Fildelning, Open Access, MySpace, YouTube, Piratbyrån och Antipiratbyrån. Ord som dagligen förekommer i medierna, där också upphovsrätten debatteras flitigt. Men vad är det då man strider om? Digitaliseringen har revolutionerat produktionen av såväl litteratur som vetenskap och nya former för samarbeten skapas i internetbaserade communities. Traditionella definitioner av vad som till exempel är en författare eller en konsument utmanas och lagstiftningen släpar efter. Många verk är till exempel interaktiva, och vem är då producent?

Internationella forskare pekar idag på det akuta behovet av att få en hållbar balans i upphovsrätten som tillgodoser både upphovsmännens och användarnas rättigheter i denna skenande utveckling.

– Detta är en väldigt stor fråga och det är olyckligt att debatten blivit så polariserad. Det har skapat en bild av att det bara handlar om fildelning, när frågan i själva verket omfattar en mängd områden, säger Eva Hemmungs Wirtén, docent vid ABM-institutionen, som kommer att leda den svenska delen av projektet.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan bland annat biblioteks- och informationsvetare, ekonomer, jurister och konstvetare. Historiskfilosofiska fakulteten har gått in med finansiering och för några dagar sedan kom beskedet att de tillsammans med kollegor i bland annat Italien och England blivit inbjudna till Bryssel för kontraktsförhandlingar i en av de första utlysningarna inom EU:s sjunde ramprogram. EU-projektet blir tvåårigt och väntas påbörjas i slutet av 2007.

– Det känns fantastiskt roligt! Vi ska titta på olika aspekter på upphovsrätten från våra olika perspektiv. Det handlar inte bara om rättigheter i juridisk mening utan också om sådant som identitet, ideologi och historia bakom kreativitet och författarskap. Vi kommer att beakta inte bara kultur utan också vetenskap och högre utbildning, där motsvarande debatt förs om rätten till kunskap, säger Eva Hemmungs Wirtén.

Den 21 september äger en konferens om kreativitet och upphovsrätt rum, ett startskott för projektet: http://www.konstvet.uu.se/KV/Forskning/Culture_creativity_copyright/Conference_Using_Fairly/

Kontaktinformation
Mer information: Eva Hemmungs-Wirtén, 070-425 09 47, e-post: Eva.Hemmungs-Wirten@abm.uu.se

På torsdag, den 20 september, startar det internationella nätverket ENIRDELM (European Network for Improving Research and Development in Educational Leadership and Management) sin årliga konferens vid Uppsala universitet. Organisationen bildades 1991 och syftar till samverkan såväl mellan öst och väst, som mellan yrkesgrupper. På konferensen utbyter praktiker och forskare kunskap och erfarenheter.

– Det är ett jämbördigt möte, vilket är stimulerande, säger Kristina Malmberg, studierektor vid institutionen för utbildning, kultur och medier vid Uppsala universitet och ordförande för nätverket i år.

Årets tema är ”Education with a moral purpose” vilket handlar om vad vi i Sverige kallar utbildning för hållbar utveckling. Det är en av de viktiga frågor som skolor och skolledningar brottas med runt om i Europa, och där Sverige hunnit en bit på väg.

– Ja, här tror jag vi i Sverige har något att bidra med, säger Kristina Malmberg.

En av huvudföreläsarna, Andy Hargreaves från Lynch School of Education vid Boston College, kommer att tala om ”hållbart ledarskap”. I sin senaste bok utgår han från de principer som behövs för att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle och överför dem till att skapa ett långsiktigt hållbart skolledarskap.

Konferensen, som arrangeras av utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden, institutionen för utbildning, kultur och medier och rektorsutbildningen, innehåller också ett studiebesök på Uppsala universitets centrum för miljö och utvecklingsstudier CEMUS.

Plats: Seminariet, Seminariegatan 1
Tid: Torsdag 20-23 september
Andy Hargreaves föreläser fredag, kl. 9-10.30

Kontaktinformation
Mer information: Kristina Malmberg, tel: 018-471 24 68, 070-425 09 71, e-post: kristina.malmberg@edu.uu.se

Anna Ledin är professor vid Tema Vatten vid Linköpings universitet sedan 15 augusti i år. Anna har senast varit professor på Institut for Miljö och Ressourcer på Danmarks Tekniske Universitet (DTU) i Köpenhamn där hon arbetat sedan 1996. Hon har en fil kand i kemi och matematik från Linköpings universitet från 1986, tog sin doktorsexamen i Tema Vatten 1993 i natur och samhälle och blev 1996 antagen som docent på samma universitet.

Anna Ledin kommer att arbeta deltid (60%) på Formas. Huvudsekreterarens huvuduppgift är att bereda och föredra ärenden inför forskarrådet. Sedan den 1 augusti 2006 styrs Formas av en generaldirektör och inte som tidigare av en huvudsekreterare. Rolf Annerberg är Formas generaldirektör sedan den 1 september vilket tidigare meddelats.

Anna Ledins forskning:
Anna har under senare år primärt fokuserat på frågeställningar som berör olika typer av kemiska föroreningar och deras transport från samhället till miljön. Vilka föroreningskomponenter ska prioriteras i det framtida miljöarbetet? Vilka är de huvudsakliga källorna till dessa ämnen? Vilka flöden av dem är av störst betydelse för deras transport till miljön? Vilka åtgärder bör vidtas för att minska belastningen av dessa ämnen på människor och miljö?

Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 0733 50 31 61
eve@formas.se

– Den så kallade ”invandrarproblematiken” handlar ytterst om det vi gör när vi kulturaliserar och etnifierar varandra. Därför tycker jag att diskussionen om rasism borde avdramatiseras; ingen är rasist för att han eller hon kritiserar någons arbetsinsats. Däremot kan en dold rasism smyga sig in, som kan leda till att vi missbedömer och feltolkar situationer, säger Linda Lill, som själv har en bakgrund som arbetsledare på ett äldreboende.

Enligt Linda Lill är etnicitet de föreställningar vi har om varandras identiteter. Hur vi betraktar varandra och vilka egenskaper och åsikter vi tillskriver varandra, oberoende av om föreställningarna är korrekta eller inte. För att undersöka och komma åt människors föreställningar om varandra valde Linda Lill tre metoder. För det första djupintervjuade hon tre invandrarmän om deras arbete inom äldreomsorgen. För det andra drev hon en forskningscirkel i samarbete med Malmö stad där sex anställda inom äldreomsorgen, från olika delar av Malmö, möttes för att diskutera olika ”fall” från sin vardag, händelser där etnicitet spelat en roll.

– Jag ville höra dem prata om vad de gör på jobbet. Inte det de tror eller vill tro att de gör, utan vad som faktiskt händer. Jag ville veta hur de pratade om etnicitet och hur de förhöll sig till begreppet. Mitt uppdrag var att ta reda på hur de gjorde etnicitet, för att därefter se vad jag kunde utläsa av det. Att via teorier om social interaktion försöka analysera vad som händer i praktiken.

För det tredje följde Linda Lill ett antal anställda inom äldreomsorgen, som deltagande observatör. Ett uppdrag som hon tyckte var lika givande som svårt. Att beskriva andras vardag kan aldrig göras rättvist, menar hon.

Språk och språkproblem är en ständigt återkommande punkt när ”invandrarproblematiken” inom äldrevården diskuteras. Dels speglar språket vilka föreställningar vi har om andra människor. Dels ger mötet mellan människor från olika länder och språkmiljöer dagliga språkförbistringsproblem.

– Det gäller för det första att försöka bli medveten om vilka föreställningar vi har om varandra och hur vi uttrycker dem via språket. Genom språket befäster vi skillnader som kanske inte finns. Jag hoppas att fler ska bli medvetna om vad detta innebär och vilka situationer det försätter oss i. För det andra måste vi bättre utnyttja personal inom äldrevården med tillgång till flera språk. De drar ofta ett tungt lass och får agera tolkar, istället för att ägna sig åt det arbete de är satta att göra, säger Linda Lill och fortsätter:

– Jag tror vi måste se bortom invandrarproblematiken och inte dela upp äldreomsorgen i olika kategorier. En kvalitativ vård för alla är det absolut viktigaste. Hela yrkesområdet måste utvecklas. Att ha för stort fokus på invandrarfrågan skapar i sin tur etnicitet, som gör skillnad. Etniciteten är inte problemet. Mångfald är en möjlighet som vi bättre måste ta till vara.

Linda Lills avhandling visar vilka underliggande strukturer som kan finnas inom äldreomsorgsarbetet och hur etnicitet görs inom äldreomsorgen. Det svåra inför framtiden blir att hitta nya vägar för att bryta invanda mönster, att få människor att tänka annorlunda.

– Etnicitet handlar om relationer, i ständigt pågående processer på flera plan. Ingen är etnisk utan det är något vi blir, i relation med varandra. Det innebär att vi hela tiden påverkas och att allt går att förändra, säger Linda Lill.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Linda Lill på telefon 0735-34 12 00.

På uppdrag av FAS har vetenskapsjournalisten Charlotte Löndahl intervjuat svenska forskare om bland annat fetmans följdverkningar för människor och samhälle. Vad klassas som fetma? Hur kan andelen personer som lider av fetma ha fördubblats de senaste 25 åren?

Boken vänder sig till yrkesverksamma inom området och till politiker samt utbildningsansvariga, men även till en intresserad allmänhet.

Media är välkomna att beställa ett recensionsexemplar.

Beställningsinformation
Fetma – vår nya folksjukdom? beställs genom Hellmans förlag
Tfn: 0150-78 880, info@hellmansforlag.se
Pris: 79 kr, porto tillkommer
ISBN 978-91-89602-31-1
Boken finns även att beställa på www.fas.se/bokhandel

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________

Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm, besöksadress: Wallingatan 2
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.

Landsbygden fick många jordlösa familjer som kom att kallas sådant som torpare, backstugusittare eller statare. Samtidigt skiktades också de jordägande bönderna ekonomiskt. ”Vinnarna” i den processen har kommit att kallas storbönder och det är de som befinner sig i fokus för Peter Olaussons avhandling /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/. Avhandlingen undersöker denna socialt och ekonomiskt framgångsrika grupp inom allmogen för att få mer kunskap om skiktningen i stort, om processens orsaker och följder för utvecklingen av det lokala samhället, och av Sverige i sin helhet.

Samtidigt som agrarsamhället förändrades i grunden, med skiktning, befolkningsökning och en stark produktivitetsökning, utvecklades också styrelseformerna. Från 1700-talets mitt och framåt reglerades och formaliserades det lokala självstyret i byar, härader och socknar. Den processen ledde bl.a. till att kommuner respektive församlingar inrättades i början av 1860-talet, ett sätt att styra Sverige lokalt som fortfarande är grundläggande. Den lokalpolitiska utvecklingen styrdes av central lagstiftning.

Peter Olausson undersöker verksamheten inom framförallt sockenstämman och visar att mycket av det som kungen och riksdagen bestämde föregicks av lokal praxis. Sockenstämman var ett jordägarorgan, där bönderna kunde ha ett betydande inflytande utifrån sitt ekonomiska, men inte minst sociala, kapital. En hel del av dessa var storbönder i en ekonomisk mening medan andra t tillhörde den lokalpolitiska bondeliten i kraft av sina särskilda kunskaper och/eller sitt sociala anseende.

Avhandlingen fokuserar på värmländska Gillberga under tiden 1750-1850.
Den lokala bondeelitens hushåll har undersökts ur en mängd olika aspekter, i avsikt att försöka fånga hela gruppens habitus, dvs. deras sätt att tänka och agera, både hemma på gården som i kontakterna med omvärlden. Genom en lång rad arkivhandlingars vittnesbörd möter man män, kvinnor och barn, som levde ett liv i tider av ständigt växlande villkor, i ett jordbrukssamhälle som på ett konkret sätt står som föregångare till vårt eget. De olika kohortstudierna talar om nätverksbyggande och om försök att behålla vunna maktpositioner på traditionell grund, i en tid när världen steg för steg knöts samman till en större helhet.

Avhandlingens titel: /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/.

Disputationen äger rum fredagen den 28 september kl 13.15.
Sal: Nyquistsalen, Karlstads universitet

Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås genom Peter Olausson, tel 0533/310 24 (hem), e-post peter.olausson@kau.se.

I likhet med Silicon Valley och Hollywood är även en stor del av den exportorienterade industrin i Sverige koncentrerad till vissa områden, som bildar så kallade kluster. Dzamila Bienkowska vid kulturgeografiska institutionen har studerat hur arbetskraftsrörligheten påverkas i sådana kluster och om den utgör en konkurrensfördel för företagen.

-Rörlighet på arbetsmarknaden förknippas i allmänhet med löneökning, kunskapsspridning och större konkurrenskraft, förklarar hon.

Med hjälp av register har Bienkowska studerat samtliga anställda inom it- och telekomklustren Kista i Stockholm och Mjärdevi i Linköping under åren 1997-2002. Hon har också intervjuat representanter från ett urval av företagen.

– De intervjuade företagsrepresentanterna var generellt positiva till rörlighet, men trots det uppgav de flesta att de inom det egna företaget strävar efter att behålla den personalstyrka de har och hålla en låg personalomsättning, berättar hon.

Avhandlingen visar att personalrörligheten i de två områdena är relativt omfattande, men att en stor del av rörligheten hänger samman med företagens omorganiseringar. Den här typen av rörlighet ger troligen inte de positiva effekter som annars förknippas med frivillig, individuell rörlighet. Konjunkturen har också stor inverkan på rörligheten – betydligt fler byter jobb under högkonjunktur än under lågkonjunktur.

– Vid sidan om den faktiska rörligheten kan också själva potentialen för personalrörlighet ses som en fördel för klusterföretagen. Klusterlokaliseringen kan dessutom öka företagen möjligheter att använda sig av informella rekryteringsprocesser, vilket är en annan konkurrensfördel, säger Dzamila Bienkowska.

Hon har också identifierat vissa faktorer som begränsar den individuella rörligheten bland de anställda. I vissa fall förekommer det informella normsystem företagen emellan som kan hindra rörligheten – flera företag uppgav till exempel att de avstår från att handplocka individer från andra klusterföretag samt undviker att rekrytera personal från sina kundföretag. Troligen begränsas rörligheten också av att både Kista och Mjärdevi domineras av ett enda företag, Ericsson.

Porträttbild på Dzamila Bienkowska finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/59F2FA0E5D3428E3C12573590031E396/$File/portratt_dzamilabienkowska.jpg

För mer information, kontakta Dzamila Bienkowska, 018-471 73 93, 070-926 34 30, e-post: Dzamila.Bienkowska@kultgeog.uu.se

Organisationen bakom konferensen har officiell status som NGO (non-governmental-organisation) under FN och är ett ideellt rådgivningsorgan till UNESCO som har över 350 individuella och 25 institutionsmedlemmar från mer än 60 länder.
Den 30 juni till 4 juli 2008 kommer Trollhättan och Högskolan Väst att stå värd för omkring 200 personer från Afrika, Australien, USA, Asien och Europa som medverkar i världskongressen. Det blir 1 000 delegatdygn och lika många hotellövernattningar. Totalt beräknas delegaterna spendera över två miljoner kronor på boende, mat, transporter och shopping.

En starkt bidragande orsak till att Trollhättan valdes som värdstad var att den nya generalsekreteraren i WSFSF, Marianne Rugård Järvstråt, är bosatt i Trollhättan.
Det är också resultatet av ett framgångsrikt arbete från Göteborg & Co Convention Bureau (GCB) tillsammans med Högskolan Väst inom det så kallade GöteborgPlus-samarbetet.
– Syftet med samarbetet är att utöka antalet kongresser i regionen och nu börjar det ge utdelning och denna gången med en världskongress. Även om det var nära att mötet hade hamnat i Taiwan, säger Anneli Stahre projektledare på GCB.

Trollhättans politiska ledning är naturligtvis nöjd över att det inte blev Taiwan:
– Det är en stor förmån för oss i Trollhättans stad att få ta emot delegater från olika delar av världen. Staden, Högskolan Väst och flera av företagen har många och goda kontakter med vår omvärld och en konferens med temat framtidsstudier ligger helt i linje med våra ambitioner, säger Gert-Inge Andersson kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan.

Även på Högskolan Väst ser man fram emot kongressen:
– Vi är glada över att konferensen hålls hos oss. Att främja ett globalt perspektiv och uppmuntra internationella kontakter och mötesplatser är av stor betydelse för Högskolan Västs vidare utveckling och plats både på den nationella och internationella arenan, säger rektor Lars Ekedahl.

Göteborg Convention Bureau (GCB) är en del av Göteborg & Co, och bildades 1993 med målsättning att utveckla och marknadsföra Göteborg som mötesdestination. Syftet med verksamheten är att locka fler möten till Göteborg. GCB fungerar som en länk mellan mötesorganisatörer och lokala, mötesrelaterade, företag samt lokala beslutsfattare. Samarbetsavtal har tecknats med drygt 90 medlemsföretag, vilka representerar besöksnäringen i Göteborg. Medlemmarna är främst hotell, restauranger, incomingbyråer, professionella kongressarrangörer, transportörer och konferensanläggningar. Genom sina medlemmar har GCB en god förankring i besöksnäringen.

Kontaktinformation
Mer information:
Marianne Rugård Järvstråt, generalsekreterare WFSF, 0709-90 69 23, www.wfsf.org
Anneli Stahre, Göteborg & Co Convention Buraeu, 031-61 53 88

– För den vars identitet förknippas med fysisk och/eller psykisk styrka kan den långvariga smärtan utlösa starka känslomässiga reaktioner. Man känner sig hjälplös och svag när man får svårt att utföra enkla vardagliga uppgifter, säger Hillevi Busch.

Hennes avhandling visar att många har svårt att acceptera smärtan och genom att förneka den kan man i vissa fall upprätthålla sin identitet. Personer som förnekar smärta har ofta svårt att tolka sina kroppsliga symptom och de konfronterar därför smärtan på ett ganska brutalt sätt. Det kan till exempel handla om en hård fysisk träning trots att det leder till påtagliga besvär efteråt.

Avhandlingen visar även att tilltron till den egna förmågan kan vara avgörande för om man återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Personer som upplever att de kan påverka sin situation och som tror att de kommer att återhämta sig från sina smärtbesvär har en betydligt bättre prognos än de med en mer pessimistisk hållning.

– Få människor mår bra av att vara sjukskrivna länge. Förlorar man jobbet riskerar man många gånger att mista sociala relationer och självkänsla. Och även ekonomin blir ju drabbad, säger Hillevi Busch.

För att minska sjukskrivningsantalet räcker det inte att bara sätta ett tak för hur länge man får vara sjukskriven, anser Hillevi Busch. Att få en kronisk sjukdom kan upplevas som ett hårt slag av en person medan det knappt bekommer en annan.

– Även arbetslivet måste anpassas efter människors varierande hälsotillstånd och kunna erbjuda mer flexibla arbetsuppgifter. Då skulle människor i större utsträckning kunna förbli yrkesverksamma även då man drabbas av en kronisk sjukdom, säger hon.

Hillevi Busch disputerade den 14 september 2007 på sin doktorsavhandling med titeln ”When pain remains: Appraisals and adaptation”. Opponent var professor Steven Linton, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Hillevi Busch, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-693 77 06. Arbete: 08-16 14 91. E-post: hbh@psychology.su.se

För bild kontakta universitetets presstjänst:
Tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se

Det växande behovet av hushållstjänster i Sverige från mitten på 1980-talet och framåt är utgångspunkten i denna avhandling. Vissa politiska aktörer har argumenterat för att skattereducerade hushållstjänster är en strategi för att uppnå balans mellan karriärarbete och familjeliv. Detta förslag möttes av ett starkt ideologiskt motstånd – den så kallade pigdebatten – och en formell lag var inte möjlig att införa förrän den 1 juli 2007.

Ellinor Platzer säger att dagens skattelättnader inom hushållssektorn inte är unikt i sitt slag. Tvärtom har statliga ingrepp haft stor betydelse för att vissa grupper i samhället ska kunna uppnå balans i livet. De tre tidsperioder som behandlas i denna avhandling är 1930-talet, 1960-1970 och 1990-2000. Fokus ligger på kvinnors arbete utanför hemmet, barncentreringen, traditionellt kvinnoarbete och den senare professionaliseringen av detta samt kollektiva lösningar på problem som uppstår när framför allt kvinnor försökt kombinera yrkesarbete med hemarbete och familjeliv. Lösningen under den första tidsperioden var hembiträdessystemet, under den andra perioden offentlig barnomsorg och under den tredje skattereducerade hushållstjänster. I alla tre faserna har processen när privata bekymmer framkallat politiska åtgärder framställts som om den vore en allmän angelägenhet trots att det i själva verket har varit vissa gruppers problem som skulle lösas.

Doktorsavhandlingen ”Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen” försarars fredagen den 21 september, kl. 13:00 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är docent Liselotte Jakobsen, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Ellinor Platzer, tel 0470-70 82 16, e-post ellinor.platzer@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.

Beställ boken från Arkiv förlag i Lund på telefon 046-13 39 20 eller e-post: arkiv@arkiv-forlag.m.se. Avhandlingen är även sökbar i databasen DIVA. http://www.vxu.se/bib/diva/avhandlingar/