På 70-talet tog jämställdhetsdebatten fart. Utökad barnomsorg och förlängd föräldraledighet innebar en markant skillnad för många kvinnor. Men även långt tidigare fanns perioder då jämställdheten tog språng framåt.
– Framstegen har mycket att göra med kvinnans lönearbete, säger Maria Stanfors. Början av 20-talet är en sådan period då Sveriges ekonomi förändrades och arbetstillfällena inom handel och kontor ökade markant. En annan sådan period var under den allmänna högkonjunkturen efter andra världskriget då en överhettad ekonomi drog in alltfler kvinnor i förvärvsarbete.
Maria Stanfors presenterar sina rön i boken Mellan arbete och familj, som ges ut på SNS förlag. Där ges en bild av det långsiktiga förändringsförloppet i fråga om kvinnors arbete, karriär, utbildning och barnafödande. Ett centralt tema är att belysa hur kvinnor gjort olika val vad gäller arbete och familj under olika tidsperioder och vilka strategier de använt sig av. På olika sätt poängteras betydelsen av kvinnors lönearbete och hur viktigt ett erkännande av kvinnors produktiva arbete är för deras ekonomiska status, men också att vi inte kan förstå kvinnors produktiva roll och position på arbetsmarknaden utan att ta hänsyn till deras reproduktiva roll och position i hushållet. I analysen kombineras historia, ekonomi och demografi vilket ger den bakgrund mot vilken vår nutid och dess problem kan bli tydlig, förstås och förklaras.
Kontaktinformation
Maria Stanfors är fil. dr i ekonomisk historia och verksam som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hon ställer gärna upp för intervjuer och nås på tfn 046-222 08 34, mobil 070-24 99 766, e-post: Maria.Stanfors@ekh.lu.se. För recencionsex ring 08-507 025 46, 0709-75 62 51
“Komplementsystemet” är namnet på en grupp proteiner som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Dessa proteiner kan bland annat skydda mot angrepp av bakterier. Även proteinerna i den sårskorpa som bildas när blodet levrar sig efter en skada har förmågan att skydda mot en bakterieinfektion.
Artur Schmidtchens forskning handlar om att hitta peptider, proteinfragment, från dessa och andra skyddande proteiner och utveckla dem till läkemedel för patienter vars eget bakterieskydd inte fungerar som det ska. Redan i vår ska han testa en gel med sådana antimikrobiella peptider på patienter med böjveckseksem, s k atopiskt eksem.
– Eksem orsakas inte i första hand av bakterier, men vi vet att de allra flesta eksempatienter har mycket mer stafylokocker på huden än friska personer. Kan vi få ner bakteriemängden kanske det kan hindra att nya eksemutbrott sätter igång, hoppas Artur Schmidtchen.
Eksem, ytliga hudinfektioner och bensår är några områden där bakteriebekämpande peptider skulle kunna användas. Ett annat är i samband med sår och operationer.
Infektioner i operationssår är inte ovanliga, och brukar behandlas med antibiotika. Men eftersom allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika är det en metod läkarna skulle vilja undvika. En peptidsalva på sårområdet kanske skulle kunna hålla bakterierna borta och hindra att infektionerna uppstår.
– Jag opererar en hel del, och funderar alltid på hur man ska bära sig åt för att minska infektionsrisken och få en bättre sårläkning, säger Artur Schmidtchen. Han är glad åt att ha fått det lokala Fernströmpriset just med motiveringen att han bedriver “translationell forskning med stor klinisk relevans”, dvs forskning som knyter samman grundforskningens laboratorium med behandlingen av patienter på sjukhuskliniken.
Fernströmpriserna delas ut av Eric K Fernströms stiftelse. Denna delar varje år ut dels ett nordiskt pris på 1 miljon kr till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna, dels lokala priser på 100 000 kr till yngre forskare vid var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige.
Kontaktinformation
Mer information Artur Schmidtchen, 046-2224522 eller 0733-336431, Artur.Schmidtchen@med.lu.se. En artikel om forskningen finns på
Västerlänningar som reste till Nicaragua i samband med den sandinistiska revolutionen 1979 kallades ”Internacionalistas”. Termen finns kvar och används ibland på svenska solidaritetsarbetare som ett sätt att markera att deras närvaro handlar om en gemensam strävan, en kamp för ideal bortom nationella gränser.
Men hur hanterar man att vara en privilegierad svensk när man vill finnas till som en jämlike? Hur berättar man för andra om vad man har gjort och hur berättar man om Nicaragua? Revolution, fattigdom, korruption, naturkatastrofer… Men mer?
En aktuell avhandling i etnologi från Umeå universitet visar att solidaritetsarbetarnas berättelser både utmanar och bekräftar spåren av koloniala arv.
– Boken handlar om hur solidaritetsarbetares skildringar skapar uppfattningar om människor och miljöer i Nicaragua såväl som Sverige, säger författaren Linda Berg. Den visar även på hur svårt det kan vara att upprätta samhörighet när förutsättningarna är så ojämlika.
I avhandlingen analyserar Linda Berg intervjumaterial, rapporter och artiklar av svenska solidaritetsarbetare som har jobbat för social förändring i Nicaragua.
– Jag har intresserat mig för hur de identiteter som förmedlas i informanternas skildringar speglar föreställningar om nationalitet, ras och kön, förklarar Linda Berg. Jag har också studerat hur föreställningarna hanteras inom ramen för en rörelse med ambition att verka för global rättvisa.
Lördagen den 22 september försvarar Linda Berg, institutionen för kultur och medier/Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln InterNacionalistas. Identifikation och främlingskap i svenska solidaritetsarbetares berättelser från Nicaragua. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Beatriz Lindqvist, Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola.
Avhandlingen har utgivits på förlaget H:ströms – Text & Kultur. För recensionsexemplat, vänligen kontakta förlaget, Patrik Tornéus (patrik@hstrom.nu)
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Linda Berg på e-post: linda.berg@kultmed.umu.se eller tel 070-3927800.
Framtider 3/2007:
• Den sårbara kontinenten – Afrikas klimat och samhällsanpassning
De afrikanska samhällena har sedan urminnes tider lärt sig att leva i ett ständigt skiftande klimat. Kan deras historiska anpassningsstrategier hjälpa oss att formulera goda strategier för framtida klimatvariationer och för framtidens samhälle?
Karin Holmgren, professor i naturgeografi, Stockholms universitet
• Kapplöpningen om Afrika
Europas forna ”bakgård” har blivit en eftersökt arena, men kapplöpningen om Afrika behöver inte vara en nackdel för Afrikas folk.
Henning Melber, VD Dag Hammarskjölds Minnesfond, Uppsala
Läs också om
• Det ljusnar för Afrika Ökad skolgång och lägre barnadödlighet kan bidra till ekonomisk utveckling.
Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet samt forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier
• Det gamla havet och de föränderliga öarna – om afrikabilden i Sverige
Mai Palmberg, statsvetare och forskare, Nordiska Afrikainstitutet
• Vart är Afrika på väg? Vår syn på Afrika beror både på vad som händer på kontinenten,
vad vi väljer att se och hur vi gör våra tolkningar.
Birgitta Hellmark Lindgren, chef enheten för publikation och information, Nordiska Afrikainstitutet
Läs mer om Afrikas möjligheter i nya numret
av Framtider, 3/2007
___________________________________________________
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Den primitiva människan som jagar mammutar, den rika godsherren som vilar sig framför eldstaden i sitt slott och affärskvinnan som lutar sig tillbaka i flygplansstolen – trots att de tillhör olika tidsperioder har de alla kunnat dra nytta av förbränning. I slutet av 1800-talet påbörjades systematiska vetenskapliga beräkningar av förbränning. Men redan från förhistorisk tid har människor försökt förstå eldens natur, från persiska elddyrkare till den grekiske titanen Prometheus, som enligt myten gav elden till människorna.
Ett av huvudproblem inom modern förbränningsvetenskap är att beräkna förbränningshastigheten genom att t.ex. ta reda på hur hastigheten påverkas av olika kemikaliska och fysikaliska egenskaper i bränslet och av geometrin i förbränningskammaren. De flesta flammor, t.ex. i bilmotorer och gasturbiner, har en böjd form. Sådana flammor har en större yttre area och de förbrukar därför mer bränsle per del och tid. Som ett resultat av detta utvidgar dessa flammor sig också snabbare än plana flammor. Länge trodde man att ett virvlande flöde var den huvudsakliga faktorn som påverkade flammans snabbhet. Andra, väldigt viktiga fenomen, som flammornas interaktion med väggarna i förbränningskammarna och med ljudvågor utelämnades i många fall.
Arkady Petchenko har tillsammans med sina kollegor studerat dessa och andra fenomen som är relaterade till flammornas dynamik. Deras forskning har baserats på både teoretiska analyser och simuleringar av förbränning. De har visat att virvelrörelser inte är huvudorsaken till att flammor böjs, även om de märkbart bidrar till att öka förbränningshastigheten. Av större betydelse för förbränningshastigheten är dock friktion i förbränningskammarens väggar och interaktion mellan flammor och ljudvågor. Friktion i väggarna leder till att flammorna accelererar obegränsat ändra fram till explosionsögonblicket. Positionen och tiden vid ögonblicket för explosionen har dessutom bestämts. Flammornas interaktioner med ljudvågor kan också öka förbränningshastigheten 20-50 gånger.
Arkady Petchenko undersöker i sin avhandling effekter inom förbränningsteorin som tidigare inte har blivit fullständigt undersökta. Resultaten kan komma till användning vid olika laboratorier och industrier, bl.a. vid viktiga säkertsföreskrifter och vid konstruktion av ottomotorer i bilar, pulsdetonationsmotorer i moderna flygplan och gasturbiner i kraftverk.
Fredagen den 21 september försvarar Arkady Petchenko, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Numerical study of flame dynamics. Disputationen äger rum kl. 13.00 i föreläsningssal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är doktor Leonid Kagan, Exact Sciences Department, Tel Aviv University, Israel.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Arkady Petchenko
Telefon: 090-786 99 85
E-post: arkady@tp.umu.se
Serviceorganisationen Rotary grundades i USA 1905 som en modern yrkesinriktad variant av ett ordenssällskap. I Sverige etablerades Rotary 1926. Organisationen har 1,2 miljoner medlemmar över hela världen, varav 30 000 i Sverige.
Medlemmarna i Rotary representerar, enligt organisationen själv, ett yrkesmässigt tvärsnitt av det samhälle där de verkar. I verkligheten är Rotary dock en sammanslutning för samhällets övre skikt. Yrken som snabbköpskassörska, taxichaufför, pizzabagare och undersköterska finns inte representerade, medan det däremot är gott om direktörer, advokater, professorer och läkare. Den typiske rotarianen är man, gift och har en god inkomst. Genom Rotary får han tillgång till ett informellt nätverk som gynnar hans karriär eller affärsverksamhet.
Det konstaterar Robert Hamrén i sin avhandling som läggs fram vid Tema genus, Linköpings universitet, den 14 september. Han har studerat en organisation som knappast intresserat forskningen tidigare, och han har gjort det utifrån ett köns- och klassperspektiv.
– Vita heterosexuella män i den övre medelklassen granskas sällan, konstaterar han, eftersom de utgör normen i samhället. De utgör en ”kultur utan kultur”. I verkligheten är kön och klass centralt för medlemskapet i Rotary, men det ser de inte själva. De tror sig vara köns- och klassneutrala.
Nu är Rotary inte längre en helmanlig sammanslutning. 1987 dömde USA:s högsta domstol organisationen till att också öppna sig för kvinnor. Fortfarande utgör de dock en liten minoritet av medlemmarna, i Sverige ca 18 procent. I systerorganisationen Inner Wheel är kvinnliga anhöriga till rotarymedlemmar välkomna i omsorgsgivande och stödjande funktioner.
Närvaron av kvinnor i Rotary har dock snarast förstärkt könsmönstren, säger Robert Hamrén. Han beskriver hur kvinnan fortfarande hyllas i sin roll som hemmafru, maka och moder.
– Kvinnorna sägs stå för något annorlunda, för den mer privata sfären, hemmet och de lite mjukare frågorna.
Medlemmarna i Rotary är enligt sin självbild godhjärtade och betydelsefulla samhällsmedborgare. De har framåtanda och höga ideal. De är ärliga, arbetsamma, plikttrogna och har en yrkesmässigt hög etik. Ursprunget till denna rotaryanda finns i en amerikansk affärscentrerad serviceideologi som också uttrycks i Rotarys motto: ”He profits most who serves best”.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Vi är bara några kompisar som träffas ibland. Rotary som en manlig arena”. Robert Hamrén nås på telefon: 070-4712339, e-post: robha@tema.liu.se
Avhandlingen förklarar delvis den skillnad i effektivitet av hormonbehandling som har observerats bland patienter med spridd prostatacancer. I en studie av 918 män med långt framskriden prostatacancer observerades att de patienter som bär på en muterad androgenreceptor har dubbelt så hög risk att dö i prostatacancer jämfört med dem som har en normal kopia. Androgenreceptorn är ett protein som ansvarar för hur androgener (manliga könshormoner) verkar i prostatan.
Resultatet kan hjälpa till att identifiera de män som kommer att ha en begränsad vinning av hormonbehandling. Dessutom kan studien bidra till ökad förståelse om varför hormonbehandling bara har en temporär effekt, samt bidra till utvecklandet av nya behandlingar.
Gener som är involverade i regleringen av androgener visade sig också ha betydelse för risken att insjukna i prostatacancer. Män som bär på flera muterade kopior av dessa gener löper dubbelt så hög risk att insjukna jämfört med de som inte bär på någon muterad kopia.
En prostatatumör är beroende av androgener för att kunna växa och sprida sig. Vid hormonbehandling blockeras produktionen av androgener så att bara en minimal mängd finns kvar i kroppen, vilket leder till att tumören minskar. Efter ett tag utvecklas dock cancerceller som i stort sett klarar sig utan androgener för att sprida sig. När cancern har nått detta stadium är prognosen för patienten väldigt dålig och det finns idag inga behandlingar för androgenoberoende prostatacancer.
Prostatacancer är den vanligaste tumörformen bland män i Sverige. Över 10 000 män drabbas varje år och 2 500 dör av sin sjukdom, vilket gör det till den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män. För att undersöka hur genetiska faktorer påverkar risken för att utveckla prostatacancer och dö av sjukdomen samlades i forskningsprojektet in blod från 2 965 svenska män som diagnostiserades med prostatacancer 2001-2003 samt 1 823 män utan prostatacancer. Med hjälp av DNA-analyser undersöktes om ett antal gener som tros vara inblandade i prostatacancer förekom i större utsträckning bland sjuka jämfört med kontrollgruppen.
Sara Lindström är född och uppvuxen i Umeå. Innan hon påbörjade sin forskarutbildning läste hon Teknisk fysik vid Umeå universitet där hon tog ut civilingenjörsexamen 2004.
Torsdagen den 20 september försvarar Sara Lindström, Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Genetic variation and prostate cancer. Svensk titel: Genetisk variation och prostatacancer. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal Betula, Byggnad 6M, Norrlands universitssjukhus. Fakultetsopponent är professor John Todd, Department of Medical Genetics, University of Cambridge.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1329?=sv.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Lindström på telefon 090-785 47 34 eller e-post sara.lindstrom@oc.umu.se.
Rönen publiceras i den högt rankade medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Medverkande Umeåforskare är Thomas Sandström, Anders Blomberg och Håkan Törnqvist, enheten för lungmedicin, samt Manuel Gonzalez och Stefan Söderberg, enheten för medicin/Hjärtcentrum, samtliga vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Studien, som stötts av Hjärt-Lungfonden, Vägverket och Naturvårdsverket, avslöjar några av de mekanismer som leder till hjärtinfarkt och stroke till följd av trafikrelaterade luftföroreningar. Detta är ett stort problem: Man räknar i Europa med att betydligt fler dör till följd av luftföroreningar än av olyckor i trafiken. Det handlar alltså om många hundra personer i Sverige varje år.
Umeåforskarna har i en speciell exponeringskammare, som möjliggör kontrollerade försök, utsatt försökspersoner för dieselavgaser och tidigare beskrivit dessas negativa effekter i luftvägarna och hur de påverkar tex personer med astma. De senaste åren har gruppen i flera uppmärksammade vetenskapliga artiklar påvisat effekter i blodkärl och blod av dieselavgaser hos friska personer. Det speciella med den aktuella studien är att man undersökt effekterna hos 20 män med känd hjärt-kärlsjukdom. De hade behandlats med PCI (”ballongsprängning”) och hade inte längre några förträngningar av åderförkalkning men var ändå i grunden hjärt-kärlsjuka. De behandlades med fullskalig skyddande medicinering, var besvärsfria och hade helt normalt arbets-EKG utan tecken på kärlkramp.
Efter dieselavgasexponering visade det sig att blodkärlen hos dessa personer inte vidgade sig tillräckligt om ökat blodflöde behövdes, och att de dessutom inte frisatte det blodproppsförebyggande ämnet t-Pa (vävnadsplasminogen aktivator) från blodkärlsväggen i lika stor utsträckning som normalt. Därför fanns en ökad risk för blodproppsbildning, som i sig t ex kan ge hjärtinfarkt. Dessutom uppvisade försökspersonerna under dieselexponering EKG-förändringar tydande på en störning i hjärtmuskelcellernas funktion, såsom vid syrebrist. Eftersom undersökningen gjordes under största möjliga säkerhetskontroll, hade undersökarna sett till att syrebristen inte kunde leda till allvarligare konsekvenser.
Kopplingen mellan luftföroreningar och hjärtsjukdom är starkast när det gäller mycket små luftföroreningspartiklar, mindre än en tusendels millimeter (nanopartiklar), för vilka förbränning av fossila bränslen i fordon är en huvudsaklig källa. Forskarna intresserade sig främst för dieselmotorer, eftersom de genererar 10-100 gånger fler småpartiklar och mer av speciella kolväteföreningar än bensinmotorer. Dieselmotorer är robusta med lång hållbarhet och gamla motorer kan vara särskilt stora källor för partiklar. Dessutom ökar antalet dieselfordon kraftigt.
– Dieselavgaser är en komplicerad blandning av partiklar och gaser, kommenterar professor Thomas Sandström. Innan vi med säkerhet kan argumentera för ökad användning av partikelfilter i fordonens avgassystem måste vi kunna bekräfta att de är effektiva nog att ta bort skadliga effekter och därigenom gynna folkhälsan.
Professor Murray Mittelman, Boston, bedömmer i en ledare i New England Journal of Medicine studiens resultat som att människor med hjärtsjukdom bör vara medvetna om att risken att dieselavgaser kan påverka syresättningen av hjärtat vid ansträngning.
– Eftersom det finns överväldigande bevis för att motion är bra för hjärthälsan, uppmuntrar vi fortfarande hjärtpatienter till regelbunden träning, men helst inte i trafik och miljöer med höga luftföroreningsnivåer.
Professor, överläkare Thomas Sandström, Lungmedicin, tel. 090-785 25 16, 070-5231212, e-post thomas.sandstrom@lung.umu.se
Docent, t.f. universitetslektor, överläkare Anders Blomberg, Lungmedicin, tel. 090-785 22 34, 070-5633663, e-post: anders.blomberg@lung.umu.se
Referens: NL Mills, H Törnqvist, MC Gonzalez, E Vink, SD Robinson, S Söderberg, NA Boon, K Donaldson, T Sandström, A Blomberg, DE Newby: ”Ischemic and Thrombotic Effects of Dilute Diesel Exhaust Inhalation in Men with Coronary Heart Disease”, New England Journal of Medicine, 13 September, 2007.
Kommenterande “Editorial”:
MA Mittelman, ”Air pollution, Exercise and Cardiovascular Risk”. New England Journal of Medicine, 13 September, 2007.
Trötthet är ett vanligt symtom vid kronisk hjärtsvikt. Eftersom de flesta som har kronisk hjärtsvikt är äldre personer kan tröttheten felaktigt betraktas som en följd av åldern. Avhandlingen visar emellertid att personer med kronisk hjärtsvikt har högre grad av trötthet än jämnåriga utan sjukdom i hjärta eller lungor. Denna skillnad mellan grupperna gällde endast för den fysiska dimensionen av trötthet, inte för mental trötthet. En högre andel personer med kronisk hjärtsvikt visade i studien tecken på depression än i jämförelsegruppen, men att skillnaderna var tydligare för de fysiska aspekterna på hälsan. I jämförelse med en grupp personer med symtom och besvär som liknar hjärtsvikt hade gruppen med säkerställd diagnos av hjärtsvikt högre grad av fysisk trötthet och upplevde sämre livskvalitet.
Tröttheten hos personer med kronisk hjärtsvikt medförde bristande förmåga till arbete eller andra aktiviteter. Kvinnorna i gruppen rapporterade högre grad av trötthet än männen. Vid intervjuer med äldre kvinnor med hjärtsvikt beskrev de tröttheten som en påtaglig känsla av orkeslöshet som påverkade hela kroppen på ett annat sätt än deras tidigare erfarenheter av trötthet. Typiskt för tröttheten vid hjärtsvikt var att den ofta var mest besvärande på morgonen och förmiddagen, men också att den kunde komma plötsligt och vara svår att förutse. Detta ledde till svårigheter att planera aktiviteter och till bristande överensstämmelse mellan individens ambitioner och förmåga. Viljan att minska beroendet av andra innebar en daglig kamp mot tröttheten. Slutsatsen i intervjustudien stämde överens med resultaten i avhandlingens kvantitativa studier, där enkäter med olika skattningsskalor användes.
Fynden i avhandlingen understryker vikten av att i sjukvården noggrant utreda vilken betydelse olika symtom och besvär har för den enskilde patienten. Framför allt understryks vikten av att skilja mellan tecken på depression och olika former av trötthet. Åtgärder som kan minska den fysiska tröttheten hos patienter med hjärtsvikt behöver utvecklas och sedan utvärderas utifrån sina effekter på upplevd fysisk och psykisk livskvalitet.
Lena Hägglund, f. Unby, är universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för omvårdnad. Hon är uppvuxen i Hägersten, Stockholm, och har huvudsakligen arbetat i Skellefteå, bl.a. vid grundutbildningen för sjuksköterskor och på senare år inom forskningsprojektet HeartNet. Hon är bosatt i Skelleftehamn, tel. arbete 0910-585 724, e-post lena.hagglund@nurs.umu.se
Onsdagen den 19 september försvarar Lena Hägglund, Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Man måste vila emellanåt – Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt.
Disputationen äger rum kl 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Anna Strömberg, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1322〈=sv
Olika regeringar har de senaste decennierna vid flera tillfällen deklarerat att det mångkulturella samhälle som vi lever i måste återspeglas inom utbildningen. Utbildning på alla nivåer ska främja kulturell identitet, ge kunskap om och respekt för andra kulturer, heter det. Men trots sina demokratiska ideal har flera statliga betänkanden hävdat att skolan är präglad av diskriminering, fientlighet samt orättvis och kränkande behandling av ’de andra’.
– Ett stort problem i dagens mångkulturella skola är att det finns ett glapp mellan den kunskap som existerar inom den interkulturella pedagogiska forskningen och innehållet i dagens lärarutbildning, säger Hans Lorentz som menar att det idag inte finns några klara riktlinjer för hur denna interkulturella pedagogik, som tar hänsyn till mångfalden i klassrummen, ska införlivas i undervisningen.
I sin forskning undersöker och analyserar Hans Lorentz hur talet om det mångkulturella inom utbildning och politik har beskrivits åren 1973-2006. På vilka sätt har man beskrivit likheter eller skillnader? Har det funnits skillnader eller likheter mellan olika tider när man har beskrivit det mångkulturella? Vad är det som har sagts och vad har inte sagts?
Disputationen är på fredag den 21 september på Palaestra, Lundagård, Paradisgatan 2. Opponent är professor Pirjo Lahdenperä och tillställningen startar kl. 10.15.
Kontaktinformation
Hans Lorentz ställer gärna upp för intervjuer. Tala med honom på 046-222 87 35, 0704-74 45 95, eller e-posta honom Hans.Lorentz@pedagog.lu.se
Tre procent av alla infertila par kan inte bli gravida för att kvinnan av olika anledningar inte har någon livmoder. Sedan flera år pågår forskning som ska göra det möjligt att ge kvinnan en ny livmoder genom transplantation.
– Eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde är det viktigt att vi först tar reda på mer om hur livmodern fungerar vid transplantation, säger biologen Caiza Almén Wranning.
När ett organ som ska transplanteras tas ut ur donatorn kan det skadas av syrebrist innan det opereras in i mottagaren. Om organet är skadat ökar risken för att det stöts bort av kroppen. Organet kan också bli inflammerat i mottagaren och i värsta fall kan organet dö.
– Mina resultat visar att livmodern är ett organ som har en relativt hög tolerans mot skador som orsakas av syrebrist. Både kyla och en särskild förvaringslösning kan användas för att skydda livmodern, säger Caiza Almén Wranning.
Analyser av livmodervävnad som kvinnor donerat till forskningen visade att livmoderns muskler fungerade som de skulle om livmodern kyldes i skyddande vätska under 24 timmar. Den hade också kvar sin biokemiska aktivitet.
I studier med får och gris kunde djurens egna livmödrar förvaras i kyla och i skyddande vätska under två timmar och sedan opereras in i djuren. Organen uppvisade bara små skador efter en kort tids kylförvaring. Den skyddande lösningen gjorde att organen skadades ännu mindre. I en annan studie kunde möss som fått en ny livmoder från en genetiskt likadan mus få normala ungar efter transplantationen.
– Det är också ett viktigt resultat av studierna att vi kunde se att dessa experimentmodeller fungerar. Det innebär att dessa djurmodeller är användbara i den fortsatta forskningen kring andra frågor som rör livmodertransplantation, säger Caiza Almén Wranning.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: Surgery and ischemia in utererus transplantation: studies in various experimental models
Avhandlingen försvaras fredagen den 14 september, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Caiza Almén Wranning, biolog, telefon: 073-157 82 43, e-post: caiza.wranning@obgyn.gu.se
Handledare:
Professor Mats Brännström, telefon: telefon: 031-342 22 27, e-post: mats.brannstrom@obgyn.gu.se
I samband med en hjärtinfarkt frisätts hjärtmuskelproteinet troponin, och för att avgöra om patienten har haft en infarkt mäter man idag på de flesta svenska sjukhus förekomsten av troponin med ett blodprov. Kai Eggers avhandling bygger på flera studier där forskarna bland annat har undersökt hur man med hjälp av ny datorteknik kan få ut mer information än tidigare ur dessa blodprover.
Genom upprepade mätningar och med hjälp av speciella datorprogram är det till exempel möjligt för läkarna att redan två timmar efter att patienten har anlänt till sjukhuset med bröstsmärtor kunna bedöma sannolikheten för att han eller hon har haft en hjärtinfarkt. Samtidigt kan man med stor säkerhet säga ifall smärtorna beror på att en större infarkt håller på att utvecklas. Detta innebär också att man snabbt kan slussa patienter vidare till lämplig sjukvård.
– Det här är extra angeläget för hjärtinfarktspatienter, som ofta behöver avancerad övervakning och snabbt insatt läkemedelsbehandling. Men det är även värdefullt för patienter som inte har en infarkt eftersom man då snabbare kan börja leta efter andra orsaker till deras bröstsmärtor, säger Kai Eggers.
Med nya och mycket känsliga metoder för mätning av troponin kan man också upptäcka ifall patienter som nyligen har haft en hjärtinfarkt är i riskzonen för att dö i förtid. I avhandlingen redovisar Kai Eggers en stor skandinavisk studie som visar att upp till en fjärdedel av alla undersökta patienter fortfarande hade förhöjda troponinvärden flera månader efter sjukhusvistelsen, och att de höga nivåerna innebär ökad risk för att dö i förtid.
– Liknande resultat har tidigare påvisats hos patienter med hjärtsvikt, men när det gäller hjärtinfarktspatienter är de här resultaten nya och unika. Genom att mäta troponinnivån och kombinera detta med andra blodprov som påvisar inflammation eller nedsatt hjärtfunktion kan man på ett bättre sätt än tidigare identifiera vilka av patienterna som tillhör riskgruppen, berättar Kai Eggers, men poängterar samtidigt att resultaten behöver bekräftas i framtida studier.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kai Eggers, 018-611 00 00 (arbete, växel) eller 018-513 616 (hem), e-post: kai.eggers@ucr.uu.se
Prismotiveringen lyder: ”Martin Hårdstedt tilldelas Clio-priset år 2007 för sin bok ”Finska kriget 1808-1809” (Prisma 2006). Hårdstedt lyckas förmedla de vetenskapliga resultaten från sin doktorsavhandling ”Om krigets förutsättningar” (2002) i en levande och lättillgänglig framställning. Resultatet har blivit en utmärkt populärvetenskaplig skildring som ger nya perspektiv på krigföringen i äldre tid”
Prisutdelningen sker i morgon fredag i samband med Historikerdagarna i Växjö.
Cliopriset instiftades 1994 av Svenska Dagbladet och den historiska bokklubben Clio. Priset ger förutom äran 25 000 kronor till ”en framstående yngre historiker inom det svenska språkområdet”. Tidigare mottagare är bland andra författaren och historikern Dick Harrison och förre miljöministern Lena Sommestad.
Martin Hårdstedt är lektor vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Hans populärvetenskapliga bok baseras på hans egen avhandling från 2002.
Kontaktinformation
Läs mer om Martin Hårdstedt i dagens SvD (pappersupplagan, kulturdelen).
Gymnasieungdomars kommunikation på nätet sker till mycket stor del lokalt, i grannskapet och den egna kommunen. Också chattandet med kompisarna utgör en del av den lokala gemenskapen. Trots modernisering, globalisering och en rad nya tekniska möjligheter att kommunicera med människor runt om i världen är den lokala identiteten och tillhörigheten fortfarande väldigt betydelsefull för människor – Inte ens IT-revolutionen har förmått att ändra på detta förhållande. Det är en av slutsatserna i Lars Olov Sjöströms etnologiska avhandling Modernitet i det traditionella – Kulturbyggen och gränser inom ett nordsvenskt område. En annan central slutsats är att moderniteten skapar nya ”kulturgränser” i meningen sociala och mentala gränser. De skapas genom att människor tänker och agerar olika i förhållande till det moderna. Dessa nya gränser är dynamiska och förändras ständigt.
I avhandlingen tecknas ett antal kulturbilder från olika tidsperioder av människorna i samhällsomvandlingen. Forskningsarbetet har främst fokuserats på Skellefteåområdet och övre Norrland under de senaste 150 åren, men slutsatserna kan ses som allmängiltiga och berättar något om hur vi människor reagerar inför modernisering och hur denna påverkar och påverkas av en befintlig lokal kulturell identitet.
Den första undersökningen i avhandlingen har ägnats åt gymnasieungdomars Internetanvändning och lokala gemenskap i övre Norrland i vår egen tid. I nästa kapitel skildras hur 1930-talets starka materiella, ekonomiska och sociala moderniseringsvågor drog fram över Skellefteåområdet och hur nya innovationer och tankesätt möttes av såväl förtjusning som starkt motstånd. Det tredje kapitlet beskriver hur livsstilar formas, utvecklas och uttrycks i såväl stadsmiljö som i kringliggande landsbygd under decennierna från Skellefteås stadsbildande 1845 och framåt. Slutligen har också festmåltiderna i samband med bröllop och begravning i Västerbottens län studerats och analyserats ur ett modernitetsperspektiv.
Genom hela avhandlingen förs en övergripande diskussion om modernisering och lokal kultur utifrån begreppen basal och variabel modernitet. Den basala moderniteten står för de strukturella moderniseringskrafterna, främst inom de teknologiska, ekonomiska och naturvetenskapliga fälten medan den variabla moderniteten beskriver skeenden när det gäller politiska, rättsliga, etiska, religiösa och estetiska förhållanden.
Avhandlingen har utarbetats inom forskningsprogrammet Kulturgräns norr:
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=243
Fredagen den 21 september försvarar Lars Olov Sjöström, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin avhandling i ämnet etnologi med titeln Modernitet i det traditionella. Kulturbyggen och gränser inom ett nordsvenskt område.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Fakultetsopponent är t.f. professor Solveig Sjöberg-Pietarinen, Jyväskylä Universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Lars Olov Sjöström
Telefon: 070-697 00 22
E-post: lars.olov.sjostrom@mhf.se
Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig har i sitt avhandlingsarbete undersökt material där fullerener och/eller kolnanorör är huvudingrediensen. Fullerener och nanorör kallas för kolnanostrukturer eftersom de består av kolatomer och eftersom deras storlek är av nanometerstorlek, d.v.s. en miljardels meter. De vanligaste formerna av fullerener består av 60 eller 70 kolatomer och ser ut som väldigt små fotbollar (C60) eller rugbybollar (C70). Kolnanorör är precis vad de kallas för, cylindriska kolrör där diametern är av storleksordning nanometer, men deras längd kan vara 1000-tals gånger större. Genom att använda högt tryck och höga temperaturer är det möjligt att tillverka eller förändra material bestående av fullerener och/eller nanorör, eller dessa material tillsammans med gästatomer eller molekyler.
Material som baseras på fullerener och kolnanorör skiljer sig avsevärt från de flesta ”traditionella” material, i första hand därför att de byggs upp av nanometerstora molekyler med starkt symmetriberoende egenskaper. Tjugo år av intensiva studier har visat att kolnanostrukturer verkligen är extraordinära. Deras utmärkta mekaniska egenskaper tilldrar sig stort intresse från materialforskare och deras oerhört mångsidiga elektriska egenskaper gör dem till ideala kandidater för framtida, bättre elektronik. Tillämpningarna verkar vara nästan utan gräns, och förslagen sträcker sig från kvantdatorer till medicinsk användning. För att få allt detta att fungera en dag måste vi emellertid först utforska och förstå nanomaterialens kemiska och fysikaliska egenskaper.
En intressant egenskap hos C60 är att den har en förmåga att polymerisera, d.v.s. binda samman en molekyl kemiskt med en eller flera andra likadana molekyler. Polymerisation förstärker material och ändrar deras egenskaper. Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig har lyckats att för första gången polymerisera dels nanostavar bestående av C60-molekyler, och dels föreningen C60-kuban (kuban är ett kolväte som ser ut som en kub) med hjälp av höga tryck. Det visade sig att mekanismen för att polymerisera C60-kuban skilde sig markant från den mekanism som är känd från rent C60. Till exempel, i motsats till C60-polymerer, går det inte att bryta upp polymerisationen i C60-kuban med hög temperatur. Hon har även jämfört C60- och C70-”ärtskidor” (fullerener fyllda i kolnanorör) under extrema tryck- och temperaturförhållanden. På detta sätt kan man avslöja hur inneslutning i nanometerstora utrymmen påverkar fullerenernas förmåga att polymerisera. Slutligen har hon också visat att föreningen Rb4C60 är en halvledare vid alla tryck upp till 2 GPa. Det motsäger teoretiska förväntningar om detta material och även tidigare rapporter om en övergång från halvledare till metall under högt tryck nära 1.2 GPa. Iwasiewicz-Wabnig har dessutom karaktäriserat olika kolnanomaterial med Ramanspektroskopi, röntgendiffraktion och atomkraftsmikroskopi. Avhandlingen presenterar forskningsresultat som fortfarande är långt ifrån direkta tillämpningar men som bidrar till generell kunskap om molekylbaserade kolmaterial. Det tar oss ett steg närmare framtida vardagstillämpningar.
Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig kommer ursprungligen från Polen.
Måndagen den 24 september försvarar Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Studies of carbon nanomaterials based on fullerenes and carbon nanotubes”, svensk titel: ”Studier av kolnanomaterial baserade på fullerener och kolnanorör”. Disputationen äger rum kl 10.00 i Lilla hörsalen, KB3A9, KBC. Fakultetsopponent är professor Eleanor Campbell, Göteborgs universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Agnieszka Iwasiewicz-Wabnig
Telefon: 090-786 63 20
E-post: agnieszka.iwasiewicz@physics.umu.se
– Den digitala poesins sätt att experimentera med språket väcker frågor och utmanar uppfattningar om litteratur som har formats av den tryckta boken, berättar Maria Engberg, som bland annat har studerat vad det här innebär för litteraturforskningen.
Hon har analyserat verk av engelskspråkiga poeter som John Cayley, Stephanie Strickland och Thomas Swiss. Fokus ligger på rum, tid, rörelse samt ord- och bildkonstruktioner. Dikterna har skrivits, eller snarare skapats, genom datorteknik och publicerats till exempel på internet eller CD-skivor. Vissa verk kan upplevas som tredimensionella installationer, som skapats i rummet med hjälp av så kallade vr-kuber och augmented reality-miljöer, och där läsaren själv kan gå omkring i installationen. Maria Engberg undersöker hur dikternas form konstruerar olika läsarpositioner som utmanar traditionella synsätt på dikt och läsning, formade av den tryckta sidans visuella konventioner.
– Läsningen blir ett sätt att använda dikten och läsaren blir en aktiv medaktör. Men dikterna kan också ta bort den här möjligheten och låta läsaren bli en tittare som betraktar den digitala dikten, som likt en poetisk film blandar samman ord, bild, ljud och rörelse till ett, förklarar hon.
Litteraturforskningen har på senare år kommit att fokusera allt mer på de visuella formerna, och inom den digitala poesin ställs frågan om det visuella på sin spets. Hur undersöker, analyserar och tolkar man litteratur som tänjer på genregränserna? I anknytning till den här frågan diskuterar Maria Engberg också litteraturens materialitet, dvs dess medium, visuella utseende och kulturella sammanhang. Det kan gälla frågor som vilken betydelse bokstävernas utseende och placering har, eller hur musik och ord samspelar.
– Hur läser man till exempel en dikt vars verser döljer sig bakom bilder av stjärnor och konstellationer?
Porträttbild på Maria Engberg finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/9E8289A30D8BF23BC12573540028B7A9/$File/portratt_mariaengberg.jpg
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Engberg, 0455-38 53 67 eller 0455-26218, e-post: maria.engberg@engelska.uu.se
