Efter en ettårig sökandeprocess har nu beslut fattats om Stockholms universitets – och Sveriges – förste professor i modevetenskap. Av de sju sökande föll beslutet på 41-årige Peter McNeil, som idag är professor i designhistoria – och även är specialiserad inom konsthistoria – vid University of Technology i Sydney.
I sitt slutgiltiga gemensamma utlåtande bedömde de sakkunniga McNeil som ”en idealisk professor för modestudenterna vid Stockholms universitet”. Mode har gått som en röd tråd i McNeils akademiska karriär och hans verk om skor, ”Shoes: A History from Sandals to Sneakers” (2007), har fått mycket uppmärksamhet.
– Tillsättandet av McNeil är högst efterlängtat – och behövligt. Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet är en pionjärverksamhet och intresset för centrumet har varit väldigt stort, såväl på nationell som på internationell nivå, säger Louise Wallenberg, tf föreståndare för Centrum för modevetenskap.
Fakta om modevetenskap:
Modevetenskap är en tvärvetenskaplig akademisk disciplin under uppbyggnad. Den studerar mode som fenomen, såväl ur historiskt som ur samtida perspektiv, med utgångspunkt exempelvis i estetiska vetenskaper, etnologi, företagsekonomi, genusvetenskap, historia, kulturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi och sociologi.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Erik Augustin Palm, Centre for Fashion Studies, tfn 08-16 17 77
Peter McNeil, e-post Peter.McNeil@uts.edu.au
För bild på Peter McNeil, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller e-post press@su.se
Giardia lamblia är en tarmparasit som finns över hela världen och som ger diarré. Det är framförallt unga som drabbas och i tredje världen är infektionen mycket vanlig. Just nu är ungefär 200 miljoner människor infekterade av Giardia; Sverige har vi årligen 1500 fall och utbrott förekommer på dagis och via förorenat vatten. Nyligen drabbades Bergen av ett stort vattenburet utbrott och 1300 personer smittades av parasiten. Även unga djur kan bli sjuka av Giardia infektioner vilket medför stora kostnader för lantbruket. Man vet inte varför man blir sjuk av en Giardia infektion och man vet inte heller varför vissa personer drabbas mer än andra.
I dagens nummer av Science presenteras en artikel av svenska och amerikanska forskare där gensekvens och biologi hos Giardia lamblia beskrivs och jämförs med andra organismer. Bland annat visas att parasiten skiljer sig på flera sätt från andra organismer när det gäller DNA:ts kopiering och avläsning. Parasiten saknar också flera vanliga signalproteiner, medan de däremot har många enzymer av typen proteinkinaser och proteinfosfataser med hittills okänd funktion.
– Forskningen om parasiten kommer drastiskt att ändras och nya metoder som tidigare inte kunde användas blir nu möjliga. Detta medför att det nu finns stora möjligheter att skapa nya mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg mycket snabbare och mera rationellt. Detta öppnar helt nya vägar att hitta behandling mot denna svåra sjukdom, säger docent Staffan Svärd, Uppsala universitet, medförfattare till den publicerade studien.
Giardia är en avlägsen släkting till människan vilken reflekteras av att många basala processer finns i båda celltyperna men analysen av genomet visar att parasitens processer är mycket enklare uppbyggda. Detta innebär att mycket mer komplicerade processer i människan kan lättare förstås.
– Det är lättare att lösa ett pussel med 4 bitar istället för 40 och det visar oss vilka bitar som är viktigast i det mänskliga pusslet, säger Staffan Svärd.
Kontaktinformation
Staffan Svärd kan kontaktas på 018-471 45 58, 070-334 42 39, e-post: Staffan.Svärd@icm.uu.se
Studien är resultatet av ett stort internationellt projekt som letts från Köpenhamns universitet och Penn State University. Tidigare har man bara kunnat få fram lika stora kvantiteter av DNA från utdöda djur vid några få tillfällen, och då bara från enstaka djur.
– Tidigare har man kunnat göra begränsade studier på förhistoriskt material med mindre DNA-fragment. Nu när vi får möjlighet att arbeta med stora mängder DNA, och från flera djur, kan vi börja analysera processer som är ekologiskt och evolutionärt intressanta, säger Love Dalén, forskare vid Royal Holloway University i London och en av de tre svenskar som deltagit i studien.
Genom att använda en kombination av två redan kända metoder har forskarna fått fram tio kompletta mitokondrier från tiotusentals år gamla hårstrån från mammut. Hår bevarar DNA bra och innehåller inte så mycket kontaminerande bakterie-DNA. Man har sedan sekvenserat DNA med helt ny teknik som har kapacitet att generera mycket stora mängder DNA-sekvenser på kort tid.
– Med den här tekniken sekvenserar vi en komplett mitokondrie som kan vara 20 000 år gammal på en dag. Det kan jämföras med de gamla metoderna, där vi kunde hålla på ett halvår med att ta fram korta fragment från ett tjugotal individer, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Resultaten är enligt forskarna också högintressanta ur ett kriminaltekniskt perspektiv. Tidigare har man inom kriminalteknologin framför allt fokuserat på att ta fram DNA från hårets rot, men denna studie visar att högkvalitativt DNA även bevaras inuti själva hårstrået. Detta innebär att det både blir lättare att få fram DNA som inte är kontaminerat med annat DNA och att identifiera personer som befunnit sig på en brottsplats genom att använda hår som är avklippt ovanför roten. Forskarna hoppas även att deras teknik skall göra det möjligt att analysera flera olika gener från ett antal av de stora däggdjuren som dog ut efter den senaste istiden.
De svenskar som ingår i studien är Love Dalén, Anders Götherström och Per Ericsson vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
Kontaktinformation
För vidare information, kontakta Anders Götherström: 073-992 78 64, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se eller Love Dalén: +44 7942 23 222 90, e-post: Love.Dalen@rhul.ac.uk
Två krav måste förenas, enligt prisutdelarna: forskarna måste kunna skriva på sitt modersmål för att nå den höga kvalitet som behövs för att hävda sig i internationell konkurrens. Samtidigt måste verket publiceras på stora språk för att läsas av det internationella forskarsamhället.
RJ och STINT har därför inrättat ett översättningspris för humanvetenskaperna, Pro Lingua. I år går priset till två verk, båda från Lunds universitet; David Dunérs avhandling om Emanuel Swedenborg och ”En modern svensk ekonomisk historia” av professor Lennart Schön.
De har skrivits på svenska och hör till de allra bästa inom svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning de senaste tio åren, enligt Riksbankens jubileums fond och STINT. Författarna får omkring en kvarts miljon kronor var för att finansiera en kvalificerad översättning till ett stort internationellt språk.
– Jag har länge tänkt att det vore hemskt kul att få min avhandling översatt, säger David Dunér. Trots att intresset för Swedenborg är stort utanför Sverige, så ville jag inte skriva avhandlingen på engelska eftersom det skulle innebära att språket blev sämre. Detta pris betyder helt klart mycket för min forskning.
Lennart Schön tycker att det känns väldigt stimulerande att sitt verk ”En svensk ekonomisk historia” översatt till engelska.
– Många har efterfrågat en översättning och jag har länge funderat på att söka medel för att få den översatt, men det är komplicerat och tidskrävande, säger Lennart Schön, som tycker att det är viktigt att få skriva på svenska när innehållet i böckerna kräver det.
Om pristagarna
David Dunér (f 1970) disputerade 2004 i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet på en avhandling om naturvetaren Emanuel Swedenborg, ”Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi” (2004). Sedan 2006 är han sysselsatt med ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond om uppfinnaren Christopher Polhem, ”Christopher Polhem 1661-1751. Tekniska innovationer och det metaforiska tänkandet”.
David Dunér har undervisat i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet sedan 1997 och har varit gästföreläsare i bland annat Tartu, Kraków, Kaliningrad, Vilnius och Mexico City.
Han har publicerat vetenskapliga uppsatser om svenskt 1700-tal,
vetenskapshistoria, medicinhistoria, brukshistoria, om Swedenborg, Polhem, Löfling med mera, i flera prominenta historiska tidskrifter.
Nu senast är David Dunér aktuell med en utgåva, med inledning och kommentarer, av ett aldrig tidigare utgivet manuskript av Emanuel Swedenborg, Om darrningar (2007).
Lennart Schön (f 1946) är professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han forskar om ekonomisk tillväxt och strukturomvandling i ett långsiktigt perspektiv, från industrialiseringen till vår egen tid.
Lennart Schön har lett ett flertal forskningsprojekt kring industrialiseringens förutsättningar, kapitalrörelser i den industriella utvecklingen, energisystem och teknologisk förändring, teknikskiften och samhällsomvandling. Han har i denna forskning utvecklat modeller för långcykliska förlopp i den moderna tillväxten och är författare till bl.a. En modern svensk ekonomisk historia (SNS
Förlag) och Tankar om cykler (SNS Förlag). Schön är också en av grundarna av Centre for Innovation Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE) vid Lunds universitet, inriktat på
innovationernas och kunskapsutvecklingens betydelse för tillväxten.
Kontaktinformation
För mer information tala med pristagarna:
Lennart Schön 0706-766586
David Dunér 0733-130378
Maria Wikse, Riksbankens Jubileumsfond 08-50 62 64 10
Första bandet börjar med 3 000 år gamla hällristningar och slutar med Gustav III:s ödesdigra maskeradbal.
– Hällristningarna föreställer bland annat akrobater och personer som verkar ta danssteg förklarar Tomas Forser, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och huvudredaktör för teaterhistorien. Eftersom vi tolkar ordet ”teater” i mycket vid mening, har vi med så olika former som dansande figurer i hällristningar, dockteater, mim, nycirkus, opera och mycket annat.
Andra bandet behandlar 1800-talet, främst musikteater som opera och balett, och tredje bandet, som är det mest omfattande, behandlar 1900-talet då radio- och tv-teater blev de teaterformer som nådde allra flest människor.
– Vi har inte velat göra en katalog över teaterhistorien utan har istället försökt skriva kring olika teman eller frågor. I varje band finns ett trettiotal uppsättningar som beskrivs mer utförligt. Vi har också försökt sätta in teatern i sitt sammanhang i samhället, med exempelvis kröningar och tornerspel som var ett slags föreställningar som uttryckte makt och överlägsenhet.
Första kapitlet, det om hällristningarna, är skrivet av en isländsk arkeolog. Övriga kapitel är författade av forskare från hela Sverige.
– Vi har varit noga med att göra skildringen bred även geografiskt så att inte bara finkulturen i storstäderna finns med, förklarar Tomas Forser. Det har också varit viktigt att göra en historia som, samtidigt som den bygger på vetenskaplig forskning, också är så populärt skriven att vem som helst som är intresserad kan läsa den. Teaterhistorien ska ha något att ge alla, både den med specialkunskaper och den som bara tycker att teater är väldigt roligt.
Ny svensk teaterhistoria är utgiven på Gidlunds förlag och projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Tomas Forser:
031-786 45 64
Tomas.Forser@lit.gu.se
-Miljöproblemen i Östersjön känner inga gränser och därför är det här forskningssamarbetet oerhört angeläget, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör. Satsningen bidrar också till att finansiering, utrustning och laboratorier i området kan utnyttjas optimalt.
Områden som lyfts fram för forskningssamarbetet är vetenskap och förvaltning, klimatförändring, övergödning, hållbart fiske, skydd av biologisk mångfald samt effekter och utsläpp av föroreningar. Samarbetsprojekten ska knyta ihop ekosystemen med det mänskliga samhället. Särskilt tvärvetenskapliga projekt som behandlar vetenskaplig kunskap och beslutsfattande efterlyses.
Både små och stora projektförslag med en budget på mellan 100 000 och 2 miljoner euro kan söka. Forskare från minst två Östersjöländer måste vara involverade, men även forskare från andra länder kan ingå i konsortier.
– Resultat från miljöforskningen är av mycket stor betydelse för att kunna föreslå rätt åtgärdsförslag – inte minst då omställningen är kostsam. Samarbete mellan forskare skapar en samsyn som verkar pådrivande för en hållbar utveckling i Östersjöregionen, säger Erik Fellenius, Naturvårdsverkets forskningsdirektör
Hittills har samarbetet mellan forskningsfinansiärer varit bristfälligt vilket bromsat större gemensamma insatser. Östersjöprogrammet BONUS är initierat av forskningsfinansiärerna själva och avser att förbättra den situationen.
Mera information om utlysningen finns på www.bonusportal.org
Kontaktinformation
Formas
Susanna Pakkasmaa, forskningssekreterare, susanna.pakkasmaa@formas.se 08-775 40 53
Ulf Westerlund, ulf.westerlund@formas.se 08-775 40 25
Emilie von Essen, presschef, eve@formas.se 0733 50 31 61
Naturvårdsverket
Erik Fellenius, forskningsdirektör, Erik.Fellenius@naturvardsverket.se 08-698 13 08
Sif Johansson, Sif.Johansson@naturvardsverket.se 08-698 15 36
– Nationella processer som Sanningskommissionen är viktiga. Men en hållbar försoning måste också byggas i vardagen, i människors dagliga möten med varandra, säger Anna-Karin Evaldsson, som i en ny avhandling analyserar försoningsprocessen i Sydafrika.
Försoning mellan parter efter en våldsam konflikt ökar avsevärt möjligheterna för en hållbar fred. I en ny avhandling från institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet studerar Anna-Karin Evaldsson faktorer som bidrar till försoning mellan svarta och vita sydafrikaner på gräsrotsnivå. Hon har också granskat hur sydafrikaner i allmänhet ser på begreppet försoning.
– En mängd olika faktorer kan påverka möjligheterna till försoning mellan ”vanliga” sydafrikaner, antingen genom att bidra till eller motverka processen, säger Anna-Karin Evaldsson.
– Dessa faktorer innefattar bland annat: kontakt och kommunikation, socioekonomisk utveckling, diskriminering, kvotering, våld, minoritetens och majoritetens relationer till varandra, samt olika symboliska faktorer. Vardagslivet kan ha en stor inverkan på en försoningsprocess.
Avhandlingens fokus är försoning mellan ”vanliga” människor eftersom det är en dimension som hittills har fått lite uppmärksamhet. Apartheid påverkade alla sydafrikaner i grunden. Trots det handlar en stor del av forskningen om eliten i samhället och om försoning mellan direkta förövare av och offer för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.
– Därför är det viktigt att bredda synen på försoning både när det gäller forskning och praktik, säger Anna-Karin Evaldsson.
Avhandlingen visar att försoning är en komplicerad process som ofta tar lång tid. Det finns inga enkla mallar och processen påverkas av det lokala sammanhanget. I avhandlingen identifieras och diskuteras ett brett spektrum av ofta besläktade faktorer som påverkar försoningen i Sydafrika. Exempel på frågor som lyfts fram är: hur fattigdom och ojämlikhet påverkar möjligheterna till försoning och vilken roll hög våldsbrottslighet och kvarlevande segregation kan ha för det framtida försoningsarbetet. Avhandlingen är baserad på omfattande fältarbete i Matjhabeng kommunen i Free State provinsen i Sydafrika mellan 2004 och 2006.
Avhandlingens titel: Grass-roots reconciliation in South Africa.
Tid och plats för disputation: fredagen den 5 oktober 2007, kl. 10.15, aulan, Annedalsseminariet, Campus Linne, Konstepidemins väg 2/Övre Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna-Karin Evaldsson, tel 031-266155 (bost.), 0708-160426 (mob.)
e-post: anna-karin.evaldsson@globalstudies.gu.se
After a year-long application procedure, President Kåre Bremer has now decided who will become Stockholm University’s first holder of a chair in fashion studies. The 41-year-old Peter McNeil, who is also an expert on the history of art, was chosen among seven applicants. He will assume his chair at Stockholm University on January 1, 2008.
In their final joint statement, the expert panel referred to Peter McNeil as “an ideal professor of fashion studies at Stockholm University.”
Fashion has been a thread running through McNeil’s academic career, and his work on shoes, Shoes: A History from Sandals to Sneakers (2007), has garnered a great deal of attention.
“The appointment of McNeil has been long-awaited and needed. The Centre for Fashion Studies at Stockholm University is a pioneering operation, and interest in the Center has been extremely great, both at home and abroad,” says Louise Wallenberg, acting director of the Centre for Fashion Studies.
Facts about fashion studies:
Fashion studies is an interdisciplinary academic discipline under construction. It examines fashion as a phenomenon, from both historical and contemporary perspectives, taking as its point of departure aesthetic studies, ethnology, business studies, gender studies, history, cultural studies, media and communication studies, social anthropology, and sociology, among other disciplines.
Kontaktinformation
For further information:
Erik Augustin Palm, Centre for Fashion Studies, phone: +46 (0)8-16 17 77
Peter McNeil, e-mail: Peter.McNeil@uts.edu.au
For a picture of Peter McNeil, please contact the press office at Stockholm University, phone: +46 (0)8-16 40 90 or e-mail: press@su.se.
Ämnet musikalisk gestaltning fokuserar på just gestaltningen av den musikaliska kunskapen i en syntes mellan vetenskap och konst. Detta är den första disputationen inom ämnet vid forskarskolan på den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen granskar musikaliska uttryck i tysk romantisk orgelmusik och orgelspel under första hälften av 1800-talet. Denna period kan betecknas som en övergångstid där starka traditioner från barockens praxis bryts mot en ny estetik i orgelspelet. Ett kännetecknande drag för tiden är de många tryckta orgelskolor som utkommer. Det är ett brett urval av dessa som utgör det huvudsakliga källmaterialet i Vidar Vikørens studie, där han granskar anvisningar om fingersättning, ansats, bågar m m som påverkar hur musiken klingar.
Vidar Vikøren är sedan drygt 20 år verksam som organist i S:t Petri kyrka i Stavanger och arbetar sedan 2000 även som lektor vid institutet för musik och dans på universitetet i Stavanger. Där undervisar han i orgel, liturgiskt orgelspel, orgelkunskap och kantoripraksis.
Han är utbildad vid Musikhögskolan i Oslo, universitetet i Oslo samt vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet och har dessutom bedrivit orgelstudier för Daniel Roth, Harald Vogel och Jacques van Oortmerssen.
Opponent är professor Kati Hämäläinen från Sibeliusakademien i Helsingfors.
Betygsnämnden utgörs av professorn och organisten Stefan Therstam, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, professor Anders Wiklund, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
samt Ola Stockfelt, docent i musikvetenskap vid Göteborgs universitet
Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet är Sveriges enda konstnärliga fakultet. Fakulteten består av institutioner/enheter inom i stort sett samtliga konstnärliga områden: Filmhögskolan, Högskolan för fotografi, Högskolan för Design och konsthantverk (HDK) med HDK Steneby, Högskolan för scen och musik, Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning och Göteborg Organ Art Center (GOArt).
Vid fakulteten bedrivs forskarutbildning inom ämnena musikpedagogik, fri konst, musikalisk gestaltning, scenisk gestaltning, digital gestaltning, fotografisk gestaltning, filmisk gestaltning samt design.
Vill du veta mer om forskarutbildningen vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, vänd dig till Carina Krantz, informatör på fakultetskansliet, tel: 031 786 5998
Kontaktinformation
Kontakta Vidar Vikøren på tel: +47 91 63 55 76 eller via e-post: vidar.vikoren@stavanger.kommune.no
Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) har enligt ett riksdagsbeslut avvecklats som myndighet. Från och med den 1 oktober 2007 överförs verksamheten till Stockholms universitet. Bakgrunden till beslutet är en bedömning att den psykosociala forskningen inte längre behövde det särskilda skydd som en myndighetsorganisation utgör, utan att den bättre kan bedrivas inom ramen för det sedvanliga forskningsväsendet.
I samband med övergången till Stockholms universitet byter IPM namn till Stressforskningsinstitutet som bättre anger verksamhetens innehåll och fokus. Stressforskningsinstitutet ska bedriva grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Frågeställningarna handlar om stressens orsaker, mekanismer, utfall, åtgärder och behandling, där även metodutveckling ingår. Den långsiktiga avsikten med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa. Institutet har också tillgång till ett stresslaboratorium med psykofysiologisk utrustning för att registrera variationer i vakenhet, sömnmönster, hjärtfrekvens, blodtryck och andning samt möjligheter att göra analyser av kortisol och andra hormoner i saliv.
Inom Stressforskningsinstitutet finns fem forskningsgrupper. Dessa är ”Arbetsorganisation och hälsa” (som leds av fil.dr. Hugo Westerlund), ”Barn och trauma” (docent Frank Lindblad), ”Migration och hälsa” (docent Solvig Ekblad), ”Stressprevention” (docent Aleksander Perski) samt ”Stress och återhämtning” (professor Torbjörn Åkerstedt).
– Stressforskningsinstitutet passar utmärkt in i och förstärker ytterligare universitets omfattande sociala forskning, säger rektor Kåre Bremer.
Stressforskningsinstitutets föreståndare, professor Torbjörn Åkerstedt, anser att organisationens namnändring till Stressforskningsinstitutet ger ökat fokus på vår tids mest växande hälsoproblem – stressrelaterade sjukdomar.
– Etableringen inom Stockholms universitet innebär också en stärkning av forskningen i och med att den akademiska anknytningen tydligt formaliseras. Institutet kommer även i fortsättningen arbeta i nära samarbete med andra universitet som till exempel Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan för att samordna och koordinera svensk stressforskning, säger Torbjörn Åkerstedt.
Stressforskningsinstitutet har 31 anställda. Den nya adressen är Frescati hagväg 16 A.
Den del av IPM som i samverkan med Stockholms läns landsting har utgjort NASP – Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa – överförs samtidigt till Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Mer information:
Torbjorn Åkerstedt, föreståndare, torbjorn.akerstedt@stressforskning.su.se, tfn 08-5537 89 28
Louise Nordenskiöld, administrativ chef, louise.nordenskiold@stressforskning.su.se,
tfn 08-5537 8918, mobil: 0708-57 00 17.
Enligt forskare inom andraspråksinlärning skiljer sig läsning på ett främmande språk från läsning på modersmålet i flera avseenden. Den svenske läsaren har visserligen erfarenhet av att läsa text på svenska men vanligtvis har hon eller han ett begränsat ordförråd i franska. Dessutom måste läsaren tampas med två språk: sitt modersmål och det främmande språket. Med speciellt fokus på hantering av tvärspråkliga ord har Anna Nilsson undersökt hur inlärare går till väga för att bygga upp innebörd utifrån text på franska.
Flerspråkiga läsare stöter på tvärspråkliga ord som hjälper – film, hôtel, café – eller ord som stjälper – semestre, inte semester utan ”termin” – när de försöker förstå fransk text. De senare har fått etiketten kallade falska vänner eftersom de endast erbjuder formella likheter men inte har samma betydelse. Svenskar som lär sig franska har för det mesta också ett stort ordförråd på engelska och möter således tvetydiga ord i den franska texten, till exempel coin med betydelsen ”hörn” på franska eller ”mynt” på engelska.
Anna Nilsson har observerat studenter som följer en franskkurs i Aix-en-Provence. De gör så kallade tänka-högt-protokoll och uppnår olika nivåer av läsförståelse. Analysen visar att de använder ett fåtal olika tillvägagångssätt för att förstå texten. De gör ofta omformuleringar eller ifrågasätter vad de tidigare har förstått av innehållet. Liknande tillvägagångssätt fyller en viss funktion genom att bidra till läsprocessen. Dessutom reagerar läsare ofta på vad de läser och på deras egna förmåga att bygga upp textens innebörd.
Resultat visar att det är svårt att se ett samband mellan tillvägagångssätt och läsförståelse. Det verkar ännu idag inte finnas något recept för strategisk läsning med garanterad läsförståelse. Resultat från översättning och tänka-högt-protokoll tyder på att ju mer läsaren uppmärksammar tvärspråkliga ord, desto mindre förstår hon eller han textens innehåll.
Resultat från ordassociering visar också att tvärspråkliga ord gör andra potentiella tvärspråkliga ord aktuella i större utsträckning än ord med typiskt franska särdrag. Ett exempel på tvärspråklig aktualisering är sacrifice (stimulusord) – religion (associeringssvar).
Enligt fallstudier i Anna Nilssons avhandling skulle en större medvetenhet om tillvägagångssätt och hantering av tvärspråkliga ord vara en del av svaret på studenters och lärares förfrågan om hur inlärare kan uppnå en högre nivå av läsförståelse trots att texten är på ett främmande språk.
Avhandligens titel: Lire et comprendre en français. Les pratiques de lecture et le traitement des similitudes intra- et interlexicales.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Nilsson, tfn 08-16 3478, e-post: anna.nilsson@fraita.su.se
– Det är svårt att få en överblick över vilka miljö- och hälsokonsekvenser kemikalier i produkter för med sig. Ett uppmärksammat exempel på detta är de kinesiska leksaker där målarfärgen innehöll bly, vilket självklart kan utgöra en stor risk för små barn som stoppar leksaker i munnen, säger Patrik Andersson, Kemiska institutionen, som tillsammans med Peter Haglund beviljats medel från Naturvårdsverket.
Det finns även en stor okunskap om hur kemikalier läcker från produkter, något som dessutom skiljer sig åt mellan olika produkter, flamskyddsmedel i textilier och datorer beter sig t.ex. på helt olika sätt.
Umeåkemisterna har fått i uppgift att välja ut upp till tio olika kemikalier som har olika kemiska egenskaper och som används på olika sätt i produkter. Till sin hjälp har de en databas bestående av över 60 000 kemikalier. De kommer att studera vad som händer med de utvalda kemikalierna när de släpps ut i miljön, bl.a. kommer reningsverk att undersökas. För att lära sig mer om problemet med kemikalier i produkter kommer forskarna även att göra modeller för att studera möjliga utsläpp från produkter och hur de sprids lokalt men även inom en större region.
Totalt omfattar projektet 16 miljoner kronor och kommer att pågå under minst tre år med en möjlig förlängning på två år. Det leds av IVL Svenska Miljöintitutet i Göteborg och förutom miljökemister i Umeå och Stockholm ingår även riskanalytiker från IVL och KTH, miljösystemanalytiker från Chalmers, samt psykolog och toxikolog från KTH. I referensgruppen för projektet ingår representanter från bl.a. byggindustrin, IKEA, Volvo och Naturskyddsföreningen. Projektet är en del i riksdagens miljömål för att nå en giftfri miljö.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Patrik Andersson, Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 52 66, 070-3039856
E-post: patrik.andersson@chem.umu.se
Peter Haglund, Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 66 67
E-post: peter.haglund@chem.umu.se
Antidiabetic Food Centre är ett av ett av femton forskningscentrum i landet som av forskningsstiftelsen Vinnova utvalts till att bli ett s k Vinn Excellence Center. Vinnova satsar därmed 70 miljoner kronor under tio år, vilket är en tredjedel av den totala summan. Lunds universitetet och utomstående finansiärer bidrar med varsin ytterligare tredjedel.
Forskarna i Antidiabetic Food Centre ska bland annat studera sambandet mellan tarmens ekosystem (= de bakterier som finns i mag-tarmkanalen) och riskfaktorer för det så kallade metabola syndromet, dvs fetma, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och andra sjukdomar. Man vill också studera hur olika livsmedels och livsmedelskomponenters egenskaper påverkar nya, tidiga riskmarkörer.
– På de här områdena har vi inom Lunds universitet och bland de deltagande företagen en mycket hög kompetens. Våra respektive styrkeområden kompletterar också varandra på ett bra sätt, säger centrets föreståndare professor Inger Björck.
Hon hoppas att Antidiabetic Food Centre ska kunna inte bara bedriva forskning på hög internationell nivå utan också bidra till att nya livsmedel kommer ut på marknaden. Bland centrets medlemmar finns därför representanter både för industrin och för regionens innovationssystem, dvs de organ som arbetar med kommersialisering av nya produkter.
Lunds universitet deltar i Antidiabetic Food Centre med nära 40 seniora forskningsledare. Övriga deltagare är Region Skåne, Innovationsbron i Syd AB, Aventure AB, Dr PersFood AB, Möller/Collett, Probi AB, Semper AB, Sveriges Stärkelseproducenters förening samt Umetrics AB.
Media är välkomna till kick-offen den 4 oktober på Palaestra i Lund, då olika parter i centret kommer att ge sin bild av de kommande möjligheterna. Programmet för dagen, som pågår kl 10-14, finns på www.ffsc.lu.se.
Mer information lämnas av professor Inger Björck, centrumföreståndare, 046-2229738 och 0709-756142, eller Maria Johansson, bitr. centrumföreståndare, 0706-159358.
Hur ska forskningen kommersialiseras? Hur ska samarbetet mellan industri och akademi utvecklas? För att diskutera formerna för samverkan mellan forskare och industri arrangerar Vetenskapsrådets Etikkommitté en heldagskonferens på temat kommersialisering av forskning i Stockholm den 4 oktober.
Medverkar gör bland andra Bodil Jönsson, författare och professor i rehabiliteringsteknik, Per Eriksson, generaldirektör, VINNOVA, Johan Frostegård, professor, KI, Bjarne Kirsebom, forskningsminister vid Sveriges permanenta representation vid Europeiska Unionen, Anna S. Nilsson, Director Research Policy, Läkemedelsindustriföreningen, Lennart Lundqvist, professor, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, Lena Treschow Torell, professor och vd, IVA, Stellan Welin, professor, institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet och Pär Omling, generaldirektör, Vetenskapsrådet.
Moderator är Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenskan.
Tid och plats: Konferensen äger rum i Salénhuset, Norrlandsgatan 15, klockan 10:00-16:30.
Kaffe & smörgås serveras från kl. 9.30. Välkomna!
Anmälan: Lise-Lotte Wallenius, tel 08-546 44 125 eller e-post: lise-lotte.wallenius@vr.se
Kontaktinformation
Journalister är välkomna att delta hela dagen eller välja enskilda programpunkter. Har du några frågor eller vill du ha hjälp med att kontakta någon av talarna för att göra en intervju, kontakta informatör Pamela Werner, tel 08-546 44 282 eller mobil 0765-267 282. E-post: pamela.werner@vr.se
Ridgen som är den egenskap vilken kännetecknar Rhodesian ridgebackhundar orsakas av en dominant mutation som också ökar risken att utveckla den medfödda sjukdomen dermoid sinus. Forskarna fann att en dominant mutation – där fyra olika gener förekommer med extra kopior – ger upphov till den karaktäristiska hårkammen längs ryggraden på Rhodesian ridgebackhundar. Mutationen förklarar varför pälsen vid hårkammen på ryggen hos Rhodesian ridgebackhundar växer i motsatt riktning.
– Om mutationen ärvs från båda föräldradjuren ökar risken att valparna utvecklar den medfödda missbildningen dermoid sinus, säger Nicolette Salmon Hillbertz, doktorand vid institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som har ansvarat för ridgestudierna. Dermoid sinus är ett stort problem i rasen Rhodesian ridgeback och om ridgelösa Rhodesian ridgebackhundar i stället används vid avel i framtiden kan problemet med dermoid sinus i stort elimineras, säger Göran Andersson, som tillsammans med Åke Hedhammar, SLU och Leif Andersson och Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet, leder den forskargrupp som utfört hundgenetikstudierna i Uppsala.
Olika typer av vita tecken förekommer hos en lång rad olika hundraser (se Bild 1 och faktaruta). Det är högst troligt att människan aktivt selekterat för förekomsten av vita tecken under tusentals år eftersom olika typer av vita tecken hos hundar är vanliga redan på medeltiden. Kanske avlade vi för vit färg eftersom det gjorde det lättare att upptäcka hundarna till exempel i samband med jakt, men ibland kanske vita hundar uppskattades av rent estetiska skäl. Det som är särskilt spännande med de resultat vi nu presenterar är att vi kan rekonstruera evolutionen av denna egenskap hos hunden menar Leif Andersson, verksam både vid Uppsala universitet och SLU. Vi kan visa att olika varianter av vita färg beror på olika kombinationer av flera mutationer i samma gen (MITF). Detta tyder på ett starkt selektionstryck på denna egenskap.
– Det finns mer än 350 kända genetiska sjukdomar hos de olika hundraserna. Hos en viss ras som t ex Rhodesian ridgeback, drabbas mellan åtta och tio procent av sjukdomen dermoid sinus. Detta visade vi redan i en tidigare studie, säger Göran Andersson. Det fantastiska med de nya resultaten är att vi nu vet exakt vilken mutation som orsakar ridgen och denna kunskap kan nyttjas för avel av friskare hundar. Genom att nyttja kunskaperna om hundens arvsmassa har vi nu de redskap som behövs för att hitta sjukdomsframkallande mutationer för många olika genetiska sjukdomar. Den nya kunskapen kan tillämpas inom praktisk hundavel för att eliminera sjukdomsanlag. På så sätt blir genetikern hundens bästa vän, säger Göran Andersson.
– De fynd vi presenterar är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan svenska och amerikanska forskare, säger Göran Andersson. Kunskapen om hundens arvsmassa och den uppsättning genetiska markörer som möjliggjort dessa studier har framtagits/utvecklats vid Broad Institute vid MIT och Harvard University, Cambridge, Massachusetts, under ledning av Kerstin Lindblad-Toh.
– Genetikern är tillsammans med veterinären hundens bästa vän och de nya metoderna kan få mycket stor betydelse inom den praktiska hundaveln genom att minska förekomsten av ärftliga sjukdomar, säger Åke Hedhammar som tillsammans med Henrik von Euler ansvarar för den veterinärmedicinska aspekten.
– Vi använder nu samma metoder för att söka efter gener för både cancer, hjärt- och immunologiska sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh. Jag tror att det starka samarbetet mellan grupperna vid SLU och Uppsala universitet kan leda till upptäckter som förbättrar både hundars och människors hälsa på sikt.
Kontaktinformation
Professor Göran Andersson, institutionen för husdjursgenetik, SLU, tel: 018-471 4903, 070-3808919, e-post: goran.andersson@hgen.slu.se;
Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se
Svaret var att tallen härstammade från en fröplantage. Fröplantager var ämnet för en internationell Treebreedex-konferens som på fredagen avslutades vid SLU i Umeå.
Deltagare från mer än 20 länder var eniga i slutsatsen att bästa sättet att försäkra sig om en stabil tillgång på frön till framtida skogar är att avsätta mark för fröplantager. Konferensens initiativtagare och organisatör, professor Dag Lindgren, beskrev fröplantager som “de vaggor från vilka nya generationer frön ska bringa välstånd till skogsägarna, miljön och mänskligheten”.
Fröplantager fungerar som genpooler för egenskaper som tack vare dem kan föras vidare till nya generationer träd. Några av fördelarna med att anlägga fröplantager och använda fröna därifrån för anläggning av nya skogar är friskare och mer produktiva skogar, skogar som också klarar att ta upp mer koldioxid från atmosfären.
Under de tre konferensdagarna diskuterade deltagarna de senaste teknikerna och metoderna för att konstruera och sköta fröplantager så att man får fram frön av högsta genetiska kvalitet. Många tekniskt inriktade uppsatser beskrev system för fröproduktion för att säkerställa såväl den genetiska mångfalden som viktiga genetiska vinster. Ökad användning av fröplantager garanterar att vi i framtiden kommer att ha produktiva och ekologiskt hållbara skogar i de mest skiftande miljöer.
Fröplantager är särskilt värdefulla i ansträngningarna att bevara den genetiska mångfalden bland sådana träd- och buskarter som är hotade av habitatförluster, klimatförändringar och återkommande miljökatastrofer som bränder. Konferensdeltagarna fick veta att utan fröplantager skulle det inte vara möjligt att återuppbygga somliga av de grekiska skogar som föröddes av skogbränderna sommaren 2007. Arter som svarttall (Pinus nigra) och granar kan inte föryngras på ett naturligt sätt efter brand. Lyckligtvis finns i detta fall frön lagrade från fröplantager med svarttall. Men fler fröplantager behövs, både i Europa och i andra världsdelar.
Kontaktinformation
Jan-Erik Nilsson, Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU Umeå, tel 090-786 82 56. E-post: Jan-Erik.Nilsson@genfys.slu.se
Bengt Andersson, Skogforsk, Sävar, tel 090-203 33 58. E-post: Bengt.Andersson@skogforsk.se
