Föreläsningarna handlar bland annat om:

• Exploderande stjärnor ger jorden liv (Tanja Kramer Nymark, astronomi)
• Höns sex en intrikat historia (Hanne Løvlie, etologi)
• Hur gör man halokärnor? (Linda Gerén, fysik)
• Invandrares möjligheter och hinder i mångfaldens Sverige (Osman Aytar, sociologi)
• Mode, konst, film: konstruktioner av det moderna (Louise Wallenberg och Patrik Steorn, modevetenskap)
• Varumärken för alla sinnen? (Erika Lunell, juridik)

Tid: Onsdag den 17 oktober kl. 9.00-15.45, torsdag den 18 oktober kl. 9.00-15.45, fredag den 19 oktober kl 9.00-13.45
Plats: Aula Magna, Frescati, Stockholms universitet

Forskardagarna är öppna för alla och besöktes förra året av 3 000 personer däribland många gymnasieelever.
Hela programmet finns på www.su.se/forskardagarna.

* Paneldebatt torsdag den 18 oktober: I hetluften – klimatfrågan en utmaning för hela samhället *
Den 18 oktober klockan 18.00-19.30 hålls en paneldebatt i Aula Magna om klimatfrågan. Vad kan vi förvänta oss för klimatförändringar i Stockholm, Sverige och världen? Går de att stoppa? Hur kan vi vända trenden? Medverkande i samtalet är Bert Bolin, professor emeritus i Meteorologi och tidigare ordförande i IPCC, FN:s klimatpanel (1988-1997); Annica Ekman, forskare vid Meteorologiska institutionen; Sven Lilja, professor i Stockholms historia och Elisabet Lindgren, forskare vid Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning. Moderator är Eva Krutmeijer, vetenskapskommunikatör

Kontaktinformation
Linda Carlsson, projektledare Forskardagarna, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 22 56, 070-329 76 63, e-post forskardagarna@su.se.
Maria Sandqvist, presskontakt, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, 070-664 22 64, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.

– Resultaten är ett genombrott i jakten på diagnostiska metoder för Alzheimers. Ett vanligt blodprov för Alzheimers kommer att ha stor betydelse om de nya läkemedel som kan bromsa sjukdomen visar sig ha en gynnsam effekt, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till studien som i dagarna publiceras i den ansedda tidskriften Nature Medicine.

Idag finns symtomlindrande behandling för Alzheimerpatienter. Effekten av denna typ av medicinering är dock blygsam och effekten är övergående. De senaste 20 årens forskning har gett en detaljerad kännedom om hur Alzheimers uppstår. Denna fördjupade kunskap har även resulterat till flera lovande läkemedelskandidater som nu testas på patienter.

– Skulle dessa läkemedel visa sig ha en gynnsam klinisk effekt uppstår ett mycket stort akut behov av diagnostiska hjälpmedel för att identifiera Alzheimers så tidigt som möjlighet. Detta då behandling med denna nya typ av läkemedel sannolikt måste startas redan i den initiala fasen av Alzheimers, vid mild kognitiv störning, annars har hjärnskadorna hunnit bli för stora för att läkemedlen ska ha optimal effekt. Den kliniska diagnostiken är dock mycket svår i denna fas, eftersom symtomen är vaga, ofta med endast lätt minnesstörning, säger professor Kaj Blennow.

Tidigare studier har visat att det via ett ryggvätskeprov är möjligt att identifiera Alzheimers mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Då ryggvätskeprov huvudsakligen utförs på specialistkliniker finns det stora förhoppningar om att kunna finna biomarkörer för Alzheimers som går att analysera i ett vanligt blodprov.

I studien – som är ett samarbetsprojekt mellan forskargrupper vid Sahlgrenska akademin, Universitetssjukhuset MAS och amerikanska forskare – presenteras resultat som visar att Alzheimers kan påvisas via ett enkelt blodprov. Baserat på vad som är känt om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers valde forskarna 120 olika proteiner. För dessa utvecklades en analysmetod baserad på så kallad multiplex proteinchips, vilket är en filterplatta där nivån av alla 120 proteinerna kan mätas på samma blodprov. Via statistiska analyser kunde slutligen 18 proteiner identifieras vilka med hög säkerhet, 85 till 90 procent, kunde identifiera Alzheimers och skilja Alzheimersfallen både från friska äldre och från patienter med andra hjärnsjukdomar. Även i den tidiga fasen av sjukdomen hade hela 90 procent av patienterna ett positivt test.

Nästa steg är att utveckla en analysmetod för dessa 18 proteiner som kan användas i ett vanligt sjukhuslaboratorium. Testet skulle då kunna användas som ett screeningtest för Alzheimers sjukdom även på vårdcentraler eller andra vårdenheter.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen. Detta leder till försämrade psykiska funktioner med bland annat talrubbningar och förvirring. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället, mer än 50 miljarder kronor per år.

Tidskrift: Nature Medicine
Artikelns titel: Early Alzheimer’s disease defined by patterns of cellular communication factors in plasma
Författare: Sandip Ray, Markus Britschgi, Charles Herbert, Yoshiko Takeda-Uchimura, Adam Boxer, Douglas R. Galasko, Marek Jutel, Jeffrey A. Kaye, Jerzy Leszek, Bruce Miller, Lennart Minthon, Alessandra Piccini, Joseph F. Quinn, William H. Robinson, Marwan N. Sabbagh, Yuen So, D. Larry Sparks, Massimo Tabaton, Jared Tinklenberg, Jerome Yesavage, Robert Tibshirani, Kaj Blennow och Tony Wyss-Coray.

Kontaktinformation
professor Kaj Blennow, telefon: 031-343 1791, 0704-97 27 30, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se

Miljöforskning vänder sig till Formas alla målgrupper det vill säga praktiskt verksamma inom sektorerna miljö, areella näringar och samhällsbyggande, forskare, studenter och en välutbildad allmänhet. En nyligen genomförd läsarundersökning visar att ca 5 000 personer läser varje prenumererad utgåva av tidningen. Miljöforskning sprids ytterligare med cirka 2 000 ex genom Formas nätverk. Undersökningen ger också mycket gott betyg till miljöforskning med höga procenttal för förtroende, aktualitet och direkt användbarhet.

Kontaktinformation
För mer information:

http://miljoforskning.formas.se
www.formas.se
www.tidskriftsdagen.se

För andra gången arrangeras en konferens i Ambience-serien. Då, för tre år sedan, hölls den i Tammerfors, Finland och nu är det alltså Borås tur. Konferensen arrangeras av Högskolan i Borås i samarbete med Tammerfors tekniska universitet och IFP Research AB.

Konferensen är ett utmärkt tillfälle för aktiva inom teknik och design att mötas, diskutera och utbyta idéer med varandra som kan leda till nästa generations textila tekniker och produkter. Key note speakers kommer att introducera diskussioner och kritiskt reflektera kring framtida utveckling av textila teknologier och design.

Bryts konferensens huvudtema, smarta textilier-teknologi och design, ner i mindre områden kommer bidragen att handla om smarta kläder, design av smarta textilier, tekniska textilier, textilier i bilar, medicinska textilier samt sensorer och fibrer.

Call for papers gick ut 28 september, i samband med att konferensens webbsida publicerades. De konferensbidrag som accepteras kommer att tryckas i en rapport som ges ut av CTF, centrum för textil forskning, vid Textilhögskolan i Borås.

Kontaktinformation
Susanne Edström
Samordnare, Textilhögskolan i Borås
susanne.edstrom@hb.se
033 – 435 44 90
0732 – 30 59 05

En slutsats är att hanteringen av tjänsteprodukterna inte motsvarar deras vikt för affären. En annan att industrin har en annan kultur än den som behövs för att utveckla tjänsteproduktionen.

Christer Holméns avhandling visar att tjänsteproduktionen, ofta kallad Financial service, är av stor vikt för bilindustrin. Därför borde den också vara en del av industrins affärslogik vilken nu förändrats från att sälja bilar till att ”tillhandahålla bilinnehav”. Enligt avhandlingen sker organiseringen av tjänsteprodukterna i distributionsledet.

Studien visar dock att det även i distributionsledet saknas organisation och processer för kontinuerlig produktion och utveckling av tjänsterna.

– Tjänsterna tas inte på allvar av industrin, säger Christer Holmén. De är ett affärsben men behandlas som en aktivitet. Man tjänar pengar på dem men man har ingen forskning eller utvecklingsplan som står i paritet med deras betydelse.

Studien visar också att det saknas gemensamma begrepp för bilindustrins tjänster.

– Att begreppen är otydliga gör det ännu svårare för industrin och dess kultur att hantera tjänsterna. Jag föreslår att man ska kalla dem för kompletterande tjänsteprodukter. Därmed blir det lättare att inse att tjänster är något man prissätter, likformar och levererar, precis som andra produkter.

Christer Holmén menar att det är riskfyllt för industrin att låta distributionsledet ansvara för tjänsterna, om man som producent inte kontrollerar distributionsledet, och jämför med elektronikbranschen:

– Det är upplåtelseformen, hur nyttan av produkten levereras, som är det viktiga eftersom produkterna blir allt mer likvärdiga. Att tillhandahålla tjänsteprodukter som finansierings- och försäkringslösningar innebär en hög frekvens i dialogen med kunderna. Följden av det blir en relation, vilket i sin tur leder till att köparen snarare väljer mellan leverantörer än mellan producenter. Inom hemelektroniken är det redan ett faktum.

Studien har också lett till konstaterandet att den finansiella bilden av bilindustrin inte är transparent.

– Tjänsterna, och för den del också reservdelar, levererar stora förtjänster till verksamheten, men det framställs sällan så, säger Christer Holmén.

Avhandlingen presenterades den 11 oktober 2007.
Författare: Ekonomie doktor Christer Holmén
Titel: Financial services – en verksamhet som förändrar bilindustrins affärslogik
Institution: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan Göteborgs universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Christer Holmén: 031-711 56 80
christer.holmen@holmenpartners.se

Det har blivit allt vanligare att lösa konflikter genom att man låter de stridande parterna underteckna ett fredsavtal, för att sedan fortsätta arbeta mot sina politiska mål med fredliga medel. Metoden ses som ett sätt att stärka både fredsprocessen och den begynnande demokratiseringsprocessen, och har i allmänhet uppmuntrats av både lokala och internationella fredsmäklare.

– Men hur väl omvandlingen från rebeller till politiker har lyckats har varierat kraftigt. Om man misslyckas kan det i värsta fall leda till att hela fredsavtalet kollapsar, konstaterar Mimmi Söderberg Kovacs, som har studerat varför vissa rebellgrupper lyckas bättre än andra med övergången.

Hon har utvecklat ett nytt teoretiskt ramverk där hon analyserar fenomenet på gruppnivå, samhällsnivå och internationell nivån. Teorin applicerar hon sedan på fyra verkliga fall; FMLN i El Salvador, Renamo i Moçambique, RUF i Sierra Leone och Khmer Rouge i Kambodja. Av dem lyckades de två första med övergången till politiska partier medan de två sistnämnda misslyckades.

Hur enig rebellgruppen är kring beslutet att delta i fredsprocessen har enligt avhandlingen stor inverkan på den framtida utvecklingen. I vissa fall kan enskilda ledare eller fraktioner inom gruppen uppleva att de kommer att förlora makt, status eller ekonomisk vinning på att bli ett politiskt parti, och då är det mer sannolikt att rebellgruppen misslyckas med att omvandla sig till ett politiskt parti. På samhällsnivå är det viktigt att gruppen har lokalbefolkningens stöd ifall man ska lyckas.

– Hur populär gruppen är hänger ihop med hur den har agerat under kriget. En del grupper väljer att utveckla goda relationer till civilbefolkningen genom att erbjuda skydd eller resurser i utbyte mot politiskt stöd, medan andra skaffar sina resurser genom våld eller hot, säger Mimmi Söderberg Kovacs.

Det internationella samfundets agerande är också av stor betydelse. Om rebellerna uppfattas som legitima politiska aktörer av de internationella fredsmäklarna har de också lättare att få det diplomatiska stöd och de ekonomiska resurser som kan vara nödvändiga för att klara av omvandlingen.

– Sådant internationellt stöd kan vara avgörande både för att gruppen ska våga lägga ner sina vapen och för deras möjligheter att sätta upp politiska kontor, bedriva valkampanjer, rekrytera nya medlemmar och värva politiska röster, säger Mimmi Söderberg Kovacs.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mimmi Söderberg Kovacs, 018- 471 68 34, 070-274 61 33 , e-post: Mimmi.Soderberg_Kovacs@pcr.uu.se

Cancersjukdomar orsakas av skador i viktiga gener som reglerar våra cellers delningstakt. Man har tidigare känt till några få gener som skadas när normala celler stegvis blir till cancerceller. Då vi nu har en karta över vår arvsmassa kan man systematiskt undersöka alla gener för att hitta de gener som har blivit skadade i cancertumörer.

Tillsammans med en forskargrupp vid Johns Hopkins Medical Institutions har Tobias Sjöblom, forskare vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet, genomfört en kartläggning av genskador som orsakar bröstcancer och tjocktarmscancer.

– Vi har nu letat efter mutationer i 18 000 gener, tre fjärdedelar av de gener vi idag känner till, och fann skador i 280 gener. Några av dem är kända cancergener, men det stora flertalet är gener som inte tidigare hade kopplats till cancer, säger han.

En jämförelse av tumörer från olika patienter visade att de hade några skadade gener gemensamt, men var och en av tumörerna hade många genskador som de andra saknade. Några centrala gener var alltså skadade i många patienters tumörer, men de allra flesta generna var skadade endast i några få procent av cancerfallen. Varje tumör har betydligt fler skadade gener än man tidigare har trott. Resultaten har stor betydelse för hur vi ser på cancersjukdomar, men också för framtida diagnostik och behandling.

– Varje patients tumör har en unik profil av skadade gener, och för screening och behandling kommer man att leta efter genskador i varje enskild patients tumör. Utifrån profilen av skadade gener kan man tänka sig att använda en patientanpassad kombination av nya cancerläkemedel för att behandla sjukdomen på ett framgångsrikt sätt, säger Tobias Sjöblom.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Sjöblom, tel: 018-611 38 50, 070-167 90 39, e-post: Tobias.Sjoblom@genpat.uu.se

Dramatic and manifold news of changes in the Arctic – destruction of permafrost landscapes, shrinkage and thinning of the Arctic sea ice cover, reduction of the Greenland ice sheet – make us wonder what all this will mean to the world.

The research councils Formas and the Swedish Research Council, together with ESF, are setting the focus on Arctic research and its importance in understanding climate changes and what they entail. By bringing together leading scientists in the field, the conference in Nynäshamn will provide a scientific background to the development in the Artic Region.

Arctic research will get a further boost because of the ongoing International Polar Year. The Polar Year offers a unique chance to assess how modern societal lifestyle and processes alter marine and terrestrial environments in the Arctic and thus also affect the quality of life of Arctic populations.

The sessions include scenarios for future climate change, impacts on life, examples of adaptation, and what can we learn about past climates and the rate of change from studying ice cores. This four day long international conference will also highlight the chances of developing models for prediction of the future, necessary for decision making.

The sessions during the conference will address the following topics:
The Contemporary Arctic
The Arctic in the Past
The Arctic in the Earth System
Future Climate Change: Consequences for the Arctic.

Among the distinguished speakers are:
Michael Tjernström, Stockholm University: “What (little) do we know about the Arctic atmosphere?”
Peter Schlosser, Columbia University, USA: “The Arctic Ocean: Recent Changes, Global Connections, and Needs for Long-Term Observing Systems and Predictions”
Leif Anderson, Göteborg University: “The Oceanic Carbon Cycle”
Peter Lemke, Alfred Wegener Institut für Polar und Meeresforschung, Germany: “Sea Ice Variability”
Dorte Dahl Jensen, University of Copenhagen, Denmark: “Paleo records from ice sheets and glaciers”

Don’t miss the Forward Look Plenary Discussion that will end the conference, Tuesday 16 October, 17.15-19.00.

More information about the conference:
http://www.esf.org/activities/esf-conferences/details/confdetail240.html?conf=240

Press lunch Tuesday, 16 October:
Journalists are welcome to participate in all sessions. A press meeting with the Organising Committee will be held at Tuesday, 16 October, 12.30-13.30. If you want to attend the lunch, please contact Jonas Björk at the Swedish Research Council if you want to attend the press conference, phone + 46 (0)8 546 44 203 or Eva Högström at the Swedish Research Council, phone +46 (0)8 546 44 345. Members of the Organising Committee are: Jörn Thiede, Jonas Björck, Dorthe Dahl-Jensen, Paul Egerton, Volker Rachold, Sverker Sörlin

Utsikten Meetings, in Nynäshamn. is a located 55 km from Stockholm.

Questions about the program and the researchers:
Questions during the conference, 14-17 October, can be answered by Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), Direct +46-8-6739603, Mobile +46-70-3545445.

Studien som startade 2005 omfattade 145 gravida mammor från familjer med hög risk för allergi och astma. Från 25:e graviditetsveckan till och med tredje amningsmånaden fick de stoppa i sig nio kapslar med olja varje dag. Hälften fick fiskolja med hög halt av omega 3-fettsyror, andra hälften fick placebo i form av sojaolja.

Studien var dubbelblind, det vill säga att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått vad.

Det visade sig att ”fiskoljebarnen” vid ett års ålder hade mindre än hälften så mycket reaktioner på ägg som placebogruppen. Detta är ett viktigt fynd då just allergisk reaktion mot ägg tidigt i livet är starkt kopplat till senare utveckling av allergisk sjukdom som eksem och astma.

Alla barn har nu fyllt två år och genomgått en klinisk undersökning avseende eksem, pricktestats för ägg, mjölk och katt och lämnat blodprov.

Att skillnaden verkligen är en effekt av omega 3-fetter styrks av en immunologisk studie av mammornas blod. De kvinnor som fått fiskolja har mindre prostaglandin E2 i blodet än de andra. Detta är en substans som triggar allergiska immunreaktioner, och man vet att den trycks tillbaka när halten av omega 3 ökar.

-Vi har kunnat visa att omega 3 påverkar mammans immunologiska profil åt ett mindre inflammatoriskt håll. Teoretiskt kan detta också påverka barnets immunsystem, vilket stöds av resultatet av pricktesterna, säger immunbiologen Malin Fagerås Böttcher, som lett studien tillsammans med barnallergologen Karel Duchen.

Studien ska under hösten kompletteras med immunologisk undersökning även av barnens blod och en eksemkontroll. Forskarna hoppas även kunna följa barnen längre upp i åldrarna för att se hur de utvecklar luftvägsallergier.

Kontaktinformation
Kontakt:
Malin Fagerås Böttcher, docent, Avdelningen för pediatrik
0709-549759, 013-229538, malfa@imk.liu.se

Två former av muterat SOD1 har studerats. Den ena formen där aminosyran asparagin i position 90 i genen är utbytt mot alanin, förändrar SOD1 måttligt. För att bli sjuk krävs att man får arvsanlaget från båda sina föräldrar som båda kan vara friska – och sjukdomen utvecklas långsamt. Vissa sjuka har levt mer än 20 år efter att de har fått sin diagnos. Denna mutation finns i norra Sverige och Finland, och bland ättlingar från tidigare utvandrare runt om i världen.

Den andra formen orsakas av en mutation som klipper av den sista biten av enzymet, och gör att det lättare faller samman. För att bli sjuk räcker det att man får arvsanlaget från en förälder som är sjuk och sjukdomen har ett snabbt förlopp. De flesta sjuka avlider inom två till tre år efter diagnos. Denna mutation har hittats hos en dansk familj.

Genom att studera ryggmärg och hjärnor från sjuka med dessa mutationer som avlidit i ALS har man hittat proteinklumpar i nervcellerna. Dessa proteinklumpar innehåller SOD1. Förändringarna finns inte hos personer som avlidit av andra neurologiska sjukdomar eller av hjärt-kärl-sjukdomar.

För att ytterligare kunna följa sjukdomsförloppet vid ALS har transgena möss med samma slags förändrade SOD1-enzym som de sjuka patienterna studerats. Mössen får samma typ av motorneuronsjukdom som människor med motsvarande genförändring. Mössens sjukdomsutveckling har följts från tidig ålder. Ryggmärg, hjärna, muskler och andra organ har undersökts. Hjärnan och ryggmärgen har befunnits vara känsligast för SOD1.

Mössen uppvisar samma slags proteinklumpar i nervcellerna som de ALS-sjuka patienterna. Ju sjukare en mus blir, desto mer proteinklumpar hittas i nervcellerna.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en alltid dödlig sjukdom som drabbar mer än 200 personer i Sverige årligen. De nervceller som styr musklerna, motorneuron, dör. Musklerna förtvinar och den sjuke förlamas. Var tionde ALS-sjuk har minst en nära släkting med samma sjukdom. Hos många av dessa hittas förändringar, mutationer, i genen till det rikligt förekommande enzymet koppar-zink superoxiddismutas, SOD1, som tar hand om fria syreradikaler.

Fredagen den 19 oktober försvarar leg läkare Karin Sixtensdotter Graffmo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Of mice and men – SOD1 associated Human Amyotrophic Lateral Sclerosis and Transgenic Mouse Models. Svensk titel: Om möss och människor – SOD1-associerad mänsklig amyotrofisk lateralskleros och transgena musmodeller.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal C, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Elisabeth Englund, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Sixtensdotter Graffmo på e-post karin.graffmo@medbio.umu.se eller telefon 090-785 28 72.

– Inom jämställdhetsområdet finns en välutvecklad lagstiftning, säger Andrea Špehar, som undersökt kvinnors förhållande i Kroatien och Slovenien.

De Östeuropeiska länderna har sedan Berlinmurens fall 1989 förändrats på livets alla områden. Enligt tidigare forskning har jämställdhetspolitiken genomgått en negativ förändring.
– Västerländska genusforskare har stämplat östeuropeiska kvinnor som omvandlingens förlorare och dessutom som konservativa och antifeministiska, konstaterar Andrea Špehar, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Hennes avhandling ifrågasätter och problematiserar dessa påståenden. Hon har studerat kvinnorörelsens inflytande över jämställdhetspolitikens utveckling i Kroatien och Slovenien under perioden 1991-2004. Analysen omfattade fyra politiska områden; våld mot kvinnor, antidiskrimineringslagstiftning, föräldraförsäkring och pensionsreformen.

– Jämställdhetspolitiken i dagens Kroatien och Slovenien har inte försämrats till följd av övergången från kommunistiskt styre till demokrati och marknadsekonomi, utan snarare modifierats och utvecklats, säger Andrea Špehar.

Hon har funnit en jämförelsevis välutvecklad lagstiftning inom jämställdhetsområdet, avsedd att skydda kvinnor från diskriminering i samhällslivet. Sociala förmåner som gynnade kvinnornas ställning på arbetsmarknaden under kommunismen, som exempelvis barnomsorg och föräldraledighet, kan fortfarande betraktas som generösa i en internationell jämförelse.
– Under kommunismen saknade länderna lagstiftning som skulle skydda kvinnor mot våld i hemmet. Under de senaste 10 åren har det skett många positiva förändringar inom detta område, fortsätter Andrea Špehar.

Kvinnorörelsen i båda länderna har haft stort inflytande över utformningen av jämställdhetspolitiken under de senaste 10 åren. I nästan samtliga undersökta policyfall var det kvinnorörelsens representanter som lyfte jämställdhetsfrågorna till den politiska dagordningen. Andra politiska aktörer, som politiska partier, har varit passiva i detta avseende. Kvinnorörelserna har också haft stort inflytande över den konkreta utformningen av jämställdhetspolitiken. I flera fall har deras ursprungliga policyförslag blivit implementerade i olika lagstiftningar och policydokument.

– Men det är inte kvinnorörelsernas organisation och strategier som lett till framgången, säger Andrea Špehar.
Inom den Slovenska kvinnorörelsen har de kvinnliga byråkraterna, så kallade femokrater, varit de främsta pådrivarna bakom olika jämställdhetsreformer, medan den rollen i Kroatien intagits av ickestatliga kvinnoorganisationer, NGO:s. Trots dessa strategiska skillnader har alltså kvinnorörelsena i båda länderna fått igenom majoriteten av sina krav.

Avhandlingens titel: How Women’s Movements Matter. Women’s Movements’ Strategies and Influence on Gender Policy Formation in Post-communist Croatia and Slovenia

Tid och plats för disputation: Fredagen den 19 oktober 2007, kl. 13.15, sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andrea Spehar, 0707-694850(bost.), 031- 786 11 92 (arb.),
andrea.spehar@pol.gu.se

Nordliga studier är ett av Umeå universitets starkaste forskningsområden, och därmed också ett av de områden som universitetet har beslutat att satsa särskilt på under de närmaste åren. Med stöd av Skytteanska samfundet, Riksbankens jubileumsfond och Kempestiftelsen startar universitetet nu utgivningen av en internationell vetenskaplig tidskrift inom området – Journal of Northern Studies.

– Tidskriften blir en viktig mötesplats för svenska forskare, men också för alla andra verksamma inom det internationella och växande området Northern Studies, säger professor Lars-Erik Edlund, tidskriftens redaktör. Om en dryg vecka kommer vi att presentera Journal of Northern Studies vid Sorbonne i Paris.

I premiärnumret som har kommit ut i dagarna finns bl.a. en artikel av en kanadensisk litteraturvetare som belyser sentida dramatik med utgångspunkt i en mordrättegång där den kanadensiska staten och några inuiter är involverade i slutet av 1910-talet och där värdesystem ställs mot varandra. Här finns en artikel av en skogsforskare och en arkeolog om landskapsutnyttjandet under tidsperioden 7000 f. Kr. – 0, en tyskspråkig artikel om polarforskning samt en artikel om naturexploatering och dess konsekvenser i norra delarna av British Columbia. Också i kommande nummer planeras artiklar om människan som kulturvarelse med språkligt, historiskt och antropologiskt fokus, och även studier i statsvetenskapliga, ekonomiska och socialvetenskapliga ämnen. Tidskriften kommer också att innehålla bidrag om det ekologiska systemet och de förutsättningar detta ger för mänsklig verksamhet. Förutom vetenskapliga artiklar innehåller den en omfattande recensionsavdelning, rapporter från/inbjudningar till kongresser, konferenser och seminarier av relevans för Northern Studies.

Redaktör för den nya tidskriften är professor Lars-Erik Edlund och biträdande redaktör är professor Heidi Hansson. Journal of Northern Studies är en så kallad refereetidskrift. De vetenskapliga artiklarna granskas och godkänns av ett vetenskapligt råd innan publicering. För att säkra kvaliteten på högsta nivå har tidskriften ett mycket namnkunnigt internationellt utgivningsråd: Filosofen och sociologen Johann Arnason, La Trobe University, litteraturforskaren Sherrill E. Grace, University of British Columbia, skandinavisten/folkloristen Thomas DuBois, University of Wisconsin-Madison, filologen François-Xavier Dillmann, Sorbonne, socialantropologen Yvon Csonka, University of Greenland, litteraturforskaren Annegret Heitmann, Bonn, geografen Anssi Paasi, Oulun ylio-pisto Uleåborg, religionsvetaren Håkan Rydving, Bergen, Björn Wittrock och Barbro Klein, SCAS i Uppsala, arkeolog/museichef vid Silvermuseet Ingela Bergman samt flera av Umeå universitetets hedersdoktorer.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna tidskriftens redaktör
professor Lars-Erik Edlund, tel 090 – 786 78 87, e-post Lars-Erik.Edlund@nord.umu.se
eller biträdande redaktör, professor Heidi Hansson, tel 090 786 56 49,
e-post heidi.hansson@engelska.umu.se

Studien presenteras idag av den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
– Detta är ett gott exempel på vad vi kan uppnå när forskning och sjukvård är integrerad på sjukhusen. Vårt forskarlag upptäckte gendefekten tack vare att vi både utreder och behandlar patienter samtidigt som vi bedriver forskning, säger Elisabeth Holme, överläkare och docent.

Forskarlaget har identifierat tre syskon som har en tidigare helt okänd sjukdom som drabbar hjärta och muskler. Det äldsta barnet, som behandlades för epilepsi, orkade inte riktigt leka lika mycket som sina kompisar, men ansågs i övrigt vara ett normalt barn. Vid 10 års ålder dog barnet plötsligt under lek på skolgården. Vid obduktionen konstaterades att hjärtmuskeln var förstorad, ett tillstånd som kan ge försämrad cirkulation och leda till hjärtsvikt.

När ett av de yngre syskonen senare visade liknande symptom togs ett vävnadsprov av barnets muskler. Det visade sig att muskeln saknade glykogen, som är musklernas största källa till snabb energi.
– Alla tre syskonen har en genetisk förändring mitt i den gen som styr tillverkningen av glykogen i muskel. Det innebär att deras kroppar inte kan skapa denna viktiga energikälla, säger molekylärbiologen Gittan Kollberg.

Glykogen består av långa sockerkedjor som tillverkas och lagras i cellerna. Sockerkedjorna klipps sönder och bildar glukos när cellen behöver ett extra energitillskott.
– Hjärtat är en muskel som aldrig vilar och därför behöver ständig energi. Oftast använder det fett som bränsle, men när det ansträngs måste det få extra energi från sitt eget glykogen, säger Gittan Kollberg.

Sjukdomen är ovanlig. En genanalys av 100 människor i befolkningsgruppen visade att en var anlagsbärare. Det krävs två anlag för att bli sjuk.
– Om fler barn skulle visa samma symptom vet vi vilken gendefekt vi ska leta efter. Tack vare upptäckten får de två yngre syskonen nu behandling med betablockerare så att deras hjärtan inte blir för ansträngda, säger Elisabeth Holme.

Upptäckten att människan kan leva utan glykogen kan få stor betydelse även för forskning om andra tillstånd, bland annat diabetes typ 2, där en teori är att minskad glykogenbildning i muskeln orsakar minskad insulinkänslighet och förhöjt blodsocker.
– Trots att dessa syskon inte producerar något glykogen har de helt normala blodsockernivåer och svarar normalt på glukosbelastning. Glykogenproduktionen tycks alltså inte spela så stor roll vid utvecklingen av åldersdiabetes som många forskare hittills trott, säger Elisabeth Holme.

Studien är genomförd vid avdelningarna för patologi och klinisk kemi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och avdelning för pediatrik vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Tidskrift: New England Journal of Medicine
Artikelns titel: Muscle Glycogen Storage disease 0 – Cardiomyopathy and Exercise Intolerance
Författare: Gittan Kollberg, Már Tulinius, Thomas Gilljam, Ingegerd Östman-Smith, Gun Forsander, Peter Jotorp, Anders Oldfors och Elisabeth Holme.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elisabeth Holme, docent, telefon: 031-342 24 30, e-post: elisabeth.holme@clinchem.gu.se
Gittan Kollberg, molekylärbiolog, telefon: 031-342 79 71, e-post: gittan.kollberg@clinchem.gu.se
Anders Oldfors, professor, telefon: 0707-33 81 16, e-post: anders.oldfors@pathology.gu.se
Mar.Tulinius, docent, telefon: 031-343 47 80, e-post: mar.tulinius@vgregion.se

Umeåforskaren Wenjuan Li visar i sin avhandling att minst en tredjedel av en regions totala tillväxt förklaras av faktorer inom regionen, till exempel företagsklimat, arbetsmarknad och vilken ålder och utbildning befolkningen har. Av stor betydelse för den regionala utvecklingen är hur miljön närmast omkring företag och bostäder ser ut.

Enligt Wenjuan Li är det speciellt gynnsamt för företag att ha nära (men inte alltför nära) tillgång till leverantörer, kunder och konkurrenter (inom cirka 1-5 km). För att trivas i ett bostadsområde är omgivningen inom en kilometer viktig, och att inte ha alltför långt till arbetet (upp till fem mil). Positivt för tillväxten i en region är, enligt Wenjuan Li, också att fler människor har hög utbildningsnivå och är i arbetsför ålder.

Ett viktigt alternativ till att försöka attrahera folk och företag utifrån, är att fokusera på att förbättra service och infrastruktur för folk och företag som redan finns inom regionen. Med ett bättre företagsklimat, kan den regionala tillväxten öka och fler arbeten skapas, som i sin tur även leder till att fler människor och företag vill flytta in.

I sitt arbete har Wenjuan Li studerat befolkning och företag i varje kvadratkilometer i hela Sverige. Detta har hon gjort med hjälp av s.k. flytande referensytor inom fem mil från varje ruta, oberoende av administrativa indelningar som exempelvis kommuner. Studien baseras på en databas med detaljerad lokaliserad information om individer, företag och fastigheter.

Wenjuan Li är född i Kina, och har forskat om ekonomisk utveckling och regional tillväxt i Kina, Nya Zeeland, Israel och Sverige.

Fredagen den 12 oktober försvarar Wenjuan Li, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Firms and People in Place – Driving Forces for Regional Growth. Svensk titel: Företag och människor på plats – drivkrafter för regional utveckling. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal N350 i Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Bo Malmberg, kulturgeografi, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Wenjuan Li,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 070-296 9818, 0980-81515
e-post: li.wenjuan@geography.umu.se

För att kunna vidareutveckla behandlingar av sjukdomar som kräver benmärgstransplantation, t.ex. leukemier, immundefekter och blodbristsjukdomar, är det av stor vikt att förstå processen som reglerar blodstamcellers förmåga att bilda nya stamceller. Karin Richter och hennes kollegor har skapat ett modellsystem för att studera detta.
– Modellsystemet kan bidra med information om både normala och sjukliga processer i blodstamceller. Det skulle kunna vara av stor vikt för behandlingen av en mängd blodsjukdomar, säger Karin Richter.

Blodstamceller finns i benmärgen hos vuxna individer eller i levern hos foster. Dessa celler är unika eftersom de kan både kontinuerligt bilda alla typer av blodceller, men också göra nya stamceller, s.k. självförnyelse. Dessa två egenskaper är grunden till att vi har ett fungerande blodsystem livet ut och att benmärgstransplantationer är en fungerande behandlingsmetod. Trots att självförnyelseprocessen är väl känd så är de bakomliggande molekylära mekanismerna i stort sett okända. En ökad förståelse för de molekylära mekanismer som är inblandade i regleringen av blodstamceller skulle därför vara av stor vikt för att skapa förbättrade behandlingsmetoder för patienter som behöver benmärgstransplantation.

Karin Richter visar i sin avhandling att aktivering av genen Lhx2 i blodstamceller leder till en nästan obegränsad förmåga till självförnyelse av dessa blodstamceller i provrör. De expanderade blodstamcellslikande cellerna kunde även bidra till funktionella röda och vita blodkroppar under mycket lång tid efter transplantation in i djurmodeller. Detta motsvarar en benmärgstransplantation. Genom att studera de molekylära mekanismer som Lhx2 styr i dessa konstgjort framställda blodstamceller, fann forskarna kopplingar till både normal stamcellsfunktion och till leukemi.

Karin Richter kommer ursprungligen från Virserum i Småland.

Lördagen den 13 oktober försvarar Karin Richter, Instutitionen för moleylärbiologi samt Umeå center för molekylärmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Cellular and molecular analysis of Lhx2 function in hematopoietic stem cells. Svensk titel: Cellulär och molekylär analys av Lhx2 funktion i hematopoetiska stamceller.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är doktor Andrew Elefanty, Monash University, Clayton, Australien.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Richter
Telefon: 090-785 44 20
E-post: karin.richter@ucmm.umu.se

Utbyggnaden av järnvägen och satsningarna på ett nytt europeiskt signalsystem ökar behovet av ingenjörer med signalkunskap i Sverige och i övriga Europa. Det menar Bo-Lennart Nelldal, professor i tågtrafikplanering vid KTH. Fler tåg körs på spåren och en blandning av allt snabbare tåg och allt tyngre tåg kräver effektivare och tillförlitligare signalsystem, som också kan öka kapaciteten och tidsprecisionen.

– Situationen i andra europeiska länder liknar den i Sverige, järnvägsföretag annonserar i internationell press efter kunnigt folk. Med den nya betygsättningen enligt det europeiska betygsystemet, har studenterna alla möjligheter att konkurrera på den europeiska arbetsmarknaden. Behovet av fler ingenjörer med rätt kompetens förstärks också av att många kommer att pensioneras de kommande åren, säger han.

De tre nya fristående kurserna har utvecklats i samarbete med Bombardier Transportation, Atkins, WSP samt Banverket och Banverket Projektering. Kurserna organiseras av KTH Järnvägsgrupp som i samverkan med svensk järnvägsindustri bedriver forskning och utbildning för att öka järnvägens konkurrenskraft. De nya utbildningarna är en möjlighet både för ingenjörer inom järnvägsbranschen, blivande civilingenjörer och för andra som vill utbilda sig inom området.

– Inom järnvägssektorn är det nödvändigt att öka konkurrenskraften med andra sektorer för att få tillgång till de bästa ingenjörerna. Medvetenheten om det globala klimatproblemet kommer att ge ytterligare fokus på järnväg som ett miljövänligt transportmedel och det medför ökade investeringar bland annat inom signalsystem. Med detta utbildningsprogram stärks vårt, sedan tidigare goda samarbete med KTH, säger Tomas Andersson, vd för Bombardier Transportation Sweden AB.

Utbildningarna, som till viss del kommer att kunna följas på distans, ger också möjlighet att omsätta teori i praktiskt arbete. Kurserna Signalsystem, Systemsäkerhet – tillförlitliga system och Projektering är på vardera 7,5 högskolepoäng och ges läsåret 2007/2008 med start den 29 oktober 2007.

Kontaktinformation
Kontakt
Anders Lindahl, avd för Trafik och logistik, 08-790 80 95, lindahl@infra.kth.se
Bo-Lennart Nelldal, adjungerad professor, 070-762 30 56, bolle@infra.kth.se