En stötvåg kan beskrivas som ett tunt område där temperatur, tryck och hastighet ”hoppar” från ett värde framför en stöt till ett annat värde bakom stöten, vilket ger upphov till krafter som man kan utnyttja. Fredag 21 september disputerar Veronica Eliasson på sin forskning kring stötvågor.
– Fenomen som beskrivs av stötvågor möter vi dagligen. Ett exempel är mullret vid ett åskväder, som orsakas av en stötvåg som bildats av den temperaturhöjning som blixten genererar. Åskan hörs när energin i stötvågen har ombildats till en ljudvåg, säger hon.
Målet har varit att förstå hur stötvågor beter sig när de fokuseras. Det har länge varit känt att en cirkulär stötvåg inte är stabil – dvs. samma experiment ger olika resultat från gång till gång.
– Vi har kommit på att månghörningar som triangel- eller oktagonformade stötvågor är stabila och fokuseras på ett förutsägbart sätt varje gång experimentet utförs. Det innebär att vi nu vet mer om olika former av stötvågor och hur olika hinder påverkar formen under fokuseringsprocessen.
Dessa insikter kan vara till nytta inom bland annat ”Shock Wave Lithotripsy” (SWL), en behandlingsmetod mot njursten, där man använder fokusering av stötvågor för att ta bort njurstenar. En fördel med SWL som används flitigt i USA är att man slipper göra ett kirurgiskt ingrepp.
– Metoden går ut på att man skickar tusentals stötvågor in i kroppen och fokuserar dessa på njurstenen som går sönder i små bitar, ungefär som sandkorn. Dessa korn kan kroppen själv ta hand om. Våra resultat kan kanske hjälpa till att öka förståelsen, förbättra och förändra tekniken som används, säger Veronica Eliasson.
Forskningens experimentella del har utförts på KTH i ett så kallat ”stötrör” där fokuseringen av stötvågen sker under miljondelar av sekunder. Samtidigt uppstår väldigt höga temperaturer och tryck.
– Resultaten har vi till största delen fått i form av fotografier, och fastän de bara visar positionen och formen av stöten under olika tidsögonblick har vi lärt oss mycket av dem. Vi är först i världen med att producera polygonformade stötar, så bilderna har även blivit uppmärksammande internationellt.
Beräkningar som hon gjort på UC Berkeley i USA visar att de matematiska modeller man använt för att förutsäga stötvågornas beteende stämmer väl överens med resultaten från experimenten.
Nu fortsätter Veronica Eliasson sin forskning på California Institute of Technology som erbjöd en postdoc-tjänst efter ett besök där hon presenterade sina forskningsresultat.
– För mig är det en utmärkt chans att knyta nya internationella kontakter och lära mig av de bästa inom området, säger hon.
Avhandlingens titel: On focusing of shock waves
Tid: fredag 21 september kl. 10.15
Plats: Sal F3, Lindstedtsvägen 26, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Veronica Eliasson, 08-7907624, 070-5739451, veronica@mech.kth.se
– Upptäckten är förvånande då forskning tidigare har visat att barn med ADHD lätt störs i distraherande miljöer, säger Göran Söderlund, fd lärare, idag doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och som tillsammans med docent Sverker Sikström, Lunds universitet, ligger bakom forskningen.
En jämförelsegupp med barn utan ADHD-diagnos presterade dock bättre under tystnad. Forskarna förklarar skillnaden i hur brus påverkar minnet med hur signalsubstansen dopamin styr hjärnans aktivitet. Barn med ADHD har en låg grad av dopamin och därmed en låg hjärnaktivitet. Brusljud verkar stimulerande så att hjärnan får precis lagom stimulans för att den ska fungera bra. Barn utan ADHD har dock betydligt mer dopamin och en högre hjärnaktivitet. För dessa barn kan brus till och med vara skadligt eftersom hjärnan störs av för mycket ovidkommande stimulans, vilket gör att koncentrationen och minnet försämras.
En uppföljande studie visar att de positiva effekterna av brusljud inte bara inskränker sig till att omfatta barn med ADHD utan också vanliga skolbarn som presterar något under genomsnittet. Samtidigt visade studien att högpresterande barn däremot blev sämre av bruset. Detta förklaras också genom att de lågpresterande barnen i genomsnitt har något lägre dopaminnivåer än de högpresterande barnen.
– Slutsatsen av detta är att brusljud generellt antas kunna höja låga dopaminnivåer och därigenom förbättra koncentration och skolresultat för barn med ADHD men också för lågpresterande barn generellt, säger Göran Söderlund.
– De slutsatser som dras av vår modell är faktiskt relativt lätta att överföra till praktiken. Modellen hjälper oss att förstå barn med koncentrationsproblem och fungerar som ett enkelt redskap för att anpassa skolmiljön till med ADHD. Den erbjuder ett vetenskapligt underlag för behandling av problematik kopplad till koncentrationssvårigheter, som vid ADHD och kan vara ett komplement till farmakologisk behandling, säger Göran Söderlund.
Låga dopaminnivåer är ett av flera karakteristika vid ADHD men förkommer också vid Parkinsons sjukdom samt vid normalt åldrande. Andra patientgrupper med minnesproblem kan därför också kunna dra nytta av dessa rön.
Göran Söderlund kommer även att disputera vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet på en avhandling som bygger på den forskning som ligger till grund för artikeln.
Hans doktorsavhandling Noise Improves Cognitive Performance in Children with Dysfunctional Dopaminergic Neurotransmission behandlas vid Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet den 21 september, 2007.
MBA-modellen publiceras i artikeln Stimulus dependent dopamine release in ADHD i oktobernumret av Psychological Review, som är den högst rankade psykologiska
vetenskapliga tidskriften. Den empiriska studien om ADHD barn Listen to the noise: Noise improves cognitve perfromance in ADHD children publiceras i augustinumret av Journal of Child Psychology and Psychiatry, och är en av de tre högst rankade psykiatritidskrifterna i USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Göran Söderlund, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, e-post: gsd@psychology.su.se, mobil 070 453 30 38
Sverker Sikström, docent, Lunds universitet, mobil 070-3614333, e-post sverker.sikstrom@lucs.lu.se,
Fördelarna med miniatyrisering är många – ökad prestanda och lägre priser, till exempel. Inom biologi och kemi sker många kemiska reaktioner snabbare i mikroskala, och om man kombinerar detta med mikrosystemteknik blir det rentav möjligt att bygga små, effektiva laboratorier på chips. För att sedan kunna styra och driva vätskor i dessa laboratorier krävs ett material som har vissa egenskaper, och det är här paraffinvaxet kommer in i bilden.
– Paraffinvax är intressant främst för att det kan ge höga tryck och stora volymökningar när man smälter det. Dessutom är det billigt och inte heller giftigt. Det går enkelt att värma upp till exempel med hjälp av vanliga batterier, berättar Marcus Lehto.
Han har studerat paraffinvax som pådrivande material genom att själv tillverka en rad olika miniatyriserade komponenter, bland annat pyttesmå ventiler och -pumpar som kan användas just till att styra och driva vätskor på chips. I framtiden kan dessa chips komma att användas för att diagnostisera sjukdomar med hjälp av tester som patienten själv kan göra hemma. Tanken är att patienten endast ska behöva placera en droppe blod på chipet och starta testet, som sedan sköter sig självt. När testet är färdigt kan chipet kastas i soporna.
– En av de stora utmaningarna är att kunna tillverka små ventiler och pumpar med tillräckligt hög prestanda utan att de blir alltför dyra. Paraffinvax har visat sig ha goda förutsättningar för att användas i sådana komponenter och system, säger Marcus Lehto.
Paraffinvax är inte enbart användbart i pumpar och ventiler utan skulle även kunna användas i andra miniatyriserade system, till exempel för att öppna och stänga elektriska kontakter eller positionera ljusstrålar.
Bild finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/EF4A4EFA9D1A34A3C125735C0034E857/$File/pm_paraffinvax.jpg
Bildtext : Så här skulle det kunna se ut i framtiden när ett blodprov analyseras med hjälp av ett chip som inkluderar ventiler, pumpar, diverse kemikalier och sensorer. Informationen skickas sedan vidare till läkaren via e-post eller sms.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Lehto, 018-471 72 42, 070-995 98 30, e-post: Marcus.Lehto@Angstrom.uu.se
– Författarna i den här pocketboken har olika infallsvinklar men kommer alla fram till samma sak: planeten har inte råd med att konsumtionen fortsätter att öka på ett sätt som inte är hållbart och det är bråttom. Ju fler som läser den här boken, desto bättre, menar Rolf Annerberg, Formas nytillträdde generaldirektör. Budskapet är egentligen enkelt, men inte desto mindre akut.
Ordet konsumera betyder förtära och förbruka, och en konsument är en förbrukare. När vi konsumerar energi, mat, transporter och prylar så förbrukar vi samtidigt olika typer av naturresurser – lagrade, förnybara och flödande – men också landskap i avlägsna länder och människors arbete. Kan vi fortsätta som hittills eller måste vi byta stil? Behöver vi alla prylar? Och vad är egentligen ett behov?
Boken behandlar flera aspekter av konsumtion från politikernas styrmedel för att minska konsumtionen, via ekologiska fotavtryck det vill säga hur mycket naturresurser som går åt för att producera det vi konsumerar, till insikten om att vi bara har en planet. Vidare tar den upp köpcentrum i hjärnan, huruvida det går att vara miljövänlig och rik samtidigt, att moral och ekonomi visst kan gå hand i hand, att vår konsumtion ofta bidrar till utarmning av resurser i andra länder, alla val som måste tas, samlare och sopberg m m.
Konsumera mera vänder sig till beslutsfattare, allmänheten och till studerande från gymnasieskolan och uppåt.
Kontaktinformation
Information om boken och om bokens författare: www.formas.se. Boken kostar 51 kr och beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. För rec.ex. maria.guminski@formas.se, 08-775 40 08.
För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se
– Det som förvånat mig mest är bristen på helhetssyn. Man tittar på varje nivå för sig, individen, arbetsplatsen eller samhället, för att förklara långtidssjukskrivningar. Och man tittar mest på individen. För mig är det självklart att de olika nivåerna samverkar.
Ann-Christine Larsson är sociolog och arbetslivsforskare. Hon har i tre år följt en grupp långtidssjukskrivna på deras väg tillbaka till arbetslivet. Resultatet är bl.a. en avhandling som läggs fram i sociologi vid LiU.
– Vägen tillbaka till arbetslivet går inte att förstå om man inte först har förstått vägen in i sjukdomen, säger hon.
Oftast handlar det om en lång process med upptakt i 1990-talets besparingar inom den offentliga sektorn. I den grupp som Ann-Christine Larsson har följt var de flesta offentliganställda kvinnor: sjuksköterskor, undersköterskor, socialarbetare, fritidspedagoger och barnskötare. Alla hade erfarenhet av ökad stress, krav på ökad flexibilitet, och minskad trygghet i sina arbeten. Extremfallet var en kvinna som haft 27 vikariat på tre år.
Med krympta offentliga resurser ökade också kraven från skola och dagis på dem som föräldrar. Det blev allt svårare att hitta en balans mellan de olika delarna av livet. Ann-Christine Larsson beskriver den tilltagande känslan av vanmakt i vad hon kallar för vanmaktsprocessen. Till slut blev de sjukskrivna, i de flesta fall med diagnosen utmattningsdepression.
Gruppen har deltagit i ett EU-finansierat projekt i EQUAL-programmet, PEOPLE, där en nyckelprincip var empowerment. Det gällde att tillsammans med de sjukskrivna skapa styrka att ta tillbaka makten över deras egna liv, med ökade resurser och stärkt självkänsla.
När projektet avslutades var de flesta (18 av 28) tillbaka i arbetslivet igen. Men ingen arbetade i den omfattning de gjort tidigare på sina gamla arbetsplatser, och få trodde att de någonsin mer skulle kunna det. Ann-Christine Larsson beskriver en besvikelse i gruppen över att inget hänt på deras arbetsplatser, trots att arbetsgivarna varit med i projektet. Ofta har det rent av blivit värre, med ännu högre tempo och krav. De som lyckats bäst har bytt bana helt och hållet.
– Arbetsgivarna vill väl, men de är också bakbundna av snäva budgetramar och pressade tidsramar. Arbetslivet är så specialiserat idag, det går inte att jobba lite lugnare under en tid med lägre krav på sig.
– Eller som en av kvinnorna uttryckte saken: Det finns ingen avbytarbänk i dagens arbetsliv.
För att skapa ett hållbart arbetsliv måste man se på alla nivåerna, är en av Ann-Christine Larssons slutsatser: Individ- organisations- och samhällsnivån. Och på balansen mellan det betalda och obetalda arbetet.
– Ingen kan ensam ta på sig hela ansvaret, säger hon. Det var det som de här kvinnorna försökte göra. Det gick inte.
Kontaktinformation
Ann-Christine Larsson disputerar den 28 september. Avhandlingen heter Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser? En studie om att återta balansen i arbetslivet och i vardagslivet. Telefon till Ann-Christine Larsson: 0121-31015 eller 0581-81734, e-post: ann-christine.larsson@apel-fou.se
Ludvig Holbergs minnesfond delar varje år ut Nils Klim-priset till framstående yngre nordiska forskare inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. Särskild vikt läggs på forskarens självständighet, förmåga till nyskapande och tvärvetenskapliga kompetens. I år går priset på nästan 300 000 kronor till Carina Keskitalo, lektor och docent i statsvetenskap vid den kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
– Det är förstås jättekul och känns som ett erkännande för tvärvetenskaplig forskning, säger Carina Keskitalo.
I motiveringen står bland annat att Carina Keskitalo har utvidgat och fördjupat vår förståelse för användningen av miljöresurserna i det europeiska arktiska området, med en särskild blick för hur lokala miljöer påverkas av globalisering och klimatförändringar. Hennes tvärvetenskapliga synsätt på arktisk forskning har fått bred internationell uppmärksamhet, och ingår bland annat i kurslitteratur om arktiskt regionsbyggande.
Förutom prissumman ges pristagaren också ekonomiska resurser att anordna ett seminarium inom sitt ämnesområde.
– Seminariet är ännu bara på planeringsstadiet, men kommer troligtvis att ordnas här i Umeå och handla om anpassning till förändringsprocesser i nordliga områden.
Priset delas ut i Bergen den 24-26 november, tillsammans med det internationella Holbergpriset om nästan fem miljoner kronor, som i år går till Ronald Dworkin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carina Keskitalo
Kulturgeografiska institutionen
Umeå universitet
tel: 090-786 50 80
e-post: carina.keskitalo@geography.umu.se
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) har fått det glädjande beskedet att en ansökan till EU:s Atlantisprogram har beviljats. HLK är tillsammans med Luleå tekniska universitet de enda lärosätena i Sverige som fått ansökningar beviljade.
I projektet, som kommer att pågå 2008-2011, medverkar förutom HLK Penn State University i USA och University of Chichester i Storbritannien. HLK kommer att ha det övergripande ansvaret för de europeiska lärosätenas deltagande och har för detta erhållit 3,8 mkr. Motsvarande summa har beviljats Penn State University i USA.
Projektet är fyraårigt och innebär att sammanlagt 112 lärarstudenter vid de medverkande lärosätena ges den unika möjligheten att under två år läsa sammanlagt tre terminer vid två olika universitet utomlands. HLK-studenterna kommer att läsa ett år vid Penn State University och en termin vid University of Chichester. Efter avslutad utbildning kan de studenter från HLK som deltagit ta ut både en svensk lärarexamen och en akademisk amerikansk examen. De studenter som deltar kommer också att få generösa stipendier som täcker både resor och uppehälle.
Projektet syfte är att utbilda lärare med ett mångkulturellt och reflekterande förhållningssätt genom ett tvåårigt transatlantiskt program som innehåller bl.a. på språkstudier, pedagogik och didaktik.
Eva Björck-Åkesson, VD och akademisk ledare vid HLK:
– Detta är en fantastisk möjlighet för HLK. Nu kan vi erbjuda studenterna inom lärarutbildningen en unik och gedigen internationell utbildning.
Atlantisprogrammet är ett samarbete mellan Europeiska kommissionen och det amerikanska utbildningsministeriet, som ingått ett avtal om högre utbildning och yrkesutbildning för perioden 2006-2013. Programmet syftar till att främja ömsesidig förståelse mellan medborgare i EU och USA samt till att stärka kunskapsutvecklingen på båda sidor.
HLK medverkar sedan tidigare i ett Atlantisprojekt som syftar till att starta en internationell masterutbildning inom det specialpedagogiska området 2009.
Kontaktinformation
FÖR MER INFORMATION KONTAKTA:
Utbildningsledare Stefan Engberg, tfn 036-10 14 04, 0737-53 32 99, stefan.engberg@hlk.hj.se
Utbildningschef Sverker Johansson, tfn 036-10 14 94, sverker.johansson@hlk.hj.se
Författaren Lena Nygårds har intervjuat en mängd människor och samlat historier kring gamla frösorter.
Arbetet är en del av Fröuppropet, ett projekt inom Programmet för odlad mångfald (POM), och syftet är att hålla minnet levande av den långa tradition av odling av ärtor som vi har i vårt land.
– Alla har ju en relation till ärtor i vår vardag genom mat och upplevelser, berättar Lena Nygårds. Det är fascinerande vad ett litet frö kan sätta igång för associationer. Den lilla skrynkliga saken rymmer oändligt många berättelser.
Berättelserna handlar om ärtor som barndomsminnen, vardagliga mattraditioner, gamla ärtsorter som gått i arv i generationer, eller frön som följt med vid köpet av ett gammalt torp.
Invävt i boken finns också rader om vad Carl von Linné, Agnes von Krusenstierna och andra författare har skrivit om ärter. Missa inte heller den lilla blädderfilmen om en ärtas förvandling som finns i skriften.
Tanken med boken är att människor ska få upp ögonen för de äldre odlingsvärda ärtsorterna. I förlängningen är förhoppningen också att boken ska öka intresset för att odla gamla sorter. Genom att gemensamt föra vidare de äldre ärtsorterna så att de inte glöms bort bevaras samtidigt en del av vår kulturhistoria.
Om ärter, av Lena Nygårds CBM:s skriftserie 17 ISBN 10: 91-89232-25-9 ISBN 13: 978-91-89232-25-9
Boken kan beställas direkt från författaren genom att skicka ett svarskuvert försett med adress och dubbelt porto till: Lena Nygårds, Hornsgatan 75, 118 49 Stockholm.
Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) är ett nationellt centrum för forskning om biologisk mångfald som är gemensamt för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.
För mer information om Centrum för biologisk mångfald se www.cbm.slu.se
För mer information om Programmet för odlad mångfald se www.pom.info
I en ny avhandling visar han att både systemförvaltande administration och ett intuitivt, erfarenhetsbaserat management av komplexa situationer behöver värderas upp, i förhållande till det så omskrivna ledarskapet.
Åren 2002 och 2003 beskrivs av Volvo Aeros vice vd som en av de svåraste perioderna i företagets historia. Händelserna den 11 september 2001 i kombination med en accelererande branschomvandling påverkade i hög grad företagets situation. Vardagen i företagets tyngsta affärsområde (där studien genomfördes) präglades av lågkonjunktur, personalnedskärningar, kostnadsjakt och fokus på kassaflöde, men också av satsningar på ny teknik och ambitionen att förbättra den strategiska positionen inför nästa konjunkturuppgång.
I sin avhandling ”Managing in Aerospace: Inquiries into Executive Work Practice” beskriver Gary Kokk chefernas arbetspraktik men också hur medlemmarna i ledningsgruppen själva resonerar kring sitt arbete, och hur de ser på det som sker i och utanför företaget. Avhandlingen visar att en stor del av chefernas tid och energi upptas av ett administrativt ”processarbete” som bygger på ett rationellt (?) ingenjörstänkande. Den visar också att erfarenhetsbaserad känsla och kvalificerade gissningar är viktiga delar när gruppen i en kontinuerlig lärandeprocess, och i nära samarbete med andra organisationsmedlemmar, bildar sig en uppfattning om framtiden. Det är via uppfattningen om framtiden som situationen i nuet förstås. Vägen framåt identifieras, skapas och beslutas om i ett stegvis förlopp av ”trial and error”. I det jobbet är gruppmedlemmarna managers snarare än ledare eller administratörer, och medarbetare snarare än chefer.
– I såväl forskningslitteraturen som i ”flygplatslitteraturen” om management och ledarskap värdesätts karismatiskt, visionärt, lagorienterat och inte minst så kallat transformativt ledarskap högt. Begreppet management däremot har fått en dålig klang och jämställs ofta med stelbent regelföljande och styrning genom kontroll. Det är dags att nyansera bilden och uppvärdera betydelsen av kompetent management som framgångsfaktor i industrin, kommenterar Gary Kokk.
Avhandlingen presenterades den 14 september 2007
Författare: Ekonomie doktor Gary Kokk
Avhandlingens titel: ”Managing in Aerospace: Inquiries into Executive Work Practice”
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Gary Kokk på telefon 031-7861983, mobil 0730-247938, eller e-post gary.kokk@handels.gu.se
Hälleflundran är en bottenlevande plattfisk med båda ögonen på samma sida av kroppen. Som yngel ser den dock ut som vilken symmetrisk fisk som helst, och omvandlingen från yngel till ungfisk är en av de mest fascinerande utvecklingsprocesserna inom djurriket.
Man har fortfarande inte till fullo förstått mekanismerna som styr förvandlingen. Klart är dock att olika hormon spelar en betydelsefull roll i koordineringen av den exakta timingen och transformationen av nästan alla processer som utvecklingen av en ung plattfisk går igenom.
Tillväxthormon (GH) och insulin-liknande tillväxtfaktor I (IGF-I) är samverkande hormon av stor vikt för tillväxt och utveckling hos ryggradsdjur. I sin doktorsavhandling visar Jon Hildahl att dessa hormon också spelar en lika betydelsefull roll för förvandlingen hos hälleflundran, den största plattfiskarten av alla. I yngel som inte utvecklas normalt fungerar inte dessa hormon som de ska, vilket även gäller för yngel som behandlas med hormonet thyroxin. Thyroxin är sedan tidigare känt för att styra många av de förändringar som sker i plattfiskar under förvandlingen.
Resultatet är viktigt för hälleflundraodlare, eftersom odlingstekniker för den känsliga yngelperioden nu kan förbättras.
Kontaktinformation
För mer information
Jon Hildahl (pratar engelska)
Zoologiska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 3628
E-post: jon.hildahl@zool.gu.se
Handledare: Björn Thrandur Björnsson, tel: 031-786 3691
Disputationen äger rum: Fredagen den 21 september kl 10.00 i Föreläsningssalen, Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg
Avhandlingen har titeln: ”Endocrine Regulations of Flatfish Metamorhposis – Growth Hormone and Insulin-like Growth Factor I Gene Expressions and Regulations in Atlantic Halibut”.
Proteinernas funktion i kroppen beror på deras tredimensionella struktur. Vid sjukdomar som Alzheimers, ALS och Parkinsons förekommer felveckade proteiner i form av långa trådar, amyloidfibrer, som klumpat ihop sig i plack.
Biosensorn bygger på en kedja av kolatomer med en speciell struktur, en så kallad konjugerad polymer, med intressanta optiska och elektroniska egenskaper. När den interagerar med en amyloidfiber skiftar den färg.
– Vi upptäckte den här egenskapen när vi blandade polymeren PTAA med en sjuklig form av insulin. Plötsligt ändrade den färg från gult till rött, säger Anna Herland, teknisk biolog som nu lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Färgförändringen syns med blotta ögat men detekteras säkrast med spektroskopi.
Metoden har testats på vävnadsprov från hjärna, muskel, bukspottkörtel, bukfett och njure. I samtliga fall har forskarna lyckats få polymeren att färga in plack så att de blir synliga i mikroskop.
– Om vi med den här känsliga metoden kan hitta spår av felveckade proteiner även i t ex ryggmärgsvätska så kan det vara möjligt att diagnostisera sjukdomar som Alzheimers i ett tidigt skede, säger Anna Herland.
Ett annat användningsområde är kvalitetssäkring i läkemedelsindustrin. Även vid tillverkning av insulin och andra proteinbaserade substanser bildas proteinfibrer vilket gör dem odugliga som läkemedel.
Avhandlingen Conjugated polymers, amyloid detection and assembly of biomolecular nanowires lades fram vid disputation 14 september.
Kontaktinformation
Anna Herland, Biomolekylär och organisk elektronik, 013-282702, anher@ifm.liu.se
Att veta när evolutionära händelser inträffade är grundläggande för att förstå livets historia. Cajsa Lisa Anderson har funnit vissa mönster för bland annat blomväxternas och fåglarnas evolution. När de tidiga blomväxterna uppstått i början av kritperioden följde ett fyrverkeri av snabb utveckling, och under tiden mellan cirka 130 och 100 miljoner år sedan uppstod nästan alla de ordningar av blomväxter som vi känner igen från idag. Även de moderna fåglarna gick igenom en sådan snabb utveckling, men något senare. Runt gränsen mellan krita och tertiär, för cirka 65 miljoner år sedan, då bland andra dinosaurierna dog ut, försvann också många grupper av fåglar (som egentligen är nutida släktingar till dinosaurierna). Under denna oroliga tid för livet på jorden utvecklades de överlevande fågelgrupperna till de moderna fågelfamiljerna.
Cajsa Lisa Anderson visar också att olika metoder för att bestämma när utvecklingslinjer av växter och djur har skilts åt under evolutionen producerar olika resultat. Hon har vidare undersökt andra faktorer som kan påverka resultaten. Hon drar slutsatsen att det är en viktig foskningsuppgift för framtiden att utveckla bättre metoder och att hitta sätt att föra in mer information i analyserna.
Cajsa Lisa Anderson har dessutom varit delaktig i att utveckla en ny metod för datering. Avancerade matematiska och statistiska modeller används för att beräkna när olika grupper utvecklats. Släktträd framtagna genom analyser av nutida organismers gener, och information om deras utdöda släktingar i form av fossil och deras åldrar används som ingångsdata .
Kontaktinformation
Cajsa Lisa Anderson kan kontaktas på 070-327 71 44, eller e-post: cajsa.anderson@ebc.uu.se
Doping med tillväxthormon har blivit vanligare inom idrotten sedan mitten av 1980-talet. Ämnet ger inte samma aggressiva beteende som anabola steroider, men kan orsaka andra problem, bland annat skador på hjärta och kärl.
– Många som missbrukar anabola steroider ser tillväxthormon som dopingmedlens Rolls Royce. Det är betydligt dyrare att använda jämfört med anabola steroider, men det finns inga vetenskapliga belägg för att det ger någon prestationsförhöjande effekt som ensamt dopingmedel, säger läkaren Christer Ehrnborg.
I studien ingick 30 unga vältränade göteborgare. 20 av deltagarna injicerade sig varje dag under en månad med stora doser tillväxthormon. De tio andra deltagarna trodde att de också fick tillväxthormon, men fick istället sprutor med ofarlig koksaltlösning. Tester av deras fysiska prestationsförmåga på motionscykel visade att ingen av deltagarna gjorde bättre ifrån sig, jämfört med dem som bara fått koksaltlösning.
– Det är omdebatterat om tillväxthormon ger någon effekt eller om det rör sig om en masspsykologisk effekt, men både vår studie och flera andra pekar på att man inte blir en bättre atlet bara genom att ta tillväxthormon, säger Christer Ehrnborg.
Mätningar av försökspersonernas kroppssammansättning visade att tillväxthormonet minskade mängden kroppsfett och ökade mängden vatten i kroppen.
– Atleter som injicerar tillväxthormon märker genast att det händer något i kroppen och de antar då att förändringen måste ha en positiv inverkan på deras prestation, men vi kan inte se i våra försök att muskelmassan ökar av preparatet, säger Christer Ehrnborg.
Doping med tillväxthormon är svårt att bevisa, eftersom det kroppsegna hormonet kan variera mycket mellan olika tidpunkter och mellan olika individer. I en annan studie i sin avhandling följde Christer Ehrnborg elitidrottare under ett helt år för att kartlägga vilka faktorer som påverkar det naturliga tillväxthormonets uppgång och nedgång.
– Vi hittade flera intressanta biomarkörer som kan användas i analyser av blodprov. Ett nytt dopingtest som bland annat är baserat på vår forskning är på väg att lanseras, men först måste metoden kontrolleras så att den är juridiskt hållbar, säger Christer Ehrnborg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Growth Hormone in Athletes
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christer Ehrnborg, leg. läkare, telefon: 031-741 17 22, 070-649 65 73, e-post: christer.ehrnborg@gu.se
Handledare:
Docent Thord Rosén, telefon: 031-342 70 55, 070-266 46 42, e-post: thord.rosen@medic.gu.se
För första gången har dessa bilder nu blivit föremål för en akademisk avhandling. Johan Järlehed undersöker i sin studie ”Euskaraz. Lengua e identidad en los textos multimodales de promoción del euskara, 1970-2001” på vilka sätt den baskiska språkrörelsens bilder under de senaste 30 åren har återskapat den baskiska identiteten.
Järlehed analyserar i sin avhandling drygt 1200 affischer, klistermärken och väggmålningar och diskuterar hur de tilltalar olika grupper i det baskiska samhället, liksom vilka olika typer av gemenskaper och identiteter som de skapar. Medan de tidiga bilderna huvudsakligen återskapade en sluten baskisk gemenskap grundad på en ensidig föreställning om vad det är att vara bask och vad som karakteriserar det baskiska, finner man i de senare bilderna en öppnare identitetskonstruktion. Framförallt överges bilden av ett traditionellt samhälle situerat i ett idylliskt landskap där alla talar baskiska. I stället framträder en bild av unga människor med olika kulturella och språkliga tillhörigheter som lever sida vid sida i ett stadslandskap.
Likaså försvagas den kollektiva rörelsen mot ett tydligt utstakat mål och de personer som idag för rörelsens talan i bilderna återges stillastående, stolta och leende.
På detta sätt kommer den baskiska språkrörelsens bilder alltmer att likna den kommersiella och politiska reklambilden. Den nationella identitet som de återskapar kan därmed lätt förväxlas med en livsstil – en vara som kan produceras, distribueras och konsumeras när och var som helst, av nästan vem som helst. Att vara bask innebär inte längre bara att reproducera en nationell identitet utan också att återskapa ett bestämt konsumtionsmönster.
Avhandlingens titel: Euskaraz. Lengua e identidad en los textos multimodales de promoción del euskara, 1970-2001. (Euskaraz. Språk och identitet i den baskiska språkrörelsens bilder, 1970-2001.)
Disputationen äger rum lördagen den 29 september 2007, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För beställningar och närmare upplysningar kontakta Johan Järlehed, tel.
0709-63 26 73, e-post johan.jarlehed@rom.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
När vi idag diskuterar miljöproblem pratar vi ofta om att enskilda människor måste förändra sin livsstil, och börja tänka, värdera och agera på ett nytt sätt. Men vilken sorts miljömedveten människa konstrueras i dagens samhälle? Genom att fokusera på språkliga uttrycksformer i olika miljöhandböcker har Elinor Adenling vid Umeå universitet undersökt vilket sorts miljömedvetet ideal som kommer till uttryck.
Hon menar att det ideal som konstrueras i böckerna inte bara handlar om att utföra vissa miljöriktiga handlingar, som exempelvis att sortera sopor, handla miljömärkta produkter eller cykla till jobbet. Som miljömedveten människa ska man även tänka och förhålla sig på ett visst sätt.
Det gäller för det första att inta ett motiverande förhållningssätt, och uppmuntra både sig själv och andra att påbörja en förändringsprocess. För det andra handlar det om att vara perspektiverande, det vill säga att inta ett undersökande förhållningssätt och odla egenskaper som vaksamhet, misstänksamhet och eftertanke. För det tredje handlar det om att vara balanserande, något som innebär att ständigt ägna sig åt att göra avvägningar och reflektera över sina ambitioner.
Många teman, ord och uttryck återkommer ofta i texterna. Vad betyder det egentligen att exempelvis pronomenet vi så flitigt förekommer i böckerna, och att Sverige utgör en referenspunkt för det miljövänliga beteendet? Eller att miljömedvetenhet ofta kopplas till individer i egenskap av konsumenter? Elinor Adenling vill i sin avhandling uppmärksamma det språkbruk som bygger upp förståelsen av miljömedvetenhet och konstruktionen av miljömedvetna människor.
De arton miljöhandböcker som Elinor Adenling har studerat riktar sig till privatpersoner, och ger råd om vad man kan göra för att förhindra miljöförstöring.
Lördagen den 15 september försvarade Elinor Adenling, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling Att bli miljömedveten. Perspektiv på miljöhandbokens textvärld. Fakultetsopponent var professor Leif Östman, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Elinor Adenling,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6912
e-post: Elinor.Adenling@pedag.umu.se
Vem får egentligen vara svensk? Och vad betyder svenskhet för dem som inte känner sig inkluderade? Catrin Lundström diskuterar i sin avhandling dessa frågor utifrån intervjuer med närmare trettio gymnasietjejer med bakgrund i Latinamerika boende i Stockholmsområdet. De flesta av dem är födda och/eller uppvuxna i Sverige, några är adopterade och ytterligare andra har flyttat till Sverige senare i livet.
Det är framför allt utseendet som sätter gränser för den svenska identiteten, enligt de unga kvinnorna i studien. Detta framträder särskilt tydligt bland de adopterade som identifierar sig som svenskar men ändå får frågor om var de kommer ifrån.
– Föreställningar om svenskhet och vithet är nära förbundna, men det handlar också om klasstillhörighet och bostadsområde, säger Catrin Lundström.
Genom att relatera svenskhet till kön, klass och sexualitet ger hon en inblick i hur den svenska positionen kan vara utestängande, men också föränderlig och beroende av sammanhang. På så vis kan vi förstå varför det är möjligt att känna sig svensk i Bolivia, men boliviansk i Sverige, eller varför det ses som svenskt att ha sex före äktenskapet.
Hon visar också hur det icke-svenska kan uppfattas som både något farligt och attraktivt. Medan vissa av informanterna upplevde att ”svenskar” är rädda för dem, tycker andra att de ofta får representera något exotiskt. Denna erfarenhet kopplades bland annat till den svenska turismen i Latinamerika och till den nordamerikanska vågen av Latin music, med artister som Jennifer Lopez och Shakira, och dess tilltagande popularitet i Sverige.
Avhandlingen ”Svenska Latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi” kan beställas från Makadam förlag.
Kontaktinformation
Catrin Lundström nås på 018-471 76 81, 073-650 45 91, eller e-post: catrin.lundstrom@soc.uu.se
