Med sin avhandling söker Schmidt därför nyansera bilden genom att visa att Lévi-Strauss arv från lingvistiken inte gör honom till formalist och att han inte tar avstånd från historien, som ofta påstås. Schmidt framhåller att Lévi-Strauss inte tillämpar den strukturella lingvistikens termer rakt av, och att han framför en egen historiesyn som alternativ till uppfattningen om en för alla samhällen giltig utveckling mot ständigt mer utvecklade stadier. I avhandlingen betraktas Lévi-Strauss strukturalism som underordnad ett mer övergripande civilisationskritiskt ärende och ett romantiskt helhetssträvande.

Författaren betonar att Lévi-Strauss beklagar den moderna västerländska exploateringen av människan och naturen och att han med samhällen utan skrift som förebild framhåller ömsesidigheten som samhällets genuina fundament. Det ömsesidiga utbytet betraktar han som grunden för all kommunikation, och även för förhållandet mellan kulturer. Fruktbart utbyte förutsätter skillnad, varför den historiska rörelsen, enligt Lévi-Strauss, består av kulturernas pendelrörelse mellan sammangåenden och splittringar – en föreställning som Schmidt visar har sin inspirationskälla hos Arthur de Gobineau.

I avhandlingen visas också att Lévi-Strauss historiesyn även ligger till grund för hans mytteori. Med sina mytstudier har han velat framhålla att det mänskliga tänkandets kategorier är allmängiltiga, och att de till synes absurda, meningslösa mytiska berättelserna är uttryck för ett analogiskt tänkande, och inte för ett för-logiskt, primitivt tänkande, som många andra mytteorier gjort gällande.
I avhandlingen lyfter Schmidt fram Lévi-Strauss som civilisationskritiker genom att idéhistoriskt placera honom i olika
sammanhang: som fransk judisk intellektuell i en tid och ett samhälle präglat av starka antisemitiska ideologier, som socialist (läs
socialdemokrat) under mellankrigstiden, och som humanist.

Förutom dessa historiska kontexter undersöker Schmidt såväl den strukturella lingvistikens som musikens betydelse för Lévi-Strauss mytteori. Genom att framhäva affiniteterna mellan Lévi-Strauss och Richard Wagner, och påtala de tyska rötterna till hans kulturuppfattning, framhäver författaren dessutom de romantiska tankefigurerna som förekommer hos Lévi-Strauss. Därmed framtonar en annan bild av Lévi-Strauss än den som beteckningen strukturalist kort och gott gör gällande.

Avhandlingens titel: Nostalgisk längtan och iskallt förnuft: Claude Lévi-Strauss som civilisationskritiker
Disputationen äger rum lördagen den 15 september, kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Christina Schmidt, tel. 031-786 55 58,
e-post: Christina.Schmidt@idehist.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

– Det finns en tämligen spridd uppfattning som går ut på att svenska damfotbollspelare på elitnivå inte är i närheten av manliga fotbollspelare när det gäller bollteknik och speluppfattning, förklarar Jonny Hjelm. ”Den dåliga damfotbollsspelaren” verkar ha blivit en mytisk stereotyp som har börjat leva sitt eget liv.

Efter fotbolls VM 2003 förklarade Per-Erik Malm på DN-debatt att damer inte kan spela fotboll. ”Det enda man säkert kan säga är att vi kommer att få se en orgie i taffliga dribblingsförsök, strumprullare, misslyckade inlägg och usla skott” skrev han bland annat. Några månader senare skrev Lars-Erik Sandler i tidskriften Svensk Idrott att europamästarinnorna Umeå IK hade fått oförtjänt mycket uppmärksamhet med tanke på att lagets spelare bara ”kommit upp till elitmotionsnivå”.

Professor Jonny Hjelm, historiker och författare till boken ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” har i en unik pilotstudie undersökt om det förhåller sig så som Malm, Sandler och andra damfotbollskritiker påstår. Stämmer det verkligen att damfotbollsspelare på elitnivå ofta misslyckas med prestationer där bollteknik och speluppfattning sätts på prov?

Genom att analysera matcher från damfotbolls-VM 2003 och herrfotbolls-VM 2006, sammanlagt drygt 5000 aktioner (passningar, bollmottagningar, dribblingar, avslut och fasta situationer) kan Hjelm visa att kvinnorna lyckas i sju av tio aktioner medan männen lyckas i åtta av tio, en skillnad som endast den uppmärksamme åskådaren torde uppfatta. Resultatet visar enligt Hjelm att Malm, Sandler och andra som avfärdat och avfärdar dagens damfotbollspelare som hopplöst inkompetenta gör sig skyldiga till våldsamma överdrifter.

– Tonläge och ordval hos en del av kritikerna, t ex många som skriver anonymt på Internets olika debattfora, tyder på att det rör sig om män som inte primärt vill delta i en seriös diskussion om flick- och damfotbollens kvalitéer, säger Jonny Hjelm. De är istället ute efter att förlöjliga, osynliggöra och marginalisera kvinnor och flickor.

Läs mer om studien på http://www.idrottsforum.org.
Läs om Jonny Hjelms forskning på adress
http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html

Kontaktinformation
För mer information och intervju, kontakta gärna
professor Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier, på
tel 090-786 70 03, 076-8357993 eller via e-post jonny.hjelm@histstud.umu.se

Med sitt inifrånperspektiv bygger avhandlingen på unika livsberättelser. Före detta särskoleelever, några unga personer med utvecklingsstörning har bearbetat sina minnen och erfarenheter från skoltiden och det är deras människosyn, kunskapssyn och samhällssyn som är fokus i Elisabet Frithiofs avhandling. Den segregation och marginalisering, som personer med utvecklingsstörning drabbas av har historiska rötter, något som skildras i avhandlingens historik.

Avhandlingen visar att de intervjuade sammantaget ändå har goda minnen och erfarenheter från särskolan. Däremot har de svårt att riktigt fastställa vilka det är som går i särskolan. De intervjuade har själva blivit marginaliserade och kränkta, både under skoltiden och senare i arbetslivet, något som vittnar om omgivningens ”lagom-för-funktionshindrade”-tänkande, även det med sina historiska rötter. De intervjuade själva tvekar inte att på ett djupare plan diskutera svåra frågor, om funktionshinder, sin egen existens, liv och död.

– Den människosyn, som bland annat ligger bakom FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, uttryckt av filosofen Jacques Maritain, speglas när de intervjuade frimodigt och medvetet talar om sitt funktionshinder och sin person berättar Elisabet Frithiof. Inifrånperspektivet bidrar med viktiga synpunkter på delaktighetens villkor, vad ett gott liv kan vara, vad utbildning och särskolan kan betyda samt vilket samhälle som är värt att leva i. Rösterna är väl värda att lyssna till!

Elisabet Frithiof är fil.mag., lågstadielärare och speciallärare med mångårig yrkeserfarenhet från grundskola och särskola. Efter ett år på Forskarskolan Demokratins villkor vid Örebro universitet fortsatte hon sin forskarutbildning vid Växjö universitet, där hon nu avslutar denna utbildning.

Avhandlingen ”Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning” försvaras den 7 september 2007 kl.10:15 i sal Wicksell, Växjö universitet. Opponent är professor Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet.

För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59 eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Ett resultat är att friskolor i vissa situationer ger upphov till ökade kommunala skolkostnader. I framtiden kan det innebära att kommunala skolor läggs ned. Detta behöver inte vara av ondo menar antologins redaktör Anders Lindbom. – Om skolor med dåliga studieresultat läggs ned kan skolsegregationen minskas. Forskningen visar vidare att ökad konkurrens förbättrar resultaten för eleverna i de kommunala skolorna.

Medverkande vid Framtidsfokus:
Anders Lindbom, statsvetare, Uppsala Universitet
Joakim Palme, sociolog, Institutet för Framtidsstudier
Peter Holmberg, Myndigheten för skolutveckling
Maria Rankka, Timbro
Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja
Anders Björklund, nationalekonom vid SOFI, Stockholms Universitet.
Mikael Palme, Lärarhögskolan, Stockholm.

Tid: Måndag den 3 september 2007 kl.13.15-16.30
Plats: Kulturhuset, Studio 3 (plan 3), Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller
fax 08-24 50 14 senast fredag 24 augusti.
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Lindbom, anders.lindbom@ibf.uu.se eller mobil: 073-5905639

Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

– Vi ville hitta bidrag som verkligen kändes nya, spännande och tillräckligt långt in i framtiden, utan att för den sakens skull vara hel orealistiska, säger Kristina Höök, professor och medlem i juryn. Och det tycker jag vi har hittat i de båda vinnande förslagen.

Bakgrund
Hur kommer våra mobiler att se ut år 2020? Är de ännu mindre – kanske ryms de i en vanlig fingerring? Kommunicerar mobilen direkt med all teknisk utrustning vi omger oss med från diskmaskinen till bilen? Är mobilen en kommunikationscentral för hem, arbete och fritid? Och vilka blir då effekterna för det övriga samhället? Har vi möjlighet att ha en närmare och tätare kontakt med våra närmaste eller dränks vi i skräpinformation, ständigt avbrutna och stressade av meddelanden och bilder? Det var några av de frågor som låg till grund för utlysningen av ”Mobile 2020”, som består av två moment – en designdel och en novelldel.

I designdelen uppmanades deltagarna att designa en framtida mobiltelefon med en beskrivning av vad mobilen kan användas till och en ritning av hur mobilen ser ut – om den överhuvudtaget kan avbildas. Vinnaren, Phoebe Chiang, student vid Royal Oak College of Design i Kanada, har i sitt bidrag designat en minimobil som kan fästas vid alla typer av ytor. Utöver basfunktioner som dagens mobiltelefoner har, kan telefonen användas för att sända och ta emot tredimensionella hologram.

Michael DiBernardo, student vid University of British Columbia i Kanada, är vinnaren i novelldelen där deltagarna tävlade med en novell med ett positivt eller negativt framtidsscenario om vad som händer när mobiltelefoni genomsyrar hela vår tillvaro från arbete, olika samhälleliga funktioner, fritidsaktiviteter och kommunikationen med omgivningen. I sin novell beskriver han en beskrivning av hur mobiltelefoni influerar snart sagt alla delar av en mans vardag under en helg år 2020.

Totalt 25 studenter från bland annat Sydkorea och USA lämnade in bidrag till tävlingen. Arrangör är Stockholms universitets nyinrättade Mobile Life Center. Bland tävlingens partner finns Microsoft, Telia Sonera, Ericsson och Sony Ericsson.

I juryn:
Mikael Anneroth, Ericsson AB , Sweden
Linus Brohult, Mobil, Sweden
Richard Harper, Microsoft Research Ltd, U.K.
Lars Erik Holmquist, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Kristina Höök , Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Oskar Juhlin, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Gustaf Lindström, TeliaSonera, Sweden
Kristian Simsarian, IDEO, US
Jannecke Schulman, Campus IT University in Kista, Sweden
Mike Stott, Umeå Design Institute, Sweden
Annika Waern, Mobile Life Center, Stockholm University, Sweden
Alexandra Weilenmann, IT-university Gothenburgh, Sweden
Kristoffer Åberg, Sony Ericsson, Sweden

Juryns motivering:
Design
Phoebe Chiang, “TackTalk”:
“Mindre än ett kreditkort, driven av solenergi, vattentät, i böjbart material med transparant utseende eller mönster som styrs av ägarens önskemål, utrustad med hologram – den här mobilen har allt!”

Novell
Michael diBernardo, “Spaces”:
“Illustrerar det ömsesidiga beroendet hos livsstil och teknologi; är estetiskt tilltalande att läsa och utomordentligt välskriven!”

De vinnande bidragen:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/phoebe.pdf
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mdibernardo_mobile2020_short_story.pdf

För att se samtliga förslag i de två deltävlingarna:
http://www.sics.se/~kia/mobile2020/contributions/mobile2020.html

För ytterligare information:
Kristina Höök, professor, mobil 070-5617035, e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia

För bilder eller kontakt med vinnarna:
Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Vid centret utgår all forskning från användarvänligheten. Vi är en gemensam, neutral arena där forskare och industriella samarbetspartners kan mötas. Vår ”affärsidé” är att användarens behov och kreativitet ska finnas med i hela processen från tanke till färdig produkt, säger Kristina Höök, föreståndare för centret och professor i människa-maskin interaktion vid Stockholms universitet.

Totalt kommer forskningsverksamheten att omfatta ungefär 210 miljoner kronor under tio år från akademiska och industriella aktörer. När centret är fullt utbyggt finansierar industrin, universitetet och VINNOVA vardera en tredjedel av verksamheten.

Vid invigningen demonstreras framtida produkter inom mobiltelefoni; till exempel en känslodagbok som samlar SMS, foton från mobilen och en sorts kroppsminnen från sensorer på användarens kropp samt en applikation som möjliggör för flera användare att tillsammans producera och konsumera mobil video.

Under eftermiddagen tillkännages vinnaren vinnarna av tävlingen ”Mobil 2020”, som består av två moment – en designdel och en novelldel. Totalt 25 studenter från bland annat Sydkorea, Kanada och USA har lämnat in bidrag. Vinnaren av designtävlingen erbjuds en sex månaders anställning där han eller hon under halva tiden ska arbeta med ingenjörer, designers och forskare på Sony Ericsson i Lund och halva tiden med forskare vid Mobile Life

Förutom professor Kristina Höök kommer verksamheten att ledas av docent Lars Erik Holmquist, docent Oskar Juhlin och docent Annika Waern.

Centret finns vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet inom Campus IT-universitetet i Kista. Verksamheten bedrivs i samarbete med de svenska IT-instituten SICS och Interactive Institute. Ett flertal andra aktörer deltar, bland annat Ericsson, Sony Ericsson, TeliaSonera, Microsoft Research, Stockholm Innovation and Growth, Kista Science City och Stockholms stad.

För ytterligare information kontakta följande forskare vid Mobile Life Center:
Kristina Höök, professor, mobil 070-5617035, e-post kia@dsv.su.se, webbsida www.dsv.su.se/~kia
Oskar Juhlin, docent, mobil 070-379 39 64, e-post oskarj@tii.se, webbsida www.tii.se/mobility/People/oskar-web/index.htm
Lars Erik Holmquist, docent, mobil 0703-55 85 00, e-post leh@viktoria.se
Annika Waern, docent, mobil 070-3363916, e-post annika@sics.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 01, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Avhandlingen är en analys av intervjuer med och observationer bland nio unga kvinnor engagerade i sunni-muslimska organisationer i Sverige. De är födda i Västasien, Nord- och Östafrika, av föräldrar med varierande tro på islam. Under barnaåren kom de till Sverige, gick i skolan här och talar nu flytande svenska.

– De här tjejerna har erfarenheter av olika samhällen och olika sätt att organisera relationer mellan kvinnor och män. De reflekterar över likheter och skillnader, för- och nackdelar. Som medlemmar i muslimska organisationer deltar de aktivt i ansträngningarna att förstå hur islam och genus ska efterlevas här och nu, säger Pia Karlsson Minganti.

Under ungdomsåren utvecklade kvinnorna en syn på sig själva som ”praktiserande” muslimer som tar sin religion på stort allvar.

– Deras fromhet och aktivism utanför hemmen medförde ökad auktoritet i relation till familjemedlemmar, men blev även skäl till konflikter. De tvingades hantera fördomar om kvinnor, men också om muslimer, säger Pia Karlsson Minganti.

Avhandlingen belyser spänningar mellan genus, religion, etnicitet och generation. I ljuset av samtida debatter om multikulturalism, erkännande- och identitetspolitik diskuteras också spänningar mellan det att positioneras som individ, kvinna och medlem i religiösa/etniska minoriteter.

– I centrum står kvinnornas vilja att uppfattas som fullvärdiga individer och att inte avfärdas som varande underlägsna män, ”lösaktiga” eller ”stackars förtryckta muslimska kvinnor”, menar Pia Karlsson Minganti.

Studien erbjuder vidare insikter om global islamisk väckelse och skapandet av en distinkt islamisk identitet. Den belyser muslimsk ungdomsrörelse i en svensk kontext, med tendenser till både separatism och integration.

Avhandlingens titel: Muslima. Islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige

Relevanta länkar
www.ungamuslimer.nu
www.sverigesmuslimskarad.se

Ytterligare information
Pia Karlsson Minganti, doktorand vid Avdelningen för etnologi, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 018-133603 eller 073-0693253, e-post: pia.karlsson@etnologi.su.se. Pia bor i Uppsala.

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-16 4090.

– Den svenska barnfilmen har nästan alltid kringgärdats av en mängd uttalade och outtalade förbud, som har gjort den harmlös och likriktad. Till skillnad från andra kulturformer för barn, såsom litteratur och teater, har det saknats variation vad gäller såväl innehåll och genrer som formuttryck. Jag tror att barn, precis som vuxna, behöver mångfald, säger Malena Janson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

I sin avhandling ser Malena Janson bortom myten om den svenska barnfilmen som ”världens bästa”. Med hjälp av den moderna barndomsforskningen och Michel Foucaults idéer om makt, kunskap och förtryck undersöker hon istället vad begreppet ”bio för barnens bästa” har inneburit vid olika tidpunkter i den svenska barnfilmshistorien. Emellanåt, visar det sig, har månandet om barnens bästa övergått i en form av maktutövning, ett ”välviljans förtryck”.

– Mest förhärskande har idén om barn som oskuldsfulla varelser och barndomen som en lustgård, varit. Det är en tanke som Rousseau förde fram redan på 1700-talet och som inte minst Olle Hellbom varit med om att cementera. Än i dag, till exempel i en film som ”Förortsungar”, som ändå skildrar ett utsatt barns svåra förhållanden, dominerar den här synen på barndomen som ett paradisvakuum, säger Malena Janson.

Avhandlingen gör närmare analyser av tre filmer som är centrala för den svenska barnfilmshistorien: Rolf Husbergs ”Barnen från Frostmofjället” (1945), Olle Hellboms ”Alla vi barn i Bullerbyn” (1960) och Kay Pollaks ”Elvis! Elvis!” (1977). Malena Janson har även studerat recensioner och debatter i pressen, liksom statliga utredningar som gjorts i barn- och biofrågan. I slutkapitlet behandlas också dagens biografrepertoar. Malena Janson tar där upp kraven på lönsamhet och barnbokens hämmande effekt på biofilmen. Resultatet blir en mångfacetterad och nydanande bild av den svenska barnfilmen.

Avhandlingens titel: Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år

Ytterligare information
Malena Janson, doktorand vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn mobil 0709-94 21 69, e-post malena.janson@mail.film.su.se.

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Med utgångspunkt från den enkla och självklara insikten att framtiden är något vi skapar gemensamt ger Institutet för Framtidsstudier och Gringo ut en tidning tillsammans för att skapa debatt. Specialnumret av tidskriften Framtider är ett försök att föra tillbaka debatten om förorterna till en verklighetsbaserad grund. Det handlar om de goda möjligheterna – men samtidigt ryggar vi inte för att publicera även dystra prognoser; i tidskriften kan du läsa om segregation, om hur framtidens förorter kommer att planeras och vem som kommer att bo där.
Men, vad vi egentligen vill säga är att framtiden inte är avgjord, vi vet inte hur det blir – inte ens de av oss som kan kalla sig framtidsforskare.

– Framtiden är en plats vi bygger varje dag genom att plugga, jobba, rösta och framför allt älska varandra, kommenterar temanumrets chefredaktör Inti Chavez Perez.

Om tidskriften
Framtider Tema: Förort är ett specialnummer av tidskriften Framtider. Framtider ges ut fyra gånger per år av Institutet för Framtidsstudier och går att beställa på info@framtidsstudier.se. Den finns även tillgänglig på www.framtidsstudier.se Ansvarig utgivare är Institutets vd Joakim Palme.

Om Gringo
Tidningen Gringo startades 2004 av förortsbor som inte kände igen sig själva eller sina hemtrakter i den ensidigt negativa rapporteringen i massmedier. Gringo har istället försökt att göra varm, kärleksfull och optimistisk journalistik om förorter.

Om Institutet för Framtidsstudier
Institutet bedriver framtidsstudier på vetenskaplig grund. Forskningen är tvärvetenskaplig och har som mål att ge en långsiktig samhällsanalys och stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida möjligheter och hot. Våra beslut idag bidrar till att forma framtiden.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Julia Falkerby, forskningsassistent, Institutet för Framtidsstudier
julia.falkerby@framtidsstudier.se. Tel: 08-402 12 05

Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Med utvecklingen av teknologi, ekonomi och massmedia reser inte bara människor, varor och kapital över världen. Även kultur ”reser” på helt nya sätt. Miljöer som simulerar andra, fjärran platser, är en konkret form av kultur som flyttas över stora avstånd. Det kan vara förflyttningar över rum eller tid, över geografiska såväl som historiska avstånd. När stadens omvandling öppnar platser för byggnation kan detta ge nya möjligheter till så kallade simuleringar, som att bygga kvarter i exempelvis historisk eller utländsk stil.

Ett exempel på detta är Huis Ten Bosch i sydvästra Japan som simulerar en historisk holländsk stadsmiljö. Den har en bofast befolkning, men är också en välbesökt turistattraktion.
– Jag har tittat på vad som händer när materiell kultur i form av byggnader, stadsmiljöer och artefakter i simulerad form tas från en plats och placeras på en ny plats, i ett nytt sammanhang, säger Staffan Appelgren som doktorerar vid Globala studier, Göteborgs universitet.

Avhandlingen visar att mimesis (imitation) ofta är en viktig komponent i förståelsen av simulerade miljöer. Studien argumenterar för att mimesis också kan vara ett kraftfullt verktyg vid utforskande av den egna och andras kultur och identiteter. Platsen fungerar som både en lokal och en translokal plats: både förankrad i den lokala historiska och kulturella kontexten, och sträcker sig bortom det lokala.

Staden Huis Ten Bosch är också ett bidrag till diskussionen om livsstil och frågan om tid och plats för rekreation i det japanska samhället. Ett annat viktigt syfte är att skapa en modell för den upplevelseorienterade servicenäringen i en region som drabbats hårt av nedläggningar inom tillverkningsindustri och tung industri.
– Syftet med staden, som byggdes i början av 1990-talet, förklarar Staffan Appelgren, är att revitalisera diskussionen om stadsplanering i Japan genom att införliva ekologiska, sociala och kulturella aspekter.

Utöver den kulturella analysen av Huis Ten Bosch som en samtida simulerad plats med lokal förankring, så placerar avhandlingen även fenomenet i en kulturhistorisk tradition och kopplar den till moderna simulerade miljöer som världsutställningar och temaparker, samt redogör för den ekonomisk politiska bakgrunden till den snabba tillväxten av simulerade miljöer i Japan sedan mitten av 1980-talet.

Materialet till avhandlingen är insamlat genom deltagande observation i samband med ett antropologiskt fältarbete under ett års tid i Huis Ten Bosch.

Avhandlingens titel: Huis Ten Bosch: Mimesis and Simulation in a Japanese Dutch Town

Tid och plats för disputation: Lördagen den 8:e september 2007, kl. 10.15, Sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linne, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Staffan Appelgren, tel: 031-786 4333 (arb.), mobil: 073-4047440.
e-post: staffan.appelgren@globalstudies.gu.se

Klamydia är idag den sexuellt överförbara infektion som är allra vanligast i västvärlden. Mellan 1998 och 2005 har antalet smittade i Sverige ökat mellan 9 och 20 procent årligen och denna trend ser ut att fortsätta.

– Syftet med mötet är att tillhandahålla ett tillfälle för svenska och internationellt ledande forskare inom detta område att träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter. Vi vill även ta initiativ till ett ökat kunskapsutbyte mellan forskarvärlden och de myndigheter som är berörda till exempel Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen, säger Fredrik Liljeros som är en av arrangörerna av mötet.

Program: http://www.s-gem.se/seminars_talks/calendar/index_en.html

Tid: 30 augusti kl. 9.00-16.00 och 31 augusti kl. 9.00-17.00
Plats: Stockholms universitet, Kräftriket, Roslagsvägen 101, hus 5, rum 14

För mer information:
Fredrik Liljeros, docent, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0707-430178, e-post fredrik.liljeros@sociology.su.se
Veronika Halvarsson, forskningsassistent, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-4765125, e-post veronika.halvarsson@sociology.su.se

Reflektion har sedan början av åttiotalet varit ett nyckelbegrepp i lärarutbildningssammanhang. Begreppet fick vid spridning efter publicerandet av Donald A Schöns ”The Reflective Practitioner” (1983).

Ett av de mest fundamentala och övergripande påståendena i Schöns teori om reflektion är att ett ”tänkande” inbegrips i professionella praktikers handlande, ett tänkande som samtidigt som det ingår i handlandet, föregår det. Denna teori är kondenserad i begreppet reflection-in-action.

– Teorin fick stor spridning när lärarutbildningarna akademiserades. Schön erbjöd ett redskap som kunde användas för att kunna diskutera praktikernas profession, säger Peter Erlandson.

I sin avhandling ”Docile Bodies and Imaginary Minds-on Schön’s Reflection-in-Action” diskuterar Peter Erlandson Schöns begrepp. Dels diskuteras bärkraften i ”reflection-in-action” betraktat som en konceptuell formulering som är tänkt att kunna användas för att beskriva och förklara professionella praktikers handlande. Dels diskuteras begreppet som en del i ett större konceptuellt och sociokulturellt sammanhang.

– Reflektion är en term med mängder av betydelser. Schön använder själv termen på åtminstone ett tiotal olika sätt, säger Peter Erlandson som hoppas att han bidragit till att avnaivisera användningen av begreppet reflektion i utbildningssammanhang.

Han visar i avhandlingen att det är tveksamt om ”reflection-in-action” är användbart för att beskriva och klargöra professionella praktikers praktik eller deras yrkesskicklighet. Han föreslår att reflektion istället bör betraktas som ett begrepp som är invävt i en historisk och politisk teknik för disciplinering, och subjektskonstruktion av medborgarkonsumenter.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Erlandson, peter.erlandson@gu.se, 0705-171105
Avhandlingen ”Docile Bodies and Imaginary Minds-on Schön’s Reflection-in-Action” försvaras fredagen den 7 september, 2007, kl. 10.00, Margaretha Huitfeldts auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg

Torsten Arpi,
Pressansvarig, Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-7862161, 0768-581187
E-post: torsten.arpi@gu.se