Umeåforskarna är Richard Lundmark, Erika Rasmuson och Sven Carlsson, samtliga vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. De har samarbetat med två kristallografer, Olena Pylypenko och Alexey Rak, vid Max-Planck-Institut i Dortmund, Tyskland.

Levande celler har ständigt behov av att ta upp bl.a. näringsämnen från ytan för att fungera normalt. Det finns flera olika system för denna process, som kallas endocytos. Den viktigaste och mest effektiva sker genom att inåtriktade avknoppningar, s.k. vesiklar, bildas i cellytemembranet med hjälp av proteinet clathrin. Till hjälp för att frigöra vesiklarna behöver detta ämne flera membranbindande proteiner, de viktigaste är dynamin och sorting nexin 9 (SNX9).

Tillsammans med sina tyska kolleger har forskargruppen nu lyckats bestämma strukturen på de membranbindande delarna av SNX9. Tillsammans utgör de en funktionell enhet med tre delar: en PX-domän, en BAR-domän samt en tidigare okänd domän som binder samman de båda andra. Denna nya domän kallar forskarna ”Yoke” (eng. ”ok”) utifrån dess form och sammanlänkande funktion.

Det här är första gången som en superstruktur med flera membranbindande domäner har kunnat strukturbestämmas. Med utgångspunkt från strukturen har omfattande cellbiologiska och biokemiska studier kunnat avslöja de molekylära detaljerna i endocytosen. När SNX9 binder till begynnande clathrin-klädda vesiklar på insidan av cellmembranet, ändrar det membranets form så att smala halsar (ca 20 nanometer) bildas. Denna tunna struktur kan nu ”klippas” av dynaminet så att den färdiga vesikeln frigörs och kan transportera det upptagna ämnet vidare in i cellen.

Resultaten av dessa studier kommer att ge värdefull information om hur upptaget från cellytan regleras. Många processer inuti cellen är direkt eller indirekt beroende av händelser på cellytan. Som exempel kan nämnas rörelser, signalering, tillväxt och programmerad celldöd. Felaktigheter i endocytossystemet leder till avvikelser i cellens beteende, vilket t.ex. är konstaterat i samband med att tumörer uppkommer.

Ytterligare upplysningar: Professor Sven Carlsson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 67 43, e-post: sven.carlsson@medchem.umu.se

Olena Pylypenko, Richard Lundmark, Erika Rasmuson, Sven R Carlsson, Alexey Rak The PX-BAR membrane-remodeling unit of sorting nexin 9 The EMBO Journal advance online publication 18 October 2007;
doi: 10.1038/sj.emboj.7601889 (European Molecular Biology Organization, www.embojournal.org)

– Det är snarast klandervärt att ta till en anmälan om forskningsfusk för att stärka sina egna åsikter om hur en studie ska tolkas istället för att framföra dem i den vetenskapliga diskussionen. Det är inte möjligt för en finansiär att beställa forskningsresultat, och ska inte vara det heller, kommenterar Medicinska fakultetens dekanus Bengt Järvholm som lett utredningen.

Utifrån rapporten beslutade Järvholm på torsdagen att helt frikänna den anmälde forskaren och meddela detta till universitetets rektor Göran Sandberg, som instämmer i kommitténs bedömning:

– Umeå universitet ser mycket allvarligt på forskningsfusk men vi ser minst lika allvarligt på att man försöker svartmåla en av våra mest respekterade forskare i denna ogrundade anmälan. Det är med stor tillfredställelse som jag tagit del av rapporten och jag vill tydligt markera universitetets förtroende för forskaren ifråga.

I fokus för anmälan stod en klinisk prövning av en ny form för strålbehandling vid en viss typ av hjärntumör, ett samarbetsprojekt mellan den Svenska nationella planeringsgruppen för CNS-tumörer, som leddes av den anmälde forskaren, och Studsvik Medical AB (numera Hammercap Medical AB), som var sponsor för projektet. Samarbetet hade pågått under lång tid och anmälan gällde rapporteringen av en fas 2-studie som pågick mellan mars 2001 och februari 2003.

Anmälan inkom till Umeå universitet den 4 september i år och har granskats enligt den ordning som gäller vid misstänkt oredlighet i forskning. Utredningsgruppen, som utsågs den 12 september, har utöver dekanus bestått av tre ledamöter från Medicinska fakultetens kommitté för etikfrågor – professorna Gisela Dahlquist, Bruno Hägglöf och Erik Lundgren – samt dess sekreterare, biträdande kanslichef Marianne Hultmark. I sin förberedande undersökning, som genomförts i samarbete med universitetsjuristen Chatarina Larsson, är gruppen helt enig om att frikänna den anklagade forskaren på samtliga punkter. Den påpekar dock att vissa av anmälarens anklagelser inte alls har med oredlighet i forskning att göra utan snarare handlar om hur avtalet mellan forskargrupp och sponsor utformas.

Utredningen finner det anmärkningsvärt att ”sponsor så tydligt visar att man sökt påverka såväl dragna slutsatser som innehåll i artiklar”. Tvärtom anser utredarna att det är positivt att studien lades upp så att den så långt som möjligt blev oberoende av sin sponsor. ”Härigenom har studien iakttagit den viktiga vetenskapliga principen att inte låta huvudsponsor utöva inverkan på datainsamling, tolkning och publicering”, skriver gruppen i sin rapport

Utredningen fastslår att den vetenskapliga dialogen skulle försvåras avsevärt om oenighet kring resultat och tolkningar hanteras i form av en oredlighetsanmälan istället för att utsättas för öppen diskussion eller prövas i nya studier.

För ytterligare upplysningar, kontakta

Professor Bengt Järvholm, dekanus vid Medicinska fakulteten,
Mobilnr 070-619 22 41, epost bengt.jarvholm@envmed.umu.se

Rektor Göran Sandberg, Umeå universitet.
Mobilnr 070-318 12 75

Resultaten bygger på en enkät till ett nationellt urval av gynekologer (269 personer) och barnmorskor (258) med svarsfrekvensen 85 %. Enkäten kompletterades av intervjuer i tre grupper med enbart gynekologer och tre grupper med enbart barnmorskor/sjuksköterskor. Alla arbetade vid en kvinnoklinik i norra Sverige. Intervjuerna bandades och omarbetades till ordagrant nedskriven text som sedan analyserades.

I enkäten framkom att samtliga gynekologer hade arbetat inom abortvården medan det bland barnmorskorna fanns tre grupper: De som aldrig arbetat med aborter (35 %), de som inte arbetat inom abortvården på de senaste två åren (23 %) samt de som fortfarande arbetade med aborter (42 %). De manliga gynekologerna var äldre än både sina kvinnliga kolleger och barnmorskorna. De hade också flest yrkesverksamma år.

Både gynekologer och barnmorskor ansåg att abortlagen används enligt intentionerna. De flesta ansåg också att kvinnor ska få genomgå abort även efter att de känt fosterrörelser. Barnmorskorna var generellt något mer restriktiva i sina åsikter än gynekologerna. Hälften i båda yrkesgrupperna ansåg att arbetet med abortpatienter tillförde dem något positivt. De som hade arbetat längst tid och i störst omfattning, särskilt det senaste året, hade de mest liberala åsikterna i abortfrågor.

Båda yrkesgrupperna upplevde att det var skillnad att arbeta med kirurgisk och sen abort jämfört med medicinsk. Var fjärde hade känt samvetsbetänkligheter i samband med kirurgisk och medicinsk abort och varannan vid abort efter 18:e graviditetsveckan. Såväl gynekologer som barnmorskor var positiva till övergången till medicinsk abort och cirka två tredjedelar av barnmorskorna tyckte att primärvården skulle kunna sköta detta medan mindre än hälften av gynekologerna ansåg det.

I fokusgruppintervjuerna framkom att gynekologernas upplevelser till stor del var knutna till abortmetodernas tekniska utveckling och barnmorskornas/sjuksköterskornas till utvecklingen av smärtlindringen. Arbetet beskrevs delvis i paradoxala termer. Det upplevdes ibland som frustrerande, särskilt i samband med att kvinnor återkommer flera gånger för aborter. I samtalen beskrev gynekologerna hur kvinnor numera förväntar sig att få abort medan de förr bad om det. Samspelet mellan de båda yrkesgrupperna präglades av stor tillit till varandras yrkeskompetens.

Meta Lindström är född i Trehörningsjö, numera Örnsköldsviks kommun, och bosatt i Umeå sedan 1957. Efter socionomexamen har hon arbetat som kurator och chefkurator vid Norrlands universitetssjukhus. 1995 blev hon universitetsadjunkt vid Inst. för socialt arbete vid Umeå universitet och sedan 2003 har hon varit doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi. Hon kan nås på tel. 090-695 31 60, mobil 070-345 33 26, e-post Meta.lindstrom@trasnidaren.nu

Fredagen den 26 oktober 2007 försvarar Meta Lindström, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gynekologer och barnmorskor inom svensk abortvård – åsikter, erfarenheter och upplevelser.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, Norrlands universitetssjukhus i by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är docent Karl-Gösta Nygren, Uppsala universitet, Uppsala.

Till de läkemedel som kan vara skadliga ifall de hamnar på fel ställe i kroppen hör bland annat mediciner som används vid behandling av cancer. En lösning på problemet kunde vara att lagra läkemedlen inuti den typen av geler som Peter Nilsson har studerat. Gelerna är negativt laddade, vilket innebär att man kan få dem att krympa drastiskt ifall man kombinerar dem med positivt laddade ytaktiva ämnen. I sin krympta, kollapsade form skulle dessa geler endast släppa ifrån sig mycket små mängder av ett inlagrat läkemedel.

– Om omgivningens surhet eller salthalt förändras sväller gelerna däremot upp och det som finns lagrat inuti dem släpps snabbt ut i kroppen, förklarar Peter Nilsson, som har studerat samspelet mellan geler och ytaktiva ämnen i såväl centimeterstora som mikroskopiska geler.

Till saken hör att en stor del av dagens läkemedel i sig själva är ytaktiva ämnen, vilket alltså betyder att de själva skulle kunna få gelerna att krympa. Dessa läkemedel är extra lämpade för att användas med den här sortens geler.

Då gelen krymper kollapsar de yttre delarna först, och bildar ett tätt skal runt den fortfarande svällda kärnan. De två delarna kommer då att påverka varandra, eftersom skalet vill krympa medan kärnan inte vill det. Det här gör beskrivningen av krympningen mer komplicerad, men det ger också forskarna större möjligheter att förstå samspelet mellan gel och ytaktivt ämne. Peter Nilsson har i sin avhandling beskrivit krympningen genom en teoretisk modell som med hjälp av kända värden för gelstorlek, koncentrationer, omrörning etc. kan förutsäga krympningsförloppet. Utifrån denna modell har han även kunnat dra slutsatser om vad som styr krympningen under olika förhållanden. Alla geler beter sig inte heller på samma sätt. Vissa av dem slutar att krympa och bildar istället vätskefyllda ballonger, vilket Peter Nilsson också har studerat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Nilsson, 018-471 43 68, 073-369 90 59, e-post: Peter.Nilsson@farmaci.uu.se

Hur nya gener uppstår är en central biologisk fråga som sysselsatt forskare under nästan 100 år. Flera olika mekanismer har föreslagits men det är ett obestridligt faktum att nya gener någon gång under evolutionen måste ha uppstått genom att existerande gener duplicerades och att de nya kopiorna därefter förändrades genom mutationer och efterhand lyckades utveckla nya funktioner.

En hittills obesvarad fråga är hur den extra kopian av en duplicerad gen kan behållas tillräckligt länge i kromosomen för att de sällsynta mutationer som ger upphov till en ny funktion ska kunna äga rum.

I den aktuella studien har forskarna utvecklat en modell som förklarar detta. Den duplicerade genen kan stabiliseras om ursprungsgenen, förutom sin starka normala huvudsakliga aktivitet, har en svag sekundär aktivitet. Om denna extra aktivitet får ett selektivt värde, t ex. på grund av att organismen exponeras för en ny miljö, så kan antalet kopior av ursprungsgenen öka mycket snabbt i en organisms population. Detta ökar också sannolikheten för att mutationer uppstår och selekteras som leder till att den sekundära funktionen förbättras.

– När genen för sekundärfunktionen är ineffektiv gynnas mutantorganismer som har en stor ökning av antalet kopior av genen, säger professor Dan Andersson, delansvarig för studien. Detta får konsekvensen att chansen ökar att organismen får en mutation i en av dessa identiska gener som leder till att enzymets sekundära funktion förbättras.

Enligt Dan Andersson är detta ett första steg mot evolution av en ny gen. När detta skett kan de extra kopiorna försvinna och kvar finns två gener, en ursprungskopia med sin normala funktion och en extra genkopia som har förbättrat sin sekundära funktion (och oftast dessutom tappat sin ursprungsfunktion). Den nya modellen kan på ett enkelt och elegant sätt förklara hur gener uppstår hos olika typer av organismer och många av modellens förutsägelser stöds också av tillgängliga experimentella data.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Dan Andersson, tel: 018-471 41 75, 070-167 99 77, eller via e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se

Hjärnans nervceller kommunicerar med varandra genom elektriska och kemiska signaler. Att bättre förstå denna kommunikation är grundläggande för vår kunskap om hur hjärnan fungerar. De kemiska signalerna förmedlas av substanser som släpps ut från en nervcell och fäster vid speciella mottagarmolekyler på ytan av en intilliggande nervcell.

Urban Karlsson har visat att små snabbverkande kemiska substanser av typen aminosyror är viktiga för signalöverföring mellan nervceller i den del av råtthjärnan som kallas det preoptiska området. Den här delen av hjärnan styr många viktiga funktioner, både hos råttor och hos människor. Bland annat styrs komplicerade sexuella beteenden av det preoptiska området, men också mer automatiska funktioner som regleringen av kroppstemperaturen kontrolleras härifrån. Många läkemedel påverkar mottagarmolekylerna på nervcellernas yta. Att ha kunskap om var i hjärnan de olika mottagarmolekylerna finns och hur de fungerar gör det lättare att tolka effekter och biverkningar av olika läkemedel.

Urban Karlsson har dels studerat skivor av råtthjärna, dels enstaka celler omgivna av näringslösning. Med hjälp av tunna glaselektroder har han mätt signaler från en nervcell i taget och direkt kunnat visa vilka aminosyror som påverkar mottagarmolekylerna på cellytan, och vilka effekter det får på nervcellen.

Fredagen den 26 oktober försvarar Urban Karlsson, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln GABA-, glycine- and glutamate-induced currents in rat medial preoptic neurons – functional interactions and modulation by capsaicin. Svensk titel: Jonströmmar inducerade av aminosyror i nervceller från råtthjärnans preoptiska område.?Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal BiA201, plan 2, Biologihuset. Fakultetsopponent är docent Bryndis Birnir, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1383?=sv.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Urban Karlsson på e-post urban.karlsson@astrazeneca.com eller telefon 08-553 254 36.

Över 300 miljoner människor världen över är infekterade av hepatit B-viruset (HBV), vilket orsakar 2 miljoner dödsfall per år. Umeåforskarna har studerat virus-RNA:s rörlighet, en egenskap som är nödvändig för HBV:s fortplantning. Förutom Jürgen Schleucher och Katja Petzold är även Karin Kidd-Ljunggren från Lund och Sybren Wijmenga från Nijmegen, Nederländerna medförfattare till artikeln.

Proteiners och nukleinsyrors strukturer visas vanligtvis som stillbilder. Molekylers funktion eller interaktion med läkemedel beror dock på strukturella förändringar, om vilka man endast kan dra indirekta slutsatser av stillbilder. Kärnresonans (Nuclear Magnetic Resonance, NMR) är den enda teknik som möjliggör studier av rörelser hos specifika delar av molekyler. Med hjälp av NMR har relationen mellan molekylers rörelse och funktion kartlagts för många proteiner, men endast för ett litet fåtal nukleinsyror. Detta är olyckligt, särskilt eftersom flera nya klasser av RNA med regulatorisk funktion nyligen har upptäckts. Därmed ses RNA i ännu högre grad som en aktiv regulator av cellulära händelser, inte bara som en passiv bärare av information.

När nya HBV-partiklar bildas i infekterade celler måste viruset översätta RNA till DNA, en process som kallas omvänd transkription. Den startar genom att virusenzymet omvänt transkriptas binder till en starkt konserverad RNA-struktur hos viruset. Författarna fann att flera helt konserverade nukleotider (RNA:s byggstenar) i detta RNA uppvisar slående mönster av rörlighet. Detta tyder på att dessa nukleotider i det fria RNA:t tillfälligt besöker de strukturer som de använder i komplex med omvänt transkriptas, och att deras rörlighet förenklar bindande. Därmed måste läkemedel riktade mot hepatitvirusets RNA binda till ett rörligt mål.

Dessa detaljerade resultat är baserade på den första tillämpningen av en ny NMR-metod som utvecklats i Umeå. Den nya metoden möjliggör studier av rörelser i bindningar i RNA-molekylen som ger den dess form. Metoden kan också användas på komplexbildningar mellan läkemedelskandidater och proteiner eller nukleinsyror, för att belysa de stabiliserande krafterna på atomnivå. Den kan därför bli ett viktigt verktyg i bioteknik och för att upptäcka nya läkemedel. Nu arbetar forskargruppen vidare med datorsimuleringar för att åstadkomma bilder av rörelserna hos en RNA:t.

Referens: Petzold et al., Conserved nucleotides in an RNA essential for hepatitis B virus replication show distinct mobility patterns. Nucleic Acids Research, doi:10.1093/nar/gkm774

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Katja Petzold, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik på e-post katja.petzold@medchem.umu.se eller telefon 090-786 97 19.

The Lennart Nilsson Award is given out annually in honour of the internationally celebrated Karolinska Institutet photographer. As with the Swedish photographer’s own images, Felice Frankel’s work reveals previously invisible aspects of the world in unique, novel ways. Her subjects range from nanotechnology to magnetism and the surface tension of water droplets.

“In studying Ms. Frankel’s work, I recognize my own way of looking at the world. We share the same passion for using images to explain and communicate science,” says Lennart Nilsson.

In selecting Felice Frankel, the board of the Lennart Nilsson Foundation stated: “Those viewing Ms. Frankel’s images are initially captivated by their form and colour. No sooner is their curiosity aroused than they want to know what the photograph depicts. She has thus fulfilled a scientific reporter’s paramount task: to awaken people’s interest and desire to learn.”

Felice Frankel began her academic career in biology, but then moved on to architectural and landscape photography. During a fellowship year at Harvard’s Graduate School of Design, she turned once again to science, beginning work in her present specialty. Today, she is a Senior Research Fellow at the Initiative in Innovative Computing at Harvard University and also holds an appointment as a research scientist at the Massachusetts Institute of Technology (MIT).

Throughout her professional life, Felice Frankel has worked to make visual imagery a key tool in scientific communication. Her photographs, like Nilsson’s, have often been reproduced on the covers of leading science magazines like Nature and Science. She writes a regular column in American Scientist, and has published a series of books. Her latest – Envisioning Science: The Design and Craft of the Science Image (MIT Press, 2002) – is a guide to creating visual scientific images that convey research to a wider audience. Felice Frankel lectures regularly about scientific photography and new methods of using images to improve the teaching of science.

The Lennart Nilsson Award was established in 1998 and is administered by Karolinska Institutet in Stockholm, Sweden. The Award of 100,000 SEK (approximately 15,600 USD) will be presented in Berwaldhallen concert hall in Stockholm on the first of November 2007. The occasion will also host the annual installation of professors at Karolinska Institutet, Sweden’s largest centre for medical research and training and the home of the Nobel Assembly. Lennart Nilsson will be present at the ceremony.

Invitation to public lecture by Felice Frankel
Karolinska Institutet and the Lennart Nilsson Award Foundation will host an open lecture by Felice Frankel. Time and location: 31 October 2007, 5:30 p.m. at Nobel Forum, Karolinska Institutet, Nobels väg 1 in Solna, Stockholm. Members of the media are also welcome to attend the award ceremony in Stockholm on the first of November. Please register in advance at: pressinfo@ki.se.

Lennart Nilsson Award website: http://www.lennartnilssonaward.se

Felice Frankel’s website: http://iic.harvard.edu/people/felicef/

For further information, please contact:

Staffan Larsson, Secretary of the Board, Lennart Nilsson Award Foundation
Phone: +46-(0)70-319 3353
E-mail: staffan.larsson@biosci.ki.se

Sabina Bossi, Press Officer, Karolinska Institutet
Phone: +46 (0)8-524 860 66
E-mail: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se

Lennart Nilsson Award delas ut årligen för att hedra den legendariske svenske fotografen, sedan decennier verksam vid Karolinska Institutet. Precis som Lennart Nilsson har årets pristagare, Felice Frankel, ägnat sitt bildskapande åt att synliggöra tidigare dolda aspekter av vår omvärld i ett vetenskapligt sammanhang. Exempel på områden som hon intresserat sig för är nanoteknik, magnetism och sådana enkla fysikaliska frågor som ytspänningen i en vattendroppe.

– Jag känner igen mitt eget sätt att se världen i Felice Frankels arbete. Vi känner samma passion att förklara och kommunicera om vetenskap med bilder, säger Lennart Nilsson.

Ur motiveringen: ”Betraktaren fångas först av färgen och formen i bilden. Så snart nyfikenheten väckts, vill man veta vad den föreställer. På så sätt har Felice Frankel genomfört vetenskapsreporterns viktigaste uppgift: att fånga betraktarens intresse och skapa en önskan om mer kunskap.”

Felice Frankel började sin akademiska karriär inom biologin, men övergick sedan till arkitektur- och landskapsfotografi. Under ett år som stipendiat vid Harvard blev hon återigen intresserad av vetenskap och möjligheten att kombinera sina två kompetenser. Hon är idag verksam som Senior Research Fellow vid Harvards fakultet för konst och vetenskap och har också en tjänst vid Massachusetts Institute of Technology (MIT).

Felice Frankel får ofta sina bilder publicerade på omslaget av ledande vetenskapliga tidskrifter som till exempel Nature och Science. Hon skriver regelbundet en krönika i American Scientist och har gett ut en rad böcker. Hennes senaste bok, Envisioning Science: The Design and Craft of the Science Image (MIT Press 2002) är en manual för hur man visuellt kan skapa vetenskapliga bilder som gör att forskning lättare kan nå en större publik. Felice Frankel är också mycket aktiv som föreläsare och arrangör av konferenser och workshops i vetenskapsfotografi.

Lennart Nilsson Award instiftades 1998 och administreras av Karolinska Institutet. Universitets nuvarande rektor Harriet Wallberg-Henriksson är ordförande i Stiftelsen Lennart Nilsson Award och deltar i valet av pristagare. Prissumman är på 100 000 kronor. Prisceremonin äger rum i Berwaldhallen i Stockholm den 1 november i samband med Karolinska institutets installationsceremoni för nya professorer. Lennart Nilsson närvarar själv vid festligheterna.

Öppen föreläsning med Felice Frankel
I samband med besöket i Sverige för att ta emot priset kommer Felice Frankel att hålla en öppen föreläsning om sitt arbete. Tid och plats: 31 oktober klockan 17.30, Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet i Solna. Möjlighet finns också för journalister att närvara vid prisutdelningen i Berwaldhallen den 1 november. För intresseanmälan: pressinfo@ki.se

Webbsida för Lennart Nilsson Award: http://www.lennartnilssonaward.se/
Ladda ner bilder: LNA (användarnamn) spaceman (lösen). Bilderna är fria för publicering i detta sammanhang endast.

Felice Frankels egen webbsida: www.iic.harvard.edu/people/felicef/

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Staffan Larsson, sekreterare i Stiftelsen Lennart Nilsson Award
Tel: 070-319 3353
E-post: staffan.larsson@biosci.ki.se

Pressekretare Sabina Bossi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Cytoskelettet är en struktur i cellen som håller cellens delar på plats, bidrar till signalering och styr cellens rörelse. Skelettet består bland annat av långa trådar av ett ämne som kallas aktin vars längd och arkitektur regleras av en mängd olika proteiner.
– De flesta celler i vår kropp har, oavsett dess uppgift, ett cytoskelett som är uppbyggt av samma grundläggande beståndsdelar. Bättre kunskap om hur cytoskelettet fungerar ger oss större förståelse för hur många mänskliga celler fungerar, säger biologen Teresia Osborn.

I sin avhandling har Teresia Osborn studerat proteinet filamin A som bildar ett tätt nätverk av cellskelettets aktintrådar så att cellens inre liknar gelé. Filamin A ansamlas och förstärker aktinnätverket där det behövs för att skydda cellen när den utsätts för stress och tryck utifrån.
– Vi har studerat vilka delar av proteinet som är ansvariga för bildandet av motståndskraftiga aktinnätverk och hur filamin A kan foga samman andra cellkomponenter med cellskelettet, säger Teresia Osborn.

Teresia Osborn har också studerat ett annat protein som kallas gelsolin vars uppgift i cellen är att klippa sönder aktintrådar och lösa upp gelén som filamin A bildat.
– Vi har kunnat se att den form av gelsolin som finns i blod, kallad plasma gelsolin, kan ha antiinflammatoriska egenskaper. I provrör kan gelsolin förhindra att celler aktiveras av vissa ämnen som annars bidrar till inflammation, säger Teresia Osborn.
Analyser av blod från patienter med kronisk reumatisk inflammation visade att de har lägre nivåer av plasma gelsolin jämfört med friska kontrollpatienter.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Mechanism of F-actin crosslinking by filamin A and the anti-inflammatory functions of plasma gelsolin in bodily fluids

Här kan du läsa hela avhandlingen:
http://hdl.handle.net/2077/4751

Avhandlingen är försvarad

Elin Lindström Claessen
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3837, 070-829 43 03
e-post: elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Teresia Osborn, biolog, telefon: +1 617 355 9030, +1 617 739 8552, e-post: tmagnuson@rics.bwh.harvard.edu

Handledare:
Professor Claes Dahlgren, telefon: telefon: 031-342 46 83, e-post: claes.dahlgren@microbio.gu.se