inte hunnit stanna vilket de gjorde ca tre minuter efter första bilisten stannat.
De första bilisterna spontanutrymde. Efter ca 2,5 minuter startades utrymningslarmet, belysningen tändes och trafikinformationstavlorna visade texten Stanna motorn Utrym tunneln. Gröna blixtljus tändes vid två av de utrymningsvägar som användes som utrymningsväg.
Utrymningsvägar är de tvärförbindelser (15 stycken) som förbinder de två tunnelrören och utrymningsvägarna är placerade med ca 100 m mellanrum. När bilisterna utrymt samlades de i det andra tunnelröret (som också var avstängt för trafik) där de fick fylla i en enkät. Sedan intervjuades några bilister och alla deltog i fokusgruppsamtal. Hela förloppet filmades med videokameror.
Under århundradena har mentalitet och litterära koder förändrats grundligt, vilket kan göra det svårt att tolka medeltida texter som författaren en gång tänkt. Just kärleksskildring är ett ovanligt kulturbundet fenomen, och forskarna har ofta förhållit sig misstänksamt till kärleks- och känsloskildringar i de fornnordiska sagorna. De har setts som en influens från den förfinade kontinentala litteraturen, främst de franska riddarromanerna som också var populära på Island under samma tid.
I boken ”Sagan om kärleken. Erotik, känslor och berättarkonst i norrön litteratur” gör Daniel Sävborg en grundlig analys av släktsagans sätt att skildra kärlek, känslor och erotiska motiv överlag, och kullkastar samtidigt flera gängse teorier. Det här är första gången hela den fornisländska och fornnorska litteraturen från tiden 950-1350 analyseras på detta sätt – såväl prosa som vers, originalverk som översättningar ingår i undersökningen.
Daniel Sävborg visar att 1200-talets islänningar tog till sig den samtida kontinentala litteraturen i högre grad än vad forskningen vanligen hävdat, men att den inhemska sagalitteraturen samtidigt var självständigare i sin kärleksskildring än samma forskare sett. Ibland har forskarna varit så låsta vid nedärvda fördomar att det lett till feltolkningar. En häxa som förgör en man har tolkats som kärlekspassion i kontinental hövisk stil, och en skildring av hat och missunnsamhet har tolkats som romantisk obetvinglig kärlek. Andra gånger har man istället underskattat kärlekens roll och styrka i sagorna. Även om ordet kärlek aldrig nämns kan det enligt Daniel Sävborg vara fråga om en kärlekshistoria.
– Kärleksskildringen i fornnordisk tradition använder andra medel för att skildra känslor än modern litteratur, vilket har gjort att moderna läsare missat dem och tolkat sagorna som känslolösare och kärvare än de är. Språkbruket är återhållet – man skriver gärna ”de uppskattade varandra” även när sammanhanget visar att det handlar om stark passion, berättar han.
Kontaktinformation
För mer information och recensionsexemplar, kontakta Daniel Sävborg, 070-603 42 35, e-post: daniel.savborg@littvet.uu.se
