För första gången finns nu resultat från två studier som visar omfattningen av kondylom i Sverige. Det är dels en stor nordisk studie som omfattat nästan 70 000 kvinnor i Sverige, Danmark, Island och Norge. Dels har ett pilotprojekt med kontinuerlig rapportering av kondylom startats i Skåne.
Kondylom är en smittsam könssjukdom som uppskattas vara lika vanligt som klamydia. Till skillnad från klamydia kan sjukdomen inte behandlas med antibiotika, eftersom den orsakas av ett virus. Kondylom omfattas inte heller av smittskyddslagen.
Media inbjuds här med till ett seminarium om resultat från de både studierna, samt en analys av vad ett program för vaccinering mot sjukdomen skulle betyda för den enskilde och samhället. Seminariet arrangeras av RFSU, forskare vid Karolinska Institutet och Universitetssjukhus MAS, Malmö.
Tid: 14 september klockan 10.00-12.00
Plats: Karolinska Institutet, Nobels väg 5, Solna, seminarierum Cyber
Program:
•Inledning om humant papillomvirus, HPV, professor Joakim Dillner, WHO:s Globala Referenslaboratorium för HPV-diagnostik, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
•Presentation av den första nationella studien i ett nordiskt samarbete – Så vanligt är kondylom i Sverige och i norden – som inom kort publiceras i tidskriften Journal of Infectious Diseases, professor Pär Sparén, Karolinska Institutet.
•Vaccinprövningarnas effekt mot kondylom samt om det pilotprojektet med rapportering av kondylom som drivs i Skåne, professor Joakim Dillner.
•Patientperspektivet – vad är konsekvenserna av att få kondylom? Goda skäl för att erbjuda vaccin. Seniorrådgivare och barnmorska Christina Rogala vid Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.
Anmälan: info@rmpmedia.se
Kontaktinformation
För frågor om seminariet: Lena Bergling, mobil 0702-345 158 eller Annika Eliasson, mobil 0705-35 43 35, RMP
Frågor av vetenskaplig karaktär: Professor Pär Sparén, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, tel 08-52486102, mobil 070-7584674, e-post par.sparen@ki.se
Kartorna finns på SLU:s och Länsstyrelsens gemensamma webbsida:
http://webmap.slu.se/website/vargwebb/viewer.asp
– Tanken med att göra informationen om vargarna tillgänglig för allmänheten är bland annat att hjälpa jägare så att de kan undvika de områden där vargarna uppehåller sig. Också lokalbefolkningen i vargområdena har visat stort intresse för att få veta var vargarna upphåller sig, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Kartorna visar de 10×10 km stora rutor, där vargarna senast uppehöll sig. Rutorna är alltså ganska stora.
– Vargar kan röra sig snabbt över långa sträckor, så alltför små kartor skulle fort bli inaktuella. Vi vill ju dessutom inte att djurens exakta vistelseort ska röjas, säger Holger Dettki, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
Sidorna uppdateras när ny information kommer från vargarnas sändare.
– Men mobiltäckningen är bristfällig i vissa trakter, så det kan ibland gå dagar eller till och med någon vecka mellan uppdateringarna. Uppgift ges invid kartbilden om hur aktuell informationen är.
Båda vargarna – hanar, som inte går tillsammans men har angränsande hemområden – kommer ursprungligen från Norge. De har försetts med radiosändare inom ramen för det Skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv), ett samarbetsprojekt mellan Grimsö forskningsstation, SLU, Högskolan i Hedmark och Norskt Institut för Naturforskning, Trondheim.
Den så kallade Bullmarksvargen, som föddes 2005, märktes först i Rotna-området, på gränsen mellan Värmland och Hedmark, men med en äldre sändartyp som ej rapporterade via GSM. Efter några månader började den vandra, och man förlorade kontakten med den. Den märktes senare om i just Västerbotten av Skandulvs personal, på uppdrag av länsstyrelsen – en så kallad förvaltningsmärkning. Först när vargen var sövd insåg man att det var samma individ.
Kynnavargen märktes förra vintern i Kynnareviret i Hedmark, utvandrade i somras norrut och stannade i Västerbottens län. Forskningsprojektet har i samarbete med Länsstyrelsen sett till att även denna varg kan följas på webben.
Den moderna typen av sändarhalsband innehåller både GPS-mottagare och en mobiltelefon. Alla vargar som förses med sändare inom ramen för forskningen eller på uppdrag av länsstyrelser rapporterar automatiskt in positioner via dator till forskningsprojektets personal. Denna information görs tillgänglig för allmänheten antingen via så kallade vargtelefoner, en röstbrevlåda som vem som helst kan ringa upp för att få reda på i vilken kvadratmilsruta (Rikets nät) som vargen befinner sig, eller via datanätet. I Västerbotten har man på länsstyrelsen initiativ använt sig av webben. En dator ritar in positionerna på en karta som automatiskt läggs ut på Internet.
Håkan Sand, Grimsö forskningsstationen och Skandulv, berättar att forskning bedrivs på samtliga sändarförsedda vargar, oavsett i vilkens regi som märkningen sker. Alla data görs tillgängliga för forskningsprojektet. En viktig del av forskningen är just att kartlägga utvandringsmönster hos unga sändarförsedda vargar.
Dessutom har länsstyrelserna i Västerbtten och Norrbotten i samarbete med forskningsprojektet genomfört flera så kallade predationsstudier. Alla byten som tas av ensamma sändarförsedda vargar i dessa län under en viss tidsperiod registreras, genom en omfattande kontroll i fält av vargens GPS-positioner.
Precis som Carl Bildt kallade sig för ”hallänning, svensk, europé” identifierar sig de flesta människor i Europa med flera samhällsnivåer samtidigt. Men vad som anses viktigast – orten där man bor, nationen eller Europa – varierar stort mellan olika länder och samhällsgrupper.
Linda Berg, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat i vilken utsträckning EU-medborgare identifierar sig med olika samhällsnivåer och hur det påverkar deras politiska förtroende och inställning till välfärdssystemen. I sin analys delar hon upp EU-medborgarna i flera kategorier. Dessa går från dem som inte har någon territoriell identifikation alls, till dem som i forskningen kallas för ”flernivåeuropéer”, det vill säga de som har lika stark identifikation med alla nivåer, från det lokala samhället till världsdelen Europa. Studien visar att förtroendet för politikerna och de politiska institutionerna varierar mellan de olika kategorierna.
– Flernivåeuropéer har högre förtroende för politiska institutioner på alla nivåer, säger Linda Berg som doktorerar vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
I Sverige är stödet för en stark offentlig sektor och ett utbyggt välfärdssystem störst bland dem som framför allt identifierar sig som svenskar. Men stödet för en utbyggd offentlig sektor gäller då främst satsningar inom Sverige för svenska medborgare. När det istället handlar om att låta andra EU-medborgare, som bor och verkar i Sverige, få ta del av vårt välfärdssystem är människor med främst nationell identifikation mer negativa.
– De enda som stödjer sådana förslag är de som främst känner sig som européer, säger Linda Berg.
Bland dem som identifierar sig med flera samhällsnivåer – de så kallade flernivåeuropéerna – är stödet för en stark offentlig sektor litet.
En kontroversiell fråga i sammanhanget är om EU bör ta över ansvaret för sociala omfördelningsfrågor från medlemsstaterna. I Sverige finns det inget stöd för det, inte ens bland dem som främst känner sig som européer. I övriga Europa finns dock ett visst, men svagt, stöd för att flytta mer av makten över sociala frågor till EU, men enbart bland dem som känner sig som européer.
Enligt Linda Berg är det svaga stödet för ett gemensamt europeiskt välfärdssystem något som bör påverka diskussionerna om den framtida europeiska integrationen.
– Även om välfärdspolitiken över tid kan behöva anpassas till samhällsförändringar är det rimligt att ansvaret ligger kvar på medlemsstaterna, åtminstone inom överskådlig framtid, anser Linda Berg.
Under det kommande året kommer hon att fortsatt fördjupa sig i sambandet mellan identitet och välfärd, men då som gästforskare i Skottland.
Avhandlingens titel: Multi-level Europeans. The Influence of Territorial Attachments on Political Trust and Welfare Attitudes
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Linda Berg, tel 0739-315915 (svensk mobil, i Sverige t.o.m. 7/9, 17-23/9 samt 10-21/10), +44(0)1312299284 (bostad Edinburgh), e-post: Linda.Berg@pol.gu.se (fungerar även i Skottland)
Ledgångsreumatism är den vanligaste reumatiska sjukdomen och förekommer hos ungefär en procent av befolkningen. Orsakerna bakom sjukdomen är okända, men forskarna tror att risken att insjukna påverkas i ungefär lika hög grad av genetiska faktorer som av miljö och livsstil.
Genom ett internationellt forskningssamarbete, lett av professorerna Lars Klareskog och Lars Alfredsson vid Karolinska Institutet i samarbete med forskningsgrupper från USA och Singapore, har nu arvsmassan hos drygt 1500 reumatiker jämförts i sin helhet med arvsmassan hos 1850 kontrollpersoner. Analysen visar att arvsmassorna hos reumatiker och icke-reumatiker skiljer sig åt på tre ställen, dels i två gener som tidigare kopplats till sjukdomen, dels i ett tidigare outforskat genkomplex som kallas TRAF-C5.
Parallellt med detta har de svenska och amerikanske forskningsgrupperna använt samma material för att undersöka betydelsen av ett specifikt område i arvsmassan. Resultatet blev att ytterligare en gen, STAT4, kunde kopplas till ledgångsreumatism.
Både de sedan tidigare kända generna och de nyupptäckta TRAF-C5 och STAT4 är på olika sätt viktiga för funktionen hos kroppens immunceller.
– Det är spännande att vi har hittat nya enskilda gener som påverkar sjukdomsrisken, men det viktigaste är att vi får en bredare bas för att förstå vilka mekanismer som spelar in vid sjukdomens uppkomst och förlopp. Eftersom de två viktigaste generna redan var kända visar det att vi är på rätt spår, säger Lars Klareskog.
Studierna är exempel på den växande trenden mot att bedriva genetisk forskning genom storskaliga internationella samarbeten. Sveriges unika patientregister utnyttjas här för insamling av proverna och för analys av samverkan mellan gener och omgivningsfaktorer medan den genetiska analysen sker med toppmodern teknik i Singapore.
– Vi satsar mycket på samarbeten med just Singapore eftersom det är ett land som just nu investerar väldigt aktivt i biovetenskap och bioteknik. Detta är den andra studien inom samarbetet med Singapore som faller väl ut, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.
Publikationer:
“TRAF1-C5 as a Risk Locus for Rheumatoid Arthritis – A Genomewide Study”, New England Journal of Medicine, 10.1056/nejmoa073491, Online 5 september 2007.
“STAT4 and Risk of Rheumatoid Arthritis and Systemic Lupus Erythematosus”, New England Journal of Medicine, 6 september 2007.
Kontaktinformation
För mer information om studierna:
Professor Lars Klareskog
Institutionen för Medicin, Solna
Tel: 08-517 745 29
E-post: Lars.Klareskog@ki.se
Frågor om Singapore-samarbetet:
Professor Sven Petterson, koordinator
Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi
Tel: 08-524 866 86
Mobil 070-528 66 86
E-post: Sven.Pettersson@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Proteiner är den huvudsakliga byggstenen i levande organismer. De uppvisar en oerhörd variation i sin uppbyggnad och är inblandade i livets alla biokemiska processor. Det är därför inte överraskande att felaktig funktion hos ett protein ligger bakom ett antal mänskliga sjukdomar kända som amyloidsjukdomar eller sjukdomar som beror på felaktig proteinveckning. Till dessa hör Alzheimer’s demens, Parkinson’s sjukdom, Skellefteåsjukan och typ 2-diabetes med flera. Dessa sjukdomar associeras ofta med åldrande och på grund av väsentligt ökad medellivslängd har de blivit ett allvarligt socialt och finansiellt problem i hela världen. Förståelse av mekanismerna bakom dessa sjukdomar ger en grund för att behandla dem på molekylär nivå och möjlighet att designa läkemedel baserat på målproteinernas struktur.
Avhandlingsarbetets första mål var att klargöra de molekylära mekanismerna bakom amyloidbildning av enzymet lysozym. Det huvudsakliga fokuset låg på att identifiera övergångsformerna i oligomerform och beskriva deras roll vid bildandet av amyloid. Ett antal moderna biofysiska tekniker användes, inklusive toppmodern AFM (atomic force microscopy, en högupplösande mikroskoperingsteknik). Teknikerna gav möjlighet att visualisera hur amyloidstrukturers fungerar i realtid under fysiologiska förhållanden. Ett antal olika förhållanden simulerades för att avslöja proteinets uppförande vid stress från omgivningen.
Destabilisering av proteinet och en population av delvis veckade mellanformer av detsamma har visats vara nödvändiga för att sätta igång tillväxt av amyloid. Flyktiga amyloidoligomerer – hopklumpningar av proteiner innehållande mellan 4 och 20 proteinmolekyler – har upptäckts och beskrivs i detalj. Forskargruppen visar att amyloidoligomerernas giftighet för cellerna, snarare än amyloidfibrillernas, beror på deras storlek och stabiliseringen av ett särskilt mönster, cross-sheet-mönster, i deras kärna. De cytotoxiska oligomererna ska därför ses som primära mål vid utarbetande av strategier för att förebygga bildandet av amyloid.
Avhandlingens andra mål var att använda amyloidfibriller i nanoteknologiska processer för tillverkning av nanotrådar i silver. Trådarnas tjocklek är i storleksordningen nanometer (nm). En nanometer är en miljondels millimeter. Trådarna är anmärkningsvärt regelbundna till formen, symmetriska och stabila, kemiskt såväl som fysiskt. Med amyloidfibriller av lysozym som mall har gruppen framställt en ultratunn nanotråd i silver med en diameter på 1,0 till 2,5 nm i diameter och 2 mikrometers längd. I skrivande stund är detta den tunnaste metalltråd som framställts från biologisk mall. Resultaten understryker att spontant bildade proteinkomplex har stor potential att tjäna som tillverkande nanostrukturer i nanoelektronik och andra industriella områden.
Onsdag 12 september försvarar Mantas Malisauskas, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”The Amyloid: Structure, Properties and Application”. Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Prof. Fabrizio Chiti, Università degli Studi di Firenze, Italien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mantas Malisauskas, Inst. för medicinsk kemi och biofysik på telefon 090-786 52 83, mobiltelefon 073-679 26 33 eller e-post Mantas.Malisauskas@medchem.umu.se.
KTH är först bland universiteten i Sverige med att erbjuda anställda denna möjlighet till tillfällig barnpassning – någon förskola i ordets vanliga bemärkelse är det inte.
– Vi vill ge en möjlighet för barnlediga att enkelt behålla kontakten med KTH. Att till exempel kunna delta i ett möte med kollegor utan att behöva engagera släkt och vänner för ett par timmars barnpassning, säger Margareta Norell Bergendahl, prorektor på KTH som drivit frågan om korttidsdagiset.
Föräldrar kan boka in sina barn i högst tre timmar vid tre tillfällen per vecka. Tre barn åt gången tar man emot, det är alltså dagis i liten skala det handlar om. Möjlighet finns dock att ta emot dubbelt så många barn om behovet visar sig stort, berättar Elisabeth Elgstedt, förskolechef på Östermalm som tillsammans med kollegan Lena Lidén driver korttidsdagiset genom ett nybildat bolag. Elisabeth Mosqueda, förskolepedagog med flera år i branschen, tar hand om barnen.
Försöket med tillfällig barnpassning har utvecklats inom projektet Future Faculty som ska skapa attraktiva arbetsmiljöer för lärare/forskare och studenter. Det leds av Margareta Norell Bergendahl.
– Det har visats att forskare och lärare vill ha kontakt med sina projekt även under föräldraledighet, Quottis är ett steg på vägen. Nästa steg kan vara ett dagis för gästforskarbarn, och varför inte ett KTH-fritids för större barn för enstaka lediga dagar, säger hon.
Lokalerna för barnpassningen är även tänkta att kunna fungera som mötesplats för forskande småbarnsföräldrar, ett behov som framkommit i den undersökning som gjorts bland småbarnsföräldrar på KTH.
– Att kombinera ett krävande forskarjobb med små barn är en utmaning, det kan vara värdefullt att möta andra i samma situation, säger Margareta Norell Bergendahl.
Försöket med korttidsdagis finansieras delvis genom Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, och ska pågå under tre år.
Tid: Fredag 7 september kl. 14.00
Plats: Quottis lokaler, Teknikringen 14 bv, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Mer information
Anders Lundgren, förvaltningschef KTH, 08-790 7222, alund@admin.kth.se
Margareta Norell Bergendahl, 08-790 8068, maggan@kth.se
Det är välkänt att vissa personer har en benägenhet för att få urinvägsinfektioner gång på gång. Ofta börjar infektionerna redan i barndomen. I allvarliga fall leder de till njurbäckeninflammationer som på sikt kan skada njurarna så svårt att patienten kommer att behöva dialys eller njurtransplantation.
Läkarna har länge önskat sig ett sätt att tidigt kunna hitta den lilla grupp som är i riskzonen för njurbäckeninflammation.
Kunde man det, så skulle inte alla barn med urinvägsinfektioner behöva få samma noggranna och ibland obehagliga undersökningar, utan dessa och en eventuell förebyggande behandling skulle sparas till dem som verkligen behöver det.
– Många forskargrupper har länge letat efter en genetisk bakgrund till sjukdomen. Vi har nu hittat en gen som skulle kunna användas som en riskmarkör och ett sätt att sålla fram den känsliga gruppen, säger forskaren Ann-Charlotte Lundstedt och professor Catharina Svanborg.
Den aktuella genen tillverkar ett protein som ingår i immunförsvaret. Det styr både de vita blodkropparnas vandring till njuren och deras arbete med att oskadliggöra infekterande bakterier.
Att genen skyddar mot njurbäckeninflammation har lundaforskarna tidigare visat i djurförsök. Nu har de också i studier av barn och vuxna med återkommande njurbäckeninflammationer visat att förändringar i just denna gen är mycket vanligare hos njurpatienterna än hos friska kontrollpersoner.
– Vi såg också att även patienter utan genförändringar har låga nivåer av detta protein. Därför skulle en kombination av en genundersökning och en proteinmätning kunna vara ett bra sätt att hitta dem som är mest i riskzonen, menar Catharina Svanborg.
Lundaforskarnas rön har publicerats i den internationella webbtidskriften PLoS ONE, se länken.
Kontaktinformation
Mer information Catharina Svanborg, tel 0709-42 65 49 och Catharina.Svanborg@med.lu.se,
eller Ann-Charlotte Lundstedt, 070-304 11 03 och Ann-Charlotte.Lundstedt@med.lu.se.
Cecilia Arving vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap har studerat 179 nyopererade bröstcancerpatienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under åren 1998-2002. En del av patienterna erbjöds individuella psykosociala stödsamtal med antingen en psykolog eller en specialutbildad onkologisjuksköterska, medan andra enbart fick den standardvård som ges vid onkologkliniken.
– Tidigare har den här typen av stödåtgärder främst utförts av psykologer, men i Sverige finns inte speciellt många psykologer anställda inom cancervården, förklarar Cecilia Arving.
Hennes avhandling visar dock att sjuksköterskor kan vara lika bra som psykologer på att ge individuellt stöd, och att detta kan vara ett alternativ ifall man vill införa psykosocialt stöd i standardvården av bröstcancerpatienter.
De sjuksköterskor som höll stödsamtalen inom projektet fick, förutom en specialutbildning, också kontinuerlig handledning under projekttiden. De patienter som erbjöds stödsamtal träffade sjuksköterskan eller psykologen vid ett eller flera tillfällen beroende på behoven. Effekterna av stödsamtalen utvärderades med hjälp av frågeformulär som patienterna fick fylla i vid sju tillfällen under en tvåårsperiod, dessutom har Cecilia Arving studerat sjukskrivningar och vårdutnyttjande bland patienterna.
– Patienterna var mycket nöjda med samtalen oavsett om de träffat en sjuksköterska eller psykolog. De patienter som hade fått tala med en sjuksköterska ansåg sig rentav ha mer nytta av samtalen när det gällde diagnos- och behandlingsrelaterade problem än de som hade talat med en psykolog, berättar hon.
I likhet med tidigare studier visar avhandlingen att stödsamtal är av stor nytta för patienten. Hos de patienter som erbjöds samtal steg den hälsorelaterade livskvaliteten snabbare än hos dem som enbart fick standardvård, och även stressymptomen minskade snabbare. Stödsamtalen var dessutom relativt billiga att genomföra.
– Kostnaden var ca 5000 kr per patient, vilket är lite jämfört med vad cancerbehandlingen kostar, säger Cecilia Arving.
Cecilia Arving kommer från Hallstahammar i Västmanland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cecilia Arving, 018-471 34 98, 070-534 10 21, e-post: cecilia.arving@pubcare.uu.se
I Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt (Dialogos Förlag) samlas trådarna ihop från de debatter som förts om Sveriges hållning då den nazistiska regimen dominerade Europa. Här medverkar ett stort antal historiker – men också andra forskare och författare som intresserat sig för svenskt 1930- och 1940-tal.
De granskar samlingsregeringens politik och tidningarnas linje liksom näringslivets etiska dilemman. De diskuterar akademikers och fackföreningars ställningstaganden och det svenska agerandet gentemot flyktingar, krigsförbrytare och Förintelsens offer.
Neutralitetspolitiken tecknas i både ljusa och mörka färger. Författarna har olika uppfattning om Sveriges eventuella skuld. Men gemensamt för dem är att de tydligt argumenterar för sina ståndpunkter. På så sätt ges en möjlighet för läsaren att själv ta ställning.
Sverige och Nazityskland är också en bok om moral och historieskrivning. Bör vi sätta oss till doms över historiens aktörer? Bör framtida beslut påverkas av gårdagens misstag? Går det över huvud taget att lära av historien?
Redaktörerna Lars M Andersson och Mattias Tydén är båda historiker och har tidigare publicerat böcker om antisemitism, rasism och Förintelsen.
Sverige och Nazityskland utkommer på Dialogos Förlag den 10 september 2007.
_____________________________________________________________________________
För mer information, vänligen kontakta
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se
Kontaktinformation
Lars M Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 15 38
Mattias Tydén, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, tel: 08-402 12 37
Dialogos Förlag: dialogosforlag@comhem.se
Mattias Tydén nås på
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Resultaten publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften British Journal of Sports Medicine.
– Hittills har neuropsykologiska tester och röntgenundersökningar inte kunnat ge ett entydigt svar på frågan om fotbollsnickning kan ge bestående hjärnskador. Vår forskargrupp har tacklat frågan från ett annat håll och istället mätt olika neurokemiska markörer i ryggmärgsvätskan, säger Henrik Zetterberg, docent i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
I studien fick ett tjugotal amatörfotbollsspelare nicka en boll på ett sätt som liknade ett vanligt hörninlägg. En vecka efter träningspasset tog forskarlaget prover från fotbollspelarnas ryggvätska för analys.
– När nerver och stödjeceller i hjärnan skadas frisätter de sig olika proteinmarkörer som kan mätas i ryggvätskan, men vi kunde inte se några tecken på att nickarna orsakat hjärnskada, säger Henrik Zetterberg.
Hälften av spelarna i studien genomförde 10 godkända nickningar medan resten nickade bollen 20 gånger. Forskarna kunde inte se någon skillnad mellan de fotbollsspelare som nickade dubbelt så mycket som de andra och inte heller vid en jämförelse mellan nickare och en matchad kontrollgrupp som inte nickat.
– I en genomsnittlig match nickas det kanske totalt sex gånger, så i vår studie överdoserade vi antalet nickar. När vi ändå inte ser några tecken på hjärnskada i ryggvätskan så är det nog ingen fara att nicka, säger Henrik Zetterberg.
I en tidigare studie lät samma forskarlag amatörboxare genomgå ett liknande test. Då hittade de markörer i ryggvätskan som visar att hjärnan skadats.
– Det är betydligt mindre krafter som påverkar hjärnan i samband med nickar jämfört med serier av slag mot huvudet. Sannolikt beror det på en kombination av mindre rörelseenergi och en större möjlighet att stabilisera huvudet när man nickar en boll jämfört med boxning, säger Henrik Zetterberg.
Tidskrift: British Journal of Sports Medicine
Artikelns titel: No neurochemical evidence for brain injury caused by heading in soccer
Författare: Henrik Zetterberg, Michael Jonsson, Abdullah Rasulzada, Cornel Popa, Ewa Styrud, Max Albert Hietala, Lars Rosengren, Anders Wallin och Kaj Blennow
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon: 070-860 37 55, e-post: henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Camilla Kylin har i sin avhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, studerat anställda som under cirka en dag i veckan arbetar på distans. Avhandlingen belyser flexibla arbetsformer, utsuddade gränser i tid och rum, liksom distansarbete ur ett stress- och hanteringsperspektiv och konsekvenser för individer.
– Struktur och gränsdragande blir viktigt, dels för att skapa struktur och ordning, men även för att skapa legitimitet för distansarbetet, och slutligen för att efter arbetsdagens slut återhämta sig i hemmet, säger Camilla Kylin.
Historiskt sett med utgångspunkt i bondesamhället, har förhållandet mellan arbete och privatliv och rollen av gränser mellan dem genomgått förändringar menar Camilla Kylin.
– Från att ha präglats av en cyklisk karaktär, där gränser utgjordes framförallt av naturens lagar såsom regn, skördetid med mera, har teknikens utveckling bidragit till att många kan arbeta när som helst på dygnet, och många individer upplever ökade krav både i arbete och i privatliv. Flexibla arbetsformer som distansarbete öppnar upp möjligheter för att ta itu med krav och önskemål i privatliv, men de kan även innebära risker som bland annat ökad press att utnyttja flexibiliteten effektivt nog. De kan också medföra svårigheter att koppla av från arbetet.
Studierna visar att arbete och privatliv kan ha både negativ och positiv inverkan på varandra. Dock tycks arbetet inkräkta oftare på privatlivet än tvärtom.
– De som upplevde en konflikt mellan arbete och privatliv uppgav lägre livstillfredsställelse medan de som däremot rapporterade positiv inverkan uppgav högre livstillfredsställelse och bättre återhämtning, säger Camilla Kylin.
Ett problem som uppkom var att distansarbetet visade sig ha bristande legitimitet bland omgivningen. Distansarbetarna upplevde ofta en misstro från sin privata omgivning att de verkligen kunde arbeta lika bra i hemmet som på arbetsplatsen. Som svar på denna misstro tycktes gränsdragandet bli viktigt. De fick till exempel markera i samtal att ”de inte bara är hemma utan de faktiskt arbetar hemma”.
– Även organiseringen av sitt arbetsrum och sin arbetstid tycktes fungera som en legitimeringsprocess, det vill säga för att göra det mer legitimt att arbeta i hemmet, berättar Camilla Kylin.
I avhandlingen diskuteras även frågor om gränsdragningens betydelse för individen och omgivningen i tidevarvet av teknikens nåbarhet.
Avhandlingens titel: ”Coping with boundaries – A study on the interaction between work and non-work in home-based telework”.
Disputationen äger rum den 7 september.
Ytterligare information
Camilla Kylin. doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-9694948, e-post Camilla.Kylin@fhs.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se eller tfn 08-164090.
Stora svängningar i blodsockernivån kopplas alltmer samman med risk för åldersdiabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför kan resultaten ge värdefull information för att skräddarsy en ny generation fullkornsprodukter med lågt GI som kan motverka dessa s k vällevnadssjukdomar. De skulle också kunna ha gynnsamma effekter på korttidsminne och mental prestationsförmåga.
– Det är känt att en kolhydratrik frukost med lågt GI kan dämpa blodsockerstegringen efter lunch. Men mina resultat visar att lågt GI i kombination med rätt mängd s k odigererbara kolhydrater, d v s kostfiber och resistent stärkelse, kan göra blodsockernivån låg och jämn upp till tio timmar och därmed även efter middagen, berättar Anne Nilsson, doktorand vid enheten för Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, och författare till avhandlingen.
Försöken visade också att man på liknande sätt kan minska blodsockerhöjningen efter frukost genom att äta rätt spannmålsprodukter kvällen innan.
Korn uppvisade klart bäst resultat av de fyra sädesslagen. I sina tester använde sig Anne av kokt korn och hela korn i bröd. Men när kornet maldes till gröt blev effekten sämre, eftersom viktiga strukturer då förstördes vilket negativt påverkade både GI och innehållet av resistent stärkelse. Däremot gick det bra att klippa kornet.
I studierna framkom även att rätt spannmål positivt kan påverka det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för ett tillstånd med allvarlig risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I diagnosen ingår bl a förhöjda blodsocker- och insulinnivåer, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och bukfetma. När man äter odigerbara kolhydrater fermenteras (jäses) de i tjocktarmen. Denna bakteriella process visade sig ha gynnsam effekt på en rad riskfaktorer för metabolt syndrom, såsom markörer för inflammation och insulinverkningsgrad. Processen medförde även ökad mättnad.
Anne Nilsson har även studerat sambandet mellan mental prestation och blodsockernivån efter måltid. Försökspersoner fick experimentella frukostmåltider med lågt respektive högt GI, och fick därefter utföra mentala prestationstester. Det visade sig att försökspersoner som ätit låg GI-frukost kunde koncentrera sig bättre och hade bättre arbetsminne (ett slags korttidsminne) än den andra gruppen. I försöken framkom också att friska personer med låg glukostolerans, d v s med högre blodsockerstegring än genomsnittet efter en måltid, generellt presterade sämre.
– Resultaten pekar på att personer som har stora svängningar i blodsockernivå löper större risk att brista i kognitiv förmåga överlag, påpekar Anne Nilsson.
Anne Nilsson försvarar sin avhandling den 7 september kl 9.15 på kemiska institutionen, föreläsningssal B, Getingevägen 60. Välkommen! Läs abstract http://theses.lub.lu.se/postgrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=tec_1220&recordformat=display.
Förklaringar:
Glykemiskt Index (GI) är ett mått på hur snabbt blodsockernivån höjs efter man ätit livsmedel som innehåller kolhydrater. Hur snabbt höjningen sker beror på hur lång tid det tar för kroppen att bryta ner kolhydraterna i tarmen till glukos och sedan ta upp glukosen till blodet. När man ätit produkter med lågt GI stiger blodsockret sakta och insulinpåslaget blir lägre. Mat med låg GI har flera hälsofördelar.
Odigererbara kolhydrater är kolhydrater som inte bryts ner i tunntarmen, utan når tjocktarmen där de blir näring åt tarmens bakterier. Då startar en jäsningsprocess där det bildas olika komponenter, t ex kortkedjiga fettsyror. Anne Nilssons studier visar att komponenter som bildas under jäsningsprocessen kan komma ut i blodet och påverka blodsockerreglering och mättnadskänslan positivt, och även bidra till att sänka det inflammatoriska tillståndet i kroppen, vilket i sin tur kan leda till en minskad risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Anne Nilsson, doktorand Industriell Näringslära och livsmedelskemi, 046-222 95 34, 0702-744 300, Anne.Nilsson@appliednutrition.lth.se eller Inger Björck, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi och verksamhetsledare, Functional Food Science Centre, 046-222 97 38 Inger.Bjorck@appliednutrition.lth.se
Överläkaren Birger Forsberg har under många år arbetat med internationella hälsofrågor och har framför allt intresserat sig för diarrésjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten i diarré bland barn har minskat under de senaste trettio åren, men fortfarande uppskattas diarréer ligga bakom flera miljoner dödsfall bland små barn varje år.
– Min forskning visar att runt 1,5 miljoner barn kan räddas årligen om de får rätt behandling när de drabbas av diarré, säger Birger Forsberg.
Redan under 1980-talet tog Världshälsoorganisationen (WHO) initiativet till ett speciellt program för att minska barnadödlighet som orsakades av diarrésjukdomar. Man uppskattade då att cirka två tredjedelar av alla dödsfall i diarrésjukdom berodde på häftiga, vattniga diarréer och akut uttorkning. Därför ville man framför allt arbeta för en ökad användning av vätskeersättningslösningar med tillsatser av socker och salter, och tillförsel av en ökad mängd vätska. Rekommendationerna införlivades i de flesta länders nationella hälsoprogram och aktiva informationsinsatser drevs via WHO, UNICEF och nationella myndigheter. Användningen av den rekommenderade behandlingen med vätskeersättning eller extra tillförsel av vätska har ökat men inte så mycket som önskat. Ännu på 2000-talet står fler än 200 miljoner barn utan denna behandling när de insjuknar i diarréer.
– På 1970-talet när vätskeersättning fick sitt medicinska genombrott som behandling vid diarré trodde ingen att det skulle bli så svårt att sprida dess användning, säger Birger Forsberg.
Birger Forsberg diskuterar i sin avhandling flera faktorer som kan ha bidragit till att en internationell satsning av det här slaget inte fått full genomslagskraft. Viktig information når inte ut till alla hushåll. Krafter inom vårdkedjan verkar i olika riktningar, för och emot behandling med vätskebehandling. Tänkbart är också att man i en familj med knappa resurser inte har möjlighet att ta hand om det sjuka barnet på ett tillräckligt bra sätt – även om kunskapen finns.
– Att ge vätskebehandling till ett barn med svåra diarréer innebär en kontinuerlig sysselsättning dygnet runt i den mest akuta fasen, ett krav som kan få stå tillbaka för andra prioriterade sysslor i många resurssvaga hushåll. Man måste också inse att diarréer hos barn i många områden är lika vanligt som lite snuva är hos barn i Sverige, säger Birger Forsberg.
– Insatser med vätskeersättning är inte särskilt kostsamt. Det krävs nu kraftansträngningar för att förbättra omhändertagandet av diarrésjuka barn och minska barnadödligheten i diarrésjukdomar, tillägger han.
Avhandling:
Diarrhoeal diseases in low- and middle-income countries
Disputationen sker den 7 september 2007, klockan 13.00 i Aulan, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Överläkare Birger Forsberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Telefon: 073-966 1370
E-post: Birger.Forsberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Under 2006 utförde chalmersforskarna Johan Mellqvist, Jerker Samuelsson och Claudia Rivera mätningar i Houston, Texas.
Där hjälpte de miljömyndigheterna att uppskatta hur mycket gasformiga miljöföroreningar (kolväten, kväveoxider och svaveloxider) som läcker ut från ett stort antal raffinaderier och petrokemiindustrier.
Projektet ingår i en större kampanj där amerikanska forskare försöker förstå hur man ska kunna minska den fotokemiska smog som ofta förekommer i Texas.
Tidigare flygmätningar av forskare från amerikanska meteorologiska institutet, NOAA, visade att de industriella utsläppen av flyktiga kolväten i Texas verkade vara 20-50 gånger högre än vad som rapporterades från industrin. Detta ville man undersöka närmare.
Resultaten från mätningar visar att industrierna längs fartygskanalen I Houston, släpper ut 2.5 ton av reaktiva kolväten, eten och propen, samt 12 ton av andra kolväten, alkaner, per timme. Dessutom släpper de ut ca fem ton av både SO2 och NO2.
För kolvätena motsvarar detta tio gånger mer än vad som rapporteras till miljömyndigheterna från industrin, medan värdena för både kväveoxider och svaveldioxider stämmer bättre. De är dubbelt så stora som än vad som rapporterats. Mätningarna stämmer även med uppskattningar gjorda från flyg av NOAA.
Industrierna uppskattar generellt sina utsläpp med hjälp av två standardmetoder som är framtagna av amerikanska naturvårdsverket.
Dessa är baserade på schablonberäkningar med ett visst inslag av mätning. I Europa har man på senare tid börjat tillämpa den amerikanska beräkningsmetoden, med undantag för Sverige där man en längre tid mätt utsläppen med den metod forskarna nu tillämpat i Texas. Mätmetoden heter Sol Ockultations Flux, SOF. Sålunda är det troligt att de stora skillnader man funnit i Texas även återfinns i Europa, med undantag då för Sverige.
Resultaten från chalmersforskarnas studie presenterades i början av juni på en workshop i Austin, Texas och en rapport har precis färdigställts. Den stora skillnaden mellan mätningarna och de rapporterade värdena förbryllar de amerikanska miljömyndigheterna och man kommer nu att tvingas gå vidare med vidare studier.
Chalmersgruppens metod är den enda som direkt kan uppskatta hur mycket gas som läcker och orsakar utsläpp i en så pass komplex miljö som de stora industrierna i Texas. Därför efterlyste NOAA ett samarbete.
– Även om metoden är ganska ny så har vi har jobbat i några år med det här. I Sverige bedrivs redan övervakning av alla Sveriges raffinaderier och vissa petrokemiindustrier med vår mätmetod. Det känns nästan som en slags examen att komma ut i stora världen också, säger Johan Mellqvist, som är projektledare.
I mätmetoden, som kallas Sol Ockultations Flux, SOF, används ljus och optisk analys. Det är vanligt också i många andra fjärranalysmetoder för att mäta luftföroreningar, men här är det solljus istället för laserstrålar. Spektra av solen mäts, och ur dessa uppskattas hur mycket gas som finns längs solljusets väg.
Den stora finessen är att mätningen görs med en bil som kör runt anläggningen och bildar en tänkt ”box”. På så vis får man direkt kontroll över hur gasen går in och ut.
– Vi kan se alla molekylerna från solen och ned till mätinstrumentet. Det enda som behöver läggas till är hur mycket det blåser och vart. Om man mäter stillastående från en punkt till en annan är det mycket svårare att avgöra mängden utsläpp och varifrån de kommer, säger Johan Mellqvist. Osäkerheten i mätningarna skattas till 35 procent.
Flera tillämpningar är tänkbara för metoden. Exempelvis har forskargruppen använt samma princip vid tester av vulkanvarningssystem och för mätningar i stora städer, till exempel Mexico City.
Kontaktinformation
Projektledare Johan Mellqvist, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Tel: 031-772 48 55, 0703-08 87 77
johan.mellqvist@chalmers.se
Bild för publicering finns, kontakta Johan Mellqvist eller, Ann-Kristine Nordin Informationsavdelningen, tel 031-772 2565,
akno@chalmers.se
Peter Gudmundson, 52, finns i dag i toppen av den akademiska ledningen för KTH, som fakultetens prodekanus. Rollen som tilltänkt rektor ser han som en stor utmaning som fyller honom med både respekt och tävlingslust, gammal elitidrottsman som han är.
– Jag är förstås mycket glad över att bli föreslagen och känner mig oerhört sugen på att få leda arbetet med att utveckla KTH vidare till ett internationellt tekniskt toppuniversitet. Jag vet av erfarenhet vilken fantastisk samlad kompetens som finns på KTH. Tillsammans med våra duktiga studenter är det en stadig grund att bygga vidare på. För min egen del gör många år på KTH – som student, forskare och ledare – att jag har god inblick i och förståelse för många delar av verksamheten, säger han.
Efter att KTHs förre rektor Anders Flodström utsågs till universitetskansler i våras, har nomineringsprocessen varit snabb och effektiv med många högt kvalificerade sökanden. En helt enig styrelse står bakom nomineringen av Peter Gudmundson.
– Avgörande för styrelsens beslut var Peters bredd. God inblick i forskningens och utbildningens villkor kompletterar han med både internationell och industriell erfarenhet. Det är också en strategisk satsning att välja en person med många yrkesaktiva år kvar – det ger oss en rektor som kan ta KTH till framtiden, säger Cecilia Schelin Seidegård.
Peter Gudmundson är sedan 1993 professor i materialmekanik på KTH, där han även har gått sin civilingenjörsutbildning i teknisk fysik, och disputerat i hållfasthetslära. Mellan 1993 och 2005 ledde han arbetet på institutionen för hållfasthetslära på KTH, då institutionen utvecklade nya samarbeten med pappersindustrin och det växande området biomekanik.
Fyra år på Brown Boveri i Schweiz följdes av en lika lång period som konsult på ett mindre konsultbolag i Vaxholm under 1980-talet. 1989-1993 var han vd för Swedish Institute of Composites i Piteå. Peter Gudmundson är också nyinvald ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). En erfarenhet av helt annat slag är elitserieishockey i AIK under studieåren på KTH.
Det formella beslutet om ny rektor tas av regeringen under hösten, efter hörande av fakultetsnämnd, studentkår och arbetstagarorganisationerna på KTH.
Kontaktinformation
Kontakt
Cecilia Schelin Seidegård, styrelsordförande KTH, 0705-336605
Magnus Myrén, pressansvarig KTH, 0705-704350
