Nyhet Arkiv - Sida 1170 av 1662

Sverige åldras och många ser detta som ett problem. Men befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser är en av de få saker som vi kan överblicka i framtiden och därmed påverka. Dagens investeringar i människors välbefinnande och utveckling kommer att vara avgörande för vår förmåga att ta hand om den åldrande befolkningen om 20-30 år. Den kritiska faktorn är att anpassa politiken efter de demografiska svängningarna. Den här skriften fokuserar tre viktiga aspekter av de demografiska förändringarna.

För det första att även resten av världen förändras och vår ställning i världen förändras därför också. Åldrande driver globaliseringen.
För det andra att de demografiska förändringarna påverkar många olika delar av samhället och ekonomin. Ibland förstärker dessa effekter varandra och ibland tar de ut varandra. Balansen i politiken måste följa dessa svängningar.
För det tredje innebär varje problem också möjligheter till strukturella förändringar som kan tas till vara eller ignoreras. T ex öppnas ett gyllene tillfälle att påverka könssegregationen i yrkeslivet.
De val vi gör kommer att avgöra vår framtid och i viktiga avseenden också vilken befolkning vi är i denna framtid. Skriften bygger på en föreläsning som ger en intuitiv känsla för en framtid som vi trots komplexiteten ändå till viss del kan styra om vi tar till vara Sveriges förnämsta tillgång. Den tillgången är människorna som nu och i framtiden bor här.

———————————————-
För mer information, vänligen kontakta
Thomas Lindh tel 08-402 12 16

————————–
Lindh, Thomas, Sverige i världen – att vända faran till fördel, Åldrandets många möjligheter rapport nr 10 i skriftserien Framtidens samhälle kostar 150 kr och kan beställas via info@framtidsstudier.se

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Varje år får omkring 13 000 svenskar en ny höftled. Analyser av data i Svenska höftprotesregistret visar att 14 procent av alla män som opereras får en protes där en av protesens två huvudkomponenter växer fast i benvävnaden. Endast 9 procent av alla kvinnor får denna typ av protes.
– Vi vet inte varför ortopeder väljer olika operationstekniker, men anatomiska skillnader mellan män och kvinnor kan vara en viktig orsak. Kvinnor och män har ofta olika bra benkvalitet och då kan den ena behandlingsmetoden vara bättre än den andra, säger Johan Kärrholm, professor vid Sahlgrenska akademin och projektledare för registret.

Jämförelsen visar även på andra skillnader mellan män och kvinnor som får en ny höft. Kvinnorna är i genomsnitt några år äldre än männen. Före operationen uppger kvinnor att de har mer smärta och sämre livskvalitet än män, men efter operationen är kvinnor överlag mer nöjda med resultatet.

Forskningen baseras på uppgifter om mer än 300 000 operationer som utförts i Sverige sedan slutet av 1970-talet. Resultatet presenteras i Svenska höftprotesregistrets senaste årsrapport. I rapporten redovisas även hur bra olika sjukhus lyckas med sina höftledsproteser, både vad gäller patienternas upplevelser av operationen, kostnadseffektivitet och hur vanligt det är att operationer måste göras om.
– Höftprotesregistret är en riktig guldgruva för mätning av resultat, patientnytta och kostnadseffektivitet. Rätt använt kan registret vara ett verktyg för styrning och beslut inom sjukvården, säger Göran Garrelick, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Antalet operationer som måste göras om minskar sedan flera år tillbaka. Antalet operationer på universitets- och regionsjukhus minskar.
– Det är ovanligt att vi måste göra om operationer i Sverige, men nu när allt fler patienter opereras på privata sjukhus kan möjligheterna till utbildning och utveckling bli sämre. Det försvårar också för våra omfattande kliniska studier, säger Johan Kärrholm.

Svenska höftprotesregistret drivs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Årsrapporten är publicerad på registrets hemsida: www.jru.orthop.gu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Kärrholm, professor, telefon: 073-158 78 09, e-post: johan.karrholm@vgregion.se
Göran Garellick, överläkare och forskare, telefon: 070-826 84 40, e-post: goran.garellick@vgregion.se

– Marknadskrafterna har lite grand löpt amok när det gäller den här fastigheten, säger universitetets byggnadschef Lars Lavesson, som sedan länge har velat köpa in den för att få ett slut på prisstegringen. När fastigheten var till salu för två år sedan la en samarbetspartner till universitetet in ett bud men överbjöds av glasmästaren Arne Pålsson, som äger många fastigheter i Lunds kommun.
Vid det tillfället lovade Arne Pålsson att den dag han säljer fastigheten ska Lunds universitet få köpa den till inköpspriset. Idag infrias detta löfte och universitetet köper fastigheten till ett förmånligt pris.

– På det här sättet gör universitetets stiftelse en bra affär samtidigt som vi säkrar juristernas framtid i fastigheten och ser till att de får en rimlig hyresutveckling, säger Lars Lavesson.
– Inom Lunds universitet är vi mycket nöjda med denna lösning. Vi uppskattar samarbetet med Arne Pålsson. Det är en intressant utveckling att universitetets stiftelse på detta sätt
förvärvar en fastighet, säger rektor Göran Bexell.

Kontaktinformation
För mer information tala med:
Byggnadschef Lars Lavesson 0708-89 78 87
Rektor Göran Bexell 046-222 70 01, 070-559 70 01
Förvaltningsdirektör Marianne Granfelt, 0761-36 70 02
Glasmästare och fastighetsägare Arne Pålsson 0708-20 15 02

Det empiriska material som avhandlingen grundar sig på består dels av intervjuer med lärarstudenter i olika skeden av sin utbildning, dels av analys av texter skrivna av samma studenter.

Resultaten visar att nya studenter har svårt att se en koppling mellan undervisningen i svenska i gymnasieskolan och universitetsstudier, särskilt när det gäller det akademiska skrivandet. De upplever därför frustration och förvirring i övergångsfasen. Studenter från yrkesförberedande program beskriver ett svenskämne där skrivandet har en praktisk karaktär, men inte heller studenter från studieförberedande program känner sig förberedda för skrivande i högre studier. De erfarna studenterna menar i sin tur att de viktigaste vägarna till ett akademiskt skriftspråk är interpersonella relationer i samband med skrivandet. Studenterna upplever hinder på sin väg: inkonsekvens i form av olika textnormer inom olika ämnen, lärare som inte upplevs som hjälpsamma och utebliven respons på text är några exempel.

Studenternas texter analyseras i avhandlingen med fokus på akademisk skriftspråkskompetens. Språk, medvetenhet om diskursiv kontext och ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt är i det akademiska skrivandet avhängiga av varandra och utgör tillsammans förutsättningen för utvecklingen av en akademisk skriftspråkskompetens. De nya studenternas texter kännetecknas av tydlig personlig författarnärvaro, stor grad av avskrift av källtext och osäker referenshantering. Uttryck för kritiskt-analytiskt tänkande är inte vanligt, och texterna är allt som oftast vardagligt hållna. De variationer i akademisk skriftspråkskompetens som de nya studenterna i denna studie uppvisar i sina texter var tämligen små. Bristerna återfanns främst i uttryck för diskursmedvetenhet och kritisk-analytisk kompetens. De erfarna studenterna skriver visserligen inte av källtext, men visar ändå osäkerhet i sin användning av innehållet i de texter de refererar till. De imiterar den akademiska genren genom att göra täta referensmarkörer och genom att välja en högtravande och litterär stilfärg. De akademiska språkliga redskapen används av de erfarna studenterna som dekorering, för att förstärka intrycket av förtrogenhet med den akademiska diskursen.

Sofia Ask disputerar i Nordiska språk, alternativet svenska med didaktisk inriktning fredagen den 28 september 2007, klockan 13.15 i sal Weber, Växjö universitet. Avhandlingen har titeln ”Vägar till ett akademiskt skriftspråk” och opponent är professor Jon Smidt, Trondheim.

För mer information kontakta Sofia Ask, telefon: 0470-70 89 07 eller e-post: sofia.ask@vxu.se.

Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Sofia Ask, telefon: 0470-70 89 07 eller e-post: sofia.ask@vxu.se.

Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se.

Monica Strömbergs avhandling E con agonía de lo saber apresuravan su camino. La evolución semántica de la palabra agonía (Den semantiska utvecklingen hos ordet agonía) handlar om betydelseutvecklingen hos det spanska ordet agonía och syftet med avhandlingen är att beskriva hur betydelsen av ordet agonía har förändrats över tiden och undersöka hur förändringar i ordets betydelse kan ha uppkommit.

För att kunna kartlägga förändringar i ordets betydelse har Monica Strömberg dels analyserat ordboksdefinitioner och dels textexempel där ordet förekommer. Att det är viktigt att använda sig av både ordboksdefinitioner och textexempel visar sig inte minst i det faktum att ett ords betydelse i en kontext ofta kan skilja sig från den betydelse som ordet sägs ha i en ordbok.

En studie av hur ordet definieras i ett antal spanska enspråkiga ordböcker publicerade mellan 1611 och 2001 samt en pilotstudie av 300 textexempel innehållande ordet agonía hämtade ur den stora historiska korpusen CORDE visar på att ordet i första hand refererar till: 1) fysiskt lidande, 2) tillstånd som föregår döden, 3) negativ emotion, 4) stark vilja/önskan och 5) slutprocess. Dessa fem betydelser kallas i avhandlingen ordets ”semantiska basvärden”.

Genom att studera betydelsen hos agonía i totalt 1374 exempel ur texter publicerade mellan 1400 och 1974, har Monica Strömberg kommit fram till att ordet agonía har genomgått betydande semantiska förändringar under nämnda tidsperiod. Basvärdet ”stark vilja/önskan” som är mycket vanligt förekommande i texter från 1500-talet har under 1800- och 1900-talet praktiskt taget försvunnit. Under 1800-talet tillkommer ett nytt semantiskt basvärde, nämligen ”slutprocess”. Det semantiska basvärdet ”tillstånd som föregår döden” genomgår en större betydelseförändring under perioden. Analyserna visar också att ordet ibland används i betydelser som faller utanför de semantiska basvärdena.

Det som är speciellt med Monica Strömbergs avhandling är att hon inte stannar vid analyser av agonías semantiska basvärden och dess kontextuella betydelser utan också studerar med vilka semantiska subjekt
(upplevare) ordet förekommer. Eftersom ordets betydelse normalt refererar till ett fysiskt, mentalt eller emotionellt tillstånd, kräver dess förekomst i satsen närvaron av en annan nominalfras som har den semantiska rollen av upplevare eller, med hennes terminologi, semantiskt subjekt. Det semantiska subjektet betecknar alltså den som upplever det tillstånd som agonía refererar till. Det är relevant att studera med vilka semantiska subjekt agonía förekommer i kontext eftersom användningen av ordet i kombination med nya typer av semantiska subjekt kan påverka dess kontextuella betydelse och i förlängningen också dess semantiska basvärden

Avhandlingens titel: E con agonía de lo saber apresuravan su camino. La evolución semántica de la palabra agonía

Disputationen äger rum lördagen den 6 oktober 2007, kl. 10.15 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För beställningar och närmare upplysningar kontakta Monica Strömberg, tel. 031-786 1801, e-post monica.stromberg@rom.gu.se

Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se

Karin Edmark har undersökt kommunernas skattenivåer 1993-2006, samt socialbidragen 1990-1994. Resultaten tyder på att kommunpolitiker tar strategiska hänsyn till grannkommunernas politik när de beslutar om skattesatser och socialbidragsnivåer. Bland annat tycks kommuner anpassa skattesatsen för att locka skattebetalare till kommunen.

– För socialbidragen är det mer osäkert hur man ska tolka resultaten, men en tolkning är att man ser till att inte vara mer generös än grannkommunerna för att inte locka bidragstagare till kommunen. Stämmer detta kan det i förlängningen leda till att både kommunalskatten och bidragsnivåerna pressas nedåt, säger Karin Edmark.

Det finns flera möjliga orsaker till varför kommunpolitiker kan vilja ta hänsyn till grannkommunernas politik. En kan vara att man försöker påverka vilka som flyttar till kommunen. Det kan handla om att försöka locka till sig höginkomsttagare genom att ha lägre kommunalskatt än grannarna, eller att inte locka till sig socialbidragstagare genom att inte ha mer generösa bidragsnivåer än grannarna. En annan möjlig orsak kan vara att man tror att väljarna använder jämförelser mellan närliggande kommuners politik som en slags måttstock för politikernas förmåga att fatta bra beslut.

– Att härma grannarna kan i det fallet vara ett sätt att vinna röster i kommunalvalet, säger Karin Edmark.

Är då dessa strategiska jämförelser bra eller dåliga sett ut ett samhällsperspektiv? Enligt Karin Edmark beror det på vilka motiv som ligger bakom jämförelsen. Å ena sidan kan väljarnas möjlighet att jämföra de egna politikernas beslut med grannkommunernas politiker göra att kvaliteten på besluten blir bättre i alla kommuner. Men å andra sidan finns det en risk att kommunerna dumpar skatte- och socialbidragsnivåerna.

Kontaktinformation
För mer information: Karin Edmark, tel: 073-399 05 92, e-post: karin.edmark@nek.uu.se

Ett av syftena med rymdresan för de små björndjuren är att få klarhet i om de klarar av den tuffa miljön i rymden, vilket tidigare förutspåtts men aldrig testats.

Björndjuren är ett av de mest uttorknings- och strålningstoleranta djuren på jorden, vilket också krävs om man ska överleva en rymdresa. Men projektet är också ett led i studier av björndjurens grundläggande fysiologi, framför allt de mekanismer som ligger bakom uttorkningstoleransen.

Projektet, som bär namnet TARDIS, har av ESA (European Space Agency) valts ut som ett av tio europeiska projekt som får möjlighet att göra vetenskapliga undersökningar i verklig rymdmiljö.

Ingemar Jönsson, som deltar i rymdprojektet tillsammans med två tyska biologer samt en strålningsbiolog i Stockholm, kommer sedan att studera de beresta björndjuren mycket noga.

Bland annat vill han ta reda på om deras reproduktionsförmåga finns kvar, och undersöka skador på arvsmassan.

Exponering av organismer för miljön i rymden ger oss kunskap om hur levande celler påverkas av de stressfaktorer som finns däruppe. Och de fåtal djurgrupper som har potential att klara sig levande genom en rymdresa utgör en viktig källa till kunskap när framtidens ekosystem i rymden ska byggas upp.

Den satellit som fram till 26 september transporterar TARDIS genom rymden kan ses på webben. Positionen hos FOTON-M3 satelliten kan ses i realtid på följande webb-sida: http://www.n2yo.com/?s=32058.

Följ björndjurens rymdfärd och Ingemar Jönssons fortsatta forskningsarbetet på http://tardigradesinspace.blogspot.com/

Läs mer om FOTON-M3 satelliten på http://www.esa.int/esaCP/SEMQDB13J6F_index_0.html

Kontaktinformation
Projektledare K. Ingemar Jönsson, Forskare vid Institutionen för matematik & Naturvetenskap, Högskolan Kristianstad. Telefon +46-44 203 429, epost: ingemar.jonsson@hkr.se

Institutet för Framtidsstudiers medverkan
på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 27-30 september
Institutets bokbord finns på Internationella torget, H02:28.
Där hittar du Framtider och våra senaste rapporter från skriftserien Framtidens samhälle.

Arrangemang:

Tors 070927 kl. 10:20 – 10:40
Framtidens förort – mötesplats eller slagfält?
Förorterna formas av den globala migrationen. Zanyar Adami, Joakim Palme och Soledad Piñero Misa.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Gringo
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 12:00 – 12:20
En ny Afrikabild
Hur formas vår Afrikabild – och hur kan den bli mer nyanserad? Mai Palmberg, NAI och Stefan Jonsson, DN diskuterar med Joakim Palme, IF
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Nordiska Afrikainstitutet
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 12:25 – 12:40
Vem ska styra vården i framtiden?
Medverkande: Paula Blomqvist, Joakim Palme
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 14:45 – 15:15
Mellan dystopi och utopi
Medverkande: Susanne Alm, Torbjörn Lundqvist, Joakim Palme
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Tors 070927 kl. 16:00 – 16:20
Ryssland – ett globalt wildcard
Medverkande: Sergey Kovalev, Joakim Palme
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 10:20 – 10:40
Fortress Europa – Varför stängs gränser när ett åldrande Europa behöver arbetskraft?
Medverkande: Joakim Palme, IF diskuterar med Stefan Jonsson, DN.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 12:30 – 12:50
Om mänskliga rättigheter i Ryssland
Sergey Kovalev,rysk dissident och männskorättskämpe, diskuterar den allt svårare situationen för mänskliga rättigheter i Ryssland, med Joakim Palme, Institutet för Framtidsstudier
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Scen: Röster från världen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Fre 070928 kl. 18:00 – 18:30
Oväntade framtider
– när oddsen är höga och det kan bli mycket värre eller bättre än vi tror. Medverkande: Arne Jernelöv, Joakim Palme och Carl Tham.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Lilla scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Lörd 070929 kl. 11:35 – 11:50
Från veckopeng till pension
Medverkande: Daniel Hallberg, Jovan Zamac
Moderator: Carl Tham
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Medarrangör: Vetenskapsrådet
Plats: Forskartorget, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Sön 070930 kl. 15:20 – 15:40
Att vända faran till fördel
Sveriges åldrande befolkning förändrar vårt förhållande till övriga världen.
Thomas Lindh, Carl Tham och Lena Sommestad diskuterar.
Arrangör: Institutet för Framtidsstudier
Plats: Internationella torget, Stora scenen, Bok & Biblioteksmässan, Göteborg, Sverige.

Väl mött på bokmässan!

Ett sjukhus som står inför utmaningar som växande vårdköer, åtstramad ekonomi och ett ständigt nytt medicinskt kunskapsläge måste genomföra förändringar i verksamheten. Annars kan det inte erbjuda bästa möjliga vård. Men tidigare forskning visar att många förändringsinitiativ misslyckas och att det ofta är svårt att utvärdera nyttan av de åtgärder som genomförs.

En vanlig strategi för att öka förmågan till organisatorisk förändring är så kallat Systematiskt Förbättringsarbete (SF). Åren 1997 – 2001 infördes SF vid dåvarande Huddinge Universitetssjukhus och hundratals medarbetare i tvärprofessionella team försökte lösa olika vardagsproblem i vården. Forskaren Johan Thor har studerat hur införandet av SF fungerade och presenterar nu sina resultat i en avhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet.

Personalens största svårighet var att få tid till förbättringsarbetet, medan fördelarna inkluderade en ökad förmåga att se ”helheten” och möjligheter till konkreta förbättringar för såväl patienter som medarbetare.

– Den viktigaste lärdomen är att förbättringsarbetet behöver anpassas till organisationens behov och förutsättningar. Det går inte att bara ”installera” SF och luta sig tillbaka, utan ett lyckat förbättringsarbete kräver långsiktigt lärande och utveckling, säger Johan Thor.

Johan Thor, som själv är läkare, påpekar att det är viktigt med en vetenskaplig bas också för sjukvårdens styrning och utveckling. Forskningen finansierades delvis av Stockholm läns landsting.

– Vi är duktiga på att generera biomedicinsk kunskap vilket är essentiellt, men för att verkligen dra nytta av den kunskapen behöver vi också kunna genomföra förbättringar i sjukvården, säger Johan Thor.

Avhandling:
”Getting Going on Getting Better: How is Systematic Quality Improvement Established in a Healthcare Organization? Implications for Change Management Theory and Practice”
Disputation sker den 21 september 2007, klockan 13.00 i Andreas Vesalius-salen Berzelius väg 3, Karolinska Institutet, Campus Solna

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Johan Thor, specialistläkare, Master of Public Health
Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik, Medical Management Centrum
Tel: 08-524 860 68
Mobil: 073-966 08 04
E-post: johan.thor@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Mer än 90 procent av skogen i Sverige används för produktion, dvs. den saknar formellt skydd. Huvudparten av denna skog utgörs dessutom av unga skogar som är yngre än 70 år och nästan en tredjedel är yngre än 30 år. Trots det har forskningen om den biologiska mångfalden i dessa yngre skogar i stort sett varit obefintlig.

Det fanns fler rödlistade* mossor och lavar, döda träd och lövträd i gamla skogar än i angränsande unga i ett studieområde i södra Norrland, enligt Jörgen Rudolphis avhandling. Detta stämmer med vad man kunde förvänta sig, men mer oväntat var att antalet arter per döda träd och lövträd var detsamma oavsett om träden stod i ung eller i gammal skog. Rikedomen på både mossor och lavar var störst i de områden som hade haft mest gammal skog i omgivningarna under de senaste decennierna. Risken är dock stor att den biologiska mångfalden utarmas betydligt om inte mängden döda träd och lövträd ökar väsentligt genom naturvårdsåtgärder.

Döda träd är en av de viktigaste levnadsmiljöerna för ovanliga arter i de svenska skogarna. Därför är ett av målen i den svenska miljöpolitiken att öka mängden döda träd i våra produktionsskogar. Idag tar man efter skogsavverkning ofta ut grenar och toppar till bioenergi. Jörgen Rudolphi har visat att detta leder till att antalet grövre, liggande döda träd minskar, eftersom även sådana tas ut i samband med bioenergiuttaget.

Vanliga avverkningsstubbar utgör en stor del av den döda veden i unga skogar, och är också en typ av död ved som är förhållandevis vanlig i skogslandskapet som helhet. I avhandlingen visas också att flera ovanliga arter av lavar fanns på 450 stubbar som ingick i en studie. Detta kan dock bero på att få botanister hittills har varit intresserade av stubbar. Stubbar kan alltså vara en viktig, men delvis förbisedd livsmiljö för arter i det brukade skogslandskapet. De har nyligen börjat brytas för att användas som bioenergi vilket gör fler stubbstudier nödvändiga.

Sammanfattningsvis menar Jörgen Rudolphi att unga skogar kan hysa arter som är sällsynta eller minskar i antal, men att det krävs att en hel del gamla och döda träd lämnas kvar som biologiskt arv från den gamla skogen. De unga skogarna får heller inte befinna sig på alltför stort avstånd från skogar där arterna redan finns. En genomtänkt naturvårdshänsyn vid skogsavverkning och bioenergiutvinning är alltså en förutsättning för att känsliga arter ska leva kvar långsiktigt i skogslandskapet.

* Arter som är hotade eller minskar i antal.

Biolog Jörgen Rudolphi, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Bryophytes, lichens and dead wood in young managed boreal forests. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Plats: Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala

Tid: Fredagen den 21 september 2007, kl. 09.30.

Opponent: Dr. Emma Pharo, University of Tasmania, Australien

Mer information

Jörgen Rudolphi, Jorgen.Rudolphi@ekol.slu.se, 018-67 20 49, 070-656 32 99

Abstract och avhandlingen i sin helhet

Institutionen för ekologi http://www.ekol.slu.se/

Pressbilder
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Porträtt på Jörgen Rudolphi. Foto: Lena Gustavsson
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/JorgenRudolphi.jpg

Även unga skogar med lite död är viktiga för den biologiska mångfalden. Foto: Jörgen Rudolphi
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/ungskog.jpg

Vanliga avverkningsstubbar är oväntat artika. Foto: Jörgen Rudolphi, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/avverkningsstubbe.jpg

I studien undersöks omedvetna fördomar mot överviktiga och män med arabiskt klingande namn bland 517 svenska arbetsgivare och rekryterare samt 175 studenter. En överväldigande majoritet (89 %) hade omedvetna negativa attityder gentemot män med arabiskt klingande namn och 77 procent associerade dessutom gruppen med en lägre prestation, jämfört med infödda svenska män. Hela 88 procent förknippade även överviktiga med lägre prestation relativt normalviktiga. Resultaten för arbetsgivar- och rekryterargruppen samt studentgruppen skiljer sig inte åt.

Att mäta omedvetna fördomar – automatiska associationer
Istället för att studera fördomar genom att t ex ställa direkta frågor används en mätmetod som mäter individers automatiska associationer (The Implicit Association Test). Testet består av fem delar och görs på en dator. Deltagarna ska sortera bilder och ord enligt ett visst mönster och deras reaktionstider mäts när de parar ihop dem med lågpresterande attribut.

Viktigt med de omedvetna fördomarna
Forskningen har tidigare främst fokuserat på att arbetsgivare särbehandlar utifrån medvetna val.

– Våra resultat visar att särbehandling i anställningsprocessen inte behöver vara ett medvetet val utan kan ske omedvetet och vara påverkat av rekryterarnas implicita fördomar, säger Dan-Olof Rooth som är en av forskarna bakom studien.

Rapporten är den första studien som särskiljer omedvetna attityder och prestationsstereotyper. Testen gjordes under 2006-2007.

Rapport 2007:19 ”Etnicitet och övervikt: implicita arbetsrelaterade fördomar i Sverige” är skriven av Jens Agerström vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, Rickard Carlsson och Dan-Olof Rooth båda vid Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar. Rapporten bygger på Working paper 2007:20.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Jens Agerström på telefon 070-989 09 21 eller Dan-Olof Rooth på telefon 0480-49 71 34. Författarnas e-postadresser är: jens.agerstrom@psychology.lu.se och dan-olof.rooth@hik.se

I dagarna påbörjas en av de mest omfattande provtagningar av sjöar som gjorts i Sverige. Undersökningen omfattar kemiska analyser av vattnet i nära 6000 sjöar. En helikopterfirma sköter själva provtagningen, som börjar i fjällen och slutar i Skåne framåt december. Vattenproverna analyseras efter hand av laboratorier vid SLU:s institution för miljöanalys, där resultaten också kommer att utvärderas med början under våren 2008. Uppdragsgivare är Naturvårdsverket.

Provtagningen omfattar två delar. Den ena är ett nytt nationellt program för vattenkemisk övervakning av sjöar, där 800 av 4800 slumpvis utvalda sjöar ska provtas varje år. Syftet är att beskriva det vattenkemiska tillståndet i alla Sveriges sjöar. SLU har tidigare genomfört landsomfattande sjöprovtagningar i så kallade riksinventeringar vart femte år. En nackdel med det upplägget var att resultaten delvis speglade de speciella förhållanden som rådde under provtagningsåret. Med det nya upplägget, där en sjättedel av sjöarna provtas varje år, kommer man på sikt att få en bättre beskrivning av vattenkemin i Sveriges sjöar, mindre präglad av vädrets växlingar.

Den andra delen handlar om sjökalkning. Idag kalkas över 3000 sjöar för att motverka försurningens skadliga inverkan på levande organismer. Nu ska dessa sjöar genomgå en noggrann undersökning för att utröna hur pass försurade de egentligen är. För att underlätta utvärderingen av de kalkade sjöarna kommer provtagningar också att göras i 2000 jämförbara sjöar som inte kalkats. Resultaten ska ligga till grund för en anpassning av den statligt finansierade kalkningsverksamheten till det minskade nedfallet av försurande ämnen.

Undersökningarna görs inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Sjöar och vattendrag, program Försurning och program Övergödning.

Mer information:
Jens Fölster, forskare vid institutionen för miljöanalys
SLU, Uppsala
Tel: 018-67 31 26, 0702-27 17 21
E-post: Jens.Folster@ma.slu.se

Djupt inne i Amazonas regnskogar har medlemmarna för den brasilianska, religiösa miljörörelsen, Santo Daime, sitt huvudsäte. Från att ha varit en liten religiös rörelse i början av 1900-talet, startad av gummitappare och Amazonasbönder, har Santo Daime-rörelsen expanderat snabbt under de senaste tjugo åren. Idag finns rörelsen runt om i Brasilien, i flertalet europeiska länder, i USA och i Japan. Många går med på grund av den psykoaktiva drycken daime (mer känd som ayahuasca) som medlemmarna använder under sina religiösa ritualer.

– Enligt medlemmarna kan drycken bota en mängd olika sjukdomar, däribland dödliga sjukdomar som AIDS och cancer. Den anses även kunna förändra människor och göra dem mer miljömedvetna, säger Titti Schmidt.

Idag driver medlemmarna en mängd olika ekologiska och sociala projekt. På deras initiativ har det också bildats en stor nationalpark runt rörelsens huvudort, Céu do Mapiá.
I avhandlingen beskrivs och analyseras den snabba expansionen av Santo Daime-rörelsen utifrån antropologiskt teoribildning. I Latinamerika har framväxten av sociala och religiösa rörelser ofta förklarats ganska ensidigt i termer av ”kamp”, något som Titti Schmidt menar tenderat att göra oss blinda för andra tolkningsmöjligheter.

För att förstå expansionen av Santo Daime-rörelsen måste man också ta daimedrycken, och det medlemmarna kopplar till drycken, på allvar. Endast då kan man börja greppa den specifika moraliska praktik som genereras av drycken och som hänger intimt samman med idéer om att människors tankar och känslor är andar i behov av förändring. Dessa idéer ligger sedan till grund för hur medlemmarna själva förklarar expansionen av rörelsen.

– Vi behöver ett alternativt sätt att se på handling, som tar hänsyn till att människor också styrs av handlingar som är icke-instrumentella och icke-målorienterade, säger hon.

Kontaktinformation
Mer information: Titti Schmidt, 073-951 35 67, e-post: Titti.Schmidt@antro.uu.se

Alla däggdjursceller innehåller ett filamentsystem. Filament är trådformiga proteiner som är viktiga för cellens rörelse. Aktin och myosin är två filament, kända för att samverka vid rörelse i muskelceller.

Pontus Aspenström vid Uppsala universitet har särskilt inriktat sin forskning på proteiner, Rho GTPaser, som är en del av signalsystemet mellan aktinfilament och receptorer i cellmembranet. Signalerna påverkar cellens funktion och struktur.

– Hela systemet är som en strömbrytare som slår på och av signalerna. Det är komplext, vi har visat att det finns många olika Rho GTPaser.

Vid cancer får celler ofta ett förändrat rörelsemönster jämfört med friska celler. Cellerna i invasiva tumörer har till exempel ökad förmåga att röra på sig och att bilda metastaser. Tumörceller kan ta sig fram genom cellager och vidare ut i blodbanan för att föröka sig i andra delar av kroppen.

– Cellrörelse är en del av metastaseringen och vi försöker förstå om och hur Rho GTPaserna förändras i tumörbildande celler.

Bakgrund
Idag forskar Pontus Aspenström vid Ludwiginstitutet för cancerforskning i Uppsala där han har varit sedan 1996. Han studerade biologlinjen vid Stockholms universitet och disputerade vid Uppsala universitet 1992. Därefter hade han en forskartjänst vid Stockholms universitet i fyra år. Drygt ett år av den tiden tillbringade han som postdoktor vid University College London.

En tjänst vid Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.

Kontaktinformation
Pontus Aspenström

Ludwiginstitutet för cancerforskning, Uppsala universitet

Tel: 018-16 04 00

E-post: Pontus.Aspenstrom@LICR.uu.se

Keith Humphreys vid Karolinska Institutet forskar om statistiska metoder som används inom flera olika områden, bland annat ekonomi, psykologi och artificiell intelligens. De senaste åren har tyngdpunkten legat på biostatistik, särskilt genetisk statistik.

– Genetisk statistik är ett framträdande område inom biostatistiken. Många statistiker är involverade och det finns ett stort antal intressanta problem att utforska. Det är ett dynamiskt område som har utvecklats mycket snabbt de senaste åren, säger Keith Humphreys.

Biostatistik kräver ett nära samarbete mellan flera olika yrkesgrupper, bland annat matematiker, biologer, epidemiologer och genetiker. Forskningen i Keith Humphreys grupp går ut på att hitta genetiska markörer som kan associeras med bröstcancer. Markörerna skulle sedan kunna användas för att förutsäga risken att drabbas av cancer eller för att på förhand avgöra hur allvarligt sjukdomen kommer att drabba. Vissa markörer skulle också kunna bli en del av diagnostiseringen.

– Nästa steg blir att ta reda på hur markörerna ska användas. Vi hoppas också kunna utforska hur genetik och miljö samspelar vid bröstcancer, men det är oerhört mycket arbete kvar att göra där.

Bakgrund
Keith Humphreys kommer från England och lade fram sin avhandling vid University of Southampton. Mellan 1996 och 2000 gjorde han postdok vid Stockholms universitet och vid universitetet i Glasgow. Eftersom han trivdes bra i Sverige har han sedan återvänt för att forska här.

En tjänst vid Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.

Kontaktinformation
Keith Humphreys
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08 – 524 86887
E-post: Keith.Humphreys@ki.se

Nuvarande huvudsekreterare, professor Rune Åberg, lämnar sitt uppdrag på FAS för att gå i pension.

Erland Hjelmquist är prefekt vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Han har en bred forskningserfarenhet inom området psykologi med specialområdet funktionshinder och handikapp. Andra uppdrag är ordförande i Svenska nationalkommittén för psykologi i Vetenskapsakademin och ledamot i styrelsen för Riksbankens jubileumsfond.

Mer information lämnas av:
Ambassadör Lars Anell, ordförande för FAS styrelse.
Mobil: 070-511 46 06
E-post: lars.anell@bredband.net

Professor Rune Åberg, huvudsekreterare
Tfn: 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.se

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
___________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se
Org.nr: 202100-5240.