Att vårt samhälle också påverkas av solens aktivitet och solvinden observerades först av sjöfarare som märkte att kompassnavigeringen ibland fallerade. Att det berodde på att solvinden påverkar jordens magnetfält var det dock ingen som kunde förklara på den tiden.
Vår jord omges av ett skyddande paket av magnetfältslinjer som kallas magnetosfären. Systemet kan liknas vid en lök där jorden är i mitten och de olika lagren skal representerar olika skikt i magnetosfären. På planeter och rymdkroppar som saknar magnetfält, som till exempel månen och Venus, träffar partiklarna i solvinden ytan direkt. Det medför att förutsättningarna för liv är kraftigt reducerade. Det mesta av solvinden som träffar jordens magnetosfär leds förbi utan att komma i kontakt med jorden, vilket i sin tur har stor betydelse för den evolution som skett och sker.
Hursomhelst, även om magnetosfären utgör ett effektivt skydd mot solvinden kan plasma ändå tränga igenom den så kallade magnetopausen, det yttersta lagret av magnetosfären. Genom att följa magnetfältslinjerna tar sig de laddade partiklarna in mot jorden och atmosfären, där till exempel norrsken bildas.
Solvinden kan ta sig igenom magnetopausen på olika sätt. Den mekanism som dominerar kallas för magnetisk återkoppling. Det innebär att det magnetfält som finns lagrat i solvinden samverkar med jordens magnetfält så att de två fälten smälter samman och därigenom formar två nya fältkonfigurationer.
Detta omvandlar magnetisk energi i solvinden till kinetisk energi, vilket medför att plasman accelereras och strömmar in i jordens magnetosfär via plasmastrålar. Magnetisk återkoppling är en central process för överföringen av magnetisk energi till kinetisk energi. Den förekommer i alla rymdapplikationer där två magnetfält stöter på varandra och majoriteten av den forskning som handlar om magnetisk återkoppling behandlar fysiken bakom varför processen sker.
– Syftet med mitt forskningsprojekt är att studera de mer globala effekterna av magnetisk återkoppling på det omgivande plasmat. När processen äger rum förändras strukturen och beteendet radikalt hos solvindsflödet kring det område där återkoppling sker. Detta speglar av sig på dynamiken hos solvinden när den så småningom närmar sig jordens atmosfär, säger Lars-Göran Westerberg.
I doktorsavhandlingen Solvindens växelverkan med jordens magnetfält har Lars-Göran Westerberg använt nyutvecklade teorier tillsammans med datorsimuleringar och mätningar gjorda av Cluster-satelliterna. Cluster är ett projekt mellan de europeiska och amerikanska rymdorganen och består av fyra satelliter som flyger i formation runt jorden.
– Att de är fyra gör mätningarna mycket mer effktiva jämfört med en ensam satellit. Med fyra satelliter går det att samtidigt mäta på olika platser av ett område där återkoppling sker. Genom att studera hur magnetisk återkoppling påverkar den lokala omgivningen får vi en ökad förståelse för hur processen styrs av rådande solvindsbeteende och också vilka konsekvenserna blir inom ett område av flera jordradier från platsen där återkoppling startar, säger Lars-Göran Westerberg.
Förståelse för processen är också fundamentalt vital eftersom den representerar en central energiomvandlingsmekanism inom rymdfysiken och samtidigt är ett direkt resultat av sol/jord-växelverkan som påverkar miljön på jorden.
Lars-Göran Westerberg (f -76) kommer ursprungligen från Svanstein, flyttade till Luleå för att studera och tog sin civilingenjörsexamen i rymdteknik vid LTU 2002. Lars-Göran Westerberg är före detta landslagsman i backhoppning och förbundsdomare i fotboll och ”frilansar” emellanåt som kommentator i backhoppning för Eurosport.
Westerberg ingår också i den nationella forskarskolan i rymdteknik vilken koordineras av Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Lars-Göran Westerberg, tel. 0920-49 12 68, 070-362 93 15, lgwe@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det här framgår av en ny doktorsavhandling av Karl Ljung som varit med och tagit upp borrkärnor på Tristan da Cunha. Borrningarna ingår i ett större projekt kallat Atlantis där man försöker lägga pussel med borrkärnor från torvmossar och sjöbottnar på Grönland, Island, Färöarna, Azorerna, Isla de los Estados på Eldslandet och på Antarktis. Med dessa data från norr till söder försöker forskarna göra sig en bild av hur klimatet växlat i Nord- och Sydatlanten under de 13 000 år som förflutit sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
– Under de första årtusendena efter isavsmältningen blir såväl det norra som det södra halvklotet varmare; inlandsisarna fanns ju i både norr och söder. Men sedan börjar ett ”gungbrädesmönster” att framträda. När det blir kallare i Nordatlanten blir Sydatlanten varmare och får mera nederbörd och vice versa. Det är en hypotes som nu får ytterligare belägg från de borrkärnor vi tagit hem från Tristan da Cunha, säger Karl Ljung.
En av de mest dramatiska klimatväxlingarna inträffade för 8 200 år sedan. Då kyldes Nordatlanten ner av stora mängder kallt sötvatten från issjöar i Nordamerika. På Tristan da Cunha har klimatet vid denna tid blivit varmare och regnigare. Det normala är att sydgående undervattensströmmar i Nordatlanten driver på varma sydatlantiska ytvattenströmmar på deras väg norrut. Men det kalla sötvattnet har stört denna process.
– Man har frågat sig hur långsam en sådan förändring är. Handlar det om tusentals år? Nej, rönen från Tristan da Cunha antyder att förloppet kan vara snabbare. Det kan röra sig om sekler eller rentav några decennier, säger Karl Ljung och tillägger:
– På 1970-talet försämrades t ex torskfisket kring Färöarna på grund av att ytvattnet blev sötare och kallare. Ingen vet varför men det kan ha berott på små störningar i havsströmmarnas cirkulation.
Men varken Karl Ljung eller hans lundensiska forskarkollegor tror på larmen att Golfströmmen helt skulle avstanna som i katastroffilmen The Day After Tomorrow när Nordamerika och Europa drabbas av arktisk kyla. Systemet är för stort och för trögt för att kunna avstanna helt.
Kontaktinformation
Karl Ljung disputerar fredagen den 14 september. Hans doktorsavhandling heter Holocene climate and environmental dynamics on the Tristan da Cunha island group, South Atlantic. Karl Ljung kan nås på tel 046 222 7888 eller 046-397010.
Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta livsstil? Behöver vi alla prylar? Vad är egentligen ett behov?
Välkommen att lyssna när fyra olika forskare diskuterar konsumtion på Formas pressträff!
Tid och datum: 14.00 – ca 15.30 den 19 september. Kaffe och te från kl 13.45.
Plats: Forskningsrådet Formas, Kungsbron 21 För karta se Formas hemsida www.formas.se
Moderator: Marie Sälmark, fd generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Medverkande författare:
Lisa Deutsch – Svensk mat sätter spår i världen
Matproduktionen har blivit alltmer globaliserad. Idag behövs det stora jordbruksarealer utanför Sverige för att odla maten vi äter och för det djurfoder som behövs till svensk kött-, ägg- och mjölkproduktion. Mer än en tredjedel av vår svenska matkonsumtion är beroende av jordbruksmarker i andra länder, skriver Lisa Deutsch som är forskarassistent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Vad betyder det här för oss själva och andra? Hur påverkar våra matval miljön i Sverige och utomlands?
Alf Hornborg – Vi konsumerar andras arbete och landskap
Vad är det egentligen vi konsumerar när vi konsumerar? Vi tänker sällan på att andra människors arbete finns inbyggt i de varor vi köper och att produktionen har påverkat landskapet på andra ställen i världen. Vår ekonomiska och ekologiska räckvidd är mycket mer omfattande än vår etiska räckvidd. Vi måste stärka kopplingen mellan ekonomi och moral, skriver Alf Hornborg som är professor i humanekologi vid Lunds universitet.
Annika Carlsson- Kanyama – Kan man vara både rik och miljövänlig?
Vi kan själva påverka våra koldioxidutsläpp. Men det är svårt att vara både rik och miljövänlig, enligt Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm. Vi bör fundera på hur mycket pengar vi egentligen behöver istället för att åta oss den enorma uppgiften att bli både rikare och mer koldioxidsnåla. Runt omkring oss finns det en massa människor som sitter inne med lösningar på hur man lever ett gott liv med tämligen låga utgifter. De borde vara våra hjältar.
Karin M Ekström – Samlare minskar sopberget och bevarar historia.
Samlandet har många positiva dimensioner. Samlarna minskar sopberget och bevarar kulturhistoria. Men samlingar kräver också utrymme och tar resurser i anspråk.
OSA senast 17 september till Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61
OBS presslegitimation erfordras
Utsläpp som orsakar surt regn sker både från t.ex. skogsbränder och genom mänskliga aktiviteter som kraftproduktion, industrier och transporter. Försurning anses generellt skada biologisk mångfald och funktion i sötvattenekosystem. Detta har observerats både internationellt och i Sverige.
– Men försurningen påverkar den biologiska mångfalden mindre negativt i norra Sverige än i södra Sverige. I södra Sverige försvinner tre gånger så många arter när surheten minskar med 1,5-2,0 pH-enheter, säger Zlatko Petrin.
Ekosystemets funktion verkar däremot inte skilja sig mellan Nord- och Sydsverige. Funktionen har i avhandlingen mätts genom att ta reda på hur effektivt energi frigörs från organiskt material, till stor del löv, som är den huvudsakliga energikällan i små bäckar.
Tidigare undersökningar har indikerat att försurningen pågått naturligt i norra Sverige under flera tusen år. Hur det kommer sig att naturlig försurning är mindre skadlig för den biologiska mångfalden än försurning, som förorsakas av mänskliga aktiviteter, är fortfarande oklart. Enligt en hypotes har organismer som lever i naturligt sura sjöar och vattendrag haft mycket längre tid att anpassa sig till försurning. De har därför utvecklat egenskaper som hjälpt dem att överleva och framgångsrikt fortplanta sig under förhållanden som annars skulle vara skadliga. En annan hypotes betonar den kemiska skillnaden mellan mänskligt förorsakad försurning och naturlig försurning och menar att detta påverkar sötvattensorganismer på olika sätt.
Forskningsresultaten har viktiga konsekvenser för skötseln av naturligt försurade vattendrag i norra Sverige. Ibland har här försurade vattendrag kalkats för att mildra försurningens negativa effekter med avsikt att förbättra sportfisket och bevara den biologiska mångfalden. Kalkningen kan å ena sidan ha lett till vissa positiva effekter för sportfiskebeståndet. Å andra sidan kan den samtidigt ha motarbetat ansträngningarna för att bevara en unik och anpassad fauna, eftersom vi förändrar vattenkemin så att just de organismer som är anpassade till naturligt sura vatten missgynnas.
– Det betyder att vi i praktiken riskerar att skapa ekosystem utan motsvarighet i naturen och därmed misslyckas med att bevara existerande naturliga ekosystem. Kalkning är kanske inte alltid rätt strategi för att bevara vattendrag, särskilt eftersom det finns få miljöproblem i norra Sverige som har att göra med naturlig försurning, förklarar Zlatko Petrin.
Zlatko Petrin kommer ursprungligen från Tyskland.
Lördagen den 22 september försvarar Zlatko Petrin, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln What are the effects of natural versus human-caused acidity on stream species diversity and ecosystem functioning? Svensk titel: Vilka effekter har naturlig jämfört med mänskligt förorsakad försurning på biologisk mångfald och ekosystem funktion i bäckar? Disputationen äger rum kl 10.00 i Lilla hörsalen, KB3A9, KBC. Fakultetsopponent är professor Steve J. Ormerod, Cardiff School of Biosciences, Cardiff University, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Zlatko Petrin
Telefon: 090-786 77 18
E-post: zlatko.petrin@emg.umu.se
I Sahel, och speciellt i Västafrikas semiarida delar, gör ökande variation i klimatet vården av mark- och vattenresurser allt viktigare. Denna avhandling undersökte odlings- och markvårdstekniker för att bibehålla och öka bördighet och produktivitet för bomulls- och majsodling i Burkina Faso. Försök utfördes på gårdar med olika plöjningsregim (årlig plöjning med oxdragen plog eller oxdragen plog / manuell hackning vartannat år) med och utan tillskott av kompost i en växtföljd med bomull och majs på två olika jordar.
Reducerad plöjning resulterade i markfysiska egenskaper som underlättar markgenomluftning och förbättrad lagring av vatten i marken. Tillskott av kompost underlättade markvattnets rörelser i kombination med båda plöjningsregimerna, vilket är viktigt för att undvika erosion och underlätta lagring av grundvatten under regnperioden. Bomullsskörden blev större med reducerad plöjning med tillskott av kompost på båda jordarna jämfört med kontrollbehandlingen, särskilt under torrt år (ej statistiskt signifikant för alla år).
För majs blev skörden större med årlig plöjning och tillskott av kompost jämfört med kontroll på Lixisoljord, medan det på Luvisoljord var reducerad plöjning med kompost som gav högre skörd.
Fredagen den 14 september kl 10.00 försvarar Master of Science Korodjouma Ouattara, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Förbättrad mark- och vattenvård i växtföljd med bomull och majs i västra delarna av Burkina Fasos bomullsbälte (Improved Soil and Water Conservatory Managements for Cotton-Maize Rotation System in the Western Cotton Area of Burkina Faso).
Opponent: professor Holger Kirchmann, institutionen för markvetenskap, SLU.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Korodjouma Ouattara, inst för skogens ekologi och skötsel, tel 090-786 82 82.
E-post: Korodjouma.Ouattara@sek.slu.se
Vår vardagsnatur har bland annat visat sig vara viktig för vår hälsa och vår förståelse av naturen i stort. Naturen och dess värden är i staden intimt knuten till människan och hennes aktiviteter. Avhandlingen bygger på information om de ekologiska effekter olika typer av skötsel och planering har och uppgifter från olika förvaltare om vad som styr deras skötsel. Den ger också en inblick i hur begreppet ekosystemtjänster kan användas för ökad förståelse och bättre förvaltning av stadsnatur.
– Vad det gäller skötsel kan jag visa tydligt att den är betydelsefull. I grönområden som vid första anblicken kan tyckas likartade ger olikheter i skötseln upphov till markanta skillnader i förekomsten av olika djur, något som i sin tur påverkar vilka tjänster dessa grönområden kan förse oss med, säger Erik Andersson.
Många förvaltare verkar ideellt och har ofta glömts bort då man diskuterar strategier för stadsnaturens skötsel. Ett exempel är kolonilottsägare som genom sina odlingar har skapat viktiga livsmiljöer för bin och humlor – miljöer som till och med är bättre än de som finns utanför staden.
– Mina resultat visar bland annat att även små grönområden, inklusive trädgårdar och andra miljöer som inte alltid räknas som “stadsnatur”, kan vara fullt tillräckliga för att bibehålla många naturvärden och ekosystemtjänster – bara de ligger nära varandra, säger Erik Andersson.
Det finns dock stora problem med att ekologiska och administrativa skalor inte matchar varandra, något som nästan alltid inverkar negativt på naturvärdena. Avhandlingen ger förslag på hur man skulle kunna utforma förvaltningen av stadsnatur för att bättre tillgodose och bygga på de ekologiska förutsättningarna, något som blir allt viktigare med dagens globala urbanisering.
Avhandlingens titel: Managing the Urban Greens: Maintaining ecological functions in human dominated landscapes.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Erik Andersson, doktorand vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post erik.andersson@ecology.su.se, tfn 08-164252.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Utländskt namn ger färre kontakter och mindre jobbchanser
I studien analyseras hur arbetsgivare väljer att kontakta arbetssökande ur Arbetsförmedlingens Internettjänst Mitt CV. När två sökande med identiska kvalifikationer jämförs får sökande med utländskt namn färre kontakter från arbetsgivare jämfört med sökande med svenskt namn. Detta leder i sin tur till en lägre sannolikhet att få ett jobb.
– Ett icke-nordiskt namn ger nästan 25 procent färre kontakter. Vissa speciella grupper har det ännu värre, säger Jonas Lagerström som är en av forskarna bakom studien.
Den etniska diskrimineringen är extra stor om den sökande är över 40 år och söker ett yrke som kräver höga kvalifikationer eller domineras av svenska sökande. Förutom etnicitet verkar svenska arbetsgivare använda sysselsättningsstatus och ålder för att sortera sökande. När personer med identiska kvalifikationer och svenskklingande namn jämförs visar rapporten att arbetslösa får färre kontakter än sysselsatta och att äldre får färre kontakter än yngre.
Lönar det sig att lägga sitt CV på Arbetsförmedlingens hemsida?
Att lägga ut sina uppgifter på Arbetsförmedlingens hemsida leder till fler kontakter med potentiella arbetsgivare och det verkar ge resultat:
– Vi ser att sannolikheten att få jobb ökar med antalet kontakter på Mitt CV, säger Jonas Lagerström.
Bakgrund och datamaterial
Vi använder data om cirka 18 000 personer som loggat in på Arbetsförmedlingens tjänst Mitt CV på Internet i december 2004, samt statistik från Arbetsförmedlingens register. Genom att ha tillgång till samma information om de arbetssökande som företagen, kan effekten av bakgrundsfaktorer på sannolikheten att bli kontaktad av ett företag renodlas.
Kontaktinformation
”Diskriminering i anställningsprocessen: resultat från en Internetbaserad sökkanal” (IFAU-rapport 2007:17) är skriven av Stefan Eriksson från Uppsala universitet och Jonas Lagerström, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2007:19. Om du vill veta mer kontakta Jonas på telefon: 070-237 67 00 eller
e-post: Jonas.Lagerstrom@abo.fi.
Omkring 700 gamla fartygsvrak längs Sveriges kuster läcker olja och kemikalier. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd av Preem och StenaBulk inlett en förstudie för att ta reda på hur en vraksanering skulle kunna gå till. Utredningen, som utförs av Chalmers, ska ta fram möjliga saneringsmetoder och kostnader för att tömma vraken på olja. Forskarna ska även ta fram kostnaderna för ett eventuellt större oljespill och uppmärksamma myndigheterna på de konsekvenser ett större läckage olja får för vårt samhälle.
Ett exempel är vraket efter S/S Skytteren som sjönk under andra världskriget. Det ligger på 74 meters djup utanför Lysekil.
Professor Greg Morrisson, Avdelningen vatten miljö teknik vid Chalmers:
– Det finns många vrak utefter den svenska kusten som korroderat så mycket att de nu börjat läcka bunkerolja. Ett exempel vi på Chalmers har studerat är Skytteren. Vraket som troligtvis har 6000 kubikmeter olja i lasten läcker ut 1000 liter per dygn.
Att åtgärda vraken kommer att kosta enormt mycket pengar och man behöver agera i tid och på ett genomtänkt sätt.
– Chalmers och Göteborgs universitet har tillsammans stark forskningskompetens inom området. Ett förslag är att bilda ett nationellt kompetenscentrum för vraksanering i Göteborg, säger Greg Morrison.
Tid och plats: 12 september kl 09.00 – 12.00, Sven Hultins gata 8, Chalmers campus Johanneberg, seminarierum 2003 och 2004.
Program
Inledning, samordning av marin och miljöforskning i Göteborg
Karin Markides, Chalmers rektor, Helen Bergsten, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV
Vraksaneringsprojektet
Ida-Maja Hassellöv Karle, Chalmers Industriteknik, CIT.
Marin forskning i Göteborg
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers.
Anders Marby, internationell koordinator för Alliance for Global Sustainability, AGS.
Marina forskningsinstitutet i Göteborg; Professor David Turner, Göteborgs universitet.
Globala intitiativ
AGS Food and Water program; Professor Greg Morrison
På mötet deltar, Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, forskare från Chalmers och Göteborgs universitet, politiker och representanter från Stena, Preem och länsstyrelsen.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Greg Morrison, tel 031 772 1937
E-post: Greg.Morrison@chalmers.se
Ickespridningsavtalet är ett av de främsta redskapen för att minska kärnvapenhotet i världen men i dag märks flera tendenser till att denna överenskommelse undermineras. Bland annat har Nordkorea genomfört en provsprängning och Iran har inlett tillverkning av uran. Det var Indiens beslut 1996 att i förhandlingarnas slutskede hoppa av provstoppsavtalet för kärnvapen som innebar det första svåra bakslaget i arbetet för att minska kärnvapnens betydelse. I sin avhandling studerar Ulrika Möller varför stater väljer att avbryta säkerhetspolitiska samarbeten och varför Indien valde att hoppa av förhandlingarna.
– Indiens avhopp från provstoppsavtalet kan förstås mot bakgrund av man inte lyckas vinna erkännande för den tidigare etablerade rollen som förespråkare för nedrustning av kärnvapen, säger Ulrika Möller, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Under pågående förhandlingar blev det också tydligt att kärnvapen även i framtiden skulle komma att utgöra en maktfaktor i den internationella politiken på så sätt att de framstod som nädvändiga för att inkluderas i gruppen av de mest betydelsefulla staterna.
Den traditionella bilden inom forskningen är att beslutsfattare i en förhandling strävar efter att upprätthålla fördelar för den egna staten i relation till potentiella motståndare. När en stat inte kan nå sådana fördelar gentemot andra, finns risken att den väljer att avbryta internationella samarbeten. Målet med en sådan strategi är att den egna staten ska ha tillräckliga militära resurser för att kunna skydda landet gentemot potentiella attacker i framtiden.
Ulrika Möllers avhandling tillämpar i stället en modifierad syn på staters säkerhet. Medan forskare vanligen har betraktat en stats säkerhet som en fråga om territoriell integritet utgår Möller från teorier som lyfter fram betydelsen av att vinna erkännande av en specifik roll.
– Enligt detta synsätt kommer stater att söka erkännande av en specifik internationell roll, som ett sätt att främja den egna säkerheten, säger Ulrika Möller. Beslutsfattarnas förväntningar om den egna statens roll i relation till övriga stater är då betydligt viktigare för beslutsfattande än ambitionen att upprätthålla relativa fördelar.
Analysen av Indiens agerande visar att strävan efter erkännande av en viss internationell roll kan utgöra en viktig beståndsdel i en stats beslutsfattande under pågående multilaterala förhandlingar.
Avhandlingens titel: The Prospects of Security Cooperation: A Matter of Relative Gains or Recognition? India and Nuclear Weapons Control
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 november 2003, kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos ulrika.moller@pol.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulrika Möller, tel 031-786 5937(arb), 0733-381972 (mobil)
e-post:.ulrika.moller@pol.gu.se
Magnus Berggren blir första innehavaren av universitetets Önnesjöprofessur. Han driver idag den internationellt ledande forskningen inom bioelektronik och pappersbaserad elektronik vid LiU Norrköping. Professuren finansieras genom en donation på 1 miljon kronor årligen i 15 år från Karl Erik Önnesjös* stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling, ett resultat av kampanjen Forskning & Framtid.
– Det är en stor ära för mig. Donationsprofessurer är relativt ovanliga i Sverige. Det är extra roligt att det genom Holmen finns en stark lokal förankring och att man där varit beredd att satsa på ett så framtidsinriktat område, kommenterar Magnus Berggren.
– Vi är inne i ett spännande skede där verksamheten växer och där jag också tror att vi snart kommer att se olika industriella tillämpningar. Jag var nyligen i Kalifornien där jag mötte ett stort intresse för vår verksamhet från industrin, säger han.
– Magnus Berggren är en forskare med en stark internationell lyskraft. Det man gör i Norrköping runt pappers- och bioelektronik är i absolut världsklass. När Magnus nu tillträder en donationsprofessur innebär det också att vi kan göra en kraftfull ökning av våra insatser inom området och vi räknar med att skapa ett Önnesjös centrum för papperselektronik, berättar Helen Dannetun, dekanus för Tekniska högskolan vid LiU.
– Att stärka och vidareutveckla excellenta forskningsmiljöer ligger i linje med universitetets strategi och det är också vad utbildningsministern efterlyst. Här visar vi att LiU har förmågan till detta, säger hon.
– Det är mycket glädjande att universitet på detta sätt förvaltar donationsmedlen till att ytterligare stärka en mycket framgångsrik forskningsmiljö där ny teknik skapar nya användningsområden för papper. Förmågan att driva framgånsrik tvärvetenskap och förena både svåra grundvetenskapliga och industrirelevanta frågeställningar tilltalar oss, säger Göran Lundin, ordförande i Karl Erik Önnesjös stiftelse för vetenskaplig forskning och utveckling.
*)Karl Erik Önnesjö (1919-2003) var en legendarisk chef för Holmens bruk och under närmare ett halvsekel djupt involverad i strukturomvandlingen av svensk skogsindustri.
Kontaktinformation
Helen Dannetun 0706-481323, helda@tfk.liu.se
Magnus Berggren 0709-783430, magnus.berggren@itn.liu.se
Vid projektering av nya flygplan behöver man kunskap och kompetens inom många discipliner för att fatta rätt beslut om planens komplexa och tätt samverkande system och funktioner. EU-projektet ”Simulating aircraft stability and control characteristics for use in conceptual design” – SimSAC – ska underlätta samordningen av kunskap . Budgeten är 5,1 miljoner euro varav 3,3 miljoner euro från EU-kommissionen.
– Nya flygplan ska uppfylla hårda krav på energieffektivitet, miljövänlighet, flygsäkerhet och höga flygprestanda till låga driftskostnader. Tidigt multidisciplinärt arbete som följs upp genom hela utvecklingsprocessen är ett oumbärligt verktyg, säger Arthur Rizzi, professor vid institutionen för farkost- och flygteknik på KTH, och en av initiativtagarna och koordinator för projektet.
Ett styrsystem med rätt egenskaper är nödvändigt för säker och effektiv kontroll över flygningen. Men i dag brukar styrsystemen konstrueras först efter att flygplanets huvuddrag fastställts, ofta med handboks- och erfarenhetsdata som underlag. Genom att ta med styrsystemet tidigare i utvecklingen ökar man chansen att göra rätt redan från början.
– Upp emot 80 procent av den totala kostnaden för ett flygplans livscykel intecknas under förprojekteringen, så misstag här är dyra. Felaktiga antaganden om stabilitet och styrning ger kostsamma och misslyckade provflygningar. Det kan betyda förluster av prototyper och, i värsta fall, människoliv. För att minimera risken bör multidisciplinära analyser införas tidigt i utvecklingsprocessen, och beslut baseras mer på simuleringar än på empiriska grunder, säger Arthur Rizzi.
För att möta dessa utmaningar samlas nu 17 ledande representanter för den Europeiska akademin och flygindustrin från nio länder i projektet SimSAC. Från Sverige deltar utöver KTH även FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Saab Aerosystems. Initiativet till projektet togs av KTH och EADS (Tyskland), som båda är verksamma inom området att utveckla design och produkter som är “First-time-right”.
– Vi européer måste stärka vår kompetens på området, eftersom Europa halkat efter USA. Även konkurrensen från den växande asiatiska flygindustrin ökar och detta tvärdisciplinära projekt ska hjälpa Europa att återta ledartröjan, säger Arthur Rizzi.
Av 239 flygtekniska EU-ansökningar rankades SimSAC som nummer 6. När projektet slutar i oktober 2009 räknar Arthur Rizzi med att man tagit fram en skräddarsydd miljö för flygplansdesign, med stöd både för hur tester skall utföras och för att ta fram så korrekt beslutsunderlag som möjligt.
Kontaktinformation
Kontakt
Arthur Rizzi, KTH, 08-790 7620, rizzi@kth.se
Kvinnor mellan 23 och 60 år kallas regelbundet för cellprovskontroll. Att delta i dessa kontroller har visat sig ge ett bra skydd mot livmoderhalscancer. Men testmetoden är inte helt tillförlitlig. När en kvinna insjuknar i livmoderhalscancer är den vanligaste orsaken att hon inte deltagit i provtagning, men det händer ibland att även kvinnor som deltagit får cancer.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har gjort en stor studie omfattande 13 484 kvinnor i Göteborgsområdet. Prover togs vid fem olika mödravårdscentraler. Kvinnorna slumpades till att få cellprov taget med den traditionella metoden eller en delvis ny metod. Med den nya metoden, vätskebaserad cytologi, blandar provtagaren upp cellerna i en vätskelösning, i stället för att stryka ut dem på en glasskiva. På laboratoriet processas lösningen i en maskin som framställer en glasskiva med renare bakgrund och som är lättare att bedöma.
I studien blev alla hittade cellförändringar utredda på samma sätt, oavsett provtyp. Efter att kvinnorna blivit utredda med vävnadsprover tagna av gynekolog hittades mellan 40 och 60 procent fler kvinnor med allvarliga förändringar i gruppen som hade provtagits med vätskebaserade cellprov. Alla förändringar av denna svårighetsgrad behandlades sedan med ett enkelt kirurgiskt ingrepp.
– Om cellförändringar hos en kvinna missas finns det oftast fler chanser att hitta dem eftersom förändringarna utvecklar sig långsamt. Men resultatet av studien talar för att fler cancerfall kan förhindras om vi börjar använda denna känsligare metod, säger Björn Strander, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för prevention av livmoderhalscancer vid Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen.
Studien visade också att färre prover behövde kasseras som obedömbara, men att andelen kvinnor som fick genomgå utredning på grund av någon cellprovsavvikelse ökade med från 3,5 procent till 4,5 procent av dem som tar prov.
– När vi nu skaffat oss erfarenheter av metoden ser vi många fördelar på laboratoriet. Proverna är lättare att bedöma och arbetet går fortare. Kvarvarande vätska kan användas för andra laboratorieanalyser, exempelvis virustestning som kan vara ett värdefullt komplement i diagnostiken. Dessutom möjliggörs automatisering av en del diagnostik, något som kommer att bli viktigt i framtiden, säger Walter Ryd, chef vid Cytologlaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den som har lett arbetet med studien.
Studien är i dagarna publicerad på den internationella vetenskapliga tidskriften Cancer Cytopathologys webbplats.
Tidskrift: Cancer Cytopathology
Artikelns titel: Liquid-based cytology versus conventional Papanicolaou smear in an organized screening program: a prospective randomized study
Författare: Björn Strander, Agneta Andersson-Ellström, Ian Milsom, Thomas Rådberg, Walter Ryd
Kontaktinformation
För mer information kontakta: docent Walter Ryd, telefon: 031-342 21 86, 070-85 00 08, e-post: valter.ryd@vgregion.se doktorand Björn Strander, institutionen för kliniska vetenskaper, telefon: 0704-97 22 26, e-post: bjorn.strander@oc.gu.se
EU:s nya ordförandeland Portugal för nu fram sjöfartsfrågorna. Vad innebär det för Sverige, forskningen och sjöfartsnäringen? Gör Sverige tillräckligt för att synas och påverka? Hur ser behoven och de politiska prioriteringarna ut?
Det är några av frågorna som kommer att lyftas vid seminariet om sjöfartens Europa den 14 september.
Medverkande
Åsa Torstensson, näringsminister
Cecilia Malmström, EU-minister
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers
Anna Dubois, vicerektor, Chalmers,
Håkan Friberg, vd Sveriges Redareförening,
Lennart Simonsson, vd och koncernchef Broström, tidigare ordförande i europeiska redareföreningen ECSA.
Program
12.00 Välkommen!
Anna Dubois, vicerektor vid Chalmers
12.05 Sjöfartsforskningens roll för en bättre arbetsmiljö och miljö på haven
Olle Rutgersson, prefekt vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers
12.20 EU och sjöfarten – Från sjösäkerhet till havspolitik
EU-minister Cecilia Malmström
12.45 Svensk sjöfart – en framtidsnäring
Infrastrukturminister Åsa Torstensson
13.10-14.00 Paneldebatt och frågestund: EU:s sjöfartspolitik och svenska prioriteringar
Medverkande: Anna Dubois, Olle Rutgersson, Cecilia Malmström, Åsa Torstensson samt Håkan Friberg, vd för Sveriges Redareförening och Lennart Simonsson, vd och koncernchef Broström och tidigare ordförande i europeiska redareföreningen ECSA.
Moderator: Fredrik Belfrage
Tid: 12.00-14.00
Plats: Lokal Babord i hus Äran, Chalmers Campus Lindholmen. Hörselgången 7. Se karta>>
http://www.chalmers.se/HyperText/karta_lindholmen.pdf
Alla intresserade är välkomna.
Media:
Media är välkomna att närvara under hela seminariet. Vid önskemål om separata intervjuer eller fotografering, kontakta nedanstående:
Presskontakt för hela evenemanget
Sofie Hebrand, Chalmers informationsavdelning
Tel: 031-772 84 64, 0736-79 35 90
sofie.hebrand@chalmers.se
Pressekreterare hos Cecilia Malmström
Elin Gunnarsson
Tel: 08-405 10 00
Mobil: 070-308 44 06
Pressekreterare hos Åsa Torstensson
Kenneth Hultgren,
Tel: 08-405 48 17
Mobil: 070-593 08 77
Gemensamt för hedersdoktorerna är deras långvariga och återkommande kontakter med KTH, varierande i omfattning men av stort värde för forskning, utbildning och erfarenhetsutbyte på olika plan.
Hans M Blix
Hans Blix har studerat juridik både vid Cambridge och vid Stockholms universitet, och disputerade i internationell rätt vid Uppsala universitet. Hans tidiga karriär kännetecknades av internationellt samarbete vid Utrikesdepartementet med tjänster inom svenska nedrustningsdelegationen i Genève och vid svenska FN-delegationen i New York. Han krönte sin UD-karriär som utrikesminister och blev för en bredare allmänhet känd för sitt positiva teknikintresse. Detta teknikintresse och sin stora erfarenhet av internationellt samarbete fick han god användning för då han under sammanlagt 16 år var en mycket framgångsrik generaldirektör för FN:s kärnenergiorgan IAEA, ansvarigt för både verifiering av ”icke-spridning” av kärnvapenteknik och tekniköverföring av fredlig kärnkraftsteknik. Hans Blix har i sitt arbete alltid visat stort civilkurage.
Julia Hirschberg
Julia Hirschberg, professor i datavetenskap, är verksam inom talkommunikation vid Columbia University, USA. Hon tillhör förgrundsgestalterna inom forskningsområdet talkommunikation, och har erfarenhet från forskning både inom industri och inom akademi. I sitt arbete vid AT&T deltog hon i utvecklingen av ett flertal styrda telefontjänster. Julia Hirschberg har bedrivit framstående forskning inom en rad områden med inriktning på människa-människa och människa-maskininteraktion. Hon har speciellt inom området prosodi studerat hur människor utnyttjar andra signaler än språket för att kommunicera fokus, turtagning och emotioner i dialog. Hon har också studerat hur denna kunskap kan utnyttjas inom olika talbaserade tjänster. Julia Hirschberg är ordförande i den världsomspännande International Speech Communication Association (ISCA) sedan 2005. I egenskap av detta har hon ansvar för den årliga konferensen Interspeech som samlar mer än 1 000 deltagare varje år.
John Quigley
John Quigley, professor vid Dept of Economic, Public School of Policy samt vid Haas School of Business Univ. of Calif., USA, betraktas av många som världens främste forskare inom områdena Housing Economics och Urban Economics. Han är väl skolad i matematik och statistik och har producerat över hundratalet artiklar i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter inom nämnda områden samt områden som infrastruktur och samhällsekonomi, segregering på bostads- och arbetsmarknader, ansvarsfördelning mellan stat och kommun m.m. I början av 1990-talet medverkade han i den svenska storstadsutredningen och år 2006 blev han ledamot i IVA. John Quigley har publicerat eller medverkat som redaktör för ett tiotal böcker och är ledamot eller ordförande i ett stort antal internationella vetenskapliga tidskrifter. Han var redaktör för ”The Economics of Housing” som är standardverket inom deldisciplinen Housing Economics. Han har även varit president för REUEA, som är det internationellt ledande vetenskapliga sällskapet i fastighetsekonomi.
Shankar Sastry
Shankar Sastry, professor i elektro- och datalogi och i bioteknik vid UC Berkley, USA, forskar inom områdena autonoma och inbyggda system, datorseende, reglerteknik och hybrida system. KTH har och har haft flera forskningsprojekt inom hybrida och nätverkade inbyggda system tillsammans med honom, samarbeten där både KTH och UC Berkeley har arbetat för att stärka banden mellan universiteten. I dessa projekt har KTH en framträdande roll genom forskning tillsammans med Shankar Sastry och många av hans tidigare doktorander och postdocs, nu vid olika europeiska och amerikanska universitet. Som EU-rådgivare har han aktivt deltagit i utvecklandet av de senaste ramprogrammen. Han är föreståndare för forskningscentret CITRIS (Center for Information Technology Research in the Interest of Society), som består av över 300 professorer och en mängd forskare från mer än 60 företag. Shankar Sastry är en mycket generös forskare och personlighet. Han är en ledare och visionär om hur informationsteknik ska komma samhället till större nytta genom t ex bättre miljö- och hälsovård. Han har en god förebild för unga forskare och tar sig alltid tid för diskussion.
Kontaktinformation
Mer information
Ann Lantz, ordf. i hedersdoktorskommittén KTH,
08-790 6817, alz@nada.kth.se
-Forskningen under LOMROG har varit framgångsrik, särskilt om man ser till det besvärliga isläget i området som vi nu har lämnat bakom oss, konstaterar Anders Karlqvist, expeditionsledare och chef för Polarforskningssekretariatet. Under min mångåriga arktiska erfarenhet har jag aldrig upplevt en värre is att forcera. Utan hjälp av den starkaste isbrytaren i världen, det nybyggda ryska fartyget ”50 let Pobedy”, som hittills har brutit isen framför Oden, hade det inte gått att genomföra vare sig forskningen eller expeditionen till området kring Lomonosovryggen över huvud taget. Nu har halva expeditionstiden gått, och isbrytaren Oden opererar nu själv i isen kring Morris Jesup-platån, sedan ”50 let Pobedy” i fredags påbörjat sin återfärd mot hemmahamnen Murmansk, fortsätter Anders Karlqvist.
Morris Jessup-platån är en undervattensrygg i Arktiska oceanen norr om östra Grönland. Det är ett område av stort intresse för den internationella Arktisforskningen eftersom det finns ytterst sparsamt med data härifrån. Under LOMROG har man här samlat in information om havsbottens utseende och uppbyggnad, samt tagit prover på sediment, vatten och is. Snart fortsätter Oden och LOMROG österut mot Svalbard för en räcka med vattenprovtagningar om hur vattenmassorna i Arktis rör sig och förändras, en viktig faktor för det globala klimatet. Samma undersökningar gjordes under expeditionen Arctic Ocean 1991, även den med Oden, och man gör nu om dem för att spåra och förklara förändringar som kan ha uppstått i oceancirkulationen sedan dess.
Forskarna från det danska kontinentalsockelprojektet har, under den tidigare delen av expedition runt Lomonosovryggen, genomfört undersökningar med seismikutrustning hängande efter Oden genom isen. Totalt fick man in ca 150 km data, från områden där det tidigare helt saknades seismisk data och kunskap om tjocklek och struktur på sedimentlagren på havsbotten. Dessa undersökningar kompletteras med gravimetriska och batymetriska undersökningar från fartyget och från stationer på isen, som ger besked om avvikelser i jordens dragningskraft och vattendjup.
-Vi har framgångsrikt fått möjlighet att testa vår nyutvecklade seismikutrustning under mycket svåra isförhållanden och vi har byggt upp en god grund för fortsatt arbete i Arktiska oceanen. Dessutom har vi haft mycket nytta av det smidiga samarbetet med våra svenska kollegor och med den ryska isbrytaren, säger Christian Marcussen från GEUS, dansk projektledare ombord. I kombination med den övriga forskningen som utförs får vi här helt nya pusselbitar från denna otillgängliga del av Arktis för att bättre kunna förstå den tektoniska utvecklingen i området.
-De högupplösta bilder av havsbotten och dess underliggande sedimentlager som Odens nyinstallerade multibeam-ekolod ger oss, i kombination med sedimentkärnor, visar precis vad forskarna letade efter, berättar Martin Jakobsson, Stockholms universitet. Resultaten bekräftar vår hypotes att det under de tidigare istiderna har funnits enorma shelfisar i Arktis likt de vi idag har i Antarktis, vilket betyder att vi kan komma att få ompröva en del av vår tidigare kunskap om det senaste glacialmaximat då Arktiska oceanen var istäckt.
Polarforskningsexpeditionen LOMROG startade 12 augusti i Tromsö och kommer att avslutas 17 september när Oden anlöper Longyearbyen på Svalbard.
Läs även om LOMROG på www.polar.se/expeditioner/swedarctic2007/index.html Där finns även rapporter och bilder från expeditionen.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av Eva Grönlund, informationssekreterare på Polarforskningssekretariatet, telefon 08-673 97 30, mobiltelefon 070-344 92 51, e-post eva.gronlund@polar.se
Centrum för ekonomisk demografi består av ett 30-tal forskare inom ekonomisk historia, nationalekonomi, samhällsmedicin, socialt arbete och statistik som studerar samspelet mellan befolkning och ekonomi i internationellt och historiskt perspektiv.
Exempel på forskningsområden är befolkningens åldrande och hälsa, invandrarnas ekonomiska och sociala integration, familjebildning, fertilitet och möjligheterna att kombinera familj och arbete, mm (se informationsbroschyr på http://www.ekh.lu.se/ed/publ/CentrumED.pdf).
Centret beviljades 2006 ett prestigefyllt tioårigt Linnéstöd, en ny satsning från Vetenskapsrådet för att finansiera spetsforskning i Sverige. Linnéstödet gjorde det också möjligt att inrätta en forskarskola i ekonomisk demografi för att säkra framtida tillgång på forskare.
Mer information om Centrum för ekonomisk demografi finns på www.ekh.lu.se/ed
Kontaktinformation
För frågor kontakta Madeleine Jarl på telefon 046-2224258 (madeleine.jarl@ekh.lu.se) eller professor Tommy Bengtsson, 046-222 7380.
