Många forskare hävdar att det bara finns en lösning på problemet, nämligen att den mänskliga hjärnan är utrustad med en medfödd inre grammatik som bestämmer vilka strukturella principer som styr språkens form. Åsikten har sina främsta företrädare i Noam Chomsky och de s.k.
generativisterna. Mot en sådan syn står forskare som hävdar att grammatikaliteten hos olika ordföljdsvariationer styrs av principer relaterade till vilken betydelse och funktion ord och fraser har i en mening. Inom sådana teorier anses det ofta att rent strukturella principer inte har någon roll alls.
I John Löwenadlers avhandling diskuteras en speciell typ av ordföljdsvariationer ur ett tvärspråkligt perspektiv med utgångspunkt i engelska och svenska. Löwenadler gör jämförelser med hur situationen ser ut i så skilda språk som isländska, ungerska, det sydamerikanska språket quechua och de västafrikanska språken koromfe och koyra chiini. Dessa jämförelser visar att man måste ta hänsyn både till funktionella och strukturella faktorer för att förklara varför vissa ordföljdsvariationer är möjliga och andra inte är det.
Dessutom visar avhandlingen att strukturella principer inte är något som människan måste ha med sig från födseln utan att vårt språksinne gradvis kan forma ett grammatiskt system, som efter hand blir delvis självgående. Löwenadler menar att det är när meningar bryter mot principer i detta självgående system, som de upplevs som ogrammatiska.
Avhandlingen syftar på detta sätt till att bidra till att öka kunskapen om hur det mänskliga språksinnet fungerar.
Avhandlingens titel: /A Cross-Theoretical Approach to Complementizer-Gap Phenomena/ Disputationen äger rum lördagen den 22 september kl. 10.00
Sal: Lilla Hörsalen, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av John Löwenadler, tel. 0733-727440, e-post john.lowenadler@eng.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
– Individers socioekonomiska status avgör till stor del synen på högre utbildning. Detta gör i sin tur att många högbegåvade individer med låg socioekonomisk bakgrund inte väljer att läsa vidare efter gymnasiet medan mindre begåvade individer med hög socioekonomisk bakgrund genomgår en högre utbildning, säger Camilo von Greiff som den 14 september lägger fram sin avhandling vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Den samhällsekonomiska avkastningen på högre utbildning bestäms delvis av i vilken mån högutbildade individer medverkar till nya innovationer och teknologiska framsteg, som driver på den ekonomiska utvecklingen. Sannolikheten till detta är rimligen beroende av hur begåvade dessa högutbildade individer är menar Camilo von Greiff.
– Om staten vill att dess investering i högre utbildning, som är en väsentlig del av statens utgifter, ska ha en hög avkastning i form av ekonomisk tillväxt är det viktigt att attrahera begåvade individer från mindre bemedlade hem. Det kan därför finnas skäl att införa ett mått av riktade subventioner till dessa grupper, så att deras ekonomiska incitament till högre utbildning ökar på bekostnad av de bättre ställda individerna. Ett alternativ till detta kan vara att förändra intagningssystemet så att det i större utsträckning premierar individer med hög begåvning, säger Camilo von Greiff.
En annan del av avhandlingen rör olika ämnesinriktningars samhällsekonomiska avkastning. Det finns teorier som pekar på att individer med specialistkunskaper är de som främst bidrar till innovationer och förfining av produktionsprocessen. Dessa specialistkunskaper kan fås med en snävt nischad högre utbildning. Å andra sidan kan det i en värld av ökad globalisering och ökat omvandlingstryck vara svårt för blivande studenter att veta vilken typ av utbildning som kommer att leda till arbete på den framtida arbetsmarknaden. Det kan därför vara lockande att välja en bred utbildning, bestående av flera ämnen, för att inte ”lägga alla ägg i samma korg” inför den osäkra arbetsmarknaden. Det kan därför finnas en konflikt mellan blivande studenters vilja att gardera sig och ekonomisk tillväxt.
– Jag visar att staten kan förena dessa mål genom att ge ekonomiskt stöd till de studenter som genomgått en specialiserad utbildning som visat sig vara ”fel” i meningen att den inte resulterar i ett specialiserat arbete. På så sätt ökas antalet studenter som vågar satsa på en nischad utbildning samtidigt som dessa individers vilja till riskgardering inte åsidosätts, säger Camilo von Greiff.
Avhandlingens titel: ”Income Redistribution, Educational Choice and Growth”
Ytterligare information
Camilo von Greiff, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-7522380, e-post Camilo.vonGreiff@ne.su.se
Angiogenes (nybildning av blodkärl) är centralt vid tumörtillväxt. Utan nya blodkärl blir tumörer inte större än 1-2 mm. Angiogenes uppkommer bl a till följd av hypoxi (syrebrist), lågt pH och genmutationer. Hypoxi i tumörer är ofta förenat med metastasering, återfall i sjukdom och sämre prognos. De studier som presenteras här visar något överraskande att ett lågt uttryck av faktorer relaterade till hypoxi och kärltäthet korrelerar till mer aggressiva tumörer och sämre prognos hos patienter med klarcellig njurcancer.
För att överleva i en syrefattig miljö har organismer utvecklat en rad skyddande mekanismer, bl a angiogenes och ökad produktion av röda blodkroppar. Detta regleras via hypoxia-inducible factor (HIF). Vid normala syrenivåer inaktiveras HIF i en process som är beroende av von Hippel-Lindau-genen (VHL).
Njurcancer drabbar 1000 personer i Sverige varje år och 600 personer avlider i sjukdomen under samma period. Om tumören är begränsad till njuren är behandlingen kirurgisk och prognosen god. Om tumören däremot är spridd är behandlingsmetoderna begränsade och prognosen sämre. Medicinsk behandling med hormoner eller immunstimulerande medel har osäker eller kortvarig effekt och cytostatika är inte framgångsrik. I klarcellig njurcancer är HIF-systemet aktiverat till följd av både hypoxi och VHL-mutationer. Celler som saknar VHL får då ett högt HIF-uttryck oberoende av syrenivåer.
Dessa studier bekräftar att kopplingen mellan angiogenes, kärltäthet och hypoxi i tumörer är svårbegriplig. Förklaringsmodeller som inkluderar mutationers påverkan på angiogenes kan antagligen appliceras på njurcancer. Kartläggning av individuella angiogena faktorer verkar tillföra prognostisk information. Dessa kan potentiellt användas för att följa sjukdomsförlopp och bör kunna leda till en behandling som är mer tumör- och individanpassad. Då njurcancer är en tumörtyp med dokumenterad motståndskraft mot cytostatikabehandling är det angeläget att utvärdera angiogeneshämmande läkemedel. Dessa kan få stor betydelse för behandling av patienter med njurcancer.
Johanna Sandlund är född och uppvuxen i Piteå där hon tidigare studerat vid Strömbackaskolan och Framnäs folkhögskolas musiklinje. Hon examinerades från läkarprogrammet vid Umeå universitet 2006 och är nu verksam som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.
Onsdagen den 19 september försvarar Johanna Sandlund, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Angiogenesis in human renal cell carcinoma: hypoxia, vascularity and prognosis. Disputationen äger rum kl 09.00 i Lionssalen, onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Fakultetsopponent är docent Elisabeth Kjellén, Institutionen för kliniska vetenskaper, sektionen för onkologi, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Sandlund på telefon 070-624 43 31 eller e-post johanna_sandlund@hotmail.com.
Proteiner bygger upp kroppens celler och vävnader, och kunskapen om människans arvsmassa har lett till att forskarna idag i stort sett känner till alla de proteiner som kan bildas i våra kroppar. Det är känt att många sjukdomstillstånd kan kopplas till proteinförändringar, därför är det viktigt att öka kunskapen om vilka proteiner som binder till varandra, hur de arbetar tillsammans i cellerna och hur processerna påverkas av olika störningar.
2006 utvecklade Ola Söderberg och hans kollegor vid institutionen för genetik och patologi en ny teknik, in situ PLA (in situ proximity ligation assay), som kunde upptäcka kommunikation mellan proteiner i celler. Nu har forskarna förfinat metoden ytterligare och kan nu se hur proteiner genomgår förändringar inuti en cell.
– Metoden ger bättre möjlighet att verkligen förstå hur proteiner fungerar i cellen och kan visa vad som är fel i sjuka celler, som tex. cancer. Den förfinade metoden har potential att revolutionera cancerdiagnostiken, så intresset för denna metod är mycket stor inom forskarvärlden, säger Ola Söderberg.
Tekniken är känsligare och mer träffsäker än andra tillgängliga tekniker inom molekylär diagnostik och den har redan börjats säljas av Uppsalaföretaget Olink, så förhoppningarna är stora på att den inom en snar framtid kommer att kunna användas inom sjukvården.
Kontaktinformation
Mer information: Ola Söderberg, 018-471 48 68, 070-245 03 72, e-post: Ola.Soderberg@genpat.uu.se
Frågan återfallsbrottslighet är viktig för hela samhället och ständigt aktuell för alla som arbetar med kriminella vuxna eller kriminella ungdomar. Vilka metoder ska vi använda för att minska återfall i brott? Vad fungerar i behandlingen vid våra fängelser och särskilda ungdomshem?
Två av världens främsta forskare inom området professor Don Andrews och professor Paul Gendreau från Kanada kommer till Sverige för att vid flera konferenser berätta om verksamma insatser mot återfall i brott bland unga och vuxna.
VÄLKOMNA TILL PRESSTRÄFF!
Frågorna kan ställas på svenska.
Plats: Klarasalen, Målargatan 1, Stockholm (Essinge konferenscenter)
Datum: Tisdagen den 18 september
Tid: Klockan 09:00
Medverkande: Professor Don Andrews och professor Paul Gendreau.
Bisittare: Svenska experter: Niklas Långström docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, Tove Pettersson, forskningsledare Statens institutionsstyrelse, Kerstin Söderholm Carpelan, forskare, IMS/Socialstyrelsen.
Anmälan sker snarast till Cecilia Sandahl, presschef SiS (för kontaktuppgifter se nedan).
Don Andrews är professor emeritus i psykologi vid Carleton University i Ottawa, Kanada. Han är en av de riktigt stora portalfigurerna i den internationella What Works-rörelsen, d.v.s. det vetenskapliga koncept som visar att rätt behandling av lagöverträdare faktiskt fungerar. Paul Gendreau är professor emeritus i psykologi vid universitetet i New Brunswick i Kanada. Han är också en av grundarna av What Works och tog i likhet med Andrews tidigt upp kampen mot den under 1970-talet förhärskande idén att ingenting fungerar. Polemiken under dessa år var tidvis skarp.
Föreläsningarna arrangeras av Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS/Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
Kriminalvården www.kriminalvarden.se
Statens institutionsstyrelse, www.stat-inst.se
Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet, www.cvp.se
För mer information kontakta:
Kerstin Söderholm Carpelan, forskare, IMS/Socialstyrelsen, tfn: 075-247 33 20, kerstin.soderholm.carpelan@socialstyrelsen.se
Åke Farbring, metod- och programutvecklingsexpert, Kriminalvården, tfn: 08-559 376 08, 0708-39 08 45, ake.farbring@kriminalvarden.se
Tove Pettersson, forskningsledare ungdom, SiS, tfn: 08-453 40 40, 070-515 40 04, tove.pettersson@stat-inst.se
Niklas Långström, docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, tfn: 070-425 41 33
niklas.langstrom@ki.se
Cecilia Sandahl, presschef SiS
Tfn: 08-453 40 56
Mobil: 070-687 32 42
E-post: cecilia.sandahl@stat-inst.se
Två av världens främsta forskare inom området professor Don Andrews och professor Paul Gendreau från Kanada kommer till Sverige för att vid flera konferenser berätta om verksamma insatser mot återfall i brott bland unga och vuxna.
Välkommen till pressträff!
Frågorna kan ställas på svenska.
Plats: Klarasalen, Målargatan 1, Stockholm (Essinge konferenscenter)
Datum: Tisdagen den 18 september
Tid: Klockan 09:00
Medverkande: Professor Don Andrews och professor Paul Gendreau.
Bisittare: Svenska experter: Niklas Långström docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, Tove Pettersson, forskningsledare Statens institutionsstyrelse, Kerstin Söderholm Carpelan, forskare, IMS/Socialstyrelsen.
Arrangörer: IMS/Socialstyrelsen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, SiS, Centrum för våldsprevention, CVP, Karolinska institutet, KI.
OBS! Osa snarast till Cecilia Sandahl, presschef, Statens institutionsstyrelse, SiS, tfn: 08-453 40 56, 070-687 32 42. E-post: cecilia.sandahl@stat-inst.se
Gendreau och Andrews har lång erfarenhet av brottsförebyggande behandling och har genom omfattande forskning, en serie kunskapsöversikter och teoriutveckling starkt bidragit till vår kunskap om hur behandling av kriminellt beteende ska utformas för att minska återfall i brott.
Konferenserna är ett led i strävan att minska glappet mellan vad forskningen kommit fram till och vad som görs i praktiken. Andrews och Gendreau trycker på hur viktigt det är att behandling av kriminellt beteende verkligen baseras på vetenskapliga resultat.
Fakta om forskarna:
Don Andrews är professor emeritus i psykologi vid Carleton University i Ottawa, Kanada. Han är en av de riktigt stora portalfigurerna i den internationella What Works-rörelsen, d.v.s. det vetenskapliga koncept som visar att rätt behandling av lagöverträdare faktiskt fungerar. Hans envisa och banbrytande arbete i början av 1980-talet vände faktiskt den trend som dittills påstått att ”ingenting fungerar” på denna klientgrupp.
Tillsammans med kollegan Dr James Bonta har Andrews skapat en speciell psykologisk skola, ”psychology of criminal conduct” som kommit att utgöra basen för nästan all behandling inom What Works. I korthet går teorin ut på att åtgärder måste anpassas till klientens risknivå, behov och inlärningsstil. Det unika med Andrews och hans kollegers arbete är att det har vilat på strikt vetenskaplig metodik och bevisföring. Idag arbetar många länders kriminalvård med en metodik för att minska återfall som vilar på den grund som Andrews och hans kollegor utvecklat.
Paul Gendreau är professor emeritus i psykologi vid universitetet i New Brunswick i Kanada. Han är också en av grundarna av What Works och tog i likhet med Andrews tidigt upp kampen mot den under 1970-talet förhärskande idén att ingenting fungerar. Polemiken under dessa år var tidvis skarp. Gendreau skrev bl.a. tillsammans med Robert Ross, upphovsmannen till programmet ”Cognitive Skills”, boken ”Bibliotherapy for Cynics”.
Han har förutom sin akademiska karriär också hunnit med att vara fängelsechef och har publicerat böcker och artiklar om dynamiken i fängelser och har särskilt intresserat sig för hur misskötsamhet i fängelser kan förutsägas och minskas. Under slutet av 1990-talet karaktäriserade han frågan om behovet av god implementering av program som ”the forgotten issue”.
Gendreau är en skicklig statistiker och har intresserat sig mycket för tolkning och vidareutveckling av metaanalysen som instrument för att skatta effekter av behandling.
För mer information kontakta:
Kerstin Söderholm Carpelan, forskare, IMS/Socialstyrelsen, tfn: 075-247 33 20, kerstin.soderholm.carpelan@socialstyrelsen.se
Åke Farbring, metod- och programutvecklingsexpert, Kriminalvården, tfn: 08-559 376 08, 0708-39 08 45, ake.farbring@kriminalvarden.se
Tove Pettersson, forskningsledare ungdom, SiS, tfn: 08-453 40 40, 070-515 40 04, tove.pettersson@stat-inst.se
Niklas Långström, docent, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet, tfn: 070-425 41 33
niklas.langstrom@ki.se
Konferenserna ordnas av Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS/Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se
Kriminalvården www.kriminalvarden.se
Statens institutionsstyrelse, SiS www.stat-inst.se
Centrum för våldsprevention, CVP, Karolinska institutet, KI www.cvp.se
Kontaktinformation
Presschef: Cecilia Sandahl
Tfn: 08-453 40 56
Mobil: 070-687 32 42
cecilia.sandahl@stat-inst.se
www.stat-inst.se
I det svenska samhället finns en utbredd uppfattning om att människor och deras möjligheter påverkas negativt av att bo i vissa områden. Men när det gäller politiskt deltagande har det inte någon avgörande betydelse, menar Umeåforskaren Katarina Eriksson.
– Enkelt uttryckt kan man säga att det spelar roll vem du är, men inte var du bor.
Huvudfrågan i hennes avhandling är att undersöka vad som förklarar medborgares politiska deltagande på kommunal nivå. Med deltagande menar Katarina Eriksson att rösta i kommunvalet, kontakta lokala politiker, tjänstemän och media och att delta i manifestationer.
Resultaten tyder på att den plats man bor på inte påverkar medborgares förmåga och vilja att engagera sig i lokalpolitiken. Däremot är individens egen bakgrund viktig.
– Att valdeltagandet är lågt på vissa platser beror på att en hög andel av invånarna är resurssvaga personer som röstar i lägre utsträckning än resursstarka, något som de sannolikt skulle göra oavsett var de är bosatta, säger Katarina Eriksson.
Hon förklarar att om man till exempel tittar på valdeltagande så finns det ofta stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika områden inom en och samma stad. Men om man tittar på individnivå och tar hänsyn till den enskildes bakgrund så försvinner skillnaderna.
– Det här är intressant eftersom man många gånger tar för givet att individen påverkas av den plats som han eller hon är bosatt på. Socioekonomisk segregation antas till exempel ha en negativ effekt på människors politiska engagemang, trots att vi inte säkert vet att det är så.
Enligt Katarina Erikssons avhandling röstar högutbildade, politiskt intresserade och föreningsaktiva i högre utsträckning än lågutbildade, personer med invandrarbakgrund och personer som inte är lika samhällsengagerade. Kvinnor röstar och deltar i manifestationer mer än män, medan män verkar ta fler politiska kontakter än kvinnor. Ju äldre man blir desto mer sannolikt är det att man röstar, medan yngre deltar mer i manifestationer än äldre.
Politiskt intresse och föreningsengagemang har stor betydelse när det är fråga om att ta politiska kontakter eller att delta i manifestationer, medan att rösta är någonting som man gör mer av vana och medborgerlig plikt. Medborgares uppfattning om möjligheterna att påverka lokalpolitiken påverkar inte om de röstar eller inte. Däremot är personer som känner låg tilltro till kommunpolitiken mer aktiva i kontakter och manifestationer än de som har hög tilltro, vilket tyder på att engagemanget kan hänga samman med missnöje.
Avhandlingen bygger på en enkätundersökning som riktats till ett slumpmässigt urval av medborgare i 38 svenska kommuner. Analyserna bygger på jämförelser mellan medborgare bosatta i de aktuella kommunerna, och på två fallstudier av medborgare bosatta i olika stadsdelar/valdistrikt i Göteborg och Umeå.
Katarina Eriksson är född och uppvuxen i Vilhelmina, och arbetar för närvarande som utredare på Brottsförebyggande rådet i Stockholm.
Fredagen den 21 september försvarar Katarina Eriksson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Lawrence E Rose, Institutt for statsvitenskap, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Katarina Eriksson,
Umeå universitet,
tel: 08-401 87 05, 070-726 54 59
e-post: katarina.eriksson@pol.umu.se
Ungefär 13 procent av svenska kvinnor i åldern 20-29 år uppger att de har haft en längre period av samlagssmärta – något som omöjliggör ett normalt sexliv och ofta påverkar hela parrelationen. Majoriteten led av vulvavestibulit vilket kännetecknas av långvarig penetrationsmärta samt tryckömhet i området kring slidöppningen (vestibulum). Forskarna tror att smärttillståndet beror på kombinationen av en rad olika faktorer, både kroppsliga och psykiska, men kunskapen är bristfällig och ingen enkel effektiv behandling finns.
Gynekologen Ulrika Johannesson visar nu i sin doktorsavhandling att p-piller påverkar kroppen på flera sätt som kan öka risken för samlagssmärta. Friska kvinnor som äter p-piller har sänkta smärttrösklar i området kring slidöppningen, ökat antal ytliga blodkärl samt förändrad slemhinneprofil jämfört med friska kvinnor utan p-piller.
– De här kvinnorna är friska och har inga problem med smärta. Men förändringarna i slemhinnan gör möjligen att slemhinnan blir mindre motståndskraftig mot mekanisk stress och att eventuellt mikrosprickor kan uppstå. Detta tror vi, i kombination med den sänkta smärttröskeln, kan bidra till uppkomsten av vestibulit, säger Ulrika Johannesson.
Avhandlingen bekräftar tidigare forskning som har visat att långvarig användning av p-piller kan öka risken för vestibulit. Men Ulrika Johannesson betonar att det inte finns någon anledning att sluta med p-piller om man inte lider av samlagssmärta.
– P-piller är ett mycket bra preventivmedel, men om man äter p-piller och om det uppstår problem med sprickbildningar och smärta bör man kontakta sin läkare eller ungdomsmottagning. Då kan det vara idé att göra ett uppehåll och se om besvären går över, säger hon.
Avhandling: ”Combined oral contraceptives- impact on the vulvar vestibular mucosa and pain mechanisms” (Svensk titel: ”P-pillers effekt på slemhinnan kring slidöppningen samt smärtmekanismer hos friska kvinnor och hos kvinnor med vestibulit”). Avhandlingen läggs fram vid Karolinska Institutets institution på Danderyds sjukhus, Institutionen för kliniska vetenskaper, KI DS. Disputation sker fredag den 14 september 2007, klockan 09.00, Aulan Danderyds sjukhus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Specialistläkare Ulrika Johannesson
Tel: 08-655 50 00
Mobil: 0733-603406
E-post: ulrika.johannesson@ds.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Liksom språket, dräkten och renarna är jojken ett av grundelementen i den samiska identiteten. Berättande jojkar har funnits i Västerbotten och i södra Norrbotten åtminstone fram till 1960-talet. Människor har sin egen vuolle, det vill säga jojk, liksom djur och natur.
– Tidigare forskning har fokuserat på musiken, men jag har intresserat mig för vad man berättar i jojken och i vilka sammanhang den framförs, berättar Krister Stoor. En jojk hör alltid nära samman med en viss, miljö, person eller natur.
I avhandlingen ”Juoiganmuitalusat – Jojkberättelser” visar Krister Stoor att en jojk börjar långt innan sången börjar och kan sluta långt efter. Tal och sång är starkt förknippade med varandra, liksom samspelet mellan jojkare och lyssnare. Det talade ordet har nycklar som är betydelsebärande för innehållet i sångtexten och det underförstådda budskapet. För att förstå behöver lyssnaren kunna koderna som finns i jojken. Jojkaren i sin tur anpassar sig till lyssnaren och situationen.
De jojkar som Krister Stoor har analyserat är insamlade under 1900-talets första hälft och finns nedskrivna och inspelade i svenska arkiv och museer. Fyra olika jojkutövare analyseras i avhandlingen, en femte som jämförelse.
– Jag har strävat efter att ge ett inifrånperspektiv i min analys av jojken, säger Krister Stoor. Genom att teoretiskt utgå från samiska jojkare och samiska författare som beskrivit jojken får man en bild hur jojkutövarna tänker och hur strukturen ser ut i jojkberättelserna.
Sara Maria Norsa, Arjeplog och Nils Petter Svensson, Arvidsjaur, representerar båda en skogssamisk jojktradition där både tal och sång är viktiga ingredienser i jojken. Norsa är en mycket god berättare och hennes jojkar är goda historielektioner om gamla traditioner. Svensson blandar det talade budskapet med det sjungna. När han jojkar sin fader växlar han mellan tal och sång och det blir också en växling i perspektivet i vuollen; när han talar så gör han det utifrån sin fars perspektiv. Vuollen till fadern är ett exempel på en komplex jojk med flera parallella handlingar och motivkretsar som flätas in i varandra. Jojken om Svenssons fader handlar lika mycket om faderns goda hund, Nils Petter Svenssons mor och hur man sköter renar på ett bra sätt. Dessutom ger den en bra bild av relationen inom familjen.
Knut Sjaunja är fjällsame och kommer från Gällivare. Han representerar en mer nordlig jojktradition men hans jojkning påminner starkt om traditionen längre söderut i det att han gör en levnadsbeskrivning. Jonas Eriksson Steggo är från Arjeplog och har också han en episk berättarstil. Om man inte ser jojken som både tal och sång är det i praktiken omöjligt att säga när hans jojkning börjar eller slutar. Hans brorson Jonas Edvard Steggo fungerar i avhandlingen som en jämförelse i traditionen mellan generationer.
Fredag den 21 september försvarar Krister Stoor, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Juoiganmuitalusat – Jojkberättelser. En studie av jojkens narrativa egenskaper.” Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor John Weinstock, Dept. of Germanic Studies, University of Texas-Austin.
Författaren är uppväxt i Kiruna, men har varit bosatt i Umeå sedan 1983. Författaren studerade på Kulturvetarlinjen vid Umeå universitet med etnologi som huvudämne. Sedan 1989 har han varit med och utvecklat ämnet samiska kulturstudier, där han också dagligen undervisar. Författaren är även aktiv på musikscenen som jojkare i gruppen Trio Moivi och som sångare i Björkstakören.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta Krister Stoor 090-786 6998, 070-620 7998 eller krister.stoor@samiska.umu.se
Vår synskärpa avtar snabbt ut mot periferin, och för att se omgivningen skarpt måste vi flytta blicken. Det vi fokuserar på lägger vi också oftare på minnet. Därför borde det vara lättare att känna igen en bild om vi tittar på samma detaljer, som när vi första gången såg bilden. Linus Holm vid Umeå universitet har registrerat och jämfört ögonrörelser hos försökspersoner när olika bilder först instuderas och därefter är möjliga att känna igen.
I ett av Linus Holms experiment fick försökspersonerna först lära sig att förknippa ett antal påhittade bynamn (ex. ”Slöhult”) med olika bybilder. I ett senare test presenterades samma uppsättning namn och bilder, men i hälften av exemplen visades namnen till fel bybild. Försökspersonerna tittade mer konsekvent på bilderna i de ”korrekta” kombinationerna. Linus Holm drar slutsatsen att de förväntningar försökspersonerna fick av att först se bynamnet, påverkade hur de tittade på den efterföljande bilden. Han visar också att ju mer likt ögonen rördes vid de två tillfällena, desto större chans hade försökspersonerna att minnas rätt kombination.
Intressant nog verkar också förväntan påverka blicken innan man är medveten om bildens identitet. Några försökspersoner fick titta på fragmenterade bilder av föremål och djur, mot en bakgrund av liknande meningslösa bitar. Åtskilliga sekunder innan försökspersonerna blev medvetna om djurens och föremålens existens, sökte blickarna systematiskt av konturerna på bilderna. Försökspersonerna tittade alltså på föremål och djur som om de hade sett dem långt tidigare.
Effekten var oberoende av förhandskunskap – oavsett om försökspersonerna visste att bilden skulle innehålla ett lejon eller inte, tittade de systematiskt efter lejonet innan de medvetet såg det. Linus Holm menar att en möjlig tolkning är att försökspersonerna omedvetet återkallat föremålets identitet, något som i sin tur styrde blicken systematiskt mot konturerna.
Fredagen den 14 september försvarar Linus Holm, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Predicerande ögon föregår återkallning: Visuell igenkänning som hypotesprövning. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor David Melcher, Center of Mind and Brain Sciences, Università degli studi di Trento.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Linus Holm,
institutionen för psykologi
Umeå universitet
Tel: 090-786 79 68
e-post: linus.holm@psy.umu.se
– Att inte följa ordinationen kan leda till att behandlingen misslyckas och patienten lider i onödan. Det kan också medföra onödiga kostnader i form av förlorad arbetsinkomst, vårdbesök, sjukhusvistelse och att dyr medicin används fel eller inte används alls, säger Kristin Krigsman vid institutionen för farmaci.
Hennes studie är den första som gjorts på nationell nivå av hur väl svenskarna följer ordinationen när det gäller att hämta ut mediciner. Av alla läkemedel för långtidsmedicinering hämtades 57 procent ut enligt läkarens föreskrifter, men när det gällde läkemedel mot astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) var siffrorna betydligt lägre.
Kristin Krigsman har också studerat patienter som tog mediciner både mot diabetes och mot antingen astma eller KOL, och jämförelsen visar att utköpsmönstren för de båda läkemedlen skiljde sig för samma patient. Patienterna följde läkarens föreskrifter noggrannare när det gällde diabetesmedicinen än de gjorde med astma- eller KOL-medicinen.
Som material till studien har Kristin Krigsman dels samlat in recept manuellt, dels använt sig av ett individbaserat receptregister i Jämtland.
– I fortsättningen kommer det nya nationella läkemedelsregistret i Sverige att ge stora möjligheter att undersöka uttaget av läkemedel och därmed också läkemedelsanvändningen ur ett folkhälsoperspektiv, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristin Krigsman, 08-466 13 18, 070-221 21 59, e-post: kristin.krigsman@gmail.com
I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet lanserar Claes Lundström en teknisk lösning för att enkelt och tillförlitligt utforska osäkerheten i bilden, så att alla medicinskt relevanta alternativ kan tas med i bedömningen.
Den teknik som idag används för att ta fram medicinska 3D-bilder kallas Direct volume rendering (direkt volymåtergivning, DVR). Den medger att objekt på olika djup kan betraktas samtidigt, utan att skymma varandra. Betraktaren kan vrida och vända på bilden och även mäta i den, exempelvis tjockleken på ett kärl.
Det enklaste sättet att arbeta med DVR är att använda programmets förinställning, som på grund av individuella skillnader hos patienterna inte alltid ger den rätta avbildningen. Detta kan leda till felaktiga diagnoser och onödiga ingrepp. Ett exempel är en patient som opererades för en kärlförträngning som syntes på 3D-bilden men som inte fanns i verkligheten. En ännu allvarligare situation är preoperativ bedömning av pulsåderbråck. Om kärlets tjocklek missbedöms kan en felaktig stent sättas in, med risk för patientens liv.
Ett vanligt sätt att försöka lösa problemet är att manuellt justera inställningarna i programmet (ungefär som när man ändrar kontrast och ljusstyrka på teven). Men detta är tidsödande och i vissa fall otillförlitligt.
I avhandlingen föreslås en lösning med flera alternativa avbildningar, baserade på sannolikhetskalkyl, vilket ger läkaren ett objektivt underlag för bedömning. Ett ”förstoringsglas” gör att betraktaren kan fokusera på ett mindre område i bilden.
Claes Lundström disputerar 14 september 2007 kl 13.15 i Berzeliussalen, Campus US. Han är även anställd som forskningschef vid Sectra AB.
Avhandlingen Efficient medical volume visualization – an approach based on domain knowledge är publicerad i Linköping University Electronic Press.
Kontaktinformation
Claes Lundström 0706-055016, clalu@cmiv.liu.se
För att försöka identifiera sjukdomsgener som är involverade i ALS har umeåforskarna i samarbete med holländska och belgiska forskare jämfört DNA-prov från 1337 patienter med icke-ärftlig ALS (sporadisk ALS, SALS) med DNA-prov från 1356 friska personer. Studien är världens hittills mest omfattande på området. Forskarna har sökt efter DNA-varianter som bara finns hos patienterna och inte hos kontrollpersonerna. Efter mycket omfattande analyser har de upptäckt att en sådan variant i genen Inositol 1,4,5-triphosphate receptor 2 (ITPR2) är starkt förknippad med SALS.
ITPR2-genen kodar för ett protein som är viktigt för regleringen av kalciumhalten i nervceller. Proteinet är även involverat i neurotransmission (kommunikation mellan nervceller) och s. k. programmerad celldöd. Analyser av blod visade att genens aktivitetet är högre hos ALS-patienter jämfört med hos friska individer.
Sammantaget pekar detta på att förändringar i ITPR2-genen är en stark kandidat som riskfaktor för att drabbas av ALS. Forskargruppen jobbar nu för att hitta sjukdomsassocierade mutationer i genen. Hur förändringar i ITPR2-genen kan ge ALS är i dag helt okänt. Det kan för närvarande inte bedömas om upptäckten kommer att medföra en ny behandling av ALS.
Den svenska delen av studien har utförts av docent och överläkare Peter M Andersen, molekylärgenetiker Anna Birve och forskningsingenjör Ann-Charloth Nilsson, samtliga vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet.
Studiens svenska del har fått ekonomiskt stöd av Hjärnfonden och Bertil Hållstens stiftelse, Kempestiftelserna, Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Swedish Brain Power, Svenska Läkaresällskapet och Björklunds Fond, och Vetenskapsrådet, ämnesrådet för medicin.
Upptäckten kommer att publiceras i den ansedda tidskriften The Lancet Neurology i oktober månad. The Lancet Neurology är den ledande internationella tidskriften om sjukdomar i hjärnan.
Högupplösta porträttbilder i färg på Peter Andersen och Anna Birve återfinns på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Referens: Michael A van Es, Paul W Van Vught, Hylke M Blauw, Lude Franke, Christiaan G Saris, Peter M Andersen, Ludo Van Den Bosch, Sonja W de Jong, Ruben van t Slot, Anna Birve, Robin Lemmens, Vianney de Jong, Frank Baas, Helenius J Schelhaas, Kristel Sleegers, Christine Van Broeckhoven, John H Wokke, Cisca Wijmenga, Wim Robberecht, Jan H Veldink, Roel A Ophoff, Leonard H van den Berg: ITPR2 as a susceptibility gene in sporadic amyotrophic lateral sclerosis: a genome-wide association study.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Docent, universitetslektor och överläkare Peter M Andersen, e-post Peter.Andersen@neuro.umu.se, telefon 090-785 00 00.
Post doc Anna Birve, e-post anna.birve@neuro.umu.se, telefon 090-785 29 47.
Under de senaste åren har TBE diagnostiserats från nya områden, bland annat kring Vättern och Vänern. Förutom en ökad medial uppmärksamhet kan en förklaring till spridningen av TBE virus infekterade fästingar vara att de följer med flyttande fåglar.
Vid Ottenby fågelstation på Öland insamlades 1155 fästingar från flyttfåglar. Fästingarna analyserades på Smittskyddsinstitutet i Solna efter förekomsten av TBE virus.
I fyra av de insamlade I. ricinus fästingarna hittades TBE virus med hjälp av PCR. En analys av ringmärkningsåterfynd av de fågelarter som bar infekterade fästingar (trädpiplärka, taltrast och rödstjärt) visade på ett ostligt ursprung inkluderande Finland och Baltikum.
Eftersom fästingen sitter fast upp till en vecka när den suger blod kan bärarfågeln flyga en längre sträcka och därmed sprida infekterade fästingar till nya lokaler. Möjligen kan utbredningen och den fläckvisa ökningen av TBE i Sverige förklaras av att flyttfåglar transporterar TBE virus infekterade fästingar till nya områden.
Forskningen är presenterad i en artikeln som är publicerad i Emerging Infectious Diseases och kan läsas i sin helhet via refernslänken nedan.
Kontaktinformation
Jonas Waldenström, Sektionen för Zoonotisk Ekologi och Epidemiologi, Högskolan i Kalmar
jonas.waldenstrom@hik.se
070-201 82 18
Björn Olsen, Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Infektionskliniken, Akademiska sjukhuset Uppsala
bjorn.olsen@hik.se
0480-446125 eller 070-238 49 44
I doktorsavhandlingen Offentliga storkök i det gröna folkhemmet med vilken Sara Alander disputerade den 5 september, visar hon hur förändringar (särskilt med hänsyn till teknologianvändning och -utveckling) inom den offentliga sektorns måltidsverksamhet (till exempelvis skolbespisningar), kan relateras till hållbar utveckling.
– Diskussioner om hållbar utveckling rör ofta den ekologiska hållbarheten, ekologisk mat är ju aktuellt nu, men i mitt arbete har jag lyft fram att hållbar utveckling även innehåller ett ekonomiskt och ett socialt ben och att utvecklingen måste stödja sig på alla tre, säger Sara Alander.
På grund av att måltidsproduktion i offentlig sektor påverkar och berör så många människor får alla teknologiförändringar konsekvenser för många människors vardags- och arbetsliv, och därmed också för den hållbara utvecklingen i socialt och ekonomiskt perspektiv – exempelvis vad gäller hälsa, kreativitet, identitet och delaktighet. Det är viktigt att veta och förstå det när till exempel system för kyld mat, elektronisk handel, menyer och distribution planeras.
– Mitt intresse för just måltidsverksamheten i den offentliga sektorn väcktes av att den tidigare socialdemokratiska regeringen använde sig av uttrycket ”det gröna folkhemmet” och att mycket pengar och intresse ägnades åt infrastrukturella satsningar på resurseffektiviserande teknikutveckling och ekologisk hållbarhet, säger Sara Alander.
– Jag tycker att det är viktigt att visa att den hållbara utvecklingen inte skapas av förmodat fristående teknikutveckling, utan nödvändigtvis åstadkoms av människor, vår förståelse och vårt förhållningssätt. Vi är och måste ha utrymme att vara medskapande i hållbar utveckling.
Kvinnors lågt betalda arbete i offentlig sektor utgjorde en av hörnstenarna i det ursprungliga folkhemmet, i bästa fall kan kvinnors erfarenheter och engagemang i den offentliga sektorns hållbara samhällsbyggande enligt Sara Alander bättre värderas och tas till vara i dag.
– I avhandlingsarbetet har jag med hjälp av feministisk teknovetenskap visat hur kunskapsproduktion och teknologiutveckling sker i komplexa och utspridda sammanhang, på företag och universitet såväl som i den offentliga sektorns storkök. Därför är det väsentligt att överskrida sådana gränser som ofta dras upp mellan exempelvis teknologi, vetenskap, politik och samhälle.
Sara Alander har valt att uppmärksamma hur dessa gränser samverkar i användandet och utvecklandet av teknologier, en uppmärksamhet som behövs för att kunna åstadkomma förändringar som krävs för hållbar utveckling.
Sara Alander är född och uppvuxen i Göteborg och har en civilingenjörsexamen från Samhällsbyggnadsteknik med inriktning samhällsplanering från Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Sara Alander, tel. 070-396 62 63 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink,
tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
