I avhandlingen ”Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna Lund” tar David Anthin fasta på båda dessa förhållanden, då han analyserar Evert Taubes författarskap ur ett uppträdandeperspektiv. Fokus ligger främst på Taubes visor, men även hans prosa, särskilt den senare, behandlas i viss mån. Avhandlingen är den första stora framställning som undersöker förhållandet mellan Taubes scener och hans litterära och musikaliska alster.
Avhandlingen är en bred undersökning, där David Anthin utnyttjar tidigare okommenterade artiklar, recensioner, manuskript, brev samt
radio- och TV-program. Läsaren får möta Taube som enkel sjöman i en stökig, men nykter kabarélokal 1919, som genialisk ordenspoet på Den Gyldene Freden under första hälften av 1920-talet, som hela Sveriges bohemiske schlagertrubadur på konsertestraden och i de svenska folkparkerna under 1930- och 1940-talen, som rutinerad radio- och TV-stjärna under 1950- och 1960-talen och slutligen som hyllad nationalskald på Gröna Lund under perioden 1961-73.
För varje scen har en typisk visa valts ut, vilken analyseras mer djupgående. Fokus ligger här främst på visornas texter, men även musiken behandlas översiktligt. Analyserna visar att Taube mer än väl levde upp till båda leden i sitt estetiska credo: tradition och förnyelse.
Vidare framhålls att vissa scener, t.ex. Den Gyldene Freden, tydligt har påverkat visornas (och prosans) form och innehåll. Denna typ av påverkan minskar dock över tid.
Centralt för undersökningen är också de roller som Taube tilldelas och själv väljer att agera i på de olika scenerna, roller som delvis går att spåra till visorna och prosan. I uppträdandesituationen, i mötet med publiken och dess förväntningar, och utifrån de olika scenernas specifika förutsättningar, skapar Taube helt enkelt sina visor på nytt.
Studien vilar även på ett stort recensionsmaterial, vilket tecknar bilden av en unik artist. Här visas hur Taube lyckas skapa en intim, familjär kontakt med sin publik på en rad olika slags scener och hur den bohemiske trubaduren utvecklar ett slags anti-professionellt artisteri till mästerskap under sina drygt 50 år på de svenska scenerna.
Söndagen den 30 september kl. 14.00 i sal G4 på Bokmässan i Göteborg, samtalar David Anthin dessutom med Sven-Bertil Taube och Lars Göran Carlson, ordförande i Taube-sällskapet, om Evert Taube.
Avhandlingens titel: Evert Taubes scener. Från Cabaret Läderlappen till Gröna Lund
Disputationen äger rum den 12 oktober 2007, kl. 13.15 i Stora Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
För beställningar och närmare upplysningar kontakta David Anthin, tel.
0515-711803, e-post davidanthin@hotmail.com.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Petra Platen, Humanistiska fakulteten, tel. 031-786 48 65, e-post petra.platen@hum.gu.se
Alla tidigare studenter, medarbetare och andra som står institutionen nära är inbjudna till dagens Juridiska institution för seminarier, möten med nya och gamla vänner och stor jubileumsfest. Hovrättspresident Gunnel Wennberg är på plats och inviger utbildningens nya rättssal.
Hösten 1977 inleddes juristutbildning på Juridiska institutionen i Göteborg med Företags- och förvaltningsjuridisk linje. Programmet för juris kandidatexamen (nuvarande Juristprogrammet) startade 1991. Högskoleutbildning i juridik har bedrivits i Göteborg sedan 1923 då den nystartade Handelshögskolan gav utbildning i rättsvetenskap. Juristprogrammet vid Handelshögskolan i Göteborg har idag den högsta antagningspoängen av landets sex juristprogram.
Gamla såväl som nya studenter, medarbetare och vänner är inbjudna till 30-årsjubileet. Många av Västsveriges företag, organisationer, advokatbyråer och myndigheter kommer att vara representerade.
Vid firandet presenteras dagens verksamhet genom föreläsningar och laborationer av nuvarande lärare, studenter, forskare och alumner (tidigare studenter). En höjdpunkt blir när Hovrättspresident Gunnel Wennberg inviger Handelshögskolans nya rättegångssal med genuin inredning från nedlagda Stenungsunds tingsrätt. På kvällen hålls jubileumsfest på restaurang Trägår´n med musik och underhållning i juridikens tecken.
Kontaktinformation
För ytterligare information se www.law.gu.se/jubileum eller kontakta
studierektor Jenny Peters
031-786 1535
jenny.peters@law.gu.se
De nio första kvinnorna i Vinnovas nya program VINNMER utsågs i veckan. De får halva lönen betald för att arbeta i en ledande forskningsmiljö – i Sverige eller utomlands.
Maria Kihl är den enda från Lunds universitet som fått chansen men hon uppmanar fler att söka. Programmet har hela 500 miljoner att röra sig med, 300 från Vinnova, det bör räcka åt över 100 kvinnliga forskare. 40 nya anslag ska beviljas senare i år eller nästa år.
– För min del handlar det om att arbeta på forskningsinstitutet Acreo AB i Kista. Projektet handlar om hur man ska bygga accessnät för nya multimediatjänster över bredbandet och stöds redan tidigare av bl a Vinnova. Det har stor relevans för industrin, vilket är ett av kraven för det här stödet. I projektet ingår även Ericsson AB i Kista. Det är också kopplat till ett europeiskt Celtic-projekt, säger Maria Kihl.
Forskargruppen hon ska arbeta närmast leds av professor Per Ödling vid nya institutionen Elektro- och informationsteknik, EIT.
– För mig ger det här stor frihet och tid att forska. Som kvinna i den mansdominerade datakommunikationsbranschen blir man annars lätt överbokad av uppdrag, konstaterar Maria.
Arrangemanget kräver också stöd från institutionen, EIT, och från LTH:s ledning, vilket Maria har fått. I praktiken ska hon pendla till Stockholm under två år medan det tredje året kan skötas från Lund. Det viktiga för Vinnova är inte att hon finns i Stockholm varje arbetsdag, vilket kan vara svårt för en småbarnsförälder, men att hon frigörs från undervisning och andra åtaganden och verkligen hinner forska. Resor och extralägenhet i Stockholm ingår i betalda merkostnader.
Ett digitalt foto på Maria Kihl kan beställas via Mats.Nygren@kansli.lth.se
För frågor om VINNMER: Erik Litborn, tel: 08-473 31 98 eller Thomas Torounidis 08-473 32 13.
http://www.celtic-initiative.org/
Kontaktinformation
För kontakt med Maria Kihl: Tel: 046-222 90 10, Maria.Kihl@eit.lth.se
I senaste numret av tidskriften Biodiversity and Conservation publicerar Karl-Olof Bergman, forskare i bevarandebiologi, och hans kolleger resultaten av en omfattande studie i 60 östgötska hagmarker. Dessa visade sig hysa en rad arter som är alltmer sällsynta i länder som västra Tyskland, Storbritannien och Belgien.
Skogsnätfjärilen (Melitaea athalia) fanns till exempel på alla lokaler i den svenska studien, medan den är helt försvunnen från belgiska Flandern och har minskat kraftigt i både västra Tyskland och Storbritannien. Skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) återfanns i 65 procent av de östgötska hagmarkerna men är praktiskt taget försvunnen i de andra länderna.
De undersökta hagmarkerna är 3-8 hektar stora, bevuxna med lövträd och omgivna av barrskog. Detta är en naturtyp som är på tillbakagång i övriga Västeuropa. Om det svenska jordbrukets rationalisering fortsätter som idag kan samma utveckling befaras även här. Speciellt allvarlig är minskningen av antalet mindre lantbruk med betande djur.
– Sverige har ett stort ansvar att bevara dessa arter och miljöer. Om utvecklingen inte kan hejdas riskerar Europa att förlora några av sina artrikaste biotoper, säger Karl-Olof Bergman.
I studien som genomfördes vid fem tillfällen från maj till september 2004 hittades 17 153 fjärilar av 64 olika arter.
Artikeln Importance of boreal grasslands in Sweden for butterfly diversity and effects of local and landscape habitat factors av Karl-Olof Bergman, Lena Ask, John Askling, Håkan Ignell, Henrik Wahlman och Per Milberg är publicerad i onlineversionen av Biodiversity and Conservation.
Kontaktinformation
Kontakt:
Karl-Olof Bergman, 013-282685, 0706-252534, karbe@ifm.liu.se
Med VERA-projektet befäster Högskolan Väst det samarbete med partners som Chalmers, Produktion i Väst och olika FoU-centra som högskolans industriprocessforskare byggt upp under de senaste åren. Högskolans roll i VERA blir att ansvara för det operativa arbetet, inklusive projektledningen.
Av de 17 som ansökte om medel från VINNOVA:s VINNPRO-program fick endast fyra bifall.
– Jag visste att vi hade en bra ansökan och att det vi vill åstadkomma stämmer väl in med VINNOVA:s mål, men jag hade ändå inte räknat med detta. Att vi klarade oss så bra i den rådande konkurrensen gläder jag mig särskilt åt, säger docent Per Nylén, drivande i högskolans produktionsteknikforskning och blivande projektledare för VERA.
– Med den här framgången har vi tagit ytterligare ett steg framåt för att etablera vår vitala forskningsmiljö i industriprocesser, säger rektor Lars Ekedahl.
Utgångspunkten i VERA, som står för ”Fördjupad internationell samverkan för framstående forskning mellan svensk VERkstadsindustri och Akademi” är att det behövs en effektivare samverkan mellan näringsliv och akademi och en bättre tillgång till internationell spetskompetens för att svensk tillverkningsindustri ska behålla sin konkurrenskraft. VERA:s fokus ligger på utvecklingen av materialpåverkande tillverkningsprocesser såsom skärande bearbetning, termisk sprutning och svetsning. Via tre centrumbildningar – Metal Cutting Research and Development Centre (MCR) på Chalmers, Produktionstekniskt centrum i Trollhättan och forskarskolan CAPE – ska industriella och akademiska partners erbjudas mötesplatser med möjlighet till gemensamt resursutnyttjande. Projektet har tre övergripande mål: att utveckla det internationella forskningssamarbetet, förbättra samverkan och rörligheten mellan näringslivet och akademi och att öka intresset för teknikutbildning – särskilt bland kvinnor.
Per Nylén räknar med att projektet, i första hand genom det internationella utbytet, ska ha kommit igång redan vid årsskiftet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Nylén, tel: 0520 – 22 33 58, mobil: 0733 – 97 50 61, per.nylen@hv.se
– Det räcker med att någon går förbi i korridoren utanför för att hela klassen ska vända sig ditåt. Att sedan återställa elevernas fokus till undervisningen kan ta ganska lång tid. Det gäller alltså att minimera distraherande intryck och skapa en trygg miljö för dessa elever, berättar Catrin Tufvesson, doktorand i Miljöpsykologi på Lunds Tekniska Högskola.
Att se till att det är så tyst som möjligt i och utanför klassrummet, både utomhus och från övriga delar av byggnaden är alltså viktigt. Deras klassrum bör därför inte vetta mot en skolgård. Skolan bör inte heller placeras så att tåg- eller biltrafik kan höras in, för att ta några exempel. Fönstrens placering är en annan faktor att laborera med. T ex mår flera av dessa elever dåligt av direkt solljus och skarpa skuggor.
– Kunskapen om vad som påverkar dessa elever finns oftast redan hos lärare, pedagoger och personliga assistenter. Däremot finns inte denna kunskap hos beställarna, vilket ofta är kommunerna, representerade av både politiker och tjänstemän inom skolförvaltningar. Medvetenheten om denna grupps behov borde även finnas hos de projektledare som ansvarar för ny- eller ombyggnationer, samt även hos skolledare, påpekar Catrin Tufvesson.
Rätt utformade skolor behöver enligt Catrin Tufvesson inte bli dyrare. Det är inte några kostsamma lösningar som behövs utan god planering. Och bra inlärningsmiljö kan som sagt göra att dessa elever lär sig mer, vilket i sin tur på sikt gör att de lättare kan delta i samhället. Hon tillägger att även andra elever kan må bra av en den arkitektur och miljö som elever med koncentrationssvårigheter har.
På en mer övergripande nivå går att generalisera denna grupps behov. Men det finns även beteenden som är specifika för respektive funktionshinder och även behov av individuella anpassningsmöjligheter. Catrin Tufvesson understryker att även de senare behoven oftast är lätta att lösa.
Den 28 september disputerar Catrin Tufvesson med sin avhandlning ” Concentration difficulties in the school environment – with focus on children with ADHD, Autism and Down’s syndrome”. Läs abstract här (länk) Välkommen!
Drygt 7 procent av alla barn mellan 2-17 år har någon form av nedsatt orienteringsförmåga, t ex nedsatt syn- eller hörselförmåga, skriv-, läs- och tal problem, eller nedsatt kognitiv förmåga, vilket betyder i praktiken att den lärande miljöns utformning påverkar deras möjligheter till att delta i undervisningen.
För mer information, kontakta Catrin Tufvesson, doktorand, Miljöpsykologi, tel: 046-222 76 15, 073-622 69 36, Catrin.Tufvesson@arkitektur.lth.se
Under tidigmodern tid i Sverige bestraffades religiösa överträdelser mycket hårt. Hädelse mot Gud ansågs vara bland de grövsta brott som kunde begås och var belagt med dödsstraff. Från och med 1680 kunde dödsdömda be om omprövning hos justitierevisionen, den tidens högsta instans, nuvarande Högsta domstolen.
– Nådeansökningarna berättar om ett samhälle där attityderna till dödstraffet förändrades trots att hädelse också fortsättningsvis ansågs vara ett mycket grovt brott, berättar historikern Soili Maria Olli, författare till avhandlingen ”Visioner av världen. Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789”
I sin doktorsavhandling undersöker Soili-Maria Olli hur vanliga människor förhöll sig till kristendomen. Avhandlingen har ett speciellt fokus på de folkliga uppfattningarna om Gud och om Djävulen, som ibland kunde avvika radikalt från de lärda.
Människorna i tidigmodern tid levde i en religiös kultur – religionen genomsyrade alla delar av samhället. Kristna idéer ingick som grundläggande element i de folkliga världsbilderna, trots att dessa ofta omfattade även magiska och icke-kristna föreställningar. Vid tiden för de stora häxprocesserna under mitten av 1600-talet nådde tron på Djävulens makt och inflytande sin kulmen. Enligt den dåtida teologin var Djävulen kategoriskt ond, men kunde inom de folkliga uppfattningarna ses som en verklig hjälpare i svåra stunder, som mera närvarande än Gud och till och med som en starkare makt än Gud.
– Kvinnor och män förhöll sig till Djävulen på olika sätt, berättar Soili- Maria Olli. Det ansågs att kvinnor var svagare och mer lättlurade än män och att de föll lättare för Djävulens frestelser, t ex i samband med häxsabbaten i Blåkulla. Att frivilligt ingå pakt med Djävulen var ett brott som begicks enbart av män och det betraktades som den yttersta formen av blasfemi.
Fredagen den 5 oktober 2007 försvarar Soili-Maria Olli, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i historia med titeln Visioner av världen, Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789. Disputationen äger rum kl.10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Per Sörlin, Docent i historia, Mittuniversitetet, Östersund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju,
kontakta gärna Soili-Maria Olli på tel 090- 786 56 85 eller e-post Soili-Maria.Olli@histstud.umu.se
Efter en ettårig sökandeprocess har nu beslut fattats om Stockholms universitets – och Sveriges – förste professor i modevetenskap. Av de sju sökande föll beslutet på 41-årige Peter McNeil, som idag är professor i designhistoria – och även är specialiserad inom konsthistoria – vid University of Technology i Sydney.
I sitt slutgiltiga gemensamma utlåtande bedömde de sakkunniga McNeil som ”en idealisk professor för modestudenterna vid Stockholms universitet”. Mode har gått som en röd tråd i McNeils akademiska karriär och hans verk om skor, ”Shoes: A History from Sandals to Sneakers” (2007), har fått mycket uppmärksamhet.
– Tillsättandet av McNeil är högst efterlängtat – och behövligt. Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet är en pionjärverksamhet och intresset för centrumet har varit väldigt stort, såväl på nationell som på internationell nivå, säger Louise Wallenberg, tf föreståndare för Centrum för modevetenskap.
Fakta om modevetenskap:
Modevetenskap är en tvärvetenskaplig akademisk disciplin under uppbyggnad. Den studerar mode som fenomen, såväl ur historiskt som ur samtida perspektiv, med utgångspunkt exempelvis i estetiska vetenskaper, etnologi, företagsekonomi, genusvetenskap, historia, kulturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, socialantropologi och sociologi.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Erik Augustin Palm, Centre for Fashion Studies, tfn 08-16 17 77
Peter McNeil, e-post Peter.McNeil@uts.edu.au
För bild på Peter McNeil, kontakta Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller e-post press@su.se
Giardia lamblia är en tarmparasit som finns över hela världen och som ger diarré. Det är framförallt unga som drabbas och i tredje världen är infektionen mycket vanlig. Just nu är ungefär 200 miljoner människor infekterade av Giardia; Sverige har vi årligen 1500 fall och utbrott förekommer på dagis och via förorenat vatten. Nyligen drabbades Bergen av ett stort vattenburet utbrott och 1300 personer smittades av parasiten. Även unga djur kan bli sjuka av Giardia infektioner vilket medför stora kostnader för lantbruket. Man vet inte varför man blir sjuk av en Giardia infektion och man vet inte heller varför vissa personer drabbas mer än andra.
I dagens nummer av Science presenteras en artikel av svenska och amerikanska forskare där gensekvens och biologi hos Giardia lamblia beskrivs och jämförs med andra organismer. Bland annat visas att parasiten skiljer sig på flera sätt från andra organismer när det gäller DNA:ts kopiering och avläsning. Parasiten saknar också flera vanliga signalproteiner, medan de däremot har många enzymer av typen proteinkinaser och proteinfosfataser med hittills okänd funktion.
– Forskningen om parasiten kommer drastiskt att ändras och nya metoder som tidigare inte kunde användas blir nu möjliga. Detta medför att det nu finns stora möjligheter att skapa nya mediciner, vacciner och diagnostiska verktyg mycket snabbare och mera rationellt. Detta öppnar helt nya vägar att hitta behandling mot denna svåra sjukdom, säger docent Staffan Svärd, Uppsala universitet, medförfattare till den publicerade studien.
Giardia är en avlägsen släkting till människan vilken reflekteras av att många basala processer finns i båda celltyperna men analysen av genomet visar att parasitens processer är mycket enklare uppbyggda. Detta innebär att mycket mer komplicerade processer i människan kan lättare förstås.
– Det är lättare att lösa ett pussel med 4 bitar istället för 40 och det visar oss vilka bitar som är viktigast i det mänskliga pusslet, säger Staffan Svärd.
Kontaktinformation
Staffan Svärd kan kontaktas på 018-471 45 58, 070-334 42 39, e-post: Staffan.Svärd@icm.uu.se
Studien är resultatet av ett stort internationellt projekt som letts från Köpenhamns universitet och Penn State University. Tidigare har man bara kunnat få fram lika stora kvantiteter av DNA från utdöda djur vid några få tillfällen, och då bara från enstaka djur.
– Tidigare har man kunnat göra begränsade studier på förhistoriskt material med mindre DNA-fragment. Nu när vi får möjlighet att arbeta med stora mängder DNA, och från flera djur, kan vi börja analysera processer som är ekologiskt och evolutionärt intressanta, säger Love Dalén, forskare vid Royal Holloway University i London och en av de tre svenskar som deltagit i studien.
Genom att använda en kombination av två redan kända metoder har forskarna fått fram tio kompletta mitokondrier från tiotusentals år gamla hårstrån från mammut. Hår bevarar DNA bra och innehåller inte så mycket kontaminerande bakterie-DNA. Man har sedan sekvenserat DNA med helt ny teknik som har kapacitet att generera mycket stora mängder DNA-sekvenser på kort tid.
– Med den här tekniken sekvenserar vi en komplett mitokondrie som kan vara 20 000 år gammal på en dag. Det kan jämföras med de gamla metoderna, där vi kunde hålla på ett halvår med att ta fram korta fragment från ett tjugotal individer, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Resultaten är enligt forskarna också högintressanta ur ett kriminaltekniskt perspektiv. Tidigare har man inom kriminalteknologin framför allt fokuserat på att ta fram DNA från hårets rot, men denna studie visar att högkvalitativt DNA även bevaras inuti själva hårstrået. Detta innebär att det både blir lättare att få fram DNA som inte är kontaminerat med annat DNA och att identifiera personer som befunnit sig på en brottsplats genom att använda hår som är avklippt ovanför roten. Forskarna hoppas även att deras teknik skall göra det möjligt att analysera flera olika gener från ett antal av de stora däggdjuren som dog ut efter den senaste istiden.
De svenskar som ingår i studien är Love Dalén, Anders Götherström och Per Ericsson vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
Kontaktinformation
För vidare information, kontakta Anders Götherström: 073-992 78 64, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se eller Love Dalén: +44 7942 23 222 90, e-post: Love.Dalen@rhul.ac.uk
Två krav måste förenas, enligt prisutdelarna: forskarna måste kunna skriva på sitt modersmål för att nå den höga kvalitet som behövs för att hävda sig i internationell konkurrens. Samtidigt måste verket publiceras på stora språk för att läsas av det internationella forskarsamhället.
RJ och STINT har därför inrättat ett översättningspris för humanvetenskaperna, Pro Lingua. I år går priset till två verk, båda från Lunds universitet; David Dunérs avhandling om Emanuel Swedenborg och ”En modern svensk ekonomisk historia” av professor Lennart Schön.
De har skrivits på svenska och hör till de allra bästa inom svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning de senaste tio åren, enligt Riksbankens jubileums fond och STINT. Författarna får omkring en kvarts miljon kronor var för att finansiera en kvalificerad översättning till ett stort internationellt språk.
– Jag har länge tänkt att det vore hemskt kul att få min avhandling översatt, säger David Dunér. Trots att intresset för Swedenborg är stort utanför Sverige, så ville jag inte skriva avhandlingen på engelska eftersom det skulle innebära att språket blev sämre. Detta pris betyder helt klart mycket för min forskning.
Lennart Schön tycker att det känns väldigt stimulerande att sitt verk ”En svensk ekonomisk historia” översatt till engelska.
– Många har efterfrågat en översättning och jag har länge funderat på att söka medel för att få den översatt, men det är komplicerat och tidskrävande, säger Lennart Schön, som tycker att det är viktigt att få skriva på svenska när innehållet i böckerna kräver det.
Om pristagarna
David Dunér (f 1970) disputerade 2004 i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet på en avhandling om naturvetaren Emanuel Swedenborg, ”Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi” (2004). Sedan 2006 är han sysselsatt med ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond om uppfinnaren Christopher Polhem, ”Christopher Polhem 1661-1751. Tekniska innovationer och det metaforiska tänkandet”.
David Dunér har undervisat i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet sedan 1997 och har varit gästföreläsare i bland annat Tartu, Kraków, Kaliningrad, Vilnius och Mexico City.
Han har publicerat vetenskapliga uppsatser om svenskt 1700-tal,
vetenskapshistoria, medicinhistoria, brukshistoria, om Swedenborg, Polhem, Löfling med mera, i flera prominenta historiska tidskrifter.
Nu senast är David Dunér aktuell med en utgåva, med inledning och kommentarer, av ett aldrig tidigare utgivet manuskript av Emanuel Swedenborg, Om darrningar (2007).
Lennart Schön (f 1946) är professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han forskar om ekonomisk tillväxt och strukturomvandling i ett långsiktigt perspektiv, från industrialiseringen till vår egen tid.
Lennart Schön har lett ett flertal forskningsprojekt kring industrialiseringens förutsättningar, kapitalrörelser i den industriella utvecklingen, energisystem och teknologisk förändring, teknikskiften och samhällsomvandling. Han har i denna forskning utvecklat modeller för långcykliska förlopp i den moderna tillväxten och är författare till bl.a. En modern svensk ekonomisk historia (SNS
Förlag) och Tankar om cykler (SNS Förlag). Schön är också en av grundarna av Centre for Innovation Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE) vid Lunds universitet, inriktat på
innovationernas och kunskapsutvecklingens betydelse för tillväxten.
Kontaktinformation
För mer information tala med pristagarna:
Lennart Schön 0706-766586
David Dunér 0733-130378
Maria Wikse, Riksbankens Jubileumsfond 08-50 62 64 10
Första bandet börjar med 3 000 år gamla hällristningar och slutar med Gustav III:s ödesdigra maskeradbal.
– Hällristningarna föreställer bland annat akrobater och personer som verkar ta danssteg förklarar Tomas Forser, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och huvudredaktör för teaterhistorien. Eftersom vi tolkar ordet ”teater” i mycket vid mening, har vi med så olika former som dansande figurer i hällristningar, dockteater, mim, nycirkus, opera och mycket annat.
Andra bandet behandlar 1800-talet, främst musikteater som opera och balett, och tredje bandet, som är det mest omfattande, behandlar 1900-talet då radio- och tv-teater blev de teaterformer som nådde allra flest människor.
– Vi har inte velat göra en katalog över teaterhistorien utan har istället försökt skriva kring olika teman eller frågor. I varje band finns ett trettiotal uppsättningar som beskrivs mer utförligt. Vi har också försökt sätta in teatern i sitt sammanhang i samhället, med exempelvis kröningar och tornerspel som var ett slags föreställningar som uttryckte makt och överlägsenhet.
Första kapitlet, det om hällristningarna, är skrivet av en isländsk arkeolog. Övriga kapitel är författade av forskare från hela Sverige.
– Vi har varit noga med att göra skildringen bred även geografiskt så att inte bara finkulturen i storstäderna finns med, förklarar Tomas Forser. Det har också varit viktigt att göra en historia som, samtidigt som den bygger på vetenskaplig forskning, också är så populärt skriven att vem som helst som är intresserad kan läsa den. Teaterhistorien ska ha något att ge alla, både den med specialkunskaper och den som bara tycker att teater är väldigt roligt.
Ny svensk teaterhistoria är utgiven på Gidlunds förlag och projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Tomas Forser:
031-786 45 64
Tomas.Forser@lit.gu.se
-Miljöproblemen i Östersjön känner inga gränser och därför är det här forskningssamarbetet oerhört angeläget, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör. Satsningen bidrar också till att finansiering, utrustning och laboratorier i området kan utnyttjas optimalt.
Områden som lyfts fram för forskningssamarbetet är vetenskap och förvaltning, klimatförändring, övergödning, hållbart fiske, skydd av biologisk mångfald samt effekter och utsläpp av föroreningar. Samarbetsprojekten ska knyta ihop ekosystemen med det mänskliga samhället. Särskilt tvärvetenskapliga projekt som behandlar vetenskaplig kunskap och beslutsfattande efterlyses.
Både små och stora projektförslag med en budget på mellan 100 000 och 2 miljoner euro kan söka. Forskare från minst två Östersjöländer måste vara involverade, men även forskare från andra länder kan ingå i konsortier.
– Resultat från miljöforskningen är av mycket stor betydelse för att kunna föreslå rätt åtgärdsförslag – inte minst då omställningen är kostsam. Samarbete mellan forskare skapar en samsyn som verkar pådrivande för en hållbar utveckling i Östersjöregionen, säger Erik Fellenius, Naturvårdsverkets forskningsdirektör
Hittills har samarbetet mellan forskningsfinansiärer varit bristfälligt vilket bromsat större gemensamma insatser. Östersjöprogrammet BONUS är initierat av forskningsfinansiärerna själva och avser att förbättra den situationen.
Mera information om utlysningen finns på www.bonusportal.org
Kontaktinformation
Formas
Susanna Pakkasmaa, forskningssekreterare, susanna.pakkasmaa@formas.se 08-775 40 53
Ulf Westerlund, ulf.westerlund@formas.se 08-775 40 25
Emilie von Essen, presschef, eve@formas.se 0733 50 31 61
Naturvårdsverket
Erik Fellenius, forskningsdirektör, Erik.Fellenius@naturvardsverket.se 08-698 13 08
Sif Johansson, Sif.Johansson@naturvardsverket.se 08-698 15 36
– Nationella processer som Sanningskommissionen är viktiga. Men en hållbar försoning måste också byggas i vardagen, i människors dagliga möten med varandra, säger Anna-Karin Evaldsson, som i en ny avhandling analyserar försoningsprocessen i Sydafrika.
Försoning mellan parter efter en våldsam konflikt ökar avsevärt möjligheterna för en hållbar fred. I en ny avhandling från institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet studerar Anna-Karin Evaldsson faktorer som bidrar till försoning mellan svarta och vita sydafrikaner på gräsrotsnivå. Hon har också granskat hur sydafrikaner i allmänhet ser på begreppet försoning.
– En mängd olika faktorer kan påverka möjligheterna till försoning mellan ”vanliga” sydafrikaner, antingen genom att bidra till eller motverka processen, säger Anna-Karin Evaldsson.
– Dessa faktorer innefattar bland annat: kontakt och kommunikation, socioekonomisk utveckling, diskriminering, kvotering, våld, minoritetens och majoritetens relationer till varandra, samt olika symboliska faktorer. Vardagslivet kan ha en stor inverkan på en försoningsprocess.
Avhandlingens fokus är försoning mellan ”vanliga” människor eftersom det är en dimension som hittills har fått lite uppmärksamhet. Apartheid påverkade alla sydafrikaner i grunden. Trots det handlar en stor del av forskningen om eliten i samhället och om försoning mellan direkta förövare av och offer för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.
– Därför är det viktigt att bredda synen på försoning både när det gäller forskning och praktik, säger Anna-Karin Evaldsson.
Avhandlingen visar att försoning är en komplicerad process som ofta tar lång tid. Det finns inga enkla mallar och processen påverkas av det lokala sammanhanget. I avhandlingen identifieras och diskuteras ett brett spektrum av ofta besläktade faktorer som påverkar försoningen i Sydafrika. Exempel på frågor som lyfts fram är: hur fattigdom och ojämlikhet påverkar möjligheterna till försoning och vilken roll hög våldsbrottslighet och kvarlevande segregation kan ha för det framtida försoningsarbetet. Avhandlingen är baserad på omfattande fältarbete i Matjhabeng kommunen i Free State provinsen i Sydafrika mellan 2004 och 2006.
Avhandlingens titel: Grass-roots reconciliation in South Africa.
Tid och plats för disputation: fredagen den 5 oktober 2007, kl. 10.15, aulan, Annedalsseminariet, Campus Linne, Konstepidemins väg 2/Övre Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna-Karin Evaldsson, tel 031-266155 (bost.), 0708-160426 (mob.)
e-post: anna-karin.evaldsson@globalstudies.gu.se
After a year-long application procedure, President Kåre Bremer has now decided who will become Stockholm University’s first holder of a chair in fashion studies. The 41-year-old Peter McNeil, who is also an expert on the history of art, was chosen among seven applicants. He will assume his chair at Stockholm University on January 1, 2008.
In their final joint statement, the expert panel referred to Peter McNeil as “an ideal professor of fashion studies at Stockholm University.”
Fashion has been a thread running through McNeil’s academic career, and his work on shoes, Shoes: A History from Sandals to Sneakers (2007), has garnered a great deal of attention.
“The appointment of McNeil has been long-awaited and needed. The Centre for Fashion Studies at Stockholm University is a pioneering operation, and interest in the Center has been extremely great, both at home and abroad,” says Louise Wallenberg, acting director of the Centre for Fashion Studies.
Facts about fashion studies:
Fashion studies is an interdisciplinary academic discipline under construction. It examines fashion as a phenomenon, from both historical and contemporary perspectives, taking as its point of departure aesthetic studies, ethnology, business studies, gender studies, history, cultural studies, media and communication studies, social anthropology, and sociology, among other disciplines.
Kontaktinformation
For further information:
Erik Augustin Palm, Centre for Fashion Studies, phone: +46 (0)8-16 17 77
Peter McNeil, e-mail: Peter.McNeil@uts.edu.au
For a picture of Peter McNeil, please contact the press office at Stockholm University, phone: +46 (0)8-16 40 90 or e-mail: press@su.se.
Ämnet musikalisk gestaltning fokuserar på just gestaltningen av den musikaliska kunskapen i en syntes mellan vetenskap och konst. Detta är den första disputationen inom ämnet vid forskarskolan på den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen granskar musikaliska uttryck i tysk romantisk orgelmusik och orgelspel under första hälften av 1800-talet. Denna period kan betecknas som en övergångstid där starka traditioner från barockens praxis bryts mot en ny estetik i orgelspelet. Ett kännetecknande drag för tiden är de många tryckta orgelskolor som utkommer. Det är ett brett urval av dessa som utgör det huvudsakliga källmaterialet i Vidar Vikørens studie, där han granskar anvisningar om fingersättning, ansats, bågar m m som påverkar hur musiken klingar.
Vidar Vikøren är sedan drygt 20 år verksam som organist i S:t Petri kyrka i Stavanger och arbetar sedan 2000 även som lektor vid institutet för musik och dans på universitetet i Stavanger. Där undervisar han i orgel, liturgiskt orgelspel, orgelkunskap och kantoripraksis.
Han är utbildad vid Musikhögskolan i Oslo, universitetet i Oslo samt vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet och har dessutom bedrivit orgelstudier för Daniel Roth, Harald Vogel och Jacques van Oortmerssen.
Opponent är professor Kati Hämäläinen från Sibeliusakademien i Helsingfors.
Betygsnämnden utgörs av professorn och organisten Stefan Therstam, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, professor Anders Wiklund, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
samt Ola Stockfelt, docent i musikvetenskap vid Göteborgs universitet
Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet är Sveriges enda konstnärliga fakultet. Fakulteten består av institutioner/enheter inom i stort sett samtliga konstnärliga områden: Filmhögskolan, Högskolan för fotografi, Högskolan för Design och konsthantverk (HDK) med HDK Steneby, Högskolan för scen och musik, Konsthögskolan Valand, Litterär gestaltning och Göteborg Organ Art Center (GOArt).
Vid fakulteten bedrivs forskarutbildning inom ämnena musikpedagogik, fri konst, musikalisk gestaltning, scenisk gestaltning, digital gestaltning, fotografisk gestaltning, filmisk gestaltning samt design.
Vill du veta mer om forskarutbildningen vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, vänd dig till Carina Krantz, informatör på fakultetskansliet, tel: 031 786 5998
Kontaktinformation
Kontakta Vidar Vikøren på tel: +47 91 63 55 76 eller via e-post: vidar.vikoren@stavanger.kommune.no
