Resultaten visar att över- och underutbildning bidrar betydligt mer till könslöneskillnaderna än traditionella humankapitalvariabler, som utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. I dekomponeringar minskar över- och underutbildningsvariabler könslönegapet med mellan en tiondel och en sjättedel, vilket är mellan en tredjedel och hälften av vad könssegregeringen på arbetsmarknaden förklarar. Det är med andra ord viktigt att ta hänsyn till över- och underutbildning när könslöneskillnader analyseras. Resultatet att kvinnor har lägre avkastning på utbildning än män kvarstår dock.
Länk till Institutet för Framtidsstudiers arbetsrapport 2007:8
“Wage differences between women and men in Sweden – the impact of skill mismatch.” Mats Johansson & Katarina Katz.
http://www.framtidsstudier.se/filebank/files/20070629$104905$fil$V7cR7Uz5ou5Dy32LliW4.pdf
Kontaktinformation
För vidare information kontakta
Mats Johansson, Fil dr nationalekonomi, Försäkringsdivisionen, Enheten för utvärdering
Tel 073-809-17-65, e-post mats.johansson@forsakringskassan.se
Katarina Katz, Universitetslektor nationalekonomi, Karlstad universitet
Tel 073-442 40 36, e-post: katarina.katz@kau.se
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 4 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Rebecca Lawrence och Chris Gibson undersöker nutida förändringar i den australiensiska regeringens urfolkspolitik ur ett historiskt perspektiv. Förändringarna började i mitten av 1990-talet med en nedskärning av bidragen till aboriginorganisationer och lagändringar som undergrävde aboriginernas markrättigheter. För två år sedan införde regeringen nya kontrakt mellan staten och aboriginerna, som betonade ”ansvarsfullt” beteende i utbyte mot statlig hjälp. Kontrakten, som blev kända som ”Shared Responsbility Agreements” (ungefär: Kontrakt om delat ansvar), fastställer skyldigheter och beteenden som aboriginerna måste leva upp till i utbyte mot grundläggande infrastruktur och tjänster som sjukvård och skolor.
– Dessa bestämmelser försöker skilja ”ansvarsfulla” medborgare från så kallade ”oansvarsfulla” medborgare. På så sätt används argument om val, ansvar och ’empowerment’ för att rättfärdiga kontrollen av aboriginerna och straff av dem som inte beter sig ”ansvarsfullt”. Den australiensiska regeringens inställning till urfolkspolitik är orättvis och diskriminerande då den ställer andra krav på aboriginerna än andra medborgare. Kort sagt, regeringen ser aboriginerna som ”misslyckade” medborgare som behöver en god despot. Under detta berättigande kan alla typer av statliga ingrepp i aboriginska samhällen ses som både nödvändiga och för samhällets bästa, säger Lawrence och Gibson.
I ett omstritt “Shared Responsbility Agreement” lovades ett aboriginskt samhälle i Mulan i västra Australien två oljepumpar. I utbyte skulle samhället skriva på ett kontrakt som angav att olika hygienvanor och andra sociala skyldigheter skulle utföras – inklusive att se till att barnen tvättade sig i ansiktet två gånger om dagen och att hushållssopor blev korrekt skötta. Dessa förändringar i politiken ansågs av regeringen som “modiga ” och “nya”. Men som forskningen visar är den nuvarande regeringens inställning slående lik de tidigare koloniala regeringarnas försök att kontrollera och bestraffa aboriginerna.
– Så snart som en särskild socialgrupp blir stämplad som oförmögna att agera som ”goda” medborgare kan alla typer av åtgärder – även de mest diktatoriska – rättfärdigas, säger Lawrence och Gibson.
Forskningen visar också att trots att en ökning av statliga ingrepp i aboriginernas personliga liv räcker fortfarande inte resurserna till de basala behoven av sjukvård, skola och boende.
Resultaten publiceras av Taylor and Francis i den internationella vetenskapliga tidskriften “Cultural Studies” i juli. Artikeln kan fås i förskott från författarna.
Ytterligare information
Rebecca Lawrence, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-164621, 070-695 6931, e-post rebecca.lawrence@sociology.su.se.
Chris Gibson, GeoQuest Research Centre, University of Wollongong, tfn +61 (0) 2 4221 3448; +61 (0) 438 233 166, e-post cgibson@uow.edu.au
Det rör sig om läkemedel som används vid bland annat olika typer av bröstcancer, prostatacancer, hudcancer och lungcancer. Medicinerna verkar genom att blockera receptorn för tillväxtfaktorn EGF (epidermal growth factor). Därmed bromsas tumörtillväxten.
Djurförsök har nu visat att en stark blockerare av EGF-receptorn har positiva effekter vid ryggmärgsskada. De behandlade djuren fick bättre gångfunktion, bättre känsel och bättre blåsfunktion.
– Vi inspirerades av en amerikansk studie som kommit fram till att blockering av EGF-receptorn skulle kunna stimulera nervväxt. I vår modell behandlades råttor med partiell skada av ryggmärgen med en EGF-receptorblockerare (PD168393). Med hjälp av en liten pump under huden och en tunn slang tillförde vi drogen till skadeområdet i två veckor, berättar Lars Olson.
Läkaren Matthias Erschbamer, ansvarig för studien, säger att detta är den hittills bästa effekten av en drog på ryggmärgsskada.
– Det skulle ha stor klinisk betydelse om motsvarande effekt kunde uppnås hos patienter. De mediciner som finns registrerade för kliniskt bruk är visserligen inte lika starkt blockerande som den vi använt i våra djurstudier, men vi har preliminära fynd som talar för att de ändå skulle kunna vara verksamma vid ryggmärgsskada, säger Matthias Erschbamer.
Studien ”Inhibiting Epidermal Growth Factor Receptor Improves Structural, Locomotor, Sensory and Bladder Recovery from Experimental Spinal Cord Injury” publicerades 13 juni 2007 i The Journal of Neuroscience.
Författare: Matthias Erschbamer, Karin Pernold och Lars Olson, samtliga vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Lars Olson
Institutionen för Neurovetenskap
Tel: 08-524 870 50
Mobil: 070-670 33 88
E-post: Lars.Olson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Magnetiska material är en mycket viktig beståndsdel i många applikationer som till exempel i hårddiskar till datorer och i högtalare. Om man tittar på en mikroskopisk nivå så är det spinnet hos individuella elektroner som ger upphov till magnetism. Förutom spinn så har elektroner även en laddning vilket utnyttjas i all modern elektronik, såsom halvledare, dioder och mikroprocessorer. I stället för att utnyttja spinnet och den elektriska laddningen separat har under de senaste åren ett nytt fält inom fysiken uppkommit, så kallat spintronik. Syftet är att kombinera båda dessa egenskaper hos elektronerna för att skapa nya applikationer med unika egenskaper för exempelvis kvantdatorer.
Fyra forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny väg för att åstadkomma så kallad molekylär spintronik. Det är Pooja Panchmatia, Biplab Sanyal, Peter Oppeneer och Olle Eriksson från Fysiska institutionen som tillsammans med en tysk forskargrupp visat hur man kan manipulera och även koppla om elektronens spinn på en biologisk molekyl, porphyrin, som i naturen bland annat är involverad i växternas fotosyntes och i hemoglobinets syretransport i blodet. Denna upptäckt öppnar dörren för framtidens spinnelektroniska transport genom molekyler. När de största internationella utmaningarna vid forskningsfronten nyligen identifierades i tidskriften Nature (vol. 444:2006) var förverkligandet av spintronikvisionen en av dessa. En av de olösta frågorna var just hur spinntransporten genom molekyler ska kunna ändras och styras.
– Denna upptäckt innebär ett stort framsteg på den vägen, säger Peter Oppeneer.
Länk till artikel i Nature angående upptäckten:
http://www.nature.com/nmat/journal/v6/n7/full/nmat1938.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Oppeneer, tel: 018-471 37 48, 070-960 40 16, e-post: peter.oppeneer@fysik.uu.se
Nästan en arbetsveckas längre sjukfrånvaro
När en kollektivavtalad sjukförsäkring trädde i kraft år 1999 fick de flesta kommunalanställda tio procent mer i ersättning efter tre månaders sjukdom. Den extra ersättningen gavs till och med ett års sjukskrivning. I rapporten jämförs förändringen i de kommunalanställdas sjukfrånvaro med statsanställdas, en grupp som inte fick någon kompletterande ersättning. Den ökade ersättningen förlängde sjukfrånvaron med nästan en arbetsvecka, eller 4,7 dagar.
Ökade kostnader för Försäkringskassan
För sjukfall som omfattades av tilläggsförsäkringen så ledde den ökade sjukfrånvaron bland kommunalanställda till ökade kostnader för Försäkringskassan på tre procent.
– Försäkringskassans ökade kostnader uppskattas till drygt 100 miljoner för sjukfall som startade under 1999, säger Patrik Hesselius som är en av forskarna bakom studien.
För att även täcka den ökade kostnaden för staten skulle premien för den kollektivavtalade sjukförsäkringen behövt öka med 22 procent.
Kommunal- och statsanställda jämförs
För att skatta effekten av den kollektivavtalade sjukförsäkringen jämförs förändringen i medelantal sjukdagar för sjukskrivningar som är längre än 90 dagar i kommunal sektor med motsvarande förändring i statlig sektor. Dessa två sektorer hade en mer eller mindre identisk utveckling av antalet sjukdagar innan införandet av tilläggsförsäkringen. Uppgifter om personerna hämtas från SCB och Försäkringskassan.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2007:16 ”Incitamentseffekter och Försäkringskassans kostnader av kollektivavtalade sjukförsäkringar” är skriven av Patrik Hesselius och Malin Persson. Vill du veta mer? Kontakta Patrik, tfn: 070-725 19 13, e post: patrik.hesselius@ifau.uu.se.
Karolinska Institutet genomför under sommaren en ansiktslyftning på webben. Syftet är att öka användarvänligheten för att så många som möjligt ska kunna ta delav informationen om vår forskning och många utbildningar inom det medicinska området.
Förutom experternas tips på hur man skyddar sig mot sommarplågor som matförgiftning och solsting publiceras här under sommaren nyheter och pressmeddelanden med jämna mellanrum. Länk: http://ki.se/
Presstjänsten är bemannad hela sommaren och nås på journumret 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se.
Våra professorer och deras forskning finns presenterade på: http://ki.se/professorer
Missa inte heller möjligheten att leta intressanta medicinnyheter bland våra nyligen publicerade avhandlingar. Avhandlingarna läggs ut direkt efter att de ”spikats”, alltså godkänts för disputation: http://diss.kib.ki.se/index_se.cfm
Kontaktinformation
Med vänliga hälsningar
Sabina Bossi & Katarina Sternudd
Presstjänsten
Karolinska Institutet
Mer än 40 framstående, internationellt ledande personer och experter från bygg- och fastighetsföretag, myndigheter, universitet och högskolor från hela världen kommer att bidra med sin pusselbit till ny kunskap och inspiration.
Två av huvudtalarna kommer från USA. Professor Fred Moavenzadeh från MIT ger sin syn på vad globaliseringen betyder för byggbranschen och CH2M Hills vice ordförande Nancy Tuor berättar om hur man med hjälp av innovativa lösningar lyckades pressa både kostnader och tid vid saneringen av atomkraftverket Rocky Flats. Från arkitektkontoret Foster & Partners kommer en av delägarna Armstrong Yakubu. Han berättar tillsammans med direktör Haakon Löe från Rambøll Danmark om några av kontorets spektakulära projekt, bland annat det nya elefanthuset i Köpenhamns Zoo.
Crossing boundaries
Konferensens tema är crossing boundaries. Byggmarknaden är inte längre nationell. Globaliseringen är en reell utmaning, men erbjuder också nya möjligheter för den som förstår att ta vara på dessa. Hur kan man överskrida geografiska gränser? Kan lärdomar och erfarenheter överföras från ett land till ett annat? Och hur kan flytande gränser utnyttjas för att skapa mervärde för byggbranschen.
Organisatoriskt nytänkande är nödvändigt. Hur kan till exempel integration främjas genom virtuellt byggande? Och hur kan byggherren agera som förändringsagent?
Ofta uppfattas byggande enbart som själva byggprocessen, men finansiering, programmering, projektering, tillverkning av byggmaterial, liksom förvaltning, investering och administration bör vara en del av helhetsperspektivet. En avgörande fråga är hur projekttänkandet kan förändras till ett helhetstänkande. Och hur nyttja brukardriven innovation? Det handlar om att tänka nytt vad gäller både produktion och teknik. Detta är bara några av de ämnen som kommer att tas upp på konferensen.
Fakta:
Revaluing Construction 2007 – Crossing Boundaries äger rum 9-10 oktober 2007 på hotell Marriott i Köpenhamn. Talarna, som kommer från jordens alla hörn och från alla delar av byggbranschen, kommer att ge exempel på nytänkande i branschen. Avsikten är att teori och praktik ska mötas till ömsesidig inspiration.
Konferensen växlar mellan gemensamma sessioner och tre parallella sessioner på följande tema:
Crossing geographical boundaries
Crossing organisational boundaries
Crossing product boundaries
Programmet innefattar också en studieresa till Malmö, med bl a besök i Turning Torso, ritat av den spanske arkitekten Santiago Calatrava.
Bland programpunkterna finns också:
Investering i Shanghais infrastruktur och dess betydelse för byggsektorn. Bai Yun, Shanghai Urban Construction Group, Kina.
Produktivitet hos norska entreprenörer. Thorbjørn Ingvaldsen, SINTEF, Norge.
Nya samarbetstekniker vid byggandet av Swire’s One Island East Tower Martin Riese, Gehry Technology Asia, Kina.
Integrerade designlösningar i samband med renoveringen av Sydney Opera House. Keith Hampson, Cooperative Research Centre for Construction Innovation, Australien.
NCC Komplett: Hur fel kan undvikas genom industriellt byggande Fredrik Anheim, Direktör NCC Industrial Construction, Sverige
Redefiniera vårdinfrastrukturen: integrera verksamhet och fysiska miljö. James Barlow, Imperial College London, Storbritannien.
Konferensen arrangeras av International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB), Statens Byggeforskningsinstitut (SBi) vid Aalborg Universitet, Bygherreforeningen i Danmark, ByggherreForum i Sverige, samt Institutionen för Byggnadsekonomi vid Lunds Tekniska Högskola.
Konferensens huvudsponsorer är Boligfonden Kuben, Erhvervs- og Byggestyrelsen, Forskningsrådet Formas, Rambøll og Realdania.
Kontaktinformation
Mera information om konferensen finns på www.rc2007.org.
Pressbilder finns på www.formas.se
Det går också att söka efter kollegor till de här nämnda forskarna via Ultunaväxeln (018-67 10 00), Alnarpsväxeln (040-41 50 00) eller Umeåväxeln (090-786 81 00). Använd gärna sökfunktionen på SLU:s webb.
Kontaktinformation
Vill du ha specifik hjälp, ring SLU:s medietjänst:
Vecka 26-27 till t.o.m. 3 juli: Nora Adelsköld, Uppsala, 018-67 17 07, 070- 695 17 07
Vecka 27 t.o.m. 4 juli: Pernilla Björk 018-67 15 24, 070-291 15 24
Vecka 28: Mikael Jansson, Uppsala, 073-370 07 10 11
Vecka 29-32: Mikael Propst 018-67 22 04, 070-371 03 53
Lukten och synen är två sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. Förmågan att känna lukter grundläggs genom att luktslemhinnan med dess luktceller utvecklas. Synförmågan är på motsvarande sätt beroende av att linsen i ögat bildas. Både luktslemhinnan och linsen utvecklas tidigt under fosterstadiet, men vilka signaler som styr hur de bildas har hittills varit okänt. En forskargrupp vid Umeå universitet visar nu att samma signalmolekyl styr bildandet av både lukt- och linscellerna.
Resultaten visar dessutom att celler som utsätts för signalen under kort tid blir luktceller medan en lång exponeringstid ger upphov till linsceller. Annars är det en vanlig mekanism att olika koncentrationer av en signalmolekyl kan ge upphov till olika celltyper. Den här upptäckten, att skillnad i exponeringstid men inte koncentration av samma signal styr bildningen av två fundamentalt olika sensoriska organ, har stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden.
Resultaten publiceras idag i tidskriften Developmental Cell. Författare till artikeln är My Sjödal, Thomas Edlund och Lena Gunhaga, alla vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet.
M Sjödal, T Edlund, L Gunhaga: Time of Exposure to BMP Signals Plays a Key Role in the Specification of the Olfactory and Lens Placodes Ex Vivo, Developmental Cell, Volume 13, 141-149, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Fo.ass. Lena Gunhaga, UCMM, tel. 090-785 44 35, mobil 070-2621879,
e-post Lena.Gunhaga@ucmm.umu.se.
Professor Thomas Edlund, UCMM,
tel. 090-785 44 16, mobil 073-316 94 52,
e-post Thomas.Edlund@ucmm.umu.se
Samtidigt utreder han de komplexa sambanden mellan konsumenter, banker och handlare och frågan om prissättning av elektroniska betalningstransaktioner. Avhandlingen visar också att den kostnadseffektivitet som uppkommer av en större andel elektroniska betalningar inte påverkar banksystemets kostnadseffektivitet nämnvärt.
Under perioden 1987 till 1999 gick andelen elektroniska betalningar – kortbetalningar och elektronisk giro i stället för checker och pappersbaserad giro – upp från 43 % till 79 % aggregerat i de 12 europeiska länder som undersökts. Sverige tillhörde de länder i vilka utvecklingen av elektroniska betalningar under perioden hade nått längst. Avhandlingen visar att de 12 länderna genom ökade elektroniska betalningar under perioden sparade motsvarande 0,38 % av BNP.
Det finns argument för att en direkt och explicit prissättning av betalningstjänster mot konsumentkunder för att särskilja alternativen utefter de resurser de tar i anspråk – det vill säga att priserna blir lägst för det betalningssystem som har lägst kostnader och därmed uppmuntrar användningen av det mest kostnadseffektiva systemet. Bankerna, som förväntas sätta priserna, har dock inte något uppenbart intresse av att stimulera den tekniska utvecklingen ur vare sig kostnads- eller intäktsperspektiv.
– Kostnadseffektiviteten hos bankerna som kollektiv verkar inte påverkas av en större andel elektroniska betalningstransaktioner. Detta kan delvis förklaras av att bankerna har ökat tillgängligheten på betalningstjänster. Såväl kontanter som betalningstjänster finns till exempel tillgängliga när bankkontor hålls stängda. Effektivitetsvinsterna har alltså nått konsumenterna genom ökad tillgänglighet till bank- och betalningstjänster, säger Magnus Willesson.
För att prissätta ett betalningsnätverk, som till exempel kortbetalningar, behöver bankerna beakta en speciell variant av nätverksexternaliteter; ett så kallat tvåsidigt nätverk. Detta präglas likt vanliga nätverksexternaliteter av ett ökat värde ju större nätverket är, men i ett tvåsidigt nätverk ökar i stället värdet till följd av en annan användarkategori; två användarkategorier utgör motpoler kopplade till en och samma plattform.
Konsumentanvändares efterfrågan är därför beroende av antalet aktiva användare hos handlare och handlares efterfrågan är beroende av antalet aktiva konsumentanvändare. Om transaktionspriser införs för konsumenter påverkas efterfrågan även hos handlare, vilket kan leda till en negativ spiral.
Utvecklingen av betalningssystem sker i ett samspel mellan handlare, bank och konsument, vilka har olika idéer om vad som är bäst avseende kostnadseffektivitet, intäkter/priser och säkerhetsfrågor. Det måste bankerna ta hänsyn till i sin prissättning.
– Bankerna i Skandinavien undviker transaktionsavgifter till konsumenter och prioriterar i stället prissättning mot handlare eller fasta avgifter mot konsumenter, säger Magnus Willesson och fortsätter:
– De prissättningsmetoderna verkar inte för en snabbare teknisk utveckling, men kan ändå leda till effektivt resursutnyttjande av betalningsnätverken och till högsta möjliga lönsamhet för bankerna. För höga priser till någon kategori användare kan leda till en motsatt och icke önskad effekt för bankerna eftersom efterfrågeförändringar på ena användarsidan också påverkar den andra användarsidan.
Avhandlingen presenterades den 15 juni 2007.
Titel: Payment Efficiency and Payment Pricing – Four Esseys
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Magnus Willesson: tel 031-786 25 40, 0733-10 79 80, e-post: magnus.willesson@handels.gu.se
Forskarna tror att okända arter kan finnas i varma källor, sk. hydrotermala utlopp, vid Gakkelryggen. Gakkelryggen är en 55 miljoner år gammal bergskedja på Arktiska oceanens havsbotten, som sträcker sig från norra Grönland till Sibirien. Havet i området är ständigt täckt av is, och havsbotten har varit isolerat från andra ekosystem i minst 26 miljoner år. Man vet att där finns sprickor med magma som väller upp från jordmanteln, och för första gången ska man nu kunna undersöka vad dessa geiser-liknande utlopp i Arktis innehåller.
Undervattensfarkosterna och de flesta av forskarna kommer huvudsakligen från Woods Hole Oceanographic Institution (WHOI), Massachusetts, USA. Isbrytaren Oden, besättningen,
expeditionsledningen och andra funktioner ombord kommer från Sverige. Forskarlaget ombord består av 30 deltagare från USA, Norge, Tyskland, Japan och Sverige. Till sin hjälp har de tre nya specialdesignade fjärrstyrda obemannade undervattensfarkoster (Puma, Jaguar och CAMPER), alla byggda på WHOI och till stor del finansierade av det amerikanska rymdorganet NASA. Robotarna/farkosterna har kostat omkring 450 000 USD per styck att utveckla och provkördes från Oden på 1300 meters djup under isen utanför Svalbard under en tio dagar lång testtur i maj-juni. Projektet ses som ett steg mot framtida undersökningar under isen på en av Jupiters månar, Europa. Undervattensfarkosterna är byggda för att kunna arbeta på ned till 5000 meters djup, och har olika ”arbetsuppgifter”; Puma mäter först mineralhalterna i vattnet för att hitta utloppen, Jaguar använder en kamera och ett avancerat ekolod för att skapa bilder av havsbotten på den aktuella platsen, och sist sänks CAMPER ned för att samla in och suga upp geologiskt och biologiskt material.
Ansvarig för forskningen ombord är geofysikern Robert Reves-Sohn från WHOI, och för utvecklingen av farkosterna står ingenjör Hanumant Singh, också från WHOI. Från Sverige deltar forskare och tekniker från Göteborgs och Stockholms universitet samt personal från Polarforskningssekretariatet.
AGAVE är ett av projekten inom det pågående Internationella polaråret 2007-2008 (IPY) som har fått fullt stöd från den internationella IPY-kommittén. Expeditionen kommer att kunna följas via Internet och möjlighet finns att ta del av rapporter och filmer från Oden dagligen. Webbplatsen “Dive and Discover” (www. divediscover.whoi.edu/) tar med elever och lärare på forskningsexpeditioner med läsvärda rapporter, medan projektet “Polar Discovery” (www.polardiscovery.whoi.edu) använder foton och telefonsamtal från Oden så att museibesökare och allmänhet får se och uppleva Arktis genom de deltagande forskarna. Expeditionen AGAVE avslutas i Tromsö 11 augusti.
Isbrytaren Oden ägs av Sjöfartsverket och chartras av Polarforskningssekretariatet. Sekretariatet, som är en myndighet under Utbildningsdepartementet, står för expeditionsledning, läkare och tekniskt/logistiskt stöd ombord. Sverige är, trots sin litenhet, ett framstående land inom den internationella polarforskningen och Polarforskningssekretariatet har numera möjlighet att bedriva tjänsteexport, dvs. att sälja kunskap, tjänster och resurser till utländska organisationer. Huvuduppgiften är dock att samordna svensk polarforskning som utförs av forskare vid svenska universitet och högskolor. AGAVE är en del av Polarforskningssekretariatets arktiska forskningsprogram
SWEDARCTIC under sommaren 2007. Mer information om SWEDARCTIC 2007 finns på www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007. Där publiceras också rapporter och bilder från sommarens svenska polarforskningsexpeditioner.
Woods Hole Oceanographic Institution är en privat och oberoende organisation i Falmouth, Massachussets, USA, som ägnar sig åt marin forskning, teknisk utveckling och högre utbildning. Mer information ges på webbplatsen www.whoi.edu. Där finns också ett omfattande pressmaterial
om AGAVE att ladda ner, liksom mer information om och bilder på forskningen och farkosterna.
Kontaktinformation
Frågor om det svenska deltagandet besvaras av Sofia Rickberg, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet,
per e-post sofia.rickberg@polar.se, telefon 08-673 97 25 eller mobiltelefon
070-344 92 65.
Mer specifika frågor om forskningen eller farkosterna besvaras av Robert Reves-Sohn som är på isbrytaren Oden fr.o.m. lördag 30 juni (satellittelefonnummer lämnas av Sofia Rickberg på förfrågan) eller av Stephanie Murphy, ansvarig för forskningskommunikation på WHOI, per e-post: samurphy@whoi.edu.
Forskare vid SLU i Uppsala har i en studie odlat herbicidtolerant sockerbeta för att ta reda på eventuella miljövinster vid odling av en sådan gröda. Resultaten visar att man kan minska den totala mängden ogräsmedel under det år som betorna odlas. Normalt används flera olika herbicider, nu behövs bara en – glyfosat. Däremot kunde inte den kemiska ogräsbekämpningen minskas under de efterföljande åren då vårsäd odlades.
När man odlar herbicidtoleranta sorter kan man också minska jordbearbetningen, vilket är en vinst både för miljön och för den enskilda brukaren. I det plöjningsfria försöksledet minskade drivmedelsåtgången under hela sockerbetsodlingen med 10-20 procent.
Risken för resistensbildning hos ogräsen kan enligt forskarna hanteras genom att försiktighetsprincipen tillämpas. Med nuvarande kunskaper innebär det att en herbicidtolerant gröda endast får odlas 1-2 gånger under en sexårig växtföljd. Sockerbetan kan inte heller sprida gener till eventuella vilda släktingar eftersom den inte blommar under odlingsåret (den är tvåårig).
Genetiskt modifierade sorter av sojaböna, majs, bomull och raps odlas idag världen över på en areal nästan 40 gånger den svenska åkerarealen. I de flesta fall är den överförda egenskapen tolerans mot en herbicid.
Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00
www.vpe.slu.se
Kontaktinformation
Hakan.Fogelfors@vpe.slu.se, 018-67 14 00
När buksmärta, förstoppning, diarré och gasbesvär inte kan förklaras på något annat sätt har patienten irritabel tarm. Syndromet anses förekomma i mer eller mindre uttalad form hos 20 % av befolkningen i västvärlden.
– Syndromet är mycket svårt att diagnostisera eftersom vi först måste utesluta alla andra sjukdomar som har samma symptom. Det enda läkarna har att gå på idag är de symptombaserade kriterierna och det faktum att patienter med irritabel tarm har en känsligare tarm än andra, säger fysiologen Marie Larsson.
Avhandlingen öppnar för ett nytt sätt att identifiera patienter med irritabel tarm. Studierna visar att många av patienterna har en ökad skillnad i elektrisk spänning mellan tunntarmens insida och utsida.
– Man skulle alltså kunna mäta spänningsskillnaden över tarmväggen för att ta reda på om patienten har irritabel tarm. Det rör sig om en ganska enkel metod som är en vidareutveckling av vanlig manometri, säger Marie Larsson.
Vid manometri förs en kateter ner till patientens tunntarm. Genom att pumpa ner vätska genom katetern kan tarmens tryck mätas. Spänningsskillnaden över tarmväggen ger läkaren ett mått på hur aktiva nerverna i tarmväggen är.
Skillnaden i elektrisk spänning syns tydligast när tarmen drar ihop sig. Fenomenet kan bero på att de nerver som känner av tarmens sammandragningar är extra känsliga. Nerverna inom tarmväggen är sammankopplade i nätverk som förstärker sig själva, vilket gör att aktiviteten i nätverket kan bli väldigt hög.
– Det är möjligt att vår upptäckt också kan leda till en ny behandlingsprincip mot irritabel tarm. Kanske kan vi hitta läkemedel som kan lugna ner nervernas nätverk i tarmväggen, säger Marie Larsson.
I djurmodeller har forskarlaget kunnat se att en signalsubstans som kallas substans P är viktig vid överföringen av signalen inom tarmens nätverk. Forskningen är genomförd i samarbete med AstraZeneca.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Sensory and secretory responses to intestinal distension; implications for the pathophysiology of irritable bowel
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Larsson, fysiolog, telefon: 031-776 15 31, 070-787 47 14, e-post: marie.h.larsson@astrazeneca.com
Handledare:
Professor Henrik Sjövall, telefon: 031-342 19 20, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Rakel Berglund, SLU i Rånna, fann att marktäckning med svart plast, som bryts ner av ljuset, gav 80 procent högre skörd det första skördeåret och 27 procent året efter det. I den treåriga studien framkom också att det inte spelade någon roll vilken typ av organiskt gödselmedel som användes före planteringen. Gödsling under odlingens gång gav ingen effekt på skörden i detta försök på sandig moig moränjord med Honeoye.
Jordgubbsvivel gör stor skada i ekologiska jordgubbsodlingar. Den sätter ner skörden genom att knipsa av blomknopparna. I Honeoye gav en kombination av besprutning med pyretrum före blomning och täckning med fiberväv i början av blomningen effekt i form av 50 procent högre skörd. Enbart pyretrum hade ingen effekt alls. Antalet jordgubbskvalster kan hållas nere med rovkvalster, men det hade i detta försök ingen inverkan på skörden. Täckning med fiberväv gynnar dessvärre jordgubbskvalstren på känsliga sorter, och pyretrum skadar rovkvalstren.
Det är viktigt att välja rätt sort och att använda friska plantor som får etablera sig fort, eftersom jordgubbar i ekologisk odling bara bör skördas i två år.
BILDTEXT: Svart, nedbrytbar plast hämmar inte bara ogräset i den ekologiska jordgubbsodlingen, den hjälper också plantan att etablera sig snabbt och ökar skörden. Foto: Birgitta Svensson,
Kontaktinformation
Birgitta.Svensson@ltj.slu.se, 0500-46 64 39
Didier Zida vid SLU i Umeå har studerat skogsskötsel i statliga savannskogar i Burkina Faso. Årlig svedjebränning, selektiv avverkning och stängsling så att husdjuren stängs ute från markerna är metoder som nu används. Han fann att bränder minskar antalet överlevande plantor något, medan varken ett begränsat bete eller selektiv avverkning påverkar återväxten negativt.
Bruket av årliga svedjebränningar bör enligt Didier Zidas samlade bedömning få fortsätta, och de regler som förbjuder bete på statlig skogsmark bör ses över. Eftersom andelen självsådda plantor från ekonomiskt värdefulla trädslag normalt är liten kan dock hjälpplantering behövas efter avverkning och svedjebränning. Grobarheten hos frön från vissa betydelsefulla trädslag kan också ökas genom mekanisk förbehandling eller värmebehandling.
BILDTEXT: Hjälpplantering kan behövas efter svedjebränning och avverkning i ett hållbart savannskogsbruk. Här en savann i Sudan i början av regnperioden. Foto: Didier Zida,
Kontaktinformation
Didier.Zida@genfys.slu.se, 090-786 83 25
Pär Söderblom beskrivs som en föregångsman inom svensk landskapsarkitektur. Det unika i hans gärning består i hans djupa engagemang för att koppla ihop forskning och praktik. Det engagemanget har under åren fått flera viktiga konkreta genomslag.
I samband med uppdraget att i början av 1970-talet planera grönstrukturen för utbyggnaden av bostäder för 40 000 personer i Sollentuna initierade han ”Järvaprojektet”, ett forskningsprojekt med medverkan av fem vetenskapliga institutioner vid SLU, Uppsala universitet, Byggforskningsinstitutet och KTH.
Projektet ledde till ett tjugotal vetenskapliga rapporter och artiklar och samt en doktorsavhandling. Vissa delar av projektet pågår ännu på institutionen för stad och land vid SLU.
Ett stort intresse för teknik gjorde Pär Söderblom till en pionjär i datoranvändningen inom professionen, bl a för beräkning av schaktningsarbeten.
Han är fortfarande, flera år efter sin pensionering, aktiv i flera utvecklingsprojekt. Bland annat växtgestaltning av golfbanor i syfte att erbjuda vackrare och mer funktionella banor.
