Sergey Kovalev har kämpat för mänskliga rättigheter sedan sovjettiden och han har tillbringat långa perioder i fångläger och fängelse på grund av sitt engagemang. 1969 grundade han den första människorättsorganisationen i Sovjetunionen. Idag är han en aktiv politiker och kandiderar till statsduman. Han har bland annat uttalat stark kritik mot president Putins styre och mot Tjetjenienkriget.
2004 delade Kovalev Palmepriset med Ljudmila Aleksejeva, dåvarande ordföranden för den ryska Helsingforskommittén, och med journalisten Anna Politkovskaja, som mördades 2006.
För mer information och/eller intervju med Sergey Kovalev, kontakta:
Anki Wood. E-post: anki@globalreporting.net, tel: 0739-64 84 88. Eller:
Hannah Zackrisson, informatör. E-post: hannah.zackrisson@framtidsstudier.se,
tel: 0736-94 50 13
——————————————————————————————————–
Institutet för Framtidsstudier på Bokmässan 2007
Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg äger rum 27-30 september. Välkommen till vårt bokbord på Internationella Torget, H-hallen plan 2, monternummer: H02:28. Vi anordnar seminarier på Internationella Torgets scener, på Forskartorget och på scenen Röster från världen. Läs hela programmet på www.framtidsstudier.se.
Om Institutet för Framtidsstudier
Institutet bedriver framtidsstudier på vetenskaplig grund. Forskningen är tvärvetenskaplig och har som mål att ge en långsiktig samhällsanalys och stimulera till en öppen och bred diskussion om framtida möjligheter och hot. Våra beslut idag bidrar till att forma framtiden.
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Skattefusk i form av att anställda underrapporterar sina inkomster till skattemyndigheterna är särskilt vanligt i Östeuropa och forna Sovjetunionen men också i länder som Turkiet, Argentina och Italien. Mirco Tonin har i sin avhandling bland annat studerat interaktionen mellan anställdas underrapportering av sin inkomst och lagstiftningen om minimilöner. Avhandlingen visar att minimilönen kan verka som en restriktion på beslutet att skattefuska – vissa individer kommer att minska underrapporteringen medan andra går från den vita arbetsmarknaden till den svarta eller in i arbetslöshet.
– Höjda minimilöner tenderar att öka de totala skatteintäkterna. Fördelningen av skattebördan förändras också – graden av progressivitet minskar genom att ökningen i den faktiska beskattningen främst drabbar individer med inkomster nära minimilönen. Dessutom förändras en i övrigt jämn delning av deklarerad inkomst till en fördelning med en stor andel individer just på minimilönenivån, säger Mirco Tonin.
I Ungern skedde 2001 en rejäl höjning av minimilönen. Mirco Tonin har jämfört livsmedelskonsumtionen före och efter reformens införande och visar att konsumtionen tenderar att ha minskat för dem som ”drabbades” av minimilönehöjningen.
– En höjning av minimilönen kan alltså innebära en nedgång i den faktiska disponibla inkomsten även för arbetare som förefaller tjäna på höjningen i och med att de behåller sina jobb och får en lönehöjning, säger Mirco Tonin.
Tillsammans med nationalekonomen Ann-Sofi Kolm har Mirco Tonin även studerat effekten av subventioner till individer med arbete på så kallade sökarbetsmarknader, det vill säga där det tar tid och där de sökande verkligen måste leta aktivt för att hitta ett arbete. Denna typ av subventioner till dem som arbetar har blivit alltmer populära hos politiker och makthavare. De införs ofta för att ”få arbete att löna sig” även om individens produktivitet, och därmed lönen, är låg. Tonin och Kolm har studerat förmånernas effekter efter att deras finansiering och påverkan på löner tagits med i beräkningen. Studien visar att införande av eller ökade arbetsförmåner ökar arbetskraftsmedverkan, sysselsättningen och sökintensiteten hos arbetslösa medan lönerna sjunker och arbetslösheten minskar.
– Den positiva effekten på sysselsättningen av arbetssubventioner beror till stor del på att det blir mer lönsamt för potentiella arbetsgivare att skapa nya jobb. Analysen av finansieringen visar att ökade arbetsförmåner som finansieras genom att skatten ökar i samma takt är likvärdigt med att sänka den ”faktiska” förhandlingsmakten hos löntagarna. Vi har identifierat de villkor under vilka arbetskraftsmedverkan, sysselsättning och sökintensitet förbättras, säger Mirco Tonin.
Avhandlingens titel: “Essays on Labour Market Structure and Policies”
Ytterligare information
Mirco Tonin, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, tfn 0036 20 4250025 och 0044 78 24712760, e-post Tonin@iies.su.se, M.Tonin@soton.ac.uk.
Mirco Tonin talar inte svenska men han talar flytande engelska.
-Vid en sådan fusion överförs makrofagens DNA till tumörcellen. Detta leder till att tumörcellen blir rörligare och kan ta sig ut i kroppen och orsaka dottersvulster, säger Joar Svanvik, professor i kirurgi.
I en förberedande studie fann forskargruppen att flera proteiner som normalt endast finns i makrofager också fanns i cancerceller. En undersökning av tumörvävnad från 133 bröstcancerpatienter i Östergötland gav ytterligare stöd för hypotesen. De kvinnor vars tumörer innehållit makrofagprotein fick betydligt fler metastaser och uppvisade också en högre dödlighet än andra.
Nu pågår studier av tjocktarmscancer – som också har en stark tendens att sätta dottersvulster – samt av tumörer i transplanterade organ för att klarlägga ursprunget av deras gener.
4-5 oktober möts ett 60-tal internationella forskare i Söderköping för att diskutera de senaste rönen på området. En av talarna är Georg Klein, nestor inom svensk cancerforskning. Symposiet Cell fusion, lateral oligonucleotide transport and cancer finansieras av Cancerfonden och Vetenskapsrådet.
Till konferensen kommer också bland andra de kända cell- och cancerforskarna John Pawelek från Yale School of Medicine, Rolf Bjerkvig från Universitetet i Bergen och Rolf Ohlsson från Uppsala universitet.
– Stödet för hypotesen om cellfusion växer stadigt, säger Joar Svanvik som arrangerar konferensen tillsammans med LiU-kollegerna Anders Rosén och Bo Nordenskjöld.
Kontaktinformation
Joar Svanvik, 0706-759149, joar.svanvik@ibk.liu.se
Journalister är välkomna att besöka symposiet som äger rum på Söderköpings brunn med start 4 oktober kl 12. Anmälan till Viveca Axén, 013-223541, vivax@ibk.liu.se.
Kinnvika då och nu – två forskargenerationer möts
Först ut är Karl-Erik Björnström och Veijo Pohjola som har forskningsstationen Kinnvika på Svalbard gemensamt. Karl-Erik var med om att bygga upp stationen 1957-58 och Veijo leder
ett forskningsprojekt på samma plats idag. Grenna Museum, tillsammans med Polarforskningssekretariatet och ABF Jönköpings län, arrangerar ett samtal och en frågestund med Karl-Erik och
Veijo på onsdag den 26 september kl 19.00 på Grenna Museum.
Livet som polarforskare på isbrytaren Oden
På fredag den 28 september kl 9.55-10.25, på Forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg, berättar kemiläraren Ingela Hagström om sina erfarenheter ombord på isbrytaren Oden i Södra oceanen på väg mot Antarktis. Ingela är en av Polarforskningssekretariatets lärarstipendiater och arbetade tillsammans med forskare i ett marinkemiskt projekt ombord förra vintern. Tre av Ingelas tidigare elever på gymnasieskolan har blivit polarforskare, och alla har erfarenheter av Oden som forskningsplattform. På Forskartorget ska de att berätta om hur de lockades till forskarbanan och diskutera hur man får ungdomar att bli intresserade av naturvetenskap och polarforskning.
Arktis och Antarktis är mer än is!
ForskarFredag är det i hela EU, och i Stockholm på Kulturhuset den 28 september kl 14-21 kan intresserade få ringa till Sydpolen! Och lära sig att Arktis och Antarktis är mer än is! Kl 16-16.30
jämför polarforskarna Christin och Michael sina expeditioner till jordens kanske viktigaste klimatzoner i en dialog. De berättar om hur isen kan användas för att titta ut i rymden och om varför partiklar i atmosfären ovanför Arktis kan påverka hela det globala klimatet. De svarar också gärna på frågor om allt från kalla fötter och klimatförändringar till isflak och Sydpolsmat.
Alla tiders poler
Den 28 september hålls även en ForskarFredag med polartema på Teknikens Hus i Luleå, då utställningen Alla tiders poler visas kl 10-20. Vilka frågor söker polarforskarna svar på? Hur är
det att arbeta och leva i arktiskt klimat? Alla tiders poler är en interaktiv och lekfull utställning för alla åldrar.
Kontaktinformation
Ytterligare information om arrangemanget på Grenna Museum och Forskartorget lämnas av Eva Grönlund, tel: 08-673 97 30, 070-344 92 51, e-post: eva.gronlund@polar.se.
Sofia Rickberg svarar på frågor om ForskarFredag i Stockholm, tel: 08-673 97 25, 070-344 92 65,
e-post: sofia.rickberg@polar.se.
Mona Holmfors, projektledare under alla fem åren, kan konstatera att mycket har hänt, både med programpunkterna och antalet besökare:
– Publiken har växt stadigt, förra året hade vi nästan 8000 besökare på Forskartorget. Förklaringen är nog att vi blivit mer etablerade, det har blivit känt att vi erbjuder ett digert program med välkända forskare och författare.
Nytt för i år är möjligheten till ett mer enskilt samtal med de medverkande forskarna eller författarna. Efter framträdandet finns det möjlighet att ställa frågor till de medverkande i loungen bredvid scenen.
Brett program
Bland föreläsarna finns: Wilhelm Agrell, Bodil Jönsson, Karin Schenk Gustavsson, Staffan Hildebrand, Joakim Palme, Nils Uddenberg, Christer Fuglesang, Sven-Eric Liedman, Dick Harrison, Stefan Einhorn, Sture Linnér och Folke Rydén. Att Linné firar 300-års jubileum i år kan inte ha undgått någon och på Forskartorget uppmärksammas det med tio programpunkter. Övriga ämnen spänner över ett vitt fält, från dåtid till nutid, från hälsa till ohälsa, från forskning om hot till upptäckter och nya lösningar. På söndagen presenteras traditionsenligt ”Fråga Lund” live.
Forskartorget här för att stanna
Mona Holmfors ser fram mot ett sjätte år med Forskartorget:
– Så länge intresset ökar hos både deltagare och publik kan jag inte se något annat än att vi dyker upp nästa år också på Bok & Bibliotek!
Tillsammans med Bok & Bibliotek är Vetenskapsrådet, UR och Nationalencyklopedin värdar för det populärvetenskapliga programmet på Bokmässan 2007. Arrangemanget genomförs i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag med flera.
Kontaktinformation
Plats: monter B05:72
Information: Mona Holmfors, projektledare, tel 08-546 44169, mobil 0765-267 169
Presskontakt; Annakarin Svenningsson, tel 08-546 44 219, mobil 0733-55 38 54
Om hot av olika slag handlar flera program. Bakterier och virus som kan orsaka epidemier eller pandemier väcker vår rädsla för sjukdomar. Staffan Hildebrand visar film på temat och Britta Wahren beskriver framtidens farliga smittor. ”Hotet från öster – realitet eller konstruktion?” är frågan som bland annat Wilhelm Agrell ska svara på. Men det handlar också om hur terrorister rekryteras, varför vi blir rädda och om hur vår hjärna reagerar då vi blir skrämda.
Hälsa och sjukvård
Vad vi äter är viktigt för vår hälsa, Bodil Jönsson och Håkan Jönsson diskuterar hur vi kan hitta en balans i vår mathållning. Om obalans berättar Karin Schenk Gustavsson i programpunkten Ojämlikhet i hälsa. Mer rättvisefrågor blir det när Joakim Palme leder en diskussion om framtidens styrning av vården. Forskningen förändrar både behandlingar och behovet av sjukvård. Stamceller väcker förhoppningar om bot för många folksjukdomar men många utmaningar återstår innan det finns behandlingsmetoder. Alzheimer och diabetes tillhör våra folksjukdomar men där väcker redan idag nya behandlingar hopp hos sjuka och anhöriga. Det positiva sambandet mellan kultur och hälsa belyses också i en programpunkt.
Från dåtid till nutid – från vikingatid till rymdresor
Att Linné firar 300-års jubileum i år kan inte ha undgått någon. Forskartorget firar med tio programpunkter, bland annat berättar Nils Uddenberg om Linnés banbrytande sexualsystem.
Bland övriga föreläsare märks Christer Fuglesang som berättar om sin rymdresa och om aktuell rymdforskning, Dick Harrison medverkar i två seminarier där han talar om slaveriets historia och om nya rön från vikingatiden. Stefan Einhorn berättar om medmänsklighet, Sven-Eric Liedman om kunskapsstress och Folke Rydén om sin senaste film. På söndagen presenteras traditionsenligt Fråga Lund ”live”. Nytt för i år är att de medverkande stannar kvar för ett eftersnack i loungen vid sidan om scenen.
Tillsammans med Bok & Bibliotek är Vetenskapsrådet, UR och Nationalencyklopedin värdar för det populärvetenskapliga programmet på Bokmässan 2007. Arrangemanget genomförs i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag med flera.
Kontaktinformation
Plats: monter B05:72
Mer information: Mona Holmfors, projektledare, tel 08-546 44169, mobil 0765-267 169
Presskontakt: Annakarin Svenningsson, tel 08-546 44 219, mobil/0733-55 38 54
I dag råder det stor brist på meriteringsmöjligheter för disputerade forskare, i synnerhet unga kvinnliga forskare missgynnas av de osäkra karriärvägarna. Programmet Vinnmer har som mål att se till att det också framgent kommer att finnas forskarmeriterade individer som kan bli framtida ledare på universitet, högskolor, forskningsinstitut, centrumbildningar och företag.
Närmare 100 kvinnliga disputerade forskare ska under åren 2007-2014 få möjlighet till vidare forskarmeritering. Sammanlagt satsas en halv miljard kronor i programmet, varav drygt 300 miljoner från Vinnova som finansierar upp till halva forskarlönen under tre år.
Forskarens arbetsgivare finansierar resten av lönen.
En av dem som nu får ta del av Vinnmers satsning är Frauke Ecke, forskare vid Luleå tekniska universitet, som tidigare bland annat studerat hur livsbetingelserna för en rad arter förändrats efter den stora skogsbranden i Bodträskfors utanför Boden förra sommaren. Tillsammans med åtta forskarkolleger från Uppsala universitet, Karolinska institutet, Stockholms universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet tillhör hon de första nio kvinnliga forskare som nu får möjlighet till vidare meritering.
Frauke Ecke ska under sin tid på SLU studera kopplingen mellan gruvdrift och miljöpåverkan, i synnerhet vad som händer med marken och vattnet. Forskningsprojektet kommer delvis att utföras i befintliga gruvor i Norrbotten men ska också fokusera på hur historisk gruvdrift påverkat miljön, varför Frauke Ecke också kommer att genomföra undersökningar i nedlagda svenska gruvor, bland annat i Bergslagen.
Upplysningar: Frauke Ecke, tel. 0920-49 21 55, 070-345 92 96, frauke.ecke@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Den 28 september disputerar Ann-Christine Wennergren med avhandlingen Dialogkompetens i skolans vardag – En aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Aktionsforskning innebär förändring och för att nå ut till olika hörselklassrum formades ett kombinerat utvecklings- och forskningarbete som pågick i tre år. 50 pedagoger från fem geografiskt spridda hörselskolor anmälde sig till projektet. Lärarna har tillsammans med forskaren medverkat till att göra olika förbättringar för att eleverna skulle kunna bli mer aktiva i klassrumsdialogen.
– Arbetet innebar bland annat att prova alternativa tekniska lösningar, att ändra möblering men också olika insatser för att öka elevernas medvetenhet och dialogkompetens, säger Ann-Christine Wennergren.
Studien känntecknas av flera parallella processer där forskningsfrågorna liksom lärarnas frågor varit i fokus för avhandlingsarbetet. För att lärandemiljöerna skulle bli så optimala som möjligt har samarbete mellan hörselskolorna varit en förutsättning för att kunna utmana traditioner och invanda mönster. Detta har skett bland annat genom att observera varandra och ingå i handledning.
– I samarbetet hade lärarna ambitionen att vara varandras ”kritiska vänner” och kunna både utmana och bekräfta kollegans klassrumsarbete, något som visade sig svårt i praktisk handling. Trots att det efterfrågades utmaningar låg det närmare till hands att enbart bekräfta varandra. Under arbetets gång har både lärare och elever utvecklat sin dialogkompetens, vilket visade sig vara en central faktor för att kunna bidra till verksamhetens utveckling.
Den professionella dialogen mellan lärarna påverkades av deras förmåga att vara en kritisk vän medan den muntliga dialogen mellan eleverna i klassrummet påverkades av deras egen medvetenhet om sina behov i miljön. Resultatet tyder på att elever måste få större möjligheter att uttrycka sina individuella behov för att kunna vara aktiva lyssnare i muntliga sammanhang. För att framtida lärandemiljöer ska tillgodose elevernas olika behov måste de tidigt få komma till tals och benämna sina bästa lyssnarmiljöer i skolan. Lärarna i studien har synliggjort att det inte enbart handlar om val av hörselteknik – de har visat på olika vägar för att elevernas röster ska få större utrymme i dialogen.
De hörselskolor som deltagit i forskningsarbetet finns i Hässleholm, Falkenberg, Piteå, Stockholm och Göteborg.
Ann-Christine Wennergren är uppvuxen i Örnsköldsvik och har under doktotandtiden varit tjänstledig från hörselklassverkamheten i Piteå kommun. Hon är utbildad vid Lärarhögskolan i Luleå och har en magisterexamen med inriktning specialpedagogik från Lärarhögskolan i Stockholm.
Upplysningar: Ann-Christine Wennergren, tel. 0920-49 26 85, 070-222 19 97, ann-christine.wennergren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Efter att Socialstyrelsens läkemedelsregister började byggas upp 2005, gick det att fastställa att mer än hälften av alla svenskar över 60 år köpte blodtryckssänkande och/eller blodfettssänkande läkemedel under en 6-månadersperiod. För att även kunna uppskatta hur många som haft eller inte haft hjärtkärlsjukdomar tidigare tog man hjälp av slutenvårdsregistret. Det framkom då att en tredjedel av alla svenskar över 60 år använde dessa läkemedel utan att ha varit inlagda på sjukhus för hjärt-kärlsjukdomar de föregående sju åren.
Louise Silwer, som är apotekare i Halmstad, har tidigare bland annat studerat utvecklingen av försäljningen av receptläkemedel i Halland mellan 1988 och 2002. Under de 15 åren nästan fördubblades den totala mängden receptläkemedel mätt i definierade dygnsdoser per invånare. I åldersgruppen över 60 år mer än dubblades försäljningen under perioden. Bland de läkemedel som ökade mest i denna åldersgrupp fanns flera läkemedelsgrupper som används för att förebygga hjärt-kärlsjukdom som blodtryckssänkande, blodfettssänkande (kolesterolsänkande) och blodproppsförebyggande medel.
I en kvalitativ studie där distriktsläkare intervjuades angående sina uppfattningar och erfarenheter av behandling av friska individer med riskfaktorer, med syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom, framkom ett brett spektrum av uppfattningar.
– Synsätten hos distriktsläkarna varierade speciellt när det gällde den egna tilltron till möjligheterna att förebygga sjukdomar hos enskilda individer och hur man på bästa sätt informerar patienten om risk och nytta. Detta visar på komplexiteten i beslutsfattandet, uppföljning och övrigt omhändertagande av patienten i samband med behandling av framtida sjukdomsrisk, säger Louise Silwer.
Eftersom resultaten visar att så stora grupper av befolkningen exponeras för dessa läkemedel vore det önskvärt med intensifierad uppföljning av såväl positiva som eventuella negativa effekter på folkhälsan. Idagens samhälle anses dessutom patienterna vara konsumenter och många har en egen stark uppfattning om vilken behandling de önskar få. Ökad kunskap om effekterna skulle kunna förstärka beslutsunderlaget inför behandling av riskfaktorer, för såväl läkare som patient.
– Kännedom om den ökade förskrivningen av förebyggande läkemedel och de därmed följande informations- och uppföljningssituationerna är även av betydelse för prioriteringar och hälsoekonomiska diskussioner inom hälso- och sjukvård, säger Louise Silwer.
För mer information kontakta:
Louise Silwer, Leg Apotekare, e-post: louise.silwer@apoteket.se
Handledare: Professor, Cecilia Stålsby Lundborg, NHV, Göteborg +46 (0) 70 210 26 73 e-post; Cecilia@nhv.se och IHCAR, Karolinska Institutet, Stockholm, Cecilia.Stalsby.Lundborg@ki.se
Bihandledare: Docent, universitetslektor Max Petzold NHV, +46 (0) 31 693972, e-mail: max@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Public Health Aspects of Pharmaceutical Prescription Patterns: Exemplified by treatments for prevention of cardiovascular disease
Sv; (Folkhälsoaspekter på receptförskrivningsmönster: Exemplet läkemedel för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom)
Avhandlingen försvaras tisdagen den 25 september klockan 13:00, NHV´s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Nanotekniken finns redan vår vardag, och nya tillämpningar får forskarna att prata om en nanorevolution som kan liknas vid den utveckling vi fått av upptäckter som tåget, bilen och datorn. Men vilka möjligheter och risker för tekniken med sig? Hur kommer den att förändra våra livsvillkor?
I Vetenskapsrådets nya pocketbok ”Där guld glimmar blått – forskare om den lilla nanorevolutionen” ger svenska och internationella toppforskare sin syn på nanoteknikens snabba intåg i vår vardag. Boken lanseras på Bok & Bibliotek och är den första svenska boken som innehåller en populärvetenskaplig översyn av nanoforskningen och dess tillämpningar.
Söndag 30 september kl. 13.15-13.45 debatteras nanoteknikens konsekvenser Forskartorget. Deltar gör Bengt Fadeel, docent och forskare i miljömedicin vid Karolinska Institutet och två av författarna till boken; vetenskapsjournalisten Ann Fernholm och fysikern Elisabeth Sjöstedt.
I Pocketerad populärvetenskap (Pop), en bokserie från Vetenskapsrådet, ger forskare en lättillgänglig och samlad bild av var forskningen står i en aktuell samhällsfråga. Läs mer och beställ böcker på www.vr.se/pop
Kontaktinformation
Kontakt och recensionsexemplar:
Redaktör: Kristina Sundbaum, kristina.sundbaum@vr.se, 08-546 44 218
Under de senaste åren har pokerspelandet på nätet fått ett stort massmedialt genomslag och ofta framställts som lyxigt, lukrativt och eftersträvansvärt. Som ett tecken på detta har nätpokerspelandet ofta omnämnts som mycket populärt och snabbt ökande. Svenska Spel fick 2006 som en följd av denna ökning tillstånd att etablera sig på nätpokermarknaden för att på så sätt minska riskerna med nätpokerspel.
Kunskapen om nätpokerspelandets omfattning, utveckling och karaktär har dock varit mycket bristfällig och i den mån den funnits har den i hög grad kommit från aktörer med intressen i nätpokerbranschen. Under 2006 har därför Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet med medel från Folkhälsoinstitutet undersökt svenska folkets nätpokervanor.
– Undersökningen visar att nätpokerspelandet legat på en relativt stabil nivå under år 2006. Andelen som spelat nätpoker under den senaste månaden har varierat mellan 1,7 och 2,4 procent under året. Det har heller inte skett någon ökning när det gäller hur ofta eller hur länge man spelat nätpoker, säger Kalle Tryggvesson vid SoRAD som står bakom rapporten.
När det gäller vem det är som spelar nätpoker är det i mycket hög utsträckning en ung man. Nätpokerspelandet är cirka 10 gånger vanligare bland män än bland kvinnor och det är huvudsakligen personer mellan 16 och 40 år, med en topp runt 25 år, som spelar.
Nätpokerspelarna spelade generellt för mer pengar än de som inte spelade nätpoker och de rapporterade betydligt oftare spelrelaterade problem.
– Av de som spelade på traditionella spelformer rapporterade 2,1 procent något spelrelaterat problem. Bland nätpokerspelarna var motsvarande siffra 27 procent. I åldersgruppen 16-27 år rapporterade hela 39 procent av nätpokerspelarna något spelrelaterat problem, berättar Kalle Tryggvesson.
När det gäller hur det spelades på Svenska Spels sajt respektive ”andra” sajter visade det sig att spelandet var förhållandevis likt. De spelade lika länge och lika ofta på ”andra” sajter som på Svenska Spels sajt men det fanns även en grupp som spelade för betydligt mer pengar på andra sajter.
Undersökningen visar också att Svenska Spel attraherade en lite annan typ av spelare än andra sajter – de hade i större utsträckning kvinnor, äldre och gifta på sin sajt. När det gäller effekten av Svenska Spels inträde på marknaden för det totala spelandet är resultaten inte helt tydliga vilket diskuteras i rapporten.
– Sammantaget tycks nätpoker vara en aktivitet som trots en enorm marknadsföring lockar till sig en liten grupp spelare. Av denna grupp är det dock en stor andel som upplever problem i sitt spelande vilket reser tvivel om lämpligheten i att erbjuda denna spelmöjlighet, säger Kalle Tryggvesson.
Resultaten presenteras i rapporten ”Nätpokerspelandet i Sverige- omfattning, utveckling och karaktär 2006” av Kalle Tryggvesson vid SoRAD. I undersökningen har 1 500 personer från 16 år och uppåt varje månad fått svara på frågor om sina nätpokervanor.
Rapporten kan laddas ner via SoRAD:s webbplats, www.sorad.su.se
Ytterligare information
Kalle Tryggvesson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet, tfn 08-162226, 070-3514909, e-post Kalle.Tryggvesson@sorad.su.se
Marie Risbeck, forskningssamordnare på Spelberoendeprojektet, Folkhälsoinstitutet, tfn 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
För bild på Kalle Tryggvesson, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su,.se, tfn 08-164090.
(Pressmeddelande från Stockholms universitet och Folkhälsoinstitutet)
Pulsåderbråck är en utvidgning av blodkärlet som vanligen sitter på stora kroppspulsådern och som om den brister förorsakar 700-1000 dödsfall per år i Sverige. Näst vanligast är att bråcket finns i pulsådern bakom knäet. Denna brister sällan (1-2%) men levrat blod i bråcket kan orsaka en blodpropp, vilket ofta leder till en akut cirkulationsnedsättning i benet. Om det inträffar är det bråttom och risken är stor för amputation av benet. Utan behandling är risken 80-90 procent.
Hans Ravn har under sitt avhandlingsarbete studerat patienter med pulsåderbråck bakom knäet. Han visar att de som opereras har hög risk att utveckla pulsåderbråck på andra ställen i kroppen och rekommenderar därför regelbundna efterundersökningar med ultraljudsteknik. Även propplösande behandling kan minska risken för akuta situationer och därmed risken för amputation. Han visar också att operation bakifrån genom knävecket har fördelen att risken för fortsatt tillväxt av pulsåderbråcket minskar. Dessutom visar han att det långsiktiga resultatet att blir bättre genom att använda en kroppsegen ven framför konstgjort material när blodkärlet rekonstrueras.
– Avhandlingsarbetet har resulterat i ny praktisk kunskap, av betydelse både för patient och läkare, säger Hans Ravn, som är kirurg på Höglandssjukhuset i Eksjö.
Pulsåderbråck är en relativt ovanlig sjukdom och därmed är svår att undersöka vetenskapligt. Genom det svenska kärlregistret, Swedvasc, världens första nationella kvalitetsregister inom kärlkirurgi, studerades 717 operationer som utförts mellan 1987 och 2002 vid 42 olika sjukhus i Sverige. 2005 var 335 patienter fortfarande i livet och av dem accepterade 190 att ingå i en efterundersökning. Med ultraljud undersöktes patienternas tidigare opererade åder, andra benet, stora kroppspulsådern, samt bäcken- och ljumskkärlen.
Orsaken till att vissa människor utvecklar pulsåderbråck bakom knäet är bara delvis känd. Sjukdomen drabbar oftare rökare och mestadels män. Det är oklart hur ofta kvinnor drabbas och om de i så fall drabbas på ett likartat sätt som männen. Hälften av patienterna har sjukdomen i båda benen och ungefär 1/3 av patienterna med åderbråck bakom knäet har samtidigt pulsåderbråck i kroppspulsådern. Ungefär en tredjedel av patienterna har inga symptom, utan upptäcks först i samband med blodpropp.
Kontaktinformation
Hans Ravn kan kontaktas på tel: 0381-500 58, mobil: 070-525 00 58, e-post: hans.ravn@ebox.tninet.se
Lecania är ett släkte av små skorplavar och Rikke Reese Næsborg har bland annat studerat en mycket sällsynt art inom släktet, Lecania fuscella. Just den här arten är intressant eftersom den utgör en stor del av släktets gemensamma genetiska stam, det som kallas den fylogenetiska mångfalden. Detta innebär att om man lyckas skydda denna art skyddar man också en stor del av släktets unikhet.
– Man kan ifrågasätta vilken betydelse det har att en liten, föga iögonfallande lav försvinner, och vi vet fortfarande väldigt litet om vilken roll olika organismer spelar i jordens kretslopp. Men förutom att mångfald innebär en större chans att säkra den fortsatta evolutionen har arter med stor genetisk mångfald dessutom större möjlighet att utveckla karaktärsdrag som kan skydda dem mot framtida miljöförändringar, säger Rikke Reese Næsborg.
Lecania fuscella är rödlistad i Sverige, och man vet inte om arten kommer att överleva. Den är också sällsynt eller försvunnen i ett antal andra länder. Rikke Reese Næsborg har letat upp tolv platser där arten funnits tidigare men fann arten på endast en av dessa platser. Hon har även undersökt artsammansättningen av andra lavar, både i gamla insamlingar från herbarierna i Uppsala och Lund och på de besökta platserna. Det visade sig att nästan alla de andra lavarna som fanns i de gamla insamlingarna fortfarande är ganska eller mycket vanliga, av 44 arter var det endast 9 som inte återfanns.
Att Lecania fuscella har försvunnit beror sannolikt på att den har drabbats av negativ miljöpåverkan, till exempel surt regn, och nästan utrotas.
– Även om försurningen har avtagit avsevärd kan arten inte hämta sig om inte det finns några individer kvar som kan sprida sina sporer på nytt. Det är också möjligt att arten inte tål konkurrens från andra lavar som gynnas av de ökade halter näringsämnen som sprids från till exempel lantbruk och bilavgaser, förklarar hon.
Förutom att studera Lecania fuscella har Rikke Reese Næsborg i sin avhandling även utrett släktskapförhållande inom släktet Lecania och ökat kunskapen om arternas ekologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rikke Reese Næsborg, 018-471 27 80 (arbete), 018-40 13 59 (hemma), e-post: Rikke.Reese-Naesborg@ebc.uu.se
Haven täcker ungefär 70 procent av jordens yta. De utgör den största källan för den vattenånga som finns i atmosfären och fungerar också som buffert för värme. Vill vi kunna förutspå det framtida klimatet på ett korrekt sätt måste vi förstå de processer som styr avdunstningen och värmetransporten till och från havsytan. Turbulenta virvlar är den mekanism som till största delen styr denna tranport, men även de största virvlarna är för små för att kunna simuleras i de datorprogram som används idag för att räkna ut det framtida vädret och klimatet. Turbulensen måsta helt enkelt förenklas i datormodellerna.
Erik Sahlée har använt mätningar från en mast på Östergarnsholm, en ö strax öster om Gotland, för att studera turbulensen. Resultatet visar att de förenklingar som används idag inte håller vid vindar högre än 10 m/s samtidigt som temperaturskillnaden mellan luften och vattnet är mindre än två grader. Vid dessa förhållanden var effektivitet av avdunstningen och värmetransporten högre. Detta beror på att de turbulenta virvlarna omorganiseras på ett sådant sätt att kall och torr luft uppifrån transporteras ner till ytan och på så sätt förstärker tranporten av värme och vattenånga.
Denna speciella struktur på turbulensen finns antagligen över alla jordens hav men är mer vanlig i vissa regioner. En sådan region är det södra halvklotets oceaner, där denna turbulensstruktur kan förekomma upp till 30 procent av tiden. Erik Sahlées beräkningar visar att om man inte tar med dessa effekter i klimatsimuleringarna kan man missa en ganska stor del av värme och vattentransporten, upp till motsvarande storleken på den totala mänskliga påverkan på klimatet genom utsläpp växthusgaser just nu. Dessutom kan det bli felaktigheter i simuleringar av den globala vattencykeln vilket kan skapa ytterligare följdeffekter som t.ex. felaktiga prognoser av nederbörd.
Kontaktinformation
Erik Sahlée kan kontaktas på tel: 018-471 71 63, 0709-609 337, e-post: Erik.Sahlee@met.uu.se
Under de senaste åren har det förts en livlig debatt om invandring och integration. Diskussionen rör sig om allt från sociala problem, arbetslöshet, utbildning och bostadspolitik till etnicitet och nationell identitet. Ibland påtalas brister i det svenska samhället som försvårar integrationen, ibland beskylls skilda invandrargrupper för att vilja isolera sig eller för företräda ”ickesvenska” värderingar.
Att diskussionen blir mer intensiv i en tid av omfattande flyktinginvandring kanske inte förvånar men problematiken är inte ny. Per Hammarström visar i sin avhandling i historia att det finns en hel del beröringspunkter mellan dåtid och nutid. Han beskriver en grupp judar som under slutet av 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka sig en bättre framtid i dåtidens Fattigsverige. Både i sin samtid och i äldre historieverk har denna judiska invandrargrupp − sammantaget kan det röra sig om 3 000-4 000 individer − beskrivits i rätt kritiska och ibland antisemitiska ordalag. Nyare forskning och litteratur har å andra sidan målat en bild av exotiska ”östjudar” som byggde upp ett traditionellt judiskt liv i ghetton på olika håll i landet.
Per Hammarström försöker synliggöra de judiska invandrarna bakom myterna. Genom en socialhistorisk undersökning beskrivs hur livet gestaltade sig för judarna i några städer i mellersta Norrland, framför allt Sundsvall, en handelsstad där nära två procent av stadens befolkning var judar under 1890-talet. ”Vanliga” män och kvinnor − och även barn − synliggörs. Somliga blev med tiden framgångsrika genom ett intensivt företagande, familjer som blev en del av den lokala eliten. Andra förblev fattiga med yrken som gårdfarihandlare och småhantverkare, bosatta i stadens arbetarkvarter.
Det samhälle som de judiska invandrarna mötte erbjöd flera möjligheter till ekonomisk och social framgång, men det fanns naturligtvis också bekymmer och begränsningar. Den vänskap och delaktighet många judar upplevde står i kontrast till ständiga antisemitiska gliringar de utsattes för i tidningar, litteratur och ibland på öppen gata.
– Erfarenheten av såväl delaktighet som uteslutning liknar erfarenheter som dagens invandrare möter. Kanske kan avhandlingen bidra till perspektiv åt vår egen tid och ge kunskap om hur etniska relationer ska hanteras och diskriminering motverkas, säger Per Hammarström.
Avhandlingen, Nationens styvbarn. Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870-1940, kan beställas från Carlsson bokförlag
Kontaktinformation
Per Hammarström nås på telefon 0611-265 64, 070-661 95 74 eller på e-post: per.hammarstrom@hist.uu.se
I avhandlingen granskar Kerstin Andersson tre teologers försök att möta den utmaning som miljöproblemen innebär. Socialetikern Larry Rasmussen, befrielseteologen Leonardo Boff och den ekofeministiska teologen Rosemary Radford Ruether är samtliga inflytelserika forskare, som på var sitt sätt har kritiskt granskat de idéer i den kristna trosläran som de anser har haft negativa konsekvenser för människans relation till naturen. Men de har också lyft fram element inom den kristna idétraditionen som kan bidra till att hantera miljöproblemen.
– Till exempel har idéer om människan som skapelsens krona och människans herrvälde över naturen haft negativa konsekvenser. Men mötet mellan modern ekologi och kristen idétradition kan öppna upp för nya positiva tolkningar av relationen mellan människan och naturen inom teologin, säger Kerstin Andersson.
Efter att ha analyserat och granskat de andras idéer har hon utarbetat ett eget förslag till hur den moderna människan kan möta den ekologiska krisen. En särskilt viktig fråga är hur människan idag kan bli motiverad att handla miljömedvetet.
– Människans existentiella utsatthet och främlingskap inför sig själv, Gud och naturen blir, tillsammans med den kristna idén om kärleken till sin nästa och en princip om ekologisk rättvisa, modellens byggstenar. Naturen ges ett egenvärde utan att människovärdet nedprioriteras, förklarar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Andersson, 018-471 22 95, 076-205 01 59, e-post:
kerstin.andersson@teol.uu.se
