Under ett års tid följde forskaren Ann-Charlotte Lindström arbetet vid en större vårdcentral i Västsverige. Alla de tolv distriktssköterskorna vid läkarmottagningen, barnavårdscentralen och distriktssköterskemottagningen observerades och djupintervjuades.
– Under 80-talet hade många distriktssköterskor en egen mottagning där de självständigt kunde bestämma hur de lade upp sitt arbete, men idag arbetar de flesta inom primärvården på vårdcentraler. Samarbetet med distriktsläkare, sjuksköterskor och annan personal har förändrat deras yrkesstatus och yrkesutövning, säger Ann-Charlott Lindström.
Av intervjuerna framgår att flera av distriktssköterskorna menar att de blivit doktorns förlängda arm. De ägnar en stor del av sin arbetstid till att mäta blodtryck och utföra andra uppföljande och kontrollerande uppgifter. Distriktssköterskorna har även förebyggande och hälsofrämjande arbetsuppgifter, men studien visar att många anser att tiden inte räcker till för exempelvis sluta-röka-kurser, viktminskningsgrupper eller arbete för att stödja föräldrar i föräldrarollen.
– Min tolkning är att de manliga medicinska uppgifterna vunnit mark från distriktssköterskornas omvårdnadsuppgifter. Det är en genusordning som kan leda till att befolkningen går miste om viktig kompetens som distriktssköterskorna har. Observationer och intervjuer visar dessutom att distriktssköterskorna blir assistenter och åhörare till läkare inom barnhälsovården, säger Ann-Charlott Lindström.
Även distriktssköterskor bidrar till att upprätthålla den genusordning som är extra synlig inom barnhälsovården. Avhandlingen visar att fädernas frånvaro på barnavårdscentralen tas för given med motiveringen att de har ansvar för ekonomi och yrkesliv. Det är tydligt att distriktssköterskorna i första hand förknippar vård och omsorg om barnen med kvinnligt ansvar.
– När distriktssköterskorna knöts till vårdcentraler knöts de också till en traditionell könsordning med förväntningar om vad som anses som kvinnligt och manligt. De har fått svårt att få gehör för sina frågor och att hitta sin plats i organisationen, säger Ann-Charlott Lindström.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Något som inte längre är – Distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Charlott Lindström, universitetsadjunkt, telefon: 070-609 11 11, e-post: ann-charlotte.lindstrom@hv.se
Handledare:
Professor Ewa Pilhammar Andersson, telefon: 031-786 23 59, e-post: ewa.pilhammar@fhs.gu.se
Mitokondrier och kloroplaster är viktiga komponenter i cellerna. Kloroplaster fixerar koldioxid så att energin från solens strålar tillvaratas i form av socker och att vatten bryts ned för syreproduktionen. Mitokondrier omvandlar energi som finns i näringsämnena, bland annat i sockret som kloroplasterna har producerat till för cellen användbar energi. Men mitokondrierna är också inblandade i andra processer som programmerad celldöd (apoptos). Nyligen har forskare även upptäckt att mitokondrierna kan ha betydelse för utveckling av Alzheimers sjukdom.
Den forskargrupp vid Stockholms universitet där Shashi Bhushan ingår har studerat enzymet PresequenceProtease (PreP). Det bryter ned korta och ostrukturerade giftiga peptider, bland annat signalpeptider, i mitokondrierna och kloroplaster. Forskarna har studerat en modellväxt, Arabidopsis (backtrav). Dessa plantor har två varianter av PreP (AtPreP1 och AtPreP2). Båda finns i mitokondrier och kloroplaster och båda kan importeras till dessa organeller tack vare en tvetydig signalpeptid, en adresslapp organiserad i domäner för import till en enskild organell. Båda enzymer har samma uppgifter i en cell men produceras i varierande omfattning i olika organ och har olika men överlappande specificitet för brytning av peptider.
I samarbete med forskarna vid Karolinska Institutet har man bestämt den tredimensionella strukturen av PreP producerat i bakterier med substrat bundet till det. PreP bildar en unik struktur med en stor proteolytisk ”grotta” där nedbrytningen av peptider sker. Denna rymmer de små ostrukturerade peptiderna och utestänger de stora och veckade proteinerna. Bhushan och hans kollegor har upptäckt en hittills okänd mekanism som får PreP att öppna och stänga sig som svar på substratinbindning.
PreP har undersökts i såväl växter som djur och människor. Resultaten visar att PreP finns i både mitokondrier och kloroplaster där det bryter ned och städar bort korta och giftiga peptider. Forskningen visar även att det är PreP som svarar för nedbrytningen av Alzheimer-beta peptider om dessa ansamlas i människans mitokondrier. Detta kan vara avgörande bidrag till den fortsatta forskningen av mitokondriernas betydelse för förståelsen av Alzheimers sjukdom.
Kontaktinformation
Mer information: Shashi Bhushan, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholm universitet, e-post Shashi@dbb.su.se, tfn 08-162472, mobil 070-1422351
Shashi Bhushan talar engelska.
För bild på Shashi Bhushan kontakta:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
Studien, som rapporterar att det finns väder även på stjärnor har letts av forskaren Oleg Kochukhov vid Institutionen för astronomi och rymdfysik vid Uppsala universitet. Den utmanar den teori som rått de senaste hundra åren och som säger att fläckarna på stjärnornas yta bildas på grund av starka magnetiska fält.
Genom att använda en indirekt teknik för rekonstruktion av bilder har forskarna konstruerat en detaljerad karta över kvicksilverfläckar på alpha Andromedae, den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Andromeda. De fann att fördelningen av kvicksilver varierade över ytan, trots att denna stjärna inte har något mätbart magnetiskt fält. Genom att följa fläckarna under en sjuårsperiod upptäckte de dessutom att dessa kemiska moln” utvecklades långsamt med tiden på ett sätt som på ett häpnadsväckande sätt liknade molnens variation i atmosfären runt Jorden och andra planeter.
Denna första observation av stjärnväder ger ny insikt i naturliga mekanismer i avlägsna, komplexa system. De nya rönen ger också en möjlig förklaring till de kemiska skillnader mellan stjärnor med ungefär samma massa och ålder som länge förbryllat forskarna.
Andra stora variationer i den kemiska sammansättningen av stjärnors ytor kan sannolikt orsakas av liknande kemiska ”väderfenomen” som nu observerats på alpha Andromedae.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Oleg Kochukhov (på engelska), tel: 018-471 59 93, Oleg.Kochukhov@astro.uu.se, hemsida: http://www.astro.uu.se/~oleg/, eller Nikolai Piskunov, tel: 018-471 59 58, Nikolai.Piskunov@astro.uu.se, hemsida: http://www.astro.uu.se/~piskunov
Att proteiner kan vara smittsamma är tidigare känt när det gäller så kallade prionsjukdomar dit t ex Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och galna kosjukan hör. De uppstår när felaktigt veckade proteiner inlagras i vävnader och organ. Forskarna som nu publicerar nya resultat, med representanter från Uppsala universitet, Linköpings universitet och University of Tennessee, USA, har tidigare visat att en sådan proteininlagringssjukdom med allvarliga symtom från bland annat njurarna, AA-amyloidos, under vissa förutsättningar kan överföras från en mus till en annan via mat eller dryck. De visade då att mekanismen liknar den vid prionsjukdomar. Hos människa förekommer AA-amyloidos som komplikation till vissa långvariga inflammationstillstånd.
Det är känt att AA-amyloidos kan uppkomma hos ankor och gäss, som tvångsmatas för framställning av ank- eller gåslever (foie gras). Forskargruppen visar nu att AA-amyloid även kan förekomma i anklever eller leverpaté, som säljs kommersiellt. De visar också att smittan via födan kan föras vidare till möss som har en gen för ett inflammatoriskt protein påslagen.
– Ett extrakt från sådan mat påskyndade uppkomst av AA-amyloidos i en musmodell för sjukdomen, säger Per Westermark, professor i patologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Han menar att mekanismen som sådan är intressant, och bör utforskas närmare. En fråga som också behöver besvaras är om amyloid i maten kan innebära en riskfaktor för uppkomst av AA-amyloidos hos personer i riskzonen. Dit hör framför allt sådana med långvarig aktiv reumatoid artrit. Ett annat angeläget område att undersöka är huruvida en amyloidsjukdom kan påskynda utvecklingen, eller ”väcka”, en annan amyloidsjukdom. Några exempel på sådana sjukdomar är typ 2 diabetes och Alzheimers.
Hur ska då de nya rönen tolkas, bör man avstå från att äta gåslever?
– Nej, det tycker jag inte – om man inte har andra etiska skäl till att avstå. Vi är omgivna att denna typ av riskfaktorer. Möjligen bör man vara försiktig om man har en kronisk inflammatorisk sjukdom, säger Per Westermark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Westermark, tel: 018-611 38 49, 070-586 75 61, per.westermark@genpat.uu.se
Kommunikation mellan läkare och patient är viktigt för effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare studier har visat en stor andel missnöjda patienter som bland annat tycker att de fått otillräcklig information och att de känt sig kränkande eller stressigt bemötta. De allra flesta vill bli väl informerade och vill också ha inflytande på beslut om behandling. Detta innebär att patientens förståelse och medvetenhet om risker, fördelar och nackdelar bör stå i fokus i kommunikationen.
Forskarna har med hjälp av videoinspelningar studerat kommunikationen mellan åtta läkare och 21 barn med föräldrar som deltagit i en ljumskbråckundersökning inom öppenvården. Denna grupp valdes för att undersökningen omfattar intima delar av kroppen, alltså är ett etisk bemötande särskilt viktigt. Vidare är behandlingen oftast kirurgisk, vilket medför att tydlig information är viktigt. Syftet med studien var framför allt att finna ”goda exempel” och man fokuserade speciellt på tidsåtgång, verbalt beteende och icke-verbalt beteende, såsom ögonkontakt, kroppshållning, fysisk kontakt och leenden. Beteendet gentemot såväl barn som förälder studerades. Detta relaterades sedan till om patienten blev välinformerad, fått respekt för sin integritet och haft inflytande över besluten.
Resultaten visar att besöken i genomsnitt tog tio minuter, och att det fanns ett klart samband mellan mer tid och positiv upplevelse av mötet. Speciellt gällde detta respekten för patientens integritet.
– Det är viktigt att påpeka att det inte handlar om massa extra tid, utan att någon extra minut spelar stor roll för det etiska bemötandet. De positiva konsekvenserna är därför sannolikt betydligt större än kostnaderna, säger Alina Rodriguez, psykolog och en av författarna.
Resultaten visar också att det icke-verbala beteendet spelade roll för etiken. Detta innebär att det genuina intresset hos läkarna ”syns” och betyder något för hur denne informerar, respekterar patienternas integritet och inbjuder föräldrarnas delaktighet.
– Detta är viktig kunskap för både läkare, läkarstudenter och politiker. Det är bra att kunna visa på goda modeller. Kunskapen är också viktig för politikerna som försöker hålla ned kostnaderna och pressa läkare att träffa fler patienter på mindre tid.
Studien är ett samarbete mellan Centrum för bioetik vid Karolinska institutet och Uppsala universitet, institutionen för psykologi, institutionen för kvinnors och barns hälsa, institutionen för pediatrik, samt Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alina Rodriquez, tel: 018-471 79 80, 073-981 24 50, e-post: Alina.Rodriguez@psyk.uu.se
Flera stora däggdjur dog ut vid slutet av istiden, bland annat mammuten och den sabeltandade tigern. Nu har forskare vid Smithsonian institutet i USA, i samarbete med Uppsala universitet, oväntat lagt ännu ett stort rovdjur till listan: en varg som levde i norra Alaska. Man har hittills trott att vargen överlevde massdöden, men denna tidigare helt okända varg tycks ha försvunnit utan ett spår för cirka 12 000 år sedan.
I studien kombinerades genetiska och kemiska analyser med konventionell paleontologisk analys av de skelettfynd som gjorts.
– Detta tillvägagångssätt gjorde det möjligt att spåra urtidsvargens genetiska relation till moderna vargar, liksom att förstå deras plats i det ekosystem det levde i. Det är ovanligt att få en så komplett bild av ett utdött djur, säger författaren Jennifer Leonard från Smithsonian institutets genetiska program, som för närvarande är forskarassistent vid Uppsala universitet.
Forskarna har extraherat så kallat mitokondrie-DNA från fossila vargben som bevarats i Alaskas permafrost, och sedan jämfört sekvensen med moderna vargar i Alaska och andra delar av världen. Jämförelsen avslöjade överraskande att det inte fanns något genetiskt överlapp mellan den och den moderna vargens DNA-sekvens.
– Vi trodde först att den möjligen var släkt med asiatiska vargar istället för med amerikanska eftersom Amerika och Asien satt ihop på den tiden. Att de var fullständigt obesläktade kom som en stor överraskning.
Resultaten tyder på att denna varg dog ut helt, och att Alaska sedan återkoloniserades av vargar som härstammande från en annan varg som överlevt på fastlandet längre söderut. Den urtida Alaskavargen skiljer sig inte bara genetiskt från den moderna vargen, utan även när det gäller skallens form och tänderna. Den var robust och tänderna anpassade för att kunna fälla och äta både kött och ben från större byten än dagens vargar.
– Sammantaget tycks det ha varit en varg anpassad för att döda och konsumera relativt stora byten, eventuellt var den även asätare, säger Leonard.
Den kemiska analysen stödjer denna slutsats. Innehållet av kol och kväve hos vargens ben var ett medelvärde mellan det hos de potentiella bytesdjuren – mammut, bisonoxe, myskoxe och karibo – vilket tyder på att den levde av en mix av dessa djur.
Orsaken till den stora massdöden av större djur i slutet av istiden har diskuterats livligt och det finns olika teorier. Klimatförändring har förts fram som förklaring, men också mänsklig jakt, eller en kombination av orsaker. När det gäller Alaskavargen är förklaringen sannolikt att deras bytesdjur försvann.
– Men denna studie visar också att den stora massdöden var mer omfattande än vi tidigare trott. Det kan mycket väl finnas fler upptäckter att göra inom detta område, säger Jennifer Leonard.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jennifer Leonard (på engelska), tel: 018-471 64 66, 070-482 44 28, Jennifer.Leonard@ebc.uu.se
Planeter och andra himlakroppar som inte producerar eget ljus utan belyses av solen reflekterar solljuset i högre eller mindre grad. Himlakroppens ”albedo” är ett mått på det reflekterade ljuset. Det är lätt för astronomerna att mäta Mars´eller Venus´albedo men hur mäter man jordens albedo? På 1920-talet föreslog franska astronomer att man skulle mäta det s k askljuset på månen. Det uppstår när jorden lyser på månen. Man kan se det med blotta ögat vid nymåne. Då anas resten av månskivan i en svag gulbrun färgton.
När denna briljanta idé framkastades var den ännu tekniskt ogenomförbar. Ingen misstänkte heller att det pågick en global uppvärmning som skulle kunna spåras i albedot.
– Om albedot minskar betyder det att mindre ljus reflekteras ut i rymden och mer ljus absorberas. Mer energi stannar kvar på jorden och bidrar till att uppvärma den, säger lundaastronomen Mette Owner-Petersen och fortsätter:
– Klimatmodelleringar utförda vid DMI visar att en sänkning av albedot med en procent motsvarar en höjning av den globala medeltemperaturen med en halv grad Celsius. Därför krävs det en mätapparat med mycket hög känslighet. Det finns redan några sådana instrument som kan mäta förändringar i storleksordningen ner till 0,8 procent. Vi siktar till att komma ner till 0,1 procent.
Deltagare vid den astronomiska institutionen i Lund är Mette Owner-Petersen, Arne Ardeberg och Torben Andersen samt från DMI Peter Thejll och Hans Gleisner; den senare har doktorerat i Lund. Lundaastronomernas uppgift är att utveckla och bygga det instrument som ska användas – från svensk sida har Vinnova nyligen tillskjutit 5,6 miljoner kronor för det ändamålet. Det är relativt lite pengar för ett astronomiskt teleskop Men det krävs faktiskt inte ett större teleskop än vad en välutrustad amatörastronom kan tänkas ha.
Teleskopet ska inte övervaka månen hela tiden utan bara när månen befinner sig i en lämplig fas. Teleskopet mäter både ljuset på den del av månen som är direkt upplyst av solen och den del som upplyses av jorden. På det sättet kommer man elegant runt svårigheten att solljuset kan tänkas variera i ljusstyrka. Minskar solljuset försvagas jordens albedo proportionellt sett lika mycket; förhållandet dem emellan förblir oförändrat. Skulle förhållandet förändras är det jordens albedo som har förändrats.
– Tanken är att vårt teleskop ska vara helautomatiserat och kräva mycket liten tillsyn, säger Mette Owner-Petersen. Det är ännu inte klart var det ska placeras men troligen blir det i Australien. När teleskopet inte är aktivt skulle det med hjälp av fjärrstyrning t ex kunna användas av skolklasser. Det finns mycket att se på; södra stjärnhimlen är betydligt mera praktfull än den norra.
En bild som får användas fritt bifogas. Den kan laddas ner på http://www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/BoW/GF/122-2288_IMG.JPG
Bildtext: Det räcker med ett litet teleskop för att genomföra mätningarna. Här testar astronomen Peter Thejll en prototyp. I bakgrunden domen som innesluter NOT, Nordiska Optiska Teleskopet, på La Palma. Foto: Hans Gleisner
Kontaktinformation
För mer information: Mette Owner-Petersen nås på tel 046 222 7313 eller på mobil +4523292502.
– Vi erbjuder en utbildning med både bredd och djup och med god forskningsanknytning. Programmet är uppbyggt så att studenterna nischar sig först i ett senare skede av utbildningen, vilket borgar för att de har gedigna baskunskaper innan de väljer inriktning, säger Rolf Lind, studierektor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Företagsekonomi och nationalekonomi är utbildningens huvudämnen, och efter ett gemensamt basblock där även statistik och juridik ingår, kan studenterna fördjupa sig inom till exempel något av företagsekonomins huvudområden – finansiering, marknadsföring, management, redovisning – eller i nationalekonomi. Tanken är att programmet ska förbereda både för kvalificerat yrkesarbete, men också fortsatta studier på masters- eller forskarnivå.
Den nya utbildningen som ges med början från hösten, har anpassats till Bolognaprocessens examenskrav, Det innebär att civilekonomexamen ligger på avancerad nivå. Programmet skiljer sig på det sättet från utbildningar på grundnivå som leder till en kandidatexamen.
– Det nya civilekonomprogrammet är alltså inte en förlängning av den nuvarande ekonomlinjen, utan innehåller en hel del nya inslag. En viktig skillnad är att man under det fjärde året läser specialiserade kurser på avancerad nivå inom det ämnesområde man har valt under en termin, och sedan skriver ett sammanhållet examensarbete om 30 hp inom den inriktningen under den följande terminen. Det nya programmet är på det sättet både profilerat och innebär genom de avancerade kurserna under det sista året också en tydlig kvalitetshöjning, säger Rolf Lind.
Fakta om civilekonomexamen:
Den nya yrkesreglerade civilekonomexamen kom till efter ett regeringsbeslut och i dag kan alla högskolor och universitet ansöka om rätten att ge utbildningar som leder till denna. Alla yrkesreglerade examina prövas av Högskoleverket.
Källa: Högskoleverket, http://www.hsv.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Rolf Lind, studierektor, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0708-16 26 64, e-post rolf.lind@fek.su.se
Hur väl förbereds studenter i högre utbildningar för sitt kommande yrke? Det är en av de frågor som har studerats i det EU-finansierade projektet Journeymen, där flera olika utbildningar i tre länder har studerats. Som titeln anger, Resenärer, handlar det om en resa, den mellan den akademiska världen och arbetslivet.
För studenter i statsvetenskap handlar denna resa delvis om en anpassning till verkligheten. Det visar Kristina Johansson i sin avhandling i pedagogik, som är en del av projektet Journeymen.
Från att ha drömt om att bli en profil i media eller att få arbeta i maktens korridorer, är statsvetarna i slutet av sin utbildning mer realistiska. Dock är de är nöjda med sin utbildning, trots att den inte leder till en speciell profession, utan till ett brett register av yrken. Det viktigaste som studenterna har med sig är en rad mycket användbara färdigheter, att analysera, skriva och kommunicera, och de hamnar på arbeten inom allt från tillståndsbranschen till politiska och administrativa kanslier, eller som konsulter.
Förvånansvärt få, även bland dem som har till yrke att skriva eller svara på remisser, anser dock att de har någon makt när det gäller politiskt beslutsfattande.
En skillnad mellan svenska och polska statsvetarstudenter, som noteras i studien, är synen på framtiden. Medan svenska studenter överlag är nöjda med sin utbildning och hoppfulla om en bra framtid, gäller det motsatta för polackerna.
– I Polen finns en stor rädsla och otrygghet, säger Kristina Johansson. Arbetslösheten bland akademiker är stor, och de sociala nätverken har brustit. Så de polska studenternas oro är lätt att förstå.
En av hennes slutsatser är att universiteten borde fundera mer på det faktum att studenterna kan ha större nytta av de färdigheter de lärt sig, än av innehållet i utbildningen. Universitetsstudier är inte bara studier i sig, de måste också förbereda studenterna på att hantera ett ständigt föränderligt samhälle, skriver hon.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Broad entrance – vague exit. The trajectory of political science students through higher education into working life”. Kristina Johansson disputerade den 1 juni. Hon arbetar på Högskolan Väst och nås på telefon 0520-223831, 0701-715439, e-post: kristina.johansson@hv.se
– Det är mycket positivt att Högskoleverket på detta sätt tydligt markerar att kvaliteten på undervisningen är avgörande, kommenterar Gunilla Bornemalm-Jardelöw, prorektor på Handelshögskolan vid Göteborg universitet.
– Ett glädjande besked och ett kvalitetsbevis för den utbildning vi bedriver, säger Lennart Weibull, tillförordnad rektor vid Göteborgs universitet.
Bland Högskoleverkets bedömningskriterier finns lärarkompetens, lärarkapacitet och yrkesrelevans. Som exempel på det senare nämns (i rapporten ”Examensrättprövning för civilekonomexamen”) för Handelshögskolans del partnerskapsarbetet, Handelshögskolans råd och den karriärplanering som studenterna erbjuds. Huvuddelen av de 17 avslagen baseras, enligt Högskoleverket, på bristande lärarkompetens inom de företagsekonomiska delområdena marknadsföring och redovisning.
– För att få utfärda civilekonomexamen ställs höga krav på bredd och innehåll i utbildningen, säger Carl Sundström, utredare på Högskoleverket.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Åsa Kultje, kommunikationschef
Handelshögskolan Göteborgs universitet
031-786 1443, 0709-22 66 85
asa.kultje@handels.gu.se
År 2000 gick två av Nordens största konfektyrproducenter samman och bildade Cloetta Fazer. Det fanns många likheter mellan de två: Båda var framgångsrika familjeföretag med en stark ställning på sina respektive hemmamarknader.
Men det fanns också olikheter. Organisationskulturen på Cloetta har varit praktiskt orienterad, hands-on, med mycket kunskap som inte alltid manifesterats, s.k. tyst kunskap. På Fazer har en mer akademiskt orienterad kultur härskat. Företaget har setts som en av de mest attraktiva arbetsplatserna för finska handelsstudenter.
– Fazer har en mycket speciell ställning i Finland. Varumärket Fazer Blå är starkare än Nokia, säger Cecilia Bjursell, som har följt integrationsprocessen mellan Fazer och Cloetta.
Hon observerade och videofilmade en serie möten i en utvidgad ledningsgrupp som hade till uppgift just att arbeta fram en gemensam organisationskultur. En svårighet bestod i att företagsledningen ville både bevara de gamla kulturerna och skapa en ny.
Integrationsprocessen präglades även av andra typer av konflikter. Införandet av ett nytt gemensamt styrsystem skapade motsättningar. Det sågs varken som något nödvändigt eller positivt av mellancheferna, medan koncernledningen drev på och också drev igenom det.
Ytterligare en motsättning är den mellan integration och konkurrens. Medan företagsledningen talade om vikten av att integrera de två företagen fanns också en tydlig konkurrenssituation. Det hade varit lättare om detta erkänts, säger Cecilia Bjursell.
– Konkurrens är något påtagligt. Man kan se det som en tävling, ett spel, alla förstår vad det handlar om. Integration däremot är något luddigt, nästan religiöst. Man ska tillhöra något som är större än man själv, men riktigt vad är oklart. Dessa två aspekter samexisterar under integrationsprocessen.
Sett i retrospekt har integrationen lyckats bra på de flesta nivåer. På golvet rullar det mesta som vanligt. Ledningsgruppen har kommit långt i sin strävan efter en gemensam företagskultur och rent finansiellt var sammangåendet mycket lyckat, aktiens värde har vuxit.
Mellan de två ägarfamiljerna pågår däremot en tvist om tolkningar av det kontrakt som gäller just ägarskapet.
Kontaktinformation
Cecilia Bjursell disputerade den 15 juni. Hon nås på telefon 0708-221949, e-post: cecilia.bjursell@liu.se. Avhandlingen heter Integration through framing. A study of the Cloetta Fazer merger.
I en ny studie har forskare från Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet tittat på sambandet mellan det så kallade metabola syndromet och livsstil – ett område som enligt forskarna är i behov av ytterligare vetenskaplig belysning.
Det metabola syndromet är en stark riskfaktor för att drabbas av hjärt- kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Vanliga kännetecken är högt blodtryck, höga blodfetter, insulinresistens och fetma. Särskilt stora hälsorisker löper personer med ett för stort midjemått. I studien fann forskarna att 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna var överviktiga. Hälften av deltagarna i studien hade farligt bukfett, det vill säga det osynliga fettet som omger de inre organen och som ger magen putning och höjd.
– Det är oroande, eftersom överskottsfettet kring magen är betydlig skadligare för hjärtat än extrakilon på stuss, lår och höfter. Varje centimeters ökning av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom, säger Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin och forskningsledare för studien.
– Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i kroppen eftersom insulinet fungerar sämre, säger hon.
I studien framgår att en ohälsosam livsstil tveklöst är den största riskfaktorn för att fettet ska hamna kring buken. Personer med bukfetma åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än de som inte utvecklat bukfetma.
Men det finns hopp. Studien visar samtidigt att hälsoriskerna relativt enkelt kan åtgärdas. Forskarna fann att motion är bästa sättet att jaga bukfetman på flykten. De som motionerade minst två gånger i veckan, minst en halvtimme per gång, hade 75 procent lägre förekomst av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.
– Att livsstilen har betydelse är knappast någon nyhet. Men att fysisk aktivitet var en så dominerande friskfaktor trodde vi inte. En fördel för den som vill minska hjärtrisken är att bukfettet är lättare att bli av med än fettet som sitter på exempelvis lår. Och även små förändringar kan ge positiv effekt på hälsan, säger Mats Halldin, läkare och forskare på IMM.
Forskarna vill slå ett slag för att fram måttbandet då och då. Detta för att sätta fokus på den farliga bukfetman, hellre än att enbart jaga på kilon oavsett var på kroppen de sitter. Till sina kollegor i vården riktar forskarna uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen och mer aktivt hjälpa patienter i farozonen att försöka ändra sina levnadsvanor.
– Det finns en stabil vetenskaplig grund att stå på när vi påstår att det går att förebygga och i vissa fall bota många sjukdomar och besvär genom att hjälpa människor att exempelvis ändra sin kost och röra på sig lite mer, säger Mats Halldin.
Publikation:
The metabolic syndrome: Prevalence and association to leisure-time and work-related physical activity in 60-year-old men and women”
M. Halldin. M. Rosell, U. de Faire, M.-L. Hellénius,
Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, vol 17, nr 5, juni 2007, sid 349-357
För mer information, kontakta:
Mats Halldin, leg läkare och forskare, IMM
Tel: 073-35 09 010
E-post: mats.halldin@ki.se
Mai-Lis Hellenius, professor CeFAM
Tel: 070-439 01 92
E-post: mai-lis.hellenius@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är ett är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet . Läs mer på www.allmanmedicin.nu
Barn som fötts innan deras ögon hunnit växa klart riskerar att utveckla en ögonsjukdom som kallas retinopati. Sjukdomen innebär att ögat förlorar blodkärl och att näthinnan därför inte får tillräckligt med syre.
– Syrebristen sätter igång alarmsignaler som sporrar ny kärltillväxt, men de nya kärlen blir missbildade. Mot slutet av sjukdomen kan näthinnan lossna, och om det händer är det mycket lite du kan göra, säger Ann Hellström, ögonprofessor vid Sahlgrenska akademin.
I Sverige anses ungefär 1000 för tidigt födda barn varje år riskera att få retinopati, som kan leda till svår synnedsättning och i värsta fall blindhet.
I studien fick möss med retinopati mat som var berikad med antingen omega-3 eller omega-6.
Möss som åt omega-3 förlorade inledningsvis mindre blodkärl i näthinnan än de möss som fick omega-6 och de fick bara hälften så mycket abnorm kärltillväxt. Deras näthinnor uppvisade också lägre inflammatorisk aktivitet.
– Efter den inledande kärlförlusten tyder våra studier på att kärlen växer tillbaka både snabbare och mer effektivt hos de möss som fått omega-3. Det innebär en ökad syretillförsel och en dämpning av det inflammationsalarm som annars kan leda till att det bildas abnorma kärl, säger forskaren Chatarina Löfqvist.
Barn som fötts mycket för tidigt eller extremt för tidigt har svårt att få omega-3 från sina mammor.
– Vi kommer nu att gå vidare och ge omega-3 till för tidigt födda barn på Östra Sjukhuset och till mammor som ammar. Vi hoppas att vi kan efterlikna det som barnen skulle ha fått i fosterlivet och att barnens näthinnor då ska utvecklas mer normalt, säger professor Ann Hellström.
Nyligen publicerade samma forskarlag en annan studie som visar att ett även annat ämne kan skydda mot ögonskador hos för tidigt födda barn. Det rör sig om ett protein som kallas IGFBP-3 och som är nödvändigt för utvecklingen av kärl, nerver, öga, hjärna, muskler, ben, lever, njure, lunga och andra organ. Barn med retinopati visade sig i studien ha lägre nivåer av proteinet jämfört med friska barn, vilket antyder att proteinet förhindrar kärlförlust och gynnar normal kärlåterväxt.
– Vår studie antyder att detta protein och den tillväxtfaktor som proteinet reglerar agerar oberoende för att förhindra retinopati. Vi genomför nu en Fas I studie för att se om preparat med dessa ämnen kan skydda mot utvecklingen av retinopati hos prematurfödda barn, säger Chatarina Löfqvist.
Båda studierna är genomförda i samarbete med forskare vid Harvard Medical School i USA.
Tidskrift: Nature Medicine
Artikelns titel: Increased dietary intake of ω-3 PUFA reduces pathological retinal angiogenesis
Författare: Kip M. Connor, John Paul SanGiovanni, Chatarina Lofqvist, Christopher M. Aderman, Jing Chen, Akiko Higuchi, Song Hong, Elke A. Pravda, Sharon Majchrzak, Deborah Carper, Ann Hellstrom, Jing X. Kang, Emily Y. Chew, Norman N. Salem Jr., Charles N. Serhan, Lois E. H. Smith
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences
Artikelns titel: IGFBP3 suppresses retinopathy through suppression of oxygen-induced vessel loss and promotion of vascular regrowth
Författare: Chatarina Löfqvist, Jing Chen, Kip M. Connor, Alexandra C. H. Smith, Christopher M. Aderman, Nan Liu, John E. Pintar, Thomas Ludwig, Ann Hellström, and Lois E. H. Smith.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ann Hellström, telefon: 031-343 57 74, e-post: ann.hellstrom@medfak.gu.se
Medicine doktor Chatarina Löfqvist, telefon: 031-343 57 74, e-post: chatarina.lofqvist@vgregion.se
En färsk avhandling av Hanna Hjalmarson vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) visar hur nöjda ungdomar är med olika konsumtionsrelaterade områden och hur dessa områden samspelar med hur nöjda de är med tillvaron i allmänhet.
Samtliga tre faktorer som påverkar nöjdheten har undersökts närmare för att visa samspelet med ett antal konsumentbeteenden, närmare bestämt materiella värderingar, inställning till reklam, mottaglighet för social påverkan inför köp, kommunikation om konsumtionsfrågor i familjen, samt konsumtion av onyttiga livsmedel, läsvanor och tv-vanor.
− Vi som konsumenter använder produkter och varumärken för att få inflytande. Om vi lyckas med detta, vilket de flesta av de undersökta ungdomarna tycks göra, blir vi också nöjda med våra konsumtionsval, säger Hanna Hjalmarson.
− Undersökningen visar också att det finns intressanta skillnader mellan åldersgrupper och kön när det gäller konsumtion, säger Hanna Hjalmarson.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hanna Hjalmarson, Centrum för konsumentmarknadsföring vid HHS
Tel: 08-674 79 39
Mobil: 076-8241349
E-post: Hanna.Hjalmarson@gi-ihr.su.se/ Hanna.Hjalmarson@hhs.se
Flera epidemiologiska studier har visat att intag av fet fisk ger ett visst skydd mot Alzheimers och andra demenssjukdomar – enligt många tack vare de omega-3-fettsyror som finns i fisken. Några studier tyder också på att intag av omega 3 kan ha en positiv behandlingseffekt på vissa psykiatriska sjukdomstillstånd.
Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har nu undersökt om omega-3-tillskott har någon effekt på de psykiatriska symtom som uppträder vid Alzheimers sjukdom.
Knappt 200 patienter med mild Alzheimers delades i två grupper, varav hälften fick behandling med omega-3 och hälften fick placebo. Studien pågick i ett år.
Ingen skillnad i behandlingseffekt kunde ses mellan de patienter som fick omega-3-tillskott respektive placebo. Men när forskarna tog hänsyn till vilka som var bärare av sårbarhetsgenen APOE 4 och vilka som inte var det framträdde en mätbar skillnad. Bärare av genen som fått aktiv behandling uppvisade en positiv behandlingseffekt när det gäller så kallade agitationssymtom, medan icke-bärare av genen uppvisade en förbättring av depressiva symtom.
Forskarna påpekar att inga generella behandlingsrekommendationer kan ges utifrån resultaten, utan att större studier med individer med mer uttalade neuropsykiatriska symtom först behöver genomföras.
Publikation:
Omega-3 supplementation in mild to moderate Alzheimer´s disease: effects on neuropsychiatric symptoms”
Yvonne Freund-Levi, Hans Basun, Tommy Cederholm, Gerd Faxén-Irving, Anita Garlind, Mikaela Grut, Inger Vedin, Jan Palmblad, Lars-Olof Wahlund och Maria Eriksdotter-Jönhagen
International Journal of Geriatric Psychiatry, online 21 juni 2007, DOI: 10-1002/gps.1857
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand, överläkare Yvonne Freund-Levi
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Tel: 073-684 11 30
E-post: Yvonne.Freund-Levi@ki.se
Docent Maria Eriksdotter-Jönhagen
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Tel: 070-647 89 07
E-post: Maria.Eriksdotter.Jonhagen@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66, 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Pressjour: 08-524 860 77
– Till exempel skulle vi kunna rädda Östersjötorsken om vi fiskade på skarpsill och sill. Likaså skulle öringbeståndet i utfiskade sjöar kunna återhämta sig om vi i stället fiskade på röding som är öringens byte, säger Lennart Persson, professor i akvatisk ekologi vid Umeå universitet.
Det senare är precis vad som gjorts under ett 26 år långt experiment i den norska sjön Takvatn. Tack vare detta experiment och en matematisk modell har Lennart Persson med samarbetspartners vid Amsterdam och Tromsö universitet kunnat visa att det faktiskt går att gynna rovdjur genom att fiska på bytesfisken.
Ju fler byten desto fler rovdjur, säger en vedertagen ekologisk teori. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. När det finns få bytesfiskar växer de kvarvarande bytesfiskarna snabbare. Detta kan i sin tur leda till att det blir fler könsmogna bytesindivider, som ger upphov till fler små bytesfiskar, som rovfiskarna föredrar. Paradoxalt nog kan en rovfisk därför öka mängden små bytesfiskar genom att äta upp dem. Finns det inte tillräckligt med rovfiskar, exempelvis p.g.a. ett att ökat skördeuttag blir situationen den omvända. Antalet bytesfiskar som rovfisken lever kommer av att minska.
– Vi kommer då att se en neråtgående spiral som leder till en kollaps av rovfiskbeståndet. Eftersom bytesfiskarnas tillväxt försämras kan det vara omöjligt för rovfiskarna att återhämta sig om vi inför ett totalt fiskestopp. Vi kan då fiska på bytesfisken för att få mer bytesfiskindivider av den storlek som rovfisken lever på, förklarar Lennart Persson.
På detta sätt kan rovfiskbeståndet återhämta sig och därefter genom sin predation på bytesfisken gynna sin egen situation.
Genom att fiska ut röding i den norska sjön har Lennart Persson och hans kollegor lyckats öka antalet små individer av röding som rovfisken öring föredrar. Öringen ökade då i sin tur kraftigt i antal. Före utfisket var öringen i stort sett utslagen från sjön, rödingen växte inte till sig och det var ont om mat för öringen. Utfisket avslutades för 16 år sedan och öringen har sedan dess lyckats hålla hela sjöekosystemet i ett tillstånd med snabbväxande rödingar och därmed gott om byten för öringen.
Både modellförutsägningen och det storskaliga sjöexperimentet pekar på att utfiskning av bytesfisk kan vara ett effektivt sätt att återställa kollapsade rovfiskbestånd. Artikeln har titeln ”Culling prey promotes predator recovery – alternative states in a whole lake experiment” och publiceras denna vecka i tidskriften Science, se http://www.sciencemag.org.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lennart Persson
Telefon: 090-786 6316, 070-20 53 003
E -post lennart.persson@emg.umu.se
