Eric S. Maskin delar ekonomipriset med Leonid Hurwicz, och Roger B. Myerson för att de tillsammans har lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer. Den har bland annat. hjälpt ekonomer att identifiera effektiva marknadsformer, regleringar och röstningsprocedurer.

Eric Maskin är i Umeå för att vid Umeå universitets årshögtid ta emot Erik Kempes pris 2007.

Priset delar han med professor Paratha Dasgupta för artikeln Uncertainty and Hyperbolic Discounting. Studien behandlar ekonomiska beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser och finns publicerad i American Economic Review vol. 95, no. 4, sid 1290-1299, 2005.

Pressträffen äger rum i Universitetsklubben, en trappa ovanför Aula Nordica i Universum. på Umeå universitets campus.

Eric Maskin håller därefter sin högtidsföreläsning klockan 14.10 i Humanisthuset, hörsal G under rubriken: Why do we Procarastinate?

Erik Kempes pris överlämnas under årshögtidens ceremoni den 20 oktober.
Ceremonin startar klockan 16.55 i Aula Nordica.

Media är välkomna att närvara såväl vid presskonferens som vid ceremonin.

Meddela gärna carina.dahlberg@adm.umu.se om ni kommer och hur många som kommer.

Tidigare pressmeddelande om årshögtiden
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2818

Om Eric Maskin
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2835

Kontaktinformation
Kontaktperson:
Carina Dahlberg, pressinformatör vid Umeå universitet
Tel: 090-786 53 62
Mobil: 070-621 33 68
E-post: carina.dahlberg@adm.umu.se

Människans medfödda ospecifika immunsförsvar är det som först skyddar oss mot olika sjukdomsalstrande organismer. När dessa organismer kommer in i kroppen binder de till olika molekyler som sitter på celler inblandade i det ospecifika immunförsvaret. De först upptäckta molekylerna var de så kallade “Toll-like”-receptorerna (TLR). TLR4 är en sådan receptor som binder till vissa komponenter från vissa typer av bakterier, svampar och malariaparasiter. Tidigare data har visat att det finns två genetiska varianter av TLR4.

– Vi har testat om exponering för olika sjukdomsalstrande organismer evolutionsmässigt kan ha påverkat uppkomsten av dessa genetiska varianter. För att reda ut detta gjorde vi en genetisk analys av TLR4 i ett stort antal olika afrikanska, europeiska och asiatiska populationer, säger Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.

– Våra data visade att de olika genetiska varianterna av TLR4 varierande i de olika världsdelarna. En variant var mycket vanlig i afrikanska länder, speciellt där det finns mycket malaria. Hos européer fann vi bägge varianterna, medan de flesta asiatiska och amerikanska grupper vi testade hade ökat uttryck av den vildtypen, säger hon.

För att bättre förstå relevansen av sin upptäckt gjorde forskargruppen funktionella studier där de fann att den varianten som fanns hos afrikaner inducerade höga nivåer av inflammatoriska faktorer; ett viktigt försvar mot malaria.

– Andra forskare har tidigare visat att förhöjda inflammatoriska svar kan vara farligt vid blodförgiftning och vi tror att detta skulle vara anledningen till att den inflammatoriska genetiska varianten inte finns hos individer som lever i områden där det inte finns malaria, säger Marita Troye-Blomberg.

Gruppens slutsats är att människans ospecifika immunförsvar genom evolutionen har påverkats av vilka virus, bakterier eller parasiter vi utsatts för och att detta går att följa globalt hos individer som under tidens lopp vandrat ut från Afrika.

Fakta om det ospecifika immunförsvaret:
Det ospecifika immunförsvaret kallas också medfött immunförsvar. Detta immunförsvar utgör kroppens första försvarslinje och bekämpar en infektion direkt. Människokroppens ospecifika immunsystem utgörs av makrofager, neutrofiler, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofagernas förmåga att direkt bekämpa infektioner beror på att de i sitt cellmembran har proteiner som känner igen vanliga strukturer. Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas ”Toll-like receptors” (TLR) . Hos människor och möss finns 10 kända receptorer som var och en känner igen strukturer som ofta återkommer på bakterier eller ämnen som inte hör hemma fritt i kroppen.

Fakta om det specifika immunförsvaret:
Detta försvar i människokroppen sköts av lymfocyterna. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som har specialfunktioner för att kunna bemöta angrepp av sjukdomsframkallande organismer på ett effektivt sätt. Ett fullgjort svar från det specifika immunsystemet kan dock ta uppemot en hel vecka att byggas upp, för att sedan effektivt på olika sätt eliminera dessa organismer .

Kontaktinformation
Marita Troye-Blomberg, professor i immunologi, Avdelningen för immunologi, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 46 14, mobil 070-6969597


Ordet pessimism myntades 1759 i Frankrike och användes ursprungligen på ungefär samma sätt som idag. Men under 1870-talet dök det upp ett stort antal tänkare i de filosofiska kretsarna i Tyskland som kallade sig pessimister och som gav ordet en ny, mer specifik innebörd.

– För dem innebar pessimism en uppfattning om att livets värde är negativt. De tyckte att det vore bättre att inte finnas till och försökte därför hitta svar på varför man överhuvudtaget ska leva, berättar Tobias Dahlkvist, som själv har undersökt hur Friedrich Nietzsche förhöll sig till pessimismen under olika stadier av sin intellektuella utveckling.

Pessimisternas svar på vad som var meningen med livet skilde sig åt, och Tobias Dahlkvist har studerat några av de mest namnkunniga tänkarna. För Eduard von Hartmann spelade den enskildes livsöde ingen större roll – han ansåg att vi alla måste hjälpas åt att driva samhällsutvecklingen till ett stadium där en majoritet av mänskligheten är övertygade om pessimismens sanning och där de tekniska resurserna tillåter mänskligheten att förinta sig själv. En annan av pessimisterna, Philipp Mainländer, menade att sexuell avhållsamhet är lösningen. I ett socialdemokratiskt idealsamhälle där all nöd är avskaffad kommer människorna att ha så tråkigt att de förlorar intresset för livet, var hans teori. Då kommer den frivilliga sexuella avhållsamheten att göra slut på mänskligheten. För den som, liksom Mainländer själv, inte orkar vänta så länge var självmordet en acceptabel lösning. En tredje pessimist, Julius Bahnsen, såg ingen väg undan livet – men om man vet att livet egentligen inte är värt att leva så blir det litet mindre outhärdligt, var hans tröst.

Dessa tänkare mötte på kraftigt motstånd, och en rad filosofer och psykologer försökte definiera pessimismen som ett sjukligt synsätt. Man försökte visa att det som pessimisterna själva beskrev som en absolut sanning i själva verket var en form av melankoli. Nietzsche var en av dessa antipessimister, men avhandlingen visar att hans förhållande till pessimismen var komplicerat. Samtidigt som han förhöll sig kritiskt till pessimismen, som han kallade ett exempel på sjuklig svartsyn, var han också djupt influerad av pessimistiska tänkesätt och brottades under hela sin karriär med dess problem. I avhandlingen visar Tobias Dahlkvist att flera av Nietzsches viktigaste tankar kan förstås som försök att övervinna pessimismen.

– Jag är särskilt nöjd med att ha visat att hans idé om den eviga återkomsten är ett försök att vända upp och ned på pessimismen och på så sätt ge livet en mening. Det medför att övermänniskan, Nietzsches mest berömda och missbrukade metafor, kan ses som någon som lyckas acceptera pessimisternas verklighetsuppfattning men ändå se något gott i livet, säger han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tobias Dahlkvist, 018 – 471 15 76, 073 – 685 98 21, e-post: Tobias.Dahlkvist@idehist.uu.se

Ett exempel på snabba förändringar hittade forskarna vid studier av en så kallad isström, is som rör sig som en flod genom resten av inlandsisen och ofta bildar isberg vid mynningen, så kallad kalvning.

– På bara två-tre år ökade hastigheten hos en stor isström till mer än det dubbla. Det tyder på att man underskattat de snabba ändringar som kan ske av den mängd is som lämnar isen per år, säger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet. Dorthe Dahl-Jensen deltar denna vecka i klimatkonferensen ”Global Environmental Change: The Role of the Arctic”, som arrangeras av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och Formas.

Dorthe Dahl-Jensens forskning tyder alltså även på att inlandsisen klarar ett varmare klimat betydligt bättre än vad tidigare modeller räknat ut. Dorthe Dahl-Jensen och hennes kollegor förnyar nu underlaget för dessa modeller, bland annat genom att studera hur isen från den så kallade Eem-perioden rört sig. Under Eem-perioden, för cirka 120 000 år sedan, var det i genomsnitt flera grader varmare än under modern tid. Detta varmare klimat varade i flera tusen år. Detta har forskarna kunnat kartlägga via ett tiotal olika parametrar, bland dessa isens syrehalt. Forskarna har även tagit DNA-prov under botten av istäcket. Från DNA-proven har man kunnat dra slutsatsen att det var cirka 400 000 år sedan Grönlands inre senast var barmark. Genom att kombinera dessa data har Dorthe Dahl-Jensen skapat en förnyad modell som visar att en stor del av inlandsisen kan finnas kvar även vid en lång period med ett varmare klimat än vi haft hittills i modern tid.

– Vi närmar oss i dag det klimat och de temperaturer som gällde under Eem-perioden, säger Dorthe Dahl-Jensen. Den här forskningen handlar alltså inte om några abstrakta resonemang, utan om något som kan vara en konkret verklighet inom kort. Styrkan med att forska på inlandsisen är att vi kan studera hur isen faktiskt påverkats under tidigare varma perioder, och jämföra detta med de modeller vi har för att beräkna hur framtiden för istäcket kan se ut. Stämmer modellen med verkligheten under Eem-perioden, ja då litar jag också på modellen.

Dorthe Dahl-Jensen betonar vikten av att modellerna är tillförlitliga när forskarna presenterar sina prognoser inför politiker och allmänhet.

– Vi forskare får inte vara ”spåmän”, vi måste vara ”vise män”. Vi får absolut inte använda modeller som överdriver faran med klimatförändringar, då förlorar vi vår trovärdighet. Just därför är det viktigt med den här typen av forskning som kan användas för att bekräfta eller modifiera de modeller som vi forskare presenterar för samhället.

Kontaktuppgifter:
Dorthe Dahl-Jensen, Telefon +45 23 32 50 25, e-post: ddj@gfy.ku.dk

För bakgrundsinformation kontakta även gärna Margareta Hansson, docent vid Stockholms universitet och koordinator för de svenska insatserna i djupborrningsprojekten som Dorthe Dahl-Jensen leder, telefon 0703 17 24 13, e-post: margareta.hansson@natgeo.su.se

För mer information om den pågående konferensen:

Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445. Jonas Björk, Vetenskapsrådet 08-546 44 203
Eva Högström Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 345

Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html

De flesta som utvecklar diabetes typ 2 är överviktiga. Vid fetma kan fett som samlas i muskulatur och lever orsaka cellskador som ger en defekt i signaleringen från insulin. Resultatet blir till slut att blodsockret stiger och diabetes utvecklas.
– Denna felaktiga fettinlagring i muskelcellerna stör insulinets signal till ökat upptag av socker i cellen. Fettet lagras i cellen i fettpartiklar och genom att i detalj studera hur dessa bildas och tillväxer har vi kunnat klarlägga hur insulin signalen störs, säger professor Sven-Olof Olofsson, föreståndare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.

I studien användes flera olika avancerade mikroskop för att studera fettpartiklarna i odlade muskelceller. Det visade sig att lipiddropparna slog sig samman med varandra i cellen genom att använda ett protein som kallas SNAP23. Detta protein har också en helt annan funktion: att vidareförmedla insulinsignalen i cellen.
– Det ser ut som om SNAP23 ”stjäls” från insulinsignalen när cellen börjar packa fett och därmed skapar den defekt som sedan leder till diabetes. Om vi kan ta reda på mer om hur detta går till kanske vi kan påverka processen och i framtiden skydda patienter från utveckling av diabetes, säger Pontus Boström, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Ytterligare studier krävs innan resultaten kan testas på patienter.
Resultaten publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature Cell Biology.

FAKTA:
Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som innebär att kroppen inte bildar tillräckligt mycket insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt. Vanligast är typ 2-diabetes, den variant av sjukdomen som vuxna kan få. Cirka 300 000 svenskar har diabetes typ 2.

Tidskrift: Nature Cell Biology
Artikelns titel: SNARE proteins mediate fusion between cytosolic lipid droplets with implications for insulin sensitivity
Författare: Pontus Boström, Linda Andersson, Mikale Rutberg, Jeanna Perman, Ulf Lidberg, Bengt R. Johansson, Julia Fernandez-Rodriguez, Tommy Nilsson, Jan Borén och Sven-Olof Olofsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sven-Olof Olofsson, professor, telefon: 031-342 19 56, 070 – 203 20 32, e-post: sven-olof.olofsson@wlab.gu.se
Pontus Boström, läkare, telefon: 031-342 29 47, e-post: pontus.bostrom@wlab.gu.se

Syftet med Lena Forsbergs studie är att tolka och analysera meningsskapande inom den sociala och kulturella kontext som en ridskola utgör.

– Mina forskningsfrågor handlar om hur praktiken ser ut i stallet, vilka som deltar och på vilket sätt och om vilka dimensioner i verksamheten som är betydelsefulla för flickornas identitetsskapande. Andra frågor är hur flickorna positionerar sig genom handling, språk och symboler, hur genuspositioner skapas inom ramen för den praktik ridskolan erbjuder och vilka ideal, normer och krav som flickorna har att förhålla sig till, säger Lena Forsberg.

Lena Forsbergs teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och med intresse för vilka ideal, normer och värderingar flickorna har att förhålla sig till i stallmiljön. Stallstrukturen utövar makt på flickorna och de har i sin tur utrymme att utöva makt i kraft av sitt tolkningsföreträde gentemot hästen och mot andra ungdomar i stallet.

– Meningsskapande sker i det handlingsutrymme som uppstår och utvecklas i den sociala gemenskapen och materialiteten visar sig i att flickornas praktiska ansvar och ledarskap över hästen blir till en personligt upplevd kompetens.

Lena Forsberg har använt sig av personliga berättelser från 1950-talet fram till i dag, berättade av kvinnor som varit aktiva i stallet under sin ungdomstid. Hon har också under två månader observerat en grupp flickor på en ridskola och intervjuat dem efter ett år. Samtliga flickor och kvinnor har tillbringat mycket av sin fritid i stallet och Lena Forsbergs ambition har varit att studera vad flickorna själva har uppfattat som betydelsefullt i sin vistelse på ridskolan.

Berättelserna, studien av flick-gruppen och de efterföljande intervjuerna har analyserats under tre olika teman – mötet med hästen, mötet med kulturen och mötet med människorna. I dessa teman beskrivs de dimensioner som är betydelsefulla för att förstå hur flickorna positionerade sig i stallet.

– Resultatet visar att det är flickornas förmåga att interagera med hästen som gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att flickorna tvingas bli tydliga och bestämda, vilket gör att en självbild av handling, mod och tydlighet utvecklats. Legitimitet i kulturen skapas av olika diskurser som jag kallar ”ansvar och arbetets diskurs”, ”omsorgsdiskurs” samt ”den militära diskursen”.

På så sätt lär sig flickorna förstå att miljön med hästar innebär hårt arbete och utmaningar som de förväntas klara av, vilket de också gör. I gengäld blir de uppfattade och uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla.

– En av slutsatserna är att stallflickor skiljer sig från andra flickor, de betraktar sig själva som ”obrydda”. Med det menar de att de står emot traditionella förväntningar på hur flickor ska uppträda och vara och de uppfattar sig själva som ledare i meningen handlingskraftiga och kompetenta. Det får självfallet betydelse för deras upplevda känsla av handlingskraft och ledaförmåga – de blir hjältar i en kompromisslös värld.

Upplysningar: Lena Forsberg, tel. 0910-58 57 19, 070-699 35 77, lena.forsberg@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Det menar den tyske forskaren Peter Lemke, aktiv inom klimatpanelen IPCC och därmed en av de många klimatforskare som har del i Nobels fredspris 2007. Peter Lemke deltar denna vecka i klimatkonferensen Global Environmental Change: The Role of the Arctic, arrangerad i Nynäshamn den 13-17 oktober av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och forskningsrådet Formas.

– Det kommer att uppstå klimatkriser under de årtionden som ligger framför oss, konstaterar Peter Lemke. I vissa regioner kommer klimatet att förbättras i en del av regionen och försämras dramatiskt i andra delar. Ett exempel är fjärran östern, där miljontals kineser kan komma att drabbas av svår torka, samtidigt som klimatet i Sibirien förbättras. En eventuell migration skulle kunna leda till politiska tvister mellan länderna i regionen. Om klimatforskningen kan förutse sådana situationer långt i förväg finns förutsättningar att undvika väpnade konflikter. Fredspriset till klimatforskningen är därför väl motiverat, menar Peter Lemke.

IPCCs arbete är organiserat i tre grupper: en som ska skapa en helhetsbild av hur olika faktorer inverkar på naturen och hur klimatet utvecklas, en som ska klartlägga hur människors situation påverkas i ekonomisk och social mening och hur vi kan anpassa oss till dessa effekter, och en som ska hitta metoder för att dämpa själva klimatförändringen.

– Det finns oerhört mycket data, säger Peter Lemke. Det vi behöver göra nu är att jämföra mätdata från olika typer av källor, och att samordna kunskaperna från forskare på olika områden. Nobelpriset är i praktiken tillägnat alla de tusentals forskare som bidragit till de fyra omfattande klimatrapporter som IPCC presenterat sedan 1990.

Peter Lemke får medhåll av havsforskaren Peter Schlosser, som också han deltar i klimatkonferensen i Nynäshamn. Hans forskning visar att de stora havsströmmarna nu bromsas upp av en ökad mängd smältvatten från isarna i Arktis, men att uppvärmningen nu är snabbare och innebär att temperatur på norra halvklotet ändå stiger. Peter Schlosser menar att forskningsresultaten från klimatforskningen accepteras av de flesta i dag, och att de ytterligare stärks av Nobelpriset.

– Vi forskare har varit framgångsrika i att föra ut resultaten och få dem etablerade. Men nu måste vi vara beredda på att samhället och politikerna kommer att vända sig till oss för att få underlag för lösningar. För att klara detta måste forskarna samarbeta över ämnesgränserna.

Peter Schlosser konstaterar också att Al Gores engagemang och IPCCs allt större tyngd också har lett till att även de faktiska kunskaperna ökat.

– Det har funnits mängder av mätdata från till exempel Sovjetunionen som inte varit tillgängliga tidigare. Vi har också många äldre mätdata som kan analyseras igen med nya och bättre analysverktyg. Totalt sett har vi fått betydligt mer kunskap från tiden före 1990, och därmed bättre grundval för jämförelser över tiden. Vi har nu en mycket tillförlitlig bild av hur klimatet sett ut och utvecklats fram till i dag, vilket är en förutsättning för tillförlitliga modeller för den fortsatta utvecklingen.

Peter Schlosser menar att forskarna måste räkna med att det ställs krav på förslag till åtgärder både mot symptomen och mot själva sjukdomen.

– Vi måste hitta sätt att möta akuta situationer som översvämningar och nya bakterier som kan spridas i nya klimatsituationer, eftersom vi kommer att leva med en förhöjd temperatur i flera årtionden framåt. Samtidigt måste vi ta itu med orsakerna till att klimatförändringarna över huvud taget uppstår.

Både Peter Lemke och Peter Schlosser tror att forskarsamhället i dag är medvetna om att de måste bidra till lösningar på klimatfrågan var och en från sitt håll.

– Jag tror det skett ett uppvaknande inom forskarsamhället inför ansvaret att man måste arbeta tillsammans med denna avgörande fråga, säger Peter Schlosser.

Peter Lemke tror att Nobelpriset kan innebära ökat ekonomiskt stöd till det fortsatta arbetet i klimatfrågan, och att IPCC nu får ännu bättre gehör hos politiker och opinion världen över.

– I dag har IPCC ett gott inflytande i Europa, medan politiker i andra delar av världen kanske behöver ytterligare opinion inom den egna befolkningen för att agera. Opinionen för att politiker ska agera i klimatfrågan ökar i dag, inte minst i USA, säger Peter Lemke.

Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html

Peter Lemke är chef för division klimatforskning vid Alfred-Wegener-Institut i Bremerhaven. Han är också en av koordinatorerna inom IPCC, med specialområdet Is, snö och frusen mark.
Kontaktuppgifter: e-post: peter.lemke@awi.de. Tel +49 162 966 1014.

Peter Schlosser är ordförande för forskningsrådet vid The Earth Institute vid Columbia University i New York. Han är professor i Earth and Environmental Science och i Earth and Environmental Engineering. Hans forskning handlar främst om hur havsvattnet och havsströmmarna påverkas av klimatförändringarna.

Kontaktuppgifter: E-post: schlosser@ldeo.columbia.edu

IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FNs mellanstatliga klimatpanel, grundad 1988. Mer information på IPCCs hemsida: www.ipcc.ch

Kontaktinformation
För mer information om den pågående konferensen:

Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445.
Jonas Björk, Vetenskapsrådet 08-546 44 203
Eva Högström Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 345

I avhandlingen analyserar Claes Ohlsson broschyrer och annat textmaterial från den statliga Premiepensionsmyndigheten (PPM) och från olika banker och försäkringsbolag. Språket i de här texterna är aldrig särskilt krångligt eller specialiserat. Tonvikten ligger till exempel inte på fondernas detaljer även om sådan information naturligtvis finns med. Istället handlar texterna ofta om den tänkta läsarens situation och vardag från det överordnade perspektivet att man ska pensionsspara i fonder. Ett viktigt resultat är alltså att de undersökta texterna genomgående försöker upprätta en relation med sina tänkta läsare. Vägen dit går främst genom bruket av ett informellt och individfokuserat språk. Även om de undersökta texterna kommer från olika genrer liknar de varandra till hög grad när det gäller hur de försöker uppnå sina syften.

Men det finns också skillnader i hur pensionssparandet ska göras vardagligt och självklart. Den undersökta reklamen och samhällsinformationen använder språket på ungefär samma sätt men de båda genrerna medför också olika förutsättningar för vad avsändarna kan säga när det gäller innehållet. Reklamens avsändare kan till exempel använda argument om det nya statliga pensionssystemet som ett hot. Det går inte för sig i PPM:s samhällsinformation som hör till en mer reglerad genretradition där saklighet och neutralitet står i centrum. På så sätt får ansträngningarna att göra pensionssparande vardagligt olika inramningar även om de språkliga strategierna i texterna liknar varandra. En annat viktigt resultat är alltså hur det faktiska språkbruket samspelar med texternas syften och omständigheter.

Tillsammans har företagens reklam och PPM:s information haft betydelse när pensionssparande i fonder kommit att bli en så vanlig företeelse under de senaste 10 åren. Ett något oväntat resultat är de båda textgruppernas gemensamma fokus på kombinationen av det informella och individuella. Det tycks vara det självklara sättet att nå ut med budskapet om pensionssparande. Frågan kvarstår dock om texternas avsändare verkligen lyckas med att domesticera pensionssparande. Ännu har inte det orange kuvertet blivit en helt naturlig del av hushållet.

Avhandlingens titel: Folkets fonder. En textvetenskaplig studie av det svenska pensionssparandets domesticering.

Disputationen äger rum lördagen den 27 oktober kl. 10.00 i Lilla Hörsalen.

Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta Claes Ohlsson: 031-786 4481,
claes.ohlsson@gri.gu.se.

Anders Axelsson är född 1948 och är sedan 1998 professor i kemiteknik vid LTH. Han har en civilingenjörsexamen i kemiteknik från LTH 1973 och även examen från dåvarande lärarhögskolan i Malmö 1977. År 1990 disputerade han i kemiteknik och antogs 1997 som docent i kemiteknik vid LTH. Tre år som processingenjör på Supra AB i början av 70-talet följdes av fem år som forskningsledare inom Norsk Hydro under 90-talet. År 2003 verkade Anders som gästprofessor vid Univeristé Paris Sud, Orsay, Frankrike. Sedan 2006 är Anders medlem av LTH:s pedagogiska akademi.

Ulla Holst är född 1946 och är sedan 1999 professor i matematisk statistik vid LTH. Hon har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från LTH 1970 och disputerade i matematisk statistik 1982. År 1990 antogs hon som docent i matematisk statistik också vid LTH. Ulla har under 7 år verkat som studierektor och är sedan 1999 avdelningsföreståndare för Matematisk statistik. Under perioden 1996-2002 har Ulla verkat inom LTHs styrelse och hon har erfarenhet från dåvarande utbildningsnämnd EFD, ledamot i lärarförslagsnämnden (FIME), nuvarande UN3, etc. Hon har verkat nationellt inom såväl HSV som dåvarande NFR.

Den 5 november lägger LTH:s representativa kollegium fram sitt förslag till ny rektor och prorektor. Tidigare år har representativa kollegiet alltid gått på valberedningens förslag. Som sista steg i processen utser formellt Lunds universitets rektor Göran Bexell LTH:s nya ledning.

LTH, som bildades 1961, är idag den tekniska fakulteten på Lunds universitet. Med 7000 studenter och 1400 anställda är LTH Sveriges tredje största lärosäte för högre teknisk utbildning.

Rektor på LTH idag är Gunilla Jönson, professor i förpackningslogistik.

Läs valberedningens motivering här (pdf): http://www.lth.se/fileadmin/lth/anstallda/valfragor/RektorProrektorLTH_Motivering.pdf

Högupplöst bild på Anders Axelsson: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/anders_axelsson.JPG (fotograf är Mats Nygren)

Högupplöst bild på Ulla Holst: http://www.lth.se/fileadmin/lth/media/ulla_holst.JPG (fotograf är Göran Olsson)

Läs mer om valprocessen här: www.lth.se/anstalld/valfraagor/

Alla frågor hänvisas till valberedningens ordförande Nina Reistad: universitetslektor, tel: 046-222 34 74, Mobil: 070 5205771, nina.reistad@fysik.lth.se .

EU-kommissionen är en av världens största textproducenter. Kommissionen släpper också dagligen mellan fem och tio pressmeddelanden, oftast på tre språk. Dessa pressmeddelanden är med svenska mått långa, ofta ett par sidor.

Maria Lindholm, språkvetare och romanist vid LiU, har ägnat sitt avhandlingsarbete åt att analysera produktionen av pressmeddelanden, och hur de utformas, som en del av EU-kommissionen utåtriktade kommunikation.

I en jämförelse med pressmeddelanden från franska departement finner hon bl.a. att EUs pressmeddelanden innehåller betydligt fler verbformer, särskilt formen konditionalis, som talar om ett tänkt eller önskat tillstånd.

– EU-kommissionens pressmeddelanden är både mer tillbakablickande och förklarande, säger hon. De ger mer bakgrunder och förklaringar och ägnar mycket utrymme åt att lyfta fram den tänkta nyttan av det aktuella beslutet, vilka konsekvenser det är tänkt att få.

Att det krävs mer förklaringar beror säkert delvis på att EU är en komplicerad och fortfarande ganska okänd beslutsapparat. Men Maria Lindholm tror också att EU behöver arbeta hårdare än t.ex. den svenska regeringen för att motivera sin existens, sin legitimitet.

Produktionen av pressmeddelanden är också en komplicerad process i EU. Flera direktorat och många olika skribenter är inblandade. Av de 1000 journalisterna, från 60 länder, som är ackrediterade i Bryssel, kommer flera hundra på den dagliga presskonferensen klockan 12. Då finns alla pressmeddelanden tillgängliga på engelska och oftast också på franska.

Dessa presskonferenser är gemytliga tillställningar med en familjär stämning, berättar Maria Lindholm. Alla tycks känna alla och på ytan kan det se ut som en tillställning vänner emellan. Det finns rentav en bar som serverar kaffe och vin. Journalisterna konkurrerar i regel inte med varandra, utan slåss oftare med hemmaredaktionerna om utrymme.

Pressmeddelandena är fortfarande långa, även om de kortats avsevärt på senare år. Beslut har tagits att de inte får överskrida 4 500 tecken. Maria Lindholm konstaterar att EU-kommissionens komplexa kommunikationssituation också gör att dess pressmeddelanden är mer komplexa. Kommissionen måste jobba hårdare för att nå ut med sitt budskap.

Kontaktinformation
Maria Lindholm disputerade den 12 oktober. Hon nås på telefon 013-281857, 0733-610470 e-post: maria.lindholm@liu.se.

Tid: 18 oktober kl. 10.15-10.45
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna.

Symposiet samlar ett tjugotal internationellt erkända forskare som kommer att diskutera biologiska effekter av ultraviolett strålning (UV) och i synnerhet vilken betydelse långvågig UV-strålning (UVA) respektive kortvågig UV-strålning (UVB) har för olika sjukdomar.

Det råder en stor osäkerhet om de olika våglängdernas betydelse för risken att få cancer men även för andra sjukdomar som till exempel grå starr. Nu behövs säkrare kunskap för myndigheters rekommendationer om sol och solarier.

Symposiet sponsras av Statens strålskyddsinstitut (SSI) och är ett led i SSI:s arbete att – inom ramen för miljömålet ”Säker strålmiljö” – försöka bryta trenden med ökande hudcancer orsakad av sol och solarier. Cirka 40 000 människor drabbas av hudcancer varje år och 450 avlider. Väl underbyggda rekommendationer är därför av största vikt.

Mer information finns på: http://www.bionut.ki.se/conference/uv/

För frågor, kontakta:

Professor Rune Toftgård
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 0708-720533
E-post: Rune.Toftgard@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Försöksdjur behövs för att ta fram ny kunskap om sjukdomar hos djur och människor och för att utveckla nya läkemedel. I Sverige användes år 2005 ca 505 700 försöksdjur, varav 83 000 råttor och 1 200 hundar.

Ett försöksdjurs liv spenderas till största delen i hemburen. Den traditionella inhysningen har främst utformats för att möta ekonomiska och ergonomiska krav och djurens behov har kommit i andra hand. Hundar och råttor är sociala, aktiva och undersökande djur och hålls de på en liten yta begränsas dessa beteenden. Deras aktivitetsnivå påverkas av interaktioner med artfränder och/eller med miljön.

Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU studerat om ökad fysisk och social aktivitet i hemmiljön påverkar djurens välfärd. Välfärdsaspekten fokuserades på vikten av att djuren kan känna att de har kontroll över situationen och utföra sina naturliga beteenden.

Hundar som hade daglig fri tillgång till en uterastgård visade sig öka sin aktivitet och frekvensen av aktiva beteenden jämfört med om de enbart fick vara inomhus. Hundarna visade individuella skillnader i utnyttjande av utemiljön, både i antal besök per dag och i tid.

Råttor visades öka sin spontana aktivitet i en större bur. Råttor som hölls i en stor lösdrift på golvet hade lägre kroppsvikt, ökad styrka och oxidativ kapacitet i muskler samt uppvisade fler aktiva beteenden. Råttor i grupper om fyra och åtta hade fler sociala interaktioner än de som hölls i par. De presterade också bättre i ett arbetsprov på rullmatta och visade ökad aktivitet och undersökande beteende i ett beteendetest än de som hölls i par.

Två grupper av råttor hölls i två alternativa burtyper med ökad volym och inredda med hyllor och stegar m.m. De visade sig ha en ökad frekvens och variation av aktiva beteenden, bättre prestation i ett arbetsprov på klättermatta samt ökad aktivitet i ett beteendetest, jämfört med råttor i standardburar.

Både hundar och råttor utnyttjar enligt dessa studier den ökade ytan och de resurser som erbjuds dem. Resultatet blir en mer aktiv vardag för djuren i en varierad miljö som kan tillgodose individens behov. Därigenom förbättras deras fysiska och mentala hälsa och välfärd, vilket gör dem bättre förberedda för en försökssituation och resulterar i en djurmodell* av högre kvalitet.

*Försöksdjur är ofta modeller för människans fysiologi och sjukdomar.

—————–
Husdjursagronom Elin Spangenberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Housing Laboratory Dogs and Rats – Implications of Physical and Social Activity”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredag den 26 oktober kl. 9.15

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna

Opponent: professor Timo Nevalainen, University of Kuopio, Finland.

Mer information

Elin Spangenberg, 018-67 29 49, Elin.Spangenberg@kv.slu.se

Länk till abstract och till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001591/

Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se/


Pressbilder

(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Försöksråttor. Foto: C. Remes, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/ElinSpangenberg/försöksråttor.jpg

Vid början av 1970-talet stod Rönnskärsverken för 70 procent av Sveriges luftutsläpp av arsenik, och 50 procent av kadmiumutsläppen. Metallsmältverket i Skelleftehamn var också den enskilt största utsläppskällan av svaveldioxid. På fyrtio år har utsläppen av tungmetaller minskat med nära 99 procent, och svaveldioxidutsläppen med mer än 90 procent. Samtidigt har företagets produktion mer än fördubblats. Ann-Kristin Bergquist vid Umeå universitet visar i sin avhandling hur det gick till när landets mest utsläppsintensiva industri under åren 1960-2000 miljöanpassade sin verksamhet.

De starkaste drivkrafterna bakom utvecklingen är miljöpolitiken och förändrade konkurrensförhållanden. Miljöskyddslagen, som infördes år 1969, var flexibel och gav företaget möjligheter att experimentera fram och utpröva ny teknik. Ökande reningskrav, fallande metallpriser och högre produktionskostnader än konkurrenterna drev företaget att minska utsläppen, samtidigt som man effektiviserade och rationaliserade.

Processteknisk utveckling och teknik för att omhänderta, återcirkulera eller förebygga utsläpp har spelat störst roll för att minska utsläppen. Dessutom har företaget gjort organisatoriska anpassningar och vidtagit nya strategier för att bemöta miljövårdskraven över tid. Genom att öka den organisatoriska samordningen, bryta ner miljövårdskraven till lokala ansvarsområden och utbilda anställda kunde ytterligare utsläppsminskningar uppnås.

Miljöanpassningen av Rönnskärsverken har också inneburit svåra företagsekonomiska och politiska avvägningar. Företaget var ett extremt fall ur miljösynpunkt, men också den största privata arbetsgivaren i Skellefteåregionen. Miljöanpassningen var därför stundtals en storpolitisk fråga.

Rönnskärsverken ägs av gruvbolaget Boliden, och var totalt sett den störste enskilde förorenaren i Sverige under 1900-talet. Vid företaget har man ända sedan 1960-talet använt sekundära smältmaterial (t. ex. skrot) som ett komplement till koncentrat från malmer. Av ekonomiska skäl och befarad framtida malmbrist, skedde under 1980-talet strategiska satsningar på återvinning av elektronikskrot. Sedan dess har användningen av sekundära smältmaterial ökat. Under 1990-talet kopplades metallåtervinning till miljöfrågan och begreppet hållbar utveckling, något som företaget kunnat använda marknadsstrategiskt när metallåtervinningen idag dessutom sker med miljöanpassade processer.

Fredagen den 19 oktober försvarar Ann-Kristin Bergquist, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guld och Gröna Skogar? Miljöanpassningen av Rönnskärsverken 1960-2000. Disputationen äger rum i kl. 10.15 i S 205h, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Sverker Sörlin, avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, Kungliga tekniska högskolan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ann-Kristin Bergquist,
institutionen för ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5682,
e-post: ann-kristin.bergquist@ekhist.umu.se

Målet med svensk älgförvaltning är en livskraftig älgstam av hög kvalitet. Stammen ska vara i långsiktig balans med betesresurserna, men dessutom ska trafiksäkerheten och risken för betesskador på skog och grödor beaktas. Stammens storlek regleras genom jakt och tilldelning av licenser, och för att detta ska fungera måste det finnas uppskattningar av hur mycket älg det verkligen finns i olika områden.

Johan Månsson har undersökt hur väl olika inventeringsmetoder visar var älgstammen befinner sig i förhållande till uppsatta mål. Årliga flyginventeringar visade sig vara den enskilda metod som fungerar bäst, men den är också dyrast. Om man istället kombinerar två billigare metoder, älgobservationer och spillningsinventering, får man lika bra resultat till en tredjedel av kostnaden.

Avhandlingen pekar också på en svaghet i dagens älginventering. Oftast görs den nämligen i perioden mellan jaktstart och kalvning och då missar man älgarnas fortplantning, som varierar från år till år. Om inventeringen istället görs mellan kalvning och jakt får man ett betydligt säkrare underlag för bedömning av lämplig avskjutning.

Johan Månssons har också undersökt hur älgarna rör sig i landskapet och vad och var de väljer att beta under olika förhållanden. Detta har betydelse för både skogsbruk och jakt. Kunskap om hur älgen påverkar skogen gör det lättare att förutsäga problem och att hitta lösningar.

Tall utgör huvuddelen av älgens vinterdiet och det är på tallungskog som de ekonomiska skadorna kan bli påtagliga. Älgen föredrar dock att beta vissa andra trädarter. Rönn, viden och asp löper t.ex. 14 gånger större risk att betas jämfört med tall och glasbjörk. Även vårtbjörk och en uppskattas mer än tall, och kan ses som andrahandsval. Gran betades inte alls i undersökningsområdet. Kunskapen om hur betet fördelar sig på de olika trädslagen gör det lättare att värdera det tillgängliga fodret i skogslandskapet. Dessutom innebär betespreferenserna att vissa lövträd har små utsikter att nå naturlig trädform i älgrika områden, vilket i sin tur har betydelsen för biologisk mångfald.

Avhandlingen visar att älgens fördelning i landskapet styrs av en mängd faktorer, som fodermängd, älgtäthet, mångfald av foderarter och markens produktionsförmåga. Dessutom visade det sig att älgarna tillbringar mer tid i ungskogsbestånd under vintrar med mycket snö. Bärris kan vara ett alternativt foder under snöfattiga vintrar, men då snön ligger djup är det lättare att hitta bete i ungskog än på myrar eller i skog där träden vuxit sig höga. Snödjupets variation mellan år kan därmed skapa svängningar i betestryck i vissa områden, trots att älgstammen är stabil. Detta kan göra det svårt att tolka betesskadeinventeringar.


Jägmästare Johan Månsson, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling ”Moose management and browsing dynamics in boreal forest” den 12 oktober 2007. Opponent var professor Thompson Hobbs, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Warner College of Natural Resources, Colorado State University, Fort Collins, USA.

Pressbild:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
* Johan Månsson (Foto: Per Grängstedt)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/johan_mansson.jpg

———————-
Mer information:
Johan Månsson, 0581-69 73 25, Johan.Mansson@ekol.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 40-42):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001586/

Se även: http://grimso.nvb.slu.se/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102

SLU föreslår att Sverige ansluter sig till FAO:s (Food and Agriculture Organization of the United Nations) definition av skogsmark och andra skogsrelaterade ägoslag.

Ett byte till FAO:s system skulle medföra att ytterligare drygt 5 miljoner hektar mark klassas som skogsmark i Sverige. Det är mark som idag klassas som skogliga impediment, dvs. mark som producerar i genomsnitt mindre än en kubikmeter virke per hektar och år.

Samtidigt föreslås att FAO:s begrepp träd- och buskmark införs samt att begreppen produktiv skogsmark och improduktiv skogsmark införs som underklasser till skogsmark.

− Det är inte okontroversiellt att impediment omförs till skogsmark, säger professor Göran Ståhl som lett SLU:s utredning, men dagens system är så otydligt att de flesta aktörer inom skogssektorn efterlyser en förändring i den här riktningen.

SLU:s förslag ändrar inte reglerna för hur skogen får brukas. Fördelarna med ett byte av skogsmarksdefinitionen är att skogmarksbegreppet blir tydligare, att man uppnår en högre grad av internationell harmonisering samt att skogsmark som skyddas i naturreservat kan räknas in i arealen skogsmark.

De av SLU föreslagna förändringarna kommer att underlätta statistikhantering och internationella jämförelser samtidigt som övergången mellan systemen bedöms bli smidig.

− Såväl miljöfrågor som skogsbruk blir alltmer internationaliserade så en harmonisering med FAO:s system känns både självklar och nödvändig, säger SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse. SLU har landets främsta kompetens inom det här området och det är naturligt att regeringen vänder sig till SLU som utredande expertmyndighet.

I FAO:s system räknas mark som skogsmark om träden är minst 5 meter höga och kronslutenheten är minst 10 procent. I Sverige används idag en definition som utgår från markens förmåga att producera virke.
Regeringen uppdrog i juli 2007 åt SLU att lämna ett förslag till indelning av de skogsrelaterade ägoslagen.

SLU:s förslag utgår från det förslag som presenterades av Skogsutredningen 2004 i betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81).

Ytterligare information: Göran Ståhl, goran.stahl@srh.slu.se, 090-786 84 59 Lotta Möller, lotta.moller@adm.slu.se, 018-67 15 84

Länk till utredningen Förslag till ny svensk indelning av skogsrelaterade ägoslag: http://www-phd.slu.se/planeringsavdelningen/indelningskogsrelateradagoslag.pdf

Länk till Skogsutredningens betänkande Mervärdesskog (SOU2006:81): http://www.regeringen.se/sb/d/108

Tror du att solen kommer att skina imorgon? Har London eller Berlin flest invånare? Hur mycket kommer räntan att stiga under nästa kvartal? För många människor är svaren allt annat än självklara. Hur säkra vi känner oss kan också bero på hur svaren ska anges.

Patrik Hansson har i sin avhandling studerat hur människor uppskattar sin förmåga att göra en korrekt bedömning i olika osäkra situationer. Han visar att människor överskattar sin förmåga att svara rätt, särskilt gäller det när svaret ges i form av ett intervall.

Patrik Hansson menar att förklaringen till vår alltför stora tilltro till vår förmåga, är att vi ofta är naiva och antar att den begränsade information (stickprov) vi förfogar över stämmer generellt. Ett exempel är att man kanske underskattar antalet cancerfall hos hela befolkningen, på grund av att man stött på väldigt få personer som drabbats.

Han menar att eftersom de flesta av oss inte, rent intuitivt, är utrustade med de statistiska verktyg som behövs för att göra korrekta generaliseringar, är det viktigt att använda skattningssätt vars egenskaper är immuna mot denna naivitet. Patrik Hansson menar exempelvis att det ofta är bättre att uttrycka sin tilltro i proportioner (t ex hur stor del av tidigare erfarenhet stödjer min bedömning att räntan kommer att ligga över 3 procent) än att uttrycka ett intervall (t ex ange mellan vilka två värden som det är högst troligt att räntan kommer att ligga).

Patrik Hansson har också kopplat individuella skillnader i graden av överskattning till individuella skillnader i korttidsminne, långtidsminne och problemlösningsförmåga. Resultaten visar främst att det är kapaciteten i korttidsminnet som förklarar graden av överskattning när man uttrycker sin konfidens som intervall, det vill säga ju bättre korttidsminne (större stickprov att basera bedömningen på) desto mindre överskattning.

Patrik Hansson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått svar genom att placera ut intervall eller markera på redan skapade intervall. Deltagarna har dessutom testats både på sin befintliga kunskap samt ny kunskap som lärts in i laboratoriet.

Fredagen den 5 oktober försvarade Patrik Hansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: A naive sampling model of intuitive confidence intervals. Svensk titel: En naiv stickprovsmodell för intuitiva konfidensintervall. Disputationen ägde rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent var Prof. Ralph Hertwig, Department of Psychology, University of Basel, Switzerland.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Patrik Hansson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 70 66
e-post: patrik.hansson@psy.umu.se