Cellerna hos människor och djur har ett högt utvecklat, dynamiskt system av membran som omger och löper genom dem. Det är tunna hinnor som består av icke vattenlösliga ämnen, lipider. De molekyler som ska förflyttas inom cellen omsluts av membran som bildar små tubliknande blåsor för transporten till respektive målplats.
EHD2 ingår i en stor familj av proteiner som kan modellera formen på cellmembran och i artikeln presenteras dess kristallstruktur, vilket tillsammans med biokemiska data gör det möjligt att förstå modelleringsmekanismen. Forskarna kan visa hur två EHD2-proteiner binder till varandra och skapar en optimal yta för att binda till krökta membran med en viss sammansättning. Därefter binds ytterligare EHD2-proteiner ihop vilket bildar en ring runt membranet och tvingar det att forma sig till en blåsa. Den energi som frigörs vid bindningen utnyttjar EHD2 till att klippa av membranblåsorna. På så sätt bildar EHD-proteiner de membranbehållare som krävs för att tillsammans med andra proteiner reglera lokaliseringen av en rad molekyler.
Arbetet utfördes delvis under Richard Lundmarks post-doctjänstgöring 2004-2006 hos Harvey McMahon vid laboratoriet MRC-LMB, Cambridge, Storbritannien, och Lundmark är tillsammans med kristallografen Oliver Daumke försteförfattare till artikeln.
En högupplöst porträttbild i färg på Richard Lundmark finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html.
Referens: R Lundmark, O Daumke, Y Vallis, S Martens, PJG Butler, HT McMahon: Architectural and mechanistic insights into an EHD ATPase involved in membrane remodeling Nature doi:10.1038/nature06173, 2007.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Projektassistent Richard Lundmark, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 070-620 24 64, epost Richard.lundmark@medchem.umu.se
Nästa generations optiska kommunikationssystem förväntas behöva en bandbredd på ca 40 GHz per kanal och kommer att använda sig av avancerade modulations format. Chalmers snabba optiska oscilloskop är ett viktigt verktyg för att kunna bygga och utvärdera optiska kommunikationssystem eftersom dagens lösningar, både kommersiella och vetenskapligt publicerade, inte klarar detta.
Upplösningen hos dagens system för mätning av snabba optiska förlopp är begränsat av bandbredden hos elektroniken som används efter det att en optisk signal detekterats. Denna är idag ca 15 GHz om man mäter med s.k. realtidssampling d.v.s. en metod som fångar in hela signalen även om den bara uppträder en enda gång. En annan begränsning som kan uppkomma är Nyquists samplingsteorem* vilket visar att den största bandbredd en signal man studerar får ha är halva samplingsfrekvensen; t.ex. 10 GHz vid en samplingsfrekvens på 20 GSampel per sekund. Dock har denna begränsning inte gjort sig gällande vid höga bandbredder – förrän nu.
Forskarna på Chalmers har separerat problemet genom att mäta mycket snabba optiska datasignaler i två delar. Den första delen går ut på att sampla signalen med en optisk teknik som har mycket hög bandbredd och att parallellisera resultatet i fyra olika utgångar. I den andra delen detekteras dessa fyra signaler och samplas med ett kommersiellt tillgängligt samplingssystem (4 x 25 GS/s). Detta sammantaget gör att man får ett system med samplingsfrekvensen 100 GSa/s och alltså en ”Nyquist” begränsad bandbredd på 50 GHz, vilket är tre gånger större än idag. Dessutom har systemet ett minnesdjup som är lika stort som i traditionella lösningar och detta innebär att konceptet blir mycket användbart för praktiskt bruk i framtiden.
Resultaten presenterades vid konferensen European Conference on Optical Communication, i Berlin i september.
Referens:
M. Sköld, M. Westlund, H. Sunnerud, and P.A. Andrekson, ”100 GSample/s optical real-time sampling system with Nyquist-limited bandwidth,” in Proc. European Conference on Optical Communication, Berlin, Germany, September 2007, post-deadline paper PDP1.1.
* Harry Nyquist, född 1889 i Sverige. Emigrerade till USA 1907 och publicerade sitt viktiga resultat vid Bell Telephone Laboratories år 1928.
För ytterligare information kontakta:
Prof. Peter Andrekson
peter.andrekson@mc2.chalmers.se, tel: 031-772 1606
Doktorand Mats Sköld
mats.skold@chalmers.se, tel: 031- 772 1602
Dr. Mathias Westlund
mathias.westlund@mc2.chalmers.se, tel:031-772 1626
Dr. Henrik Sunnerud
henrik.sunnerud@mc2.chalmers.se, tel: 031-7721600
Projektet med att utveckla oxyfuel-förbränning pågår sedan flera år vid Avdelningen för energiteknik på Chalmers. Förbränningen ger en rökgas som huvudsakligen består av koldioxid. Detta möjliggör effektiv avskiljning av koldioxiden, som sedan kan lagras till exempel under mark. Oxyfuel-tekniken är alltså ett nytt sätt att förbränna fossila bränslen utan att bidra till utsläpp av växthusgaser.
En försöksanläggning har byggts upp på Chalmers och nu presenteras lovande resultat från experiment i denna anläggning i den första doktorsavhandlingen från gruppen. Data från mätningar i försöksanläggningen visar att koldioxidkoncentrationer mellan 94-95 procent kan uppnås under väl kontrollerade förhållanden. Anläggningen har körts mer än 1500 timmar med både gas och kol som bränsle.
Klas Andersson är författare till doktorsavhandlingen, som presenteras vid disputationen den 5 oktober 2007.
– Arbetet handlar om att skaffa grundläggande kunskaper om denna förbränningsprocess och det har vi gjort genom experiment och matematisk modellering. Den övergripande målsättningen är att få den kunskap som krävs för optimering av oxyfuel-tekniken, för att minska kostnaden för att avskilja koldioxiden, säger Klas Andersson.
Nästa steg är att metoden ska prövas i ännu större skala i den pilotanläggning Vattenfall bygger i Tyskland. Den är klar om ett år. Forskargruppen leds av professor Filip Johnsson och forskningen sker i nära samarbete med bland andra Vattenfall.
– Vi behöver en mängd tekniker och åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Koldioxidavskiljning med hjälp av oxyfuel-förbränning är ett exempel. Vår forskning har karaktäriserat oxyfuel-förbränningen och tagit fram data som är viktiga för den fortsatta utvecklingen mot en storskalig demonstration. Allt pekar på att oxyfuel-förbränning är en effektiv teknik för stora kolkraftverk, säger Filip Johnsson.
För mer information, kontakta:
Klas Andersson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031- 772 52 42, mobil: 0706 – 29 61 95
klas.andersson@me.chalmers.se
Professor Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 14 49, mobil: 0703 – 08 80 68
filip.johnsson@me.chalmers.se
Avhandlingen ”Characterization of oxy-fuel flames – their composition, temperature and radiation” presenteras vid en offentlig disputation den 5 oktober 2007.
Tid: 9.00
Plats: Sal VK, Sven Hultins gata 6, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Läs avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL, här >>
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=47455
Bild på Klas Andersson finns att ladda ned under Aktuella bilder här>>
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildkategori.jsp?category=212
Inbjudan till Framtidsfokus:
The Nordic Experience – Welfare States and Public Health, NEWS
De nordiska välfärdsstaterna och folkhälsan
Hur har den välfärdspolitik som bedrivits under många decennier bidragit till den relativt gynnsamma position som Norden har idag? Går det att peka på några specifika politiska insatser eller några särskilda egenskaper hos de Nordiska välfärdsstaterna som bidragit till folkhälsoutvecklingen? Kan de erfarenheter som gjorts i Norden överföras till andra länder? Vilka erfarenheter är viktiga för det framtida folkhälsoarbetet?
NEWS är ett projekt som initierats av forskare på CHESS i samarbete med WHO:s Commission on Social Determinants of Health, CSDH, under ledning av Sir Michael Marmot. Vid seminariet presenteras resultaten från slutrapporten till kommissionen. Arbetet är baserat på ny forskning och kunskapssammanställningar. Rapporten anlägger ett institutionellt, historiskt och jämförande perspektiv för att förstå folkhälsoutvecklingen.
Ur programmet:
Inledningsanförande
Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister
Presentation av NEWS-projektet
Olle Lundberg, professor, CHESS
Monica Åberg Yngwe, Med Dr, CHESS
Maria Kölegård Stjärne, Med Dr, CHESS
Johan Fritzell, professor, CHESS & Institutet för Framtidsstudier
Nordiska erfarenheter i globalt perspektiv
Denny Vågerö, professor, CHESS & kommissionär i CSDH
Kommentarer från inbjudna gäster
Moderator:
Joakim Palme, VD, Institutet för framtidsstudier
Tid: Torsdag 18 oktober 2007, kl. 14.00-16.30
Plats: Studio 3 i Kulturhuset, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller fax 08-24 50 14.
senast Fredag 12 oktober. Se även Institutets hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och kan i de flesta fallen hållas under kontroll med rätt medicinering. Men ett stort problem är att föräldrarna av olika anledningar har svårt att använda den information de fått från vårdpersonal.
Carl-Axel Hederos, barnläkare på Karlstad barnklinik, presenterar i sin doktorsavhandling en effektiv metod för att öka föräldrarnas förmåga att hantera barnets astma. Metoden bygger på att fyra föräldrapar, vars barn just fått astmadiagnos, deltar i en serie gruppdiskussioner med en sjuksköterska tillsammans med en läkare och/eller kurator. Diskussionerna går i huvudsak ut på att gruppledarna besvarar frågor från föräldrarna och att föräldrarna tar del av varandras erfarenheter.
Avhandlingen visar att föräldrar som deltog i gruppmötena var bättre på att följa läkarnas råd 18 månader senare. Antalet sjukdagar för barnen i försöksgruppen var då endast en fjärdedel av antalet sjukdagar i kontrollgruppen. Vid en uppföljning efter sex år hade barnen haft färre sjukvårdskontakter och föräldrarna hade högre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.
Insatsen tycks också påverka ansvarsfördelningen mellan mamman och pappan. Pappor som deltagit i gruppdiskussionerna tog ett större ansvar för barnets situation och mammorna fick en högre livskvalitet.
– Att jämlikheten mellan könen ökar är troligen en huvudorsak till att metoden fungerar. Det är också viktigt att vi når föräldrarna tidigt när de ofta är oroliga och mer mottagliga för information, säger Carl-Axel Hederos.
På Karlstad barnklinik använder man metoden vid omhändertagande av nyinsjuknade barn och har nu de lägsta siffrorna i landet när det gäller sjukhusvård av barn med astma över två års ålder.
Avhandling:
Asthma in young children; Epidemiology, burden of asthma and effects of a parental information program
Disputation sker den 12 oktober 2007, kl. 13.15, Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Överläkare Carl-Axel Hederos
Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa
Arbete: 054 616645
Mobil: 0730 777721
E-post: carl-axel.hederos@liv.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i tilltagande grad också i många utvecklingsländer. Typ 2-diabetes, tidigare kallad åldersdiabetes, är ett växande folkhälsoproblem med komplikationer som leder till invaliditet och för tidig död. Båda är förknippade med ett stillasittande liv och överintag av energitäta men näringsfattiga livsmedel. Idag satsas större delen av vårdresurserna på läkemedel och kirurgiska åtgärder, trots att de bara kan lindra och fördröja sjukdomen hos en del av patienterna. Vill vi komma åt sjukdomsorsakerna måste vi fokusera på livsstilen, anser Benno Krachler.
Hans avhandling beskriver förändringar i matvanorna i norra Sverige och beräknar deras betydelse för risken att utveckla diabetes och hjärtinfarkt. Trots att den genomsnittliga kroppsvikten fortsatt öka har förekomsten av hjärtinfarkt minskat och ökningen av diabetes blivit mindre än förväntad.
Resultaten baseras på data från MONICA-projektet och Västerbottens hälsoundersökningar, två befolkningsinriktade projekt i norra Sverige. Från 1986 till 2004 har produkter med hög andel mättat fett (t.ex. smör och 3-procentig mjölk) ersatts av mellanmjölk, vegetabiliska oljor och lättmargarin. Pasta och ris används i större och potatis i mindre utsträckning. Traditionella rätter som ”blöta”, palt och ärtsoppa äts i allt mindre omfattning medan konsumtionen av snabbmat har tredubblats. Intaget av frukt och grönsaker har stagnerat på en låg nivå. Ökade intag av olja och pasta var förknippade med en mer gynnsam fettfördelning (mindre midjemått och ökat höftmått) medan den tilltagande konsumtionen av snabbmat var kopplad till en ogynnsam. Allmänt sett bekräftas tidigare fynd om att högt intag av mättat fett är förenat med ökad risk medan omättat fett verkar skyddande.
Något överraskande var att två mättade fettsyror som hör samman med mjölkkonsumtion kunde knytas till lägre risk för typ 2-diabetes. Lägre risk för hjärtinfarkt vid högre intag av kostfiber kunde påvisas hos män medan sambandet var svagare hos kvinnor. Mer fysisk aktivitet och mindre intag av mättat fett från kött hade de starkaste sambanden med fettfördelningen i kroppen och erbjöd också den största potentialen för förbättring bland både män och kvinnor. Därutöver var ökat intag av fiber från spannmålsprodukter hos kvinnor och ökat intag av fiber från frukt och grönt hos män av betydelse.
Fredag den 12 oktober försvarar Benno Krachler, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kost, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Ingvar Bosaeus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1369&lang=sv.
Kontaktinformation
Benno Krachler är läkare vid medicinkliniken, Kalix sjukhus, och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 69 93, epost benno.krachler@medicin.umu.se
Det händer att nyfödda drabbas av svåra infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Forskning visar att under de senaste 10 åren har allt fler nyfödda drabbats av infektioner. Värst är det för de för tidigt födda barnen som vårdas mycket länge på sjukhus.
– Även om antalet infektioner hos de nyfödda har ökat dör färre av infektionerna. Men fortfarande dör nio procent av dem som insjuknar i en svår infektion under den första levnadsmånaden, säger Elisabet Persson, avhandlingens författare.
En av de bakterier som orsaker blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos nyfödda är GBS, grupp B-streptokocker. GBS finns normalt i slidan hos ungefär 25 procent av alla gravida kvinnor och under förlossningen kan bakterien föras över till barnet. För att undvika det ges idag antibiotika till många kvinnor i samband med förlossningen. Det bästa medlet för dessa infektioner är penicillin, men med hög användning finns också en ökad risk att bakterien utvecklar resistens mot antibiotika. Elisabet Persson har i sin avhandling testat närmare 300 GBS-stammar från både barn och vuxna mot tolv olika antibiotika.
– Vi fann att två stammar hade börjat utveckla resistens mot penicillin, vilket inte visats tidigare i Sverige. De vanligaste antibiotika som ges till patienter med penicillinallergi har tidigare utvecklat resistens mot GBS både i Europa och USA och vi kunde även nu visa att det börjar ske även här i Sverige, säger Elisabet Persson.
Eftersom problematiken med antibiotikaresistens ökar finns det ett behov av att ta fram ett vaccin mot GBS för att skydda spädbarn mot de farliga infektionerna. I dagsläget finns inget vaccin mot GBS, men ett flertal positiva studier har gjorts i framförallt USA. Flera forskargrupper i världen arbetar med att sätta samman ett fungerande vaccin, men det är en svår uppgift eftersom bakterien förändrar sig över tid och ser olika ut i olika geografiska områden.
– Vi har studerat hur bakterien förändrar sig över tid i Västsverige och funnit att det skett stora förändringar i bakteriens kapsel under kort tid, säger Elisabet Persson.
Den här ständiga förändringen påverkar hur ett vaccin kan sättas samman så att det skyddar så många som möjligt. Ett vaccin bygger på att vissa specifika delar av bakterien kan ge skydd. I GBS-bakterien har sockerarter i dess kapsel och vissa proteiner i dess ytskikt studerats i olika vaccinsammansättningar.
– De ytproteiner som studerats i de västsvenska GBS-stammarna återfanns inte i så hög andel att någon av dessa ensamt skulle kunna användas som vaccin, säger Elisabet Persson.
Trots svårigheterna att finna en fungerande vaccinsammansättning hoppas Elisabet Persson att det i framtiden kommer att finnas ett GBS-vaccin. För att vaccinet ska fungera tillfredsställande är det viktigt att alla unga kvinnor vaccineras, inte bara de som för närvarande bär på bakterien.
– Om ett fungerande GBS-vaccin når marknaden kan många nyfödda världen över både räddas till livet och slippa de svåra hjärnskador som ofta uppkommer efter hjärnhinneinflammation orsakad av GBS, säger Elisabet Persson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Group B streptococci and other Neonatal infections
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 oktober, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg läk Elisabet Persson, telefon: 031-343 60 88, 070-246 58 98, e-post: elisabet.persson@vgregion.se
Handledare:
Professor Birger Trollfors, telefon: 031-343 52 17, e-post: birger.trollfors@vgregion.se
Olja från rapsfrön används som matolja men kan också användas som biodiesel eller i till exempel hudkrämer. Rapsolja brukar kallas Nordens olivolja och är mycket hälsosam, rent av nyttigare än olivolja. Bland annat innehåller rapsolja en hög andel enkel- och fleromättade fettsyror. Växtförädlare arbetar nu med att ta fram rapssorter som är ännu bättre ur näringssynpunkt eller bättre anpassade för andra användningsområden.
Liksom många andra grödor har raps tvåkönade blommor som är självbefruktande, dvs. en och samma individ är både pappa och mamma till sina frön. För att få in nya egenskaper måste en självbefruktande art korsa sig med en annan individ, s.k. korsbefruktning. Detta är speciellt viktigt i växtförädling, då man vill kombinera egenskaper från olika individer. I stället för att klippa av alla ståndare på moderplantor använder man sig gärna av hansterila plantor.
Plantor med blommor utan fungerande ståndare kan bildas spontant i naturen, antingen genom mutationer i cellkärnan eller genom förändringar i cellernas ”energistationer”, mitokondrierna. För att undersöka de mekanismer som styr blomutveckling och frösättning hos raps har Jenny Carlsson använt växter där cellkärnans arvsmassa kommer från raps, men där mitokondriernas arvsmassa även innehåller varierande mängder DNA från modellväxten backtrav*.
Normala rapsblommor består av foderblad, kronblad, ståndare och pistiller, och cellkärnans arvsmassa innehåller alla de gener som behövs för att dessa delar ska utvecklas på rätt sätt. Jenny Carlssons växter hade däremot blommor med olika typer av avvikelser, t.ex. feminiserade ståndare som ser ut som pistiller. Det centrala i avhandlingen är en kartläggning av hur mitokondrierna ?stänger av? olika gener som normalt styr blommans utseende. Med dessa detaljerade kunskaper kan växtförädlarna utnyttja hansterila plantor med betydligt större precision än tidigare.
* Backtrav har länge använts som modellväxt i studier av hur växter fungerar. Fördelarna med att använda backtrav är att den är liten och lättodlad och har en liten arvsmassa. Dessutom har arvsmassorna i såväl cellkärna som mitokondrie och kloroplast kartlagts.
Agronom Jenny Carlsson, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarade den 14 september 2007 sin avhandling The Mitochondrial influence on nuclear gene expression in cytoplasmic male-sterile Brassica napus . Disputationen ägde rum i Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent var professor Kathleen Newton, Interdisciplinary Plant Group, University of Missouri-Columbia, Columbia, USA.
Pressbild: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Jenny Carlsson med rapsplantor (Foto: Maria Abrahamsson)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/jenny_carlsson_m_raps.jpg
Mer information: Jenny Carlsson, 018-67 32 39, jenny.carlsson@vbsg.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001518/
För enbart svensk sammanfattning (inklusive figurer och titelsida): http://vaxt.vbsg.slu.se/~jennyc/sv_sammanfattning_jenny20070805.pdf
Årets Nobelpristagare har gjort en serie grundläggande upptäckter om embryonala stamceller och DNA-rekombination i däggdjur.
Upptäckterna har möjliggjort en ny och synnerligen kraftfull teknik – riktad genmodifiering i möss – som nu appliceras inom så gott som all biomedicinsk forskning, från grundforskning till utveckling av ny sjukdomsterapi.
Riktad genmodifiering används oftast för att inaktivera funktionen av enskilda gener. Sådan utslagning (”gene knockout”) har klargjort funktionen av ett stort antal gener för utveckling, hälsa, åldrande och sjukdom. Till dags dato har mer än tiotusen gener (ungefär hälften av alla gener hos däggdjur) slagits ut i möss. Pågående internationella projekt kommer att göra knockoutmöss för samtliga gener tillgängliga för forskning och läkemedelsutveckling inom en nära framtid.
Med riktad genmodifiering är det nu möjligt att framställa i princip vilken typ av DNA-modifiering som helst i musens arvsmassa. Forskare kan därigenom fastställa betydelsen av enskilda gener i hälsa och sjukdom. Tekniken har redan resulterat i mer än femhundra djurmodeller för mänskliga sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes och cancer.
Modifiering av gener med hjälp av homolog rekombination
Informationen om hur våra kroppar utvecklas och fungerar livet igenom är inskriven i vårt DNA. DNA-molekylerna är packade i kromosomer, vilka förekommer i par – den ena ärvd från mamman och den andra från pappan. Utbyte av DNA-sekvenser mellan par av kromosomer ökar den genetiska variationen inom populationen och sker med hjälp av homolog rekombination. Det är en process som är bevarad genom evolutionen och som påvisades i bakterier redan för mer än 50 år sedan av Nobelpristagaren Joshua Lederberg (Nobelpris 1958).
Mario Capecchi och Oliver Smithies hade båda visionen att homolog rekombination skulle kunna utnyttjas för att introducera förutbestämda genmodifieringar i däggdjursceller, och de arbetade systematiskt mot detta mål.
Capecchi visade att homolog rekombination kunde ske mellan DNA som införts i däggdjursceller och cellernas kromosomer. Han fann vidare att detta kunde utnyttjas för att reparera defekta gener i kromosomerna.
Smithies var inriktad på att försöka reparera skadade gener i mänskliga celler. Han tänkte sig att det borde gå att behandla ärftliga blodsjukdomar genom att korrigera sjukdomsalstrande gener i stamceller från benmärgen. Under sina experiment upptäckte Smithies att en sådan gen kunde modifieras med hjälp av homolog rekombination, oavsett om den var aktivt uttryckt eller ej. Detta antydde att alla gener sannolikt var tillgängliga för riktad genmodifiering.
Embryonala stamceller – vägen till det nedärvda genomet
De celltyper som initialt användes av Capecchi och Smithies kunde inte ge upphov till genmodifierade möss. Detta krävde en annan celltyp som kunde ge upphov till könsceller. Bara då kunde introducerade genmodifieringar nedärvas.
Martin Evans hade arbetat med embryonala carcinomceller (EC-celler) som trots att de kom från tumörer kunde ge upphov till nästan alla celltyper. Han hade visionen att använda EC-celler som bärare av nytt DNA in i musens nedärvda genom (könslinjen). Hans försök misslyckades då EC-cellerna bar på så kraftiga kromosomförändringar att bildningen av könsceller förhindrades.
I sökandet efter alternativ upptäckte Evans att det gick att etablera kromosomalt intakta cellkulturer från tidiga musembryon. Dessa celler är idag kända som embryonala stamceller (ES-celler).
Nästa steg var att visa att ES-cellerna kunde bidra till könslinjen (se figur). Embryon från en musstam injicerades med ES-celler från en annan musstam. Resulterande mosaik-embryon (uppbyggda av celler från båda stammarna) utvecklades och framföddes av surrogatmödrar. Avkomman – mosaikmösssen – avlades därefter och gener från ES-cellerna kunde påvisas hos några av ungarna (se figur). Dessa gener ärvdes sedan vidare i enlighet med Mendels lagar.
Evans tog nu steget att genetiskt modifiera ES-cellerna och valde för detta ändamål retrovirus som integrerar sina gener i kromosomerna. Han visade att retroviralt DNA fördes över från ES-celler, via mosaikmöss till könslinjen. Evans hade därmed använt ES-cellerna för att erhålla möss som bar på nytt genetiskt material.
Forskningslinjerna går samman – homolog rekombination i ES-celler
År 1986 fanns alla pusselbitar på plats för att göra riktade genmodifieringar i ES-celler. Capecchi och Smithes hade visat att gener kunde förändras på ett förutbestämt sätt med hjälp av homolog rekombination och Evans hade bidragit med den nödvändiga vägen till könslinjen – ES-cellerna. Nästa steg var att kombinera de två.
Både Smithes och Capecchi valde hprt-genen för sina initiala experiment då förändringar i denna gen var lätta att identifiera. Hprt-genen är också inblandad i en sällsynt sjukdom hos människa – Lesch-Nyhans sjukdom. Capecchi förfinade strategierna för riktad genmodifiering och utvecklade nya och generellt användbara metoder.
Knockoutmusens födelse – början på en nya era inom genetiken
De första publikationerna i vilka homolog rekombination i ES-celler använts för att framställa möss med riktade genmodifieringar publicerades 1989. Dessa följdes av en lavin av nya knockoutmöss, och antalet vetenskapliga rapporter inom området har ökat exponentiellt sedan dess. Riktad genmodifiering har utvecklats till en brett användbar metod. Det är nu även möjligt att introducera mutationer som kan aktiveras i specifika celltyper och vid valda tidpunkter i livet.
Riktad genmodifiering i möss till nytta för människors hälsa
I princip alla fysiologiska processer i möss studeras idag med hjälp av riktad genmodifiering. Vi har bevittnat en explosion av forskning där tekniken används. Riktad genmodifiering har använts av så många forskare och i så många sammanhang att en kortfattad summering är svår att göra. Några av de senare bidragen från årets Nobelpristagare presenteras nedan.
Riktad genmodifiering har hjälpt oss att förstå funktionen hos hundratals gener under fosterutvecklingen. Capecchis forskning har avslöjat funktionerna för många gener som styr utvecklingen av organ och bestämmer kroppens anatomi. Hans arbete har också hjälpt till att belysa orsakerna till vissa medfödda missbildningar hos människa.
Evans använde riktad genmodifiering för att utveckla musmodeller för mänskliga sjukdomar. Han utvecklade flera modeller för den ärfliga sjukdomen cystisk fibros och har använt dessa för att studera sjukdomsmekanismer och pröva effekterna av genterapi.
Smithies använde också riktad genmodifiering för att utveckla musmodeller för ärfliga sjukdomar såsom cystisk fibros och blodsjukdomen talassemi. Han har även utvecklat många musmodeller för vanliga sjukdomar såsom högt blodtryck och åderförkalkning.
Sammanfattningsvis har riktad genmodifiering hos möss genomsyrat i princip all biomedicinsk forskning. Dess betydelse för förståelsen av geners funktion och dess nytta för mänskligheten kommer att fortsätta att öka under många år framöver.
Mario R. Capecchi, född 1937 i Italien, amerikansk medborgare, PhD i biofysik 1967 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Howard Hughes Medical Institute Investigator och professor i humangenetik och biologi vid universitetet i Utah, Salt Lake City, UT, USA.
Sir Martin J. Evans, född 1941 i Storbritannien, brittisk medborgare, PhD i anatomi och embryologi 1969 vid University College, London, UK. Director vid School of Biosciences och professor i mammal genetik, Cardiff University, UK.
Oliver Smithies, född 1925 i Storbritannien, amerikansk medborgare, PhD i biokemi 1951 vid Oxford University, UK. Professor i patologi och laboratoriemedicin vid universitetet i North Carolina at Chapel Hill, NC, USA.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Nobelkommittens sekreterare professor Hans Jörnvall tel 08-524 877 02, E-post Hans.Jornvall@ki.se
Professor
Bertil Fredholm
Arbete: 08-524 879 39 E-post: bertil.fredholm@ki.se
Professor
Christer Betsholtz
Mobil: 070 979 66 90
Arbete: 08-524 879 60 E-post: Christer.Betsholtz@ki.se
Professor
Urban Lendahl
Arbete: 08-524 873 23/24 E-post: Urban.Lendahl@ki.se
Professor
Björn Vennström
Mobil: 070 250 19 59
Arbete: 08-524 873 50
Herpesvirus infekterar främst barn och kan orsaka bland annat munblåsor eller vattkoppor. Genom att analysera odlade celler som smittats med olika typer av herpesvirus har mikrobiologen Kristina Nyström kunnat visa hur viruset gör för att vandra genom kroppen.
– Det virus som orsakar vattkoppor börjar som en infektion i luftvägarna men måste sedan ta sig ut till huden för att kunna bilda blåsor. Mina resultat kan hjälpa till att förklara hur detta går till och därigenom kan vi kanske hitta metoder för att hindra virusets transport, säger hon.
Analyserna visar att olika typer av herpesvirus aktiverar särskilda gener i cellen som gör att en virusinfekterad cell skapar en sockerstruktur på sin yta. Sockermolekylerna binder sedan in till särskilda mottagarmolekyler på ytan av de celler som bildar blodkärlets inre vägg så att den sockerförsedda cellen tränger ut i vävnaden.
– Herpesviruset lurar cellen att bilda sockerstrukturen, som är en sorts adresslapp som talar om vart cellen ska bege sig, säger Kristina Nyström.
Tidigare studier har visat att andra virustyper beter sig på samma sätt, men detta är första gången beteendet studerats hos herpesvirus. Ett annat herpesvirus, cytomegalovirus, visade sig använda helt andra signalerande sockerarter än herpes simplex virus och det virus som ger vattkoppor.
– Det är mycket möjligt att vi kan använda kunskapen för att utveckla nya behandlingsmetoder mot flera sjukdomar som orsakas av herpesvirus. Om vi kan störa signalstrukturen på cellytan kan vi kanske hindra viruset från att vandra genom kroppen, säger Kristina Nyström.
Patienter som har sänkt immunförsvar för att de transplanterats eller har HIV har stort behov efter nya läkemedel mot herpesvirus.
– Många som bär på herpesvirus som är fullt immunkompetenta märker inte ens att de bär på viruset, men dessa patienter kan bli svårt sjuka av infektionen. Framför allt infektioner med cytomegalovirus är ett svårt gissel för många organtransplanterade och cancerpatienter, säger Kristina Nyström.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel: Herpesvirus-induced expression of sLex and related O-linked glycans in the infected cell
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kristina Nyström, mikrobiolog, telefon: 031-342 46 19, e-post: kristina.nystrom@gu.se
Handledare:
Professor Sigvard Olofsson, telefon: 031-342 46 59, e-post: sigvard.olofsson@gu.se
Tidigare historieskrivning om svensk arbetarrörelse har i regel betraktat anarkismen som ett villospår till den framväxande socialdemokratins huvudfåra. Den föreställningen ifrågasätts och modifieras i Henrik Långs doktorsavhandling. Genom att analysera tre aktörers politiska idéer bidrar han till en vidare förståelse av hur den svenska sekelskiftesanarkismen artikulerades.
– Jag visar hur ideologiskt mångtydig den svenska vänstern var i det här skedet av historien, säger Henrik Lång. Anarkismen kunde ingå som en beståndsdel i ett utopiskt tänkande med udden riktad mot den kapitalistiska staten.
Avhandlingen Drömmen om det ouppnåeliga: Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson fokuserar på tre svenska tänkare, alla med kopplingar till arbetarrörelsen och välvilligt inställda till anarkismen: den skandalomsusade och mytomspunne agitatorn, författaren och journalisten Hinke Bergegren (1961-1936), ungsocialisten och kamplyrikern Einar Håkansson (1883-1907), samt skriftställaren Gustaf Henriksson-Holmberg (1964-1929); den sistnämnde något av en anarkistisk teoretiker på svensk botten.
Anarkismen var något av en modefilosofi i Europa omkring sekelskiftet 1900, och drog till sig uppmärksamhet från åtskilliga politiska radikaler, konstnärer och intellektuella. Under perioden 1890-1914 ägnades anarkismen och dess idéer stort intresse i den politiska och kulturella debatten i Europa.
– Det hängde delvis samman med att anarkisternas stora fiende – den centraliserade, byråkratiska statsmakten – tog starkare form just i detta skede, förklarar Henrik Lång. Sett mot den bakgrunden är det inte förvånande att anarkistiska idéer inspirerade systemkritiska grupper och individer av varierande slag.
I Sverige fanns ingen samlad anarkistörelse värd namnet, och de kritiska tongångarna dominerade den ofta hetsiga debatten om idéströmningen ifråga. Inte desto mindre fattade ett flertal författare och kulturpersonligheter (däribland August Strindberg, Ellen Key, Johan Saxon Lindström och Gustaf Steffen) samt vissa grupperingar inom arbetarrörelsen tycke för anarkistiskt tankegods. Vissa smittades av den allmänna frihetslidelsen, andra ställde sig helhjärtat bakom parollerna om självstyre och frivilligt samverkande individer.
Lördagen den 13 oktober försvarar Henrik Lång, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Drömmen om det ouppnåeliga: Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Inga Sanner, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Henrik Lång på tel 090-786 71 04 eller e-post heklag96@student.umu.se
Genom att undersöka textens poetiska kraft träder nämligen en helt annan bild av Irländsk dagbok fram: en komplex text som sammanvävts av olika skikt, där textens betydelser hela tiden mångfaldigas.
Bölls behandling av tematiska aspekter såsom frågan om skuld och ansvar efter andra världskriget, vilken inverkan utvandringen har haft på det irländska samhället fram till 1950-talet samt sättet han framställer katolska kyrkan på, visar tydligt att Irländsk dagbok är något mer än ”bara en reseberättelse”. Irländsk dagbok rapporterar inte om utvandringen utan konkretiserar den på ett berättande sätt. Genom att fokusera på individer undviker Böll intetsägande abstraktioner och bryter med sin berättande stil mot traditionen inom genren, som säger att reseberättelser skall vara rapporterande och informativa.
Böll använder sig därutöver av flera typer av intertextualitet, inte endast sådan som traditionellt förknippas med reselitteratur. Genom hänvisningar till andra litterära texter av bl.a. Goethe, Joyce, Yeats, Heine, Gontjarov och Faulkner, skapar Böll en litterär resa. Det faktum att han dessutom använder sig av artiklar ur irländska dags- och kvällstidningar, tidskrifter och till och med turistbroschyrer gör Irländsk dagbok till något mer än ”bara en reseberättelse”, den blir till en resa med och genom text.
Avhandlingens titel: ”Faltenwürfe in Heinrich Bölls ”Irisches Tagebuch”. Untersuchungen zu intertextuellen, poetologischen, stilistischen und thematischen Aspekten als Momente einer textimmanenten Strategie der Bedeutungsvervielfältigung”.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta Thorsten Päplow: 031-786 46 65,
thorsten.paplow@tyska.gu.se.
Petra Platen, Humanistiska fakulteten 031-786 48 65
petra.platen@hum.gu.se
Forskarskolan i global hälsa är en av de forskarskolor som Vetenskapsrådet fått i uppdrag av regeringen att utlysa under 2007. Tre ansökningar inkom varav Umeå universitets ansökan bedömdes som bäst av den internationella panelen.
– Global hälsa är ett viktigt område som hela tiden växer i betydelse inte minst i klimatförändringarnas skugga. Gamla sjukdomar tar sig nya former och nya sjukdomar utmanar forskningen säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin som hanterat utlysningen.
Forskningen inom området inkluderar globala sjukdomar som HIV/AIDS, tuberkulos och malaria, men också barns ohälsa, nutrition, vaccinationsprogram, risker och anlag för sjukdom. Det handlar om ohälsa och fattigdom, att ta fram strategier för bättre hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa samt studera rättighetsfrågor som t ex genusaspekter på hälsa, hälsosystem och hälsoekonomi.
Forskarskolan kommer att drivas av Umeå universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Håkan Billig tycker att det är positivt att ansökan som beviljades är ett samarbete mellan två fakulteter:
– Att skapa en kreativ miljö för lärare och studenter och att öka utbytet av erfarenheter nationellt och internationellt inom området är ett viktigt kvalitetskriterium.
Målet för forskarskolan är att utveckla och öka kapaciteten för forskning och forskarutbildning genom samarbete över fakultetsgränser, mellan universiteten och med internationella samarbetspartner över hela världen. Forskargrupperna inom Umeå universitet och Karolinska institutet, KI studerar olika aspekter av global hälsa. Umeå International School for Public Health, UISPH har en multidisciplinär prägel med fokus på icke-smittsamma kroniska sjukdomar. Vid KI ligger tyngdpunkten på infektionssjukdomar och forskningen inbegriper studier på patogenes, klinisk forskning samt epidemiologi och folkhälsoforskning.
Forskarskolan beräknas starta år 2007-2008 med en nationell utlysning. Tjugo doktorander kommer att antas till det första året och urvalet kommer att baseras på ansökningar och individuella intervjuer. Forskarskolan inom global hälsa får totalt 11,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Håkan Billig Huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin, tel 08-546 44 294, mobil0708-840 976, e-post: hakan.billig@vr.se
– Det är glädjande att forskare från Sverige är med i hela av de projekt som beviljas medel och extra roligt att sex stycken av de utvalda har forskningsverksamheter som Formas stödjer, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Formas.
I Wood Wisdom ingår förutom Sverige, Danmark Finland, Frankrike, Norge Tyskland och Österrike. Formas och VINNOVA svarar för finansieringen av de svenska forskarna – Formas för den mer grundforskningsinriktade delen och VINNOVA för den mer tillämpade och industriella delen. Formas bidrar med 15 miljoner kronor under perioden.
De sex Formasprojekten är:
Träfibrers strukturegenskaper och effekt på egenskaper hos träfiberbaserade material: 3-D karaktärisering och modellering, Stina Svensson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Centrum för Bildanalys, stina@cb.uu.se,
+46 18 471 34 65
Modifiering av struktur och egenskap hos aspens hemicellulosa, Ewa Mellerowicz,Institutionen för Skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, ewa.mellerowicz@genfys.slu.se, +46 90 786 8367
Framtida förpackningsmaterial baserade på biokompositer av nanocellulosa och hemicellulosa, STFI-Packfors/Chalmers filmer, Lennart Salmén, STFI-Packforsk, lennart.salmen@stfi.se, +46 8 6767340
FiberSurf – nya bioteknologiska verktyg för modifiering och analys av träfiber, Harry Brumer, Institutionen för Bioteknologi, KTH, harry@biotech.kth.se, + 46 8 5537 8367
Ny teknologi för förbättrad information om virkesresurser – utveckling av ett integrerat informationssystem, Johan Holmgren, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Johan.Holmgren@resgeom.slu.se, +46 90 7868602
Vedbildning under varierande miljöförhållanden,
Sune Linder, Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap,
SLU, sune.linder@ess.slu.se; +46 40 415162
I november 2006 öppnade Woodwisdom-Net sin första utlysning. Utlysningen skedde i två steg. Första steget var en inbjudan till skisser på forskningskonsortier med forskare från minst tre Woodwisdom-Net länder representerade.
Totalt inkom 70 konsortieskisser med ett sökt belopp motsvarande ca 500 Mkr fördelat på 335 forskare och företag. Av dessa inbjöds 44 konsortier att komma in med fullständiga ansökningar i steg 2. Urvalet gjordes av Woodwisdom-Net. Till steg 2, kom 42 fullständiga konsortieansökningar in, varav 14 stycken låg inom den mer grundforskningsinriktade delen. Tretton av dessa ansökningar hade svenskt forskningsdeltagande. Fyra projekt inom den tillämpade delen av utlysningen med industriell/privat medfinansiering bedömdes också ligga inom Formas ansvarsområde.
Mer information om utlysningen finns på http://www.woodwisdom.net/programmes/
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningssekreterare Jan Svensson, jan.svensson@formas.se
Presschef Emilie von Essen, eve@formas.se
Kommunchefer har formellt ingen makt att fatta viktiga beslut. De har politiker över sig, i kommunstyrelser och kommunfullmäktige.
Ändå har kommuncheferna i praktiken stora möjligheter att styra de politiska besluten. Örjan Högberg har undersökt hur denna styrning kan gå till. I flera år har han på nära håll följt och intervjuat kommunchefer i de flesta östgötakommunerna. Han presenterar resultaten i sin avhandling i företagsekonomi vid LiU.
– Problemet med tjänstemannavälde är välkänt men inte studerat, säger han. För att förstå detta har jag analyserat relationen mellan politiker och kommunala chefstjänstemän med utgångspunkt i makt.
Makt förknippas ofta med rätten att ta beslut och möjligheten att styra andra personer via ordergivning, att peka med hela handen. Man har makt över processer och över andra människor. Men, menar Örjan Högberg, makt kan utövas betydligt subtilare. Begreppet ”makt över” kan ersättas med ”makt att”. Utan att formellt styra eller fatta beslut kan en förvaltningschef påverka besluten. Hon/han har kontroll över kritiska resurser i beredningsprocessen av ärenden, resurser som politikerna är beroende av. Det handlar om hur ärenden hanteras, om vilka underlag som tas fram, om timing.
– Beslutsunderlag, exempelvis konsekvensbeskrivningar, kan vinklas så att beslutet går i en viss riktning, säger Örjan Högberg. Hela beslutsgången kan styras av de bilder som målas upp i underlaget.
– Vad jag säger är att kommuncheferna kan göra detta. De har utrymme för det. Men de kan också låta bli. Och jag tror inte att många missbrukar denna sin reella maktställning.
Kommuncheferna är nämligen också beroende av förtroende hos politikerna. Deras makt bryts om politikerna tappar förtroendet för dem. ”En kommunchef får så mycket makt som vi ger honom”, som en intervjuad politiker säger i studien.
Den bild som Örjan Högberg målar upp av maktfördelning och maktutövning strider med den traditionella som härstammar från Max Weber. Denne store statsvetare utvecklade på sin tid den klassiska läran om maktfördelning mellan den beslutande och verkställande nivån i organisationer.
– Den räcker inte för att förklara det vi ser idag, konstaterar Örjan Högberg. I moderna komplexa samhällen har vi en stor gråzon mellan politiker och tjänstemän. Där skulle spelreglerna behöva förtydligas. Weber räcker inte längre.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Maktlösa makthavare. En studie om kommunalt chefskap. Örjan Högberg disputerar den 12 oktober. Han nås på telefon 070-552 48 89 och e-post: orjan.hogberg@tankegods.se
Nanoteknik gav känsligt läshuvud för kompakta hårddiskar
Årets fysikpris belönar den teknik som används för att läsa data från hårddiskar. Det är tack vare denna teknik som hårddiskarna har kunnat krympa så radikalt de senaste åren. Känsliga läshuvuden krävs för att kunna läsa data från kompakta hårddiskar som används i bland annat bärbara datorer och vissa musikspelare.
Fransmannen Albert Fert och tysken Peter Grünberg upptäckte 1988, oberoende av varandra, en helt ny fysikalisk effekt – jättemagnetoresistans eller GMR (giant magnetoresistance). Ytterst svaga magnetiska förändringar skapar i GMR stora skillnader i elektriskt motstånd. Ett sådant system är som klippt och skuret för att läsa data från hårddiskar, där magnetiskt lagrad information måste omvandlas till en elektrisk ström. Mycket snart började forskare och tekniker därför jobba på att använda effekten i ett läshuvud. 1997 lanserades det första läshuvudet baserat på GMR-effekten och denna teknik blev snabbt standard. Även dagens allra nyaste lästekniker är en vidareutveckling av GMR.
På en hårddisk ligger information, till exempel musik, lagrad i form av mikroskopiskt små fält med olika magnetiseringsriktning. Informationen plockas ut genom att ett läshuvud sveper över disken och registrerar de magnetiska förändringarna. Ju mindre och kompaktare hårddisk, desto mindre och svagare blir också de enskilda magnetiska fälten. Därför krävs ett känsligare läshuvud om man vill packa informationen på hårddisken tätare. Ett läshuvud baserat på GMR-effekten kan omvandla mycket små magnetiska förändringar till skillnader i elektriskt motstånd, och därigenom till variationer i den ström som skickas ut från läshuvudet. Strömmen är läshuvudets utsignal, och de olika strömstyrkorna representerar ettor och nollor.
GMR-effekten upptäcktes tack vare de nya tekniker som utvecklats på 1970-talet för att framställa mycket tunna lager av olika material. Förutsättningen för att GMR ska fungera är att man kan bygga strukturer av lager som bara är några enstaka atomskikt tjocka. Därför kan GMR också betraktas som en av de första riktigt stora tillämpningarna av den så löftesrika nanotekniken.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna
Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Av hävd tar akademien särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Erik Huss, pressansvarig, tel. 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se
Ulrika Björkstén, vetenskaplig redaktör, 070-2066750, ulrika.bjorksten@kva.se
