Tre forskningsområden står i fokus för SBI: lärande och minne, emotioner samt agerande och känsel. Dessa forskningsområden studeras utifrån tre perspektiv: utveckling och åldrande, könsskillnader samt sjukdomar i hjärnan. Genom tillgång till den allra senaste hjärnavbildningstekniken, extremt kraftfulla datorer för avancerade beräkningar och ett flertal databanker (exempelvis Betula- och Tvillingregistret), kan modeller för hjärnans arbetssätt och effekter av behandling studeras. Målet är att utveckla biomarkörer för diagnostik samt nya behandlingsprinciper.
Pressinbjudan
Den 29 augusti äger den officiella invigningen av SBI rum. Journalister är välkomna att delta i hela programmet. Möjlighet finns också att boka intervju med några av våra ledande forskare.
Tid: Onsdag 29 augusti, klockan 11.00
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet Campus, Solna
Anmälan: asa.hedberg@ki.se
SBI har utvalts till ett Berzelii Centrum av Vetenskapsrådet och VINNOVA och fått ett tioårigt programstöd. Ett Berzelii Centrum riktar sig mot excellent grundforskning med en tydlig ambition att samverka med näringsliv och offentlig sektor för att på sikt nyttiggöra forskningen genom kommersiella tillämpningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Hans Forssberg, föreståndare SBI
Tel: 08-517 77 350
E-post: hans.forssberg@ki.se
Med Dr Åsa Hedberg, projektkoordinator SBI
Tel: 08-517 77 348
Mobil: 070-639 73 48
E-post: asa.hedberg@ki.se
Stockholm Brain Institute (SBI) är ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet. SBI samarbetar även med AstraZeneca, IBM, Stockholms Läns Landsting, Karolinska Universitetssjukhuset samt International Neuroinformatics Coordination Facility. För mer information gå in på www.stockholmbrain.se
Alkohol finns med som medicin, på fester i olika kvantiteter och som problematiskt bruk, användandet av alkohol ger både positiva och negativa effekter för både individen och samhället. Men ingen är ensam skyldig till sitt missbruk utan arbetsplatsernas inställning är av stor betydelse för utvecklingen av medarbetarnas bruk av alkohol, långt innan de blir ett praktiskt problem på jobbet, menar Hildegunn Sagvaag i sin avhandling.
Det finns en klar skillnad mellan könen i denna studie. Kvinnorna kan många gånger sätta gränser för arbetsbelastningen på jobbet, men inte för omsorgen om anhöriga och andra. Extra svårt blir det för dem som dessutom har ett vårdande arbete, deras vårdnadsomsorger tar aldrig slut, ”A women´s life”. Att dricka blir ett sätta att koppla bort kraven och slappna av. Några av männen förklarade att inkörsporten till deras ökande alkoholintag orsakades av att de på jobbet byggde affärsrelationer där det ingår alkohol som ett naturligt inslag, ”alkohol som ett resesällskap”.
– Jag tycker att studien visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion, arbetsplatsen och flera andra livsskådeplatser. Den enskilde bör se sig som en del av en helhet och istället för skam- och skuldkänslor bör resultatet här ge grunden till mer konstruktiva strategier, säger Hildegunn Sagvaag.
Arbetsplatsen är ofta en arena där man bygger upp det egna självförtroendet. För de personer mellan 30-62 år som deltagit i studiens djupintervjuer, har arbetsgemenskapen varit viktig och alla har varit stolta över sina jobb. När de sedan successivt utvecklat ett problematiskt alkoholbruk och senare påbörjat behandling, så har en stark känsla av utanförskap vuxit fram och en skamkänsla inför sin jobbsituation.
– Hälso- och sjukvården bör bland annat utveckla preventionsprogram som riktar sig till arbetsplatser och som ger god kunskap om vikten av att ha en aktiv, sund alkoholpolitik och som även hjälper till med att utveckla välfungerande strategier när medarbetarna glider in i ett missbruksproblem, säger Hildegunn Sagvaag.
Nya behandlingsmetoder bör därför ha ett köns- och folkhälsovetenskapligt perspektiv. Framtida projekt kunde vara att utforska alkoholvanor på otraditionella arbetsplatser och även se på hur övergången mellan studentlivet och arbetslivet påverkar synen på alkoholkonsumtionen, menar hon.
För mer information kontakta:
Hildegunn Sagvaag Universitetslektor, Uiversitetet i Stavanger, telefon: +47 51 83 42 36, +47 997 93 634 E-post: hildegunn.sagvaag@uis.no
Huvudhandledare: Professor Anneli Sarvimäki Äldre Institutet Helsingfors, telefon: +358-9-260 93 83 E-post anneli.sarvimaki@ikainst.fi
Bihandledare; Professor António Barbosa da Silva, Teologiske Høgskole Kristiansand, Telefon: +47 381 06513 E-post dasilva@ansgarskolen.no
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Work-related use of alcohol – a qualitative study in the Science of Public Health perspective.
Avhandlingen försvaras tisdagen den 28 augusti, klockan 13.00. NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Abstract på; http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____1196.aspx
Susanne Lj Westergren
Informatör, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Rymdfysiker vid Institutet för rymdfysik i Uppsala, teoretiska fysiker i Oldenburg i Tyskland och Moskva, radioastronomer i Glasgow, Skottland samt matematiker vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona har lyckats visa hur nya resultat från laseroptik och kvantkommunikation enkelt kan införas i radioområdet.
– Man kan beskriva det som att i framtiden kommer det att finnas en knapp till på radion för att byta radiostation. Istället för att byta frekvens, det vill säga ändra hur radiovågorna varierar i tiden, så använder man en annan egenskap hos radiovågorna nämligen hur de varierar i rummet, säger Bo Thidé.
Med ett antal små antenner, var och en försedd med en digital radioenhet, kan man enkelt och med hög noggrannhet utnyttja välkända men hittills outnyttjade symmetriegenskaper hos de elektromagnetiska fält som bygger upp radiostrålningen. På detta sätt får man ut mer information ur strålningen än vad som är möjligt med traditionella radiometoder. Resultaten publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters den 24 augusti vars omslag pryds av en av figurerna i artikeln.
– Vad vi gjort är egentligen ganska självklart när man tänker på vilka fysikaliska egenskaper som radiostrålning har. Den utgörs av elektriska och magnetiska fält som varierar både i styrka och i riktning. Genom att inte kasta bort informationen om den momentana riktningen hos fälten öppnar vi för helt nya sätt att utnyttja radiomediet, säger professor Bo Thidé.
– Detta är troligtvis en artikel som kommer att starta en ny trend inom radioastronomin, skriver professor Martin Harwit, astronom vid Cornelluniversitetet i USA, i ett gratulationsmail till forskargruppen.
De banbrytande radiometoder som beskrivs i artikeln har utvecklats inom sensorprojektet LOIS i sydöstra Sverige som samverkar med det jättelika distribuerade radioteleskopet LOFAR (Low Frequency Array) i Nederländerna, Tyskland och Frankrike. För närvarande pågår diskussioner inom Akademi Sydost om komplettering av den redan befintliga teststationen för LOIS i Växjötrakten med en nyare generations teststation i Blekinge. Kalmar och Lund står sedan på tur, liksom Poznan i Polen.
Artikeln har sitt ursprung i resultat framtagna av Johan Sjöholm och Kristoffer Palmer, i deras gemensamma examensarbete vid civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet som de genomfört vid det av Bo Thidé ledda forskningsprogrammet ”Rymdens Fysik” vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
– Det torde vara enastående i svensk fysikhistoria att resultat framtagna av studenter redan under sin grundutbildning hamnar på omslaget till en av världens förnämsta fysiktidskrifter, avslutar Bo Thidé.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Professor, Bo Thidé, 018 – 4715914, 0705-613670 eller bt@irfu.se
Efter de senaste årtiondenas begränsning av bly i fordonsbränsle samt debatten om klimatpåverkan från koldioxidutsläppen till följd av transporten, är det lätt att föreställa sig bränslet som en av de stora föroreningskällorna från biltrafiken.
– Vad man mer sällan tänker på är att det förslits stora mängder bromsbelägg och däck vid bilkörning och att dessa produkter innehåller en hel del metaller säger David Hjortenkrans en av forskarna vid Högskolan i Kalmar som har gjort undersökningen. Trots att myndigheterna har reglerat metallhalterna i bildelar och att dessutom bilindustrin har försökt bli bättre är bromsbelägg och däck fortfarande några av de stora källorna till metaller i stadsmiljö.
I studien jämförs beräknade metallutsläpp från bromsbelägg och däck för åren 1995/1998 och 2005. Utsläppen av koppar och zink från bromsbelägg har varit oförändrade under denna tidsperiod.
– Glädjande nog har ansträngningarna att få bort kadmium och bly från bilprodukterna givit resultat med minskade utsläpp som följd, berättar professor Bo Bergbäck.
Det visade sig också att det numera finns stora mängder av metallen antimon i bromsbelägg, vilken räknas till de nyare metallerna vars användning har ökat i samhället de senaste åren (jämför med ämnet platina i katalysatorer). Det framkom också att trots att metallhalterna har minskat i däck är fortfarande däck en av de stora källorna för zink och kadmium i städer.
Studien, som är publicerad i en av American Chemical Societys tidskrifter ”Environmental Science & Technology”, har rönt uppmärksamhet framförallt i USA.
– Studien levererar resultat som inte är helt igenom fördelaktigt för en nation som har det största antalet registrerade bilar per invånare i världen, säger David Hjortenkrans. För många människor skulle en skärpning av utsläppen från bilar kunna påverka rörelsefrihet en hel del.
Kontaktinformation
David Hjortenkrans
tel: 0480-446227
eller
Bo Bergbäck
tel: 0480-446245
mobil: 070-653 01 78
– Idén till studien fick jag för flera år sedan. Jag funderade på vad som skulle hända om man flyttade en persons ögon till en annan plats i rummet? Det har visat sig att det visuella perspektivet är helt avgörande för hur jaget upplevs, säger Henrik Ehrsson, forskningsledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Experimenten går till så att forskarna kopplar två videokameror, som är placerade bredvid varandra – som robotögon – till en display på försökspersonen huvud, en kamera för varje öga. Kamerorna placeras bakom personen och riktas mot denna. Försökspersonen ser då sig själv utifrån, så som en annan person ser på en.
Men för att kunna framkalla en utanför-kroppen-upplevelse krävs dessutom att försökspersonen känner sitt jag utanför sin fysiska kropp. En sådan känsla kan forskaren framkalla genom att stå framför kamerorna och peta mot en punkt strax under dessa, det vill säga på bröstkorgen på ”fantomkroppen” – alltså den illusoriska kropp som försökspersonen förnimmer utanför sin fysiska kropp – samtidigt som den verkliga bröstkorgen berörs utan att försökspersonen ser det.
– Hjärnan reagerar då på den hand som berör den illusoriska kroppen, varpå försökspersonen får en stark upplevelse av att befinna sig flera meter utanför sin verkliga kropp. Jaget har alltså flyttat två meter i rummet och lämnat den verkliga kroppen som istället känns som ett tomt skal, en docka, säger Henrik Ehrsson.
För att bevisa illusionen vetenskapligt, slog Henrik Ehrsson till fantomkroppen på de tolv försökspersonerna med en liten hammare, och mätte graden av hudsvettning som svar på provokationen. Det visade sig att personerna uppvisade samma fysiologiska stressreaktion som när man hotar någons riktiga kropp, men bara under just de perioder då försökspersonerna verkligen upplevde utanför-kroppen-illusionen.
Det här nya verktyget i laboratoriemiljö gör det möjligt att för första gången bedriva naturvetenskaplig forskning kring det som vi kallar jaget, dels grundforskning och dels tillämpad forskning inom till exempel datorvetenskap.
– I framtiden kanske man inte bara styr en person i en virtuell miljö utan man blir den virtuella personen, det vill säga ens jag kan flytta in i virtuella personer, säger Henrik Ehrsson.
Henrik Ehrsson är även verksam som forskare vid University College i London.
Publikation:
“The experimental induction of out-of-body-experiences”
Science, 24 augusti 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Henrik Ehrsson
Tel: 08-517 76149
E-post: henrik.ehrsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
På måndag börjar terminen för de 40 studenterna på Karolinska Institutets nya psykologprogram. Utmärkande för den nya psykologutbildningen, jämfört med andra svenska psykologutbildningar, är att studieplanen för samman ny psykologisk forskning med näraliggande områden som neurovetenskap, biologi och genetik. Utbildningen har också en tydlig hälsoprofil som ska ge extra kompetens inför arbete inom hälso- och sjukvården.
– Det här är första gången som det går att utbilda sig till psykolog vid en medicinsk fakultet i vårt land. Vi såg att här fanns det en lucka i utbudet av utbildningar inom området, men det här enorma intresset hos de blivande studenterna blev en glad överraskning, säger Karolinska Institutets rektor, Harriet Wallberg-Henriksson.
Jenny Wikström, programdirektor för psykologprogrammet, tror och hoppas att orsaken till det stora söktrycket är att studenterna lockas av den speciella profilen.
– Tack vare framstegen inom bland annat hjärnforskningen finns det numera goda möjligheter att studera den biologiska basen för känslor, tankar och beteenden. Det har länge funnits en efterfrågan hos psykologer och psykologstudenter att få ta del av den kunskapen, säger hon.
Jenny Wikström påpekar att det inte rör sig om en specialistutbildning. Utbildningen ger en bred kompetens som kan användas inom många sammanhang i arbetslivet, men fokus ligger på hälsoproblem som behandlas inom psykiatrin och sjukvården.
PRESSINBJUDAN
Journlister är välkomna att delta i inledningen av den kombinerade invigningsceremonin och uppropet.
Tid: 27 augusti klockan 9-10
Plats: Föreläsningssal Strix, von Eulers väg 4b, Campus Solna, Karolinska Institutet
Anmälan: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Programdirektor Jenny Wikström
Tel: 08-524 824 50
E-post: jenny.wikstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 94
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Trumpeten är ett modernt konstmusikaliskt soloinstrument, men har i jämförelse med etablerade soloinstrument som violin och piano i högre grad än dessa använts för att experimentera med nya klanguttryck inom den nyare musiken. Detta har lett till att samtida trumpetkonserter har väldigt olika och intressanta utformningar. Vid komponerandet av nya verk för andra soloinstrument är deras långa repertoar- och uppförandetradition delvis ett hinder, eftersom man har haft de stora ”mästerverken” att jämföra med. Trumpeten däremot har inte haft en lika tung tradition att ta hänsyn till, utan det har snarare handlat om att skapa en ny, ”seriös” repertoar.
Avhandlingen fokuserar på tiden från 1980-talet fram till idag, men återknyter till perioderna före för att visa trumpetens långa väg till konserthusen. Under 1800-talet skrevs inga trumpetkonserter utan trumpeten förknippades då främst med militärmusik, underhållningsmusik och från 1920-talet även med jazz. Återupptäckten av Joseph Haydns trumpetkonsert i början av 1900-talet blev en viktig startpunkt för trumpetens renässans som soloinstrument. Flera karismatiska solisters insats, som fransmannen Maurice André, gjorde att trumpeten efter Andra världskriget så småningom fick tillträde till konserthusen. Han spelade både barockmusik och populära stycken som arrangerades för trumpet och hans grammofoninspelningar har spridits över hela världen.
Jakobsen Barth visar vilken viktig roll de samtida trumpetkonserterna har haft för trumpetens väg in i konsertsalen. Det var nödvändigt för trumpetsolisterna att skapa sig en tydlig personlig profil och en ny repertoar för att nå fram till publiken i den tilltagande konkurrensen.
De trumpetkonserter som då uppstod är ofta rent tekniskt väldigt komplicerade och så anpassade till en enskild solists spelsätt att de kan vara näst intill omöjliga för andra trumpetsolister att utföra.
Samarbetet mellan den svenska solisten Håkan Hardenberger och den österrikiske tonsättaren Heinz-Karl Gruber har resulterat i en konsert
(”Aerial”) som haft stor betydelse för Hardenbergers internationella karriär. I avhandlingen diskuteras och analyseras detta verk samt även de konserter som skrivits för den norske solisten Ole Edvard Antonsen (”Dromo Dance” av den norske tonsättaren Helge Iberg) och den tyske solisten Reinhold Friedrich (”Vier Stücke gegen den Stillstand” av den tyske tonsättaren Caspar Johannes Walter.
Trumpetmusiken befinner sig i en spännande fas, där det ständigt tillkommer nya trumpetkonserter, där speltekniken kontinuerligt utvecklas och sökandet efter nya klanguttryck tar sig nya vägar.
Avhandlingens titel: /Die Trompete als Soloinstrument in der Kunstmusik Europas seit 1900 – mit besonderer Berücksichtigung der Entwicklung ab 1980 am Beispiel der Solisten Håkan Hardenberger, Ole Edvard Antonsen und Reinhold Friedrich/.
Disputationen äger rum fredagen den 8 september 2007, kl. 13.00
Lokal: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Verena Jakobsen Barth, tel. 031-786 4049, verena.barth@musikvet.gu.se
Avhandlingen kan beställas via Institutionen för kultur, estetik och medier
Kontaktperson: Petra Platen
Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post:
petra.platen@hum.gu.se
Resultaten presenteras idag i tidskriften The New England Journal of Medicine.
– Vi visar för första gången att operation mot fetma inte bara leder till långsiktig viktnedgång, ingreppet innebär också att risken att dö i förtid minskar kraftigt, säger Lars Sjöström, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin.
I studien, som Lars Sjöström inledde redan 1987, ingår över 4000 patienter med allvarlig fetma. Hälften av patienterna magsäcksopererades i viktnedgångssyfte. Den andra hälften fick istället råd om hur de skulle förändra sina levnadsvanor för att gå ner i vikt. Trots att en del av dessa patienter också fick läkemedel för viktminskning var den konventionella behandlingen inte alls lika effektiv som operation.
– Efter tio år hade den konventionellt behandlade gruppen till och med ökat något i vikt, medan de patienter som opererats i genomsnitt hade gått ner 16 procent. Magsäckskirurgi är den enda behandling mot allvarlig fetma där det finns vetenskapliga belägg för att dödligheten sänks, säger Lena Carlsson, professor vid Sahlgrenska akademin.
Vid en långtidsuppföljning under mellan 5 och 18 års tid efter operationen hade dödligheten bland de opererade patienterna minskat med 29 procent, jämfört med de patienter som inte opererats.
– Det är oklart vilka mekanismer som orsakar den minskade dödligheten. Den minskade risken tycks bero mindre på själva viktnedgången än det faktum att patienterna faktiskt genomgått ett fetmakirurgiskt ingrepp. Det är en observation som öppnar för nya möjligheter att kartlägga okända mekanismer bakom riskökningen vid fetma och därmed för nya behandlingsprinciper, säger Lars Sjöström.
I sina analyser tog forskarlaget också hänsyn till ett stort antal biokemiska variabler och andra faktorer, som till exempel rökning, stress och tidigare sjukdomshistoria.
Tidskrift: The New England Journal of Medicine
Artikelns titel: Effects of Bariatric Surgery on Mortality in Swedish Obese Subjects
Författare: Lars Sjöström, Kristina Narbro, David Sjöström, Kristjan Karason, Bo Larsson, Hans Wedel, Ted Lystig, Marianne Sullivan, Claude Bouchard, Björn Carlsson, Calle Bengtsson, Sven Dahlgren, Anders Gummesson, Peter Jacobson, Jan Karlsson, Anna-Karin Lindroos, Hans Lönroth, Ingmar Näslund, Torsten Olbers, Kaj Stenlöf, Jarl Torgerson, Göran Ågren och Lena M.S. Carlsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor emeritus Lars Sjöström, telefon: 070-677 82 89, e-post: lars.v.sjostrom@medfak.gu.se
Professor Lena Carlsson, telefon: 070-679 11 54, e-post: lena.carlsson@medic.gu.se
– I en tid då djur behandlas både som en handelsvara och som familjemedlemmar, och där människans relation till djur blir allt mer komplicerad, är det här ett första försök att på ett svenskt universitet sammanföra forskare från ett stort antal vetenskaper som problematiserar våra relationer till planetens andra arter, säger zoologen och representationsforskaren Måns Andersson på Centrum för genusvetenskap som organiserar konferensen.
Djurstudier (animal studies) är ett nytt akademiskt ämne, som framför allt behandlar djurs betydelse för människor samt relationer mellan djur och människor. Det kan till exempel handla om djurs roller inom familjen, jordbruket, sjukvården och krigsmakten, om djur som underhållning samt djur som symboler för nationer, folkgrupper, människoraser och kön. Ämnet har inte ännu etablerats vid svenska universitet, utan finns än så länge främst i England och USA.
– Mycket av forskningen riktar in sig på hur vi avbildar djur inom bildkonst, litteratur och media, men även inom vetenskaper som evolutionsbiologi och medicin. Man problematiserar till exempel våra mer våldsamma relationer till djur, hur vi gör experiment på dem, utrotar, misshandlar och äter upp dem, berättar Måns Andersson.
Under konferensen kommer deltagare från Europa, Asien och Nordamerika att presentera forskning som rör bland annat kvinnors och mäns relationer till hästar i sport och krigsföring, kor och mjölkning, samt insekters samhällen som symboler för nationen. Bland föreläsarna finns till exempel Marlene Zuk, professor i biologi vid University of California, som kommer att tala om kön, Linné och scala naturae. Från Tyskland kommer Martina Ghosh-Schellhorn, professor i ny engelsk litteratur och kultur, för att föreläsa om apors beteenden i förhållande till kolonialism och civilisering av tredje världens folk.
Sexualitet är ett ämne som återkommer i många föreläsningar, till exempel djurs sexualitet som norm för människor och människors sexualitet som norm för djur. Inom djurfilosofin behandlas djur som tänkande subjekt och uppfattningen av djur som mindre värda varelser problematiseras. Två av onsdagens föreläsare, Laura Shields vid Saint Louis University och frilansskribenten Lisa Gålmark, kommer till exempel att tala om maskulina element i köttätande och hamburgarreklam.
Tid och plats: 27-29 augusti, Centrum för genusvetenskap
Program: http://www.gender.uu.se/node25
Redan lördagen den 26 augusti hålls för övrigt ett symposium om genusperspektiv inom evolutionsbiologi inom ramen för den europeiska konferensen ESEB för evolutionsbiologer som just nu pågår i Uppsala. Symposiet hålls klockan 14.00-17.10 i Universitetshuset, sal IX.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Måns Andersson, 018-471 57 88, 070-467 25 71, e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se
Forskarna vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa talar om en existentiell ensamhetsupplevelse som kan öka hos en del av föräldrarna till de allvarligt sjuka barnen. Det är inte bara tilltron till släkt, vänner och vårdapparat som blir tilltufsad. Själva grundtryggheten i tillvaron får sig en törn.
– När vi jämförde föräldrarnas förhållningssätt tidigt efter att barnet fått sin diagnos med hur de upplevde situationen långt senare, upptäckte vi att flertalet av dem som förändrat sin upplevelse av omvärlden hade fått en mer negativ bild, säger Annika Lindahl Norberg, en av forskarna bakom studien.
I studien följde forskarna 52 föräldrar i upp till 2,5 år efter barnets cancerdiagnos. Föräldrarna fick själva värdera grad av depression och tilltro till omgivningen utifrån särskilda mätskalor. Första mätningen skedde under de sex första månaderna under barnets behandling. Vid uppföljningen var cancerbehandlingen avslutad för samtliga barn.
Särskilt de föräldrar som visade tidiga depressiva symptom utvecklade en mer negativ upplevelse av omgivningens stöd i samband med barnets cancersjukdom.
– Om vi kan identifiera tidiga depressiva reaktioner hos föräldrarna och erbjuda nödvändiga stödåtgärder så kan vi mildra och kanske hindra bestående negativa psykosociala konsekvenser. Vinnare blir inte bara föräldrarna utan även barnet, säger docent Krister Boman, forskningsledare och ansvarig för projektet där studien ingår som en del.
För en del, där förändring sker, är den existentiella krisen dock inledningen till en mer positivt upplevd omvärld. Forskarna tolkar utfallet som att den kraftiga livskrisen kan resultera i en förändrad syn på livet, vare sig det är i negativ eller positiv riktning. Projektet stöds av Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund.
Publikation:
”Parents’ Perceptions of Support When a Child Has Cancer: A Longitudinal Perspective”
Annika Lindahl Norberg, Krister Boman
Cancer Nursing. 30(4):294-301, juli/augusti 2007
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Fil dr, leg psykolog Annika Lindahl Norberg
Tel: 08-517 719 50
E-post: Annika.Lindahl@ki.se
Docent, leg psykolog Krister Boman
Tel: 08-517 749 31
Mobil: 070-788 33 05
E-post: Krister.Boman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid ALS (amyotrofisk lateralskleros) dör motornervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Eftersom dessa nervceller styr musklernas rörelser uppstår tilltagande förlamningar till dess att patientens andning inte längre kan fungera. Den vanligaste kända orsaken till ALS är ärftliga förändringar, mutationer, i proteinet superoxiddismutas-1 (SOD1). Normalt skyddar SOD1 mot skadliga syreradikaler och därför finns detta protein i alla kroppens celler; halten i motornervcellerna är inte speciellt hög. Problemet är inte att skyddet mot radikalerna förloras, utan att det förändrade SOD1-proteinet har en skadlig effekt som dödar nervcellerna. Hur det går till är inte känt, men något liknande verkar också hända vid både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.
För att förstå sjukdomsmekanismerna har Umeågruppen sedan lång tid utvecklat och studerat transgena möss som uttrycker olika typer av muterat SOD1 och därigenom får ALS. Denna djurmodell gör det möjligt att ta prover och studera sjukdomsutvecklingen på en detaljnivå som inte är möjlig på människor.
I den nu publicerade studien utvecklas en ny teknik för att spåra felaktigt veckad SOD1. I princip känner metoden igen de feta delar som blottas när proteinet spricker. Gruppen har kunnat visa att de felveckade SOD1-proteinerna ansamlas i betydligt större mängd i centrala nervsystemets motorområden än i några andra vävnader i kroppen. Ansamlingen uppstår tidigt och föregår utvecklingen av skador på motornervcellerna. Genom att jämföra egenskaperna hos en lång rad varianter av SOD1 visar forskarna att de felveckade SOD1-proteinerna saknar de metalljoner som normalt finns bundna i dem. De saknar också den vanliga svavelbryggan eller har felkopplade svavelbryggor. De felveckade SOD1-proteinerna finns lösta i cellerna, ensamma eller som klumpar av några få proteinmolekyler.
Felveckningen medför att proteinerna får klibbiga ytor, som skulle kunna skada viktiga funktioner i cellen. Gruppen arbetar nu vidare med att försöka förstå exakt hur felveckad SOD1 verkar skadande och har målet att på sikt kunna utveckla en behandling mot sjukdomen. Man bearbetar också resultat som antyder att felveckad SOD1 är involverad i ALS också hos patienter som inte har ärftliga förändringar i proteinet.
Studien har utförts vid Inst. för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, av Per Zetterström, Heather Stewart (nu verksam in Vancouver), Daniel Bergemalm, Andreas Jonsson, Karin Graffmo, Peter M. Andersen, Thomas Brännström och Stefan Marklund i samarbete med Mikael Oliveberg vid Stockholms Universitet.
ALS-gruppen ingår i Umeå universitets starka forskningsområde ”Nervsystemet och dess sjukdomar”.
För ytterligare information, kontakta professor Stefan Marklund, Inst för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, tel. 090-785 12 39, epost stefan.marklund@medbio.umu.se
Referens: P Zetterström, HG Stewart, D Bergemalm, PA Jonsson, KS Graffmo, PM Andersen, T Brännström, M Oliveberg, and SL Marklund ”Soluble misfolded subfractions of mutant superoxide dismutase-1s are enriched in spinal cords throughout life in murine ALS models” Proc Natl Acad Sci USA August 28, 2007
