När vi förbränner sopor bildas askor med höga halter dioxiner. Askorna läggs därför på deponi, vilket är en kortsiktig och kostsam lösning eftersom vi idag inte vet hur dioxinerna beter sig på längre sikt. Studier har också visat att dioxiner kan lakas ur från deponier till omgivningen.
Lisa Lundin studerar inom sitt projekt, som är delfinansierat av Avfall Sverige, hur dioxiner i aska kan brytas ned genom upphettning, s.k. termisk behandling.
– Under rätt förutsättningar går det att bryta ned nästintill samtliga dioxiner i flygaska, berättar Lisa Lundin.
Askans sammansättning är avgörande för hur pass väl dioxinerna kan brytas ned. Dioxinerna bryts t.ex. ned vid olika temperaturer beroende på hur askan är sammansatt. Det har visat sig att om askan innehåller höga halter av kalk, koppar, järn och svavel gynnar det nedbrytningen av dioxiner.
– Att bryta ner dioxiner termiskt kräver inga stora anläggningar. Eftersom dioxinerna bryts ner och inte avdunstar behövs inte heller någon rening av luften som omger askan vid behandlingen, förklarar Lisa Lundin.
En enkel metod där en anläggning som består bara av ett rör och en skruv som transporterar aska genom röret skulle räcka enligt försök i liten skala och om behandlingen sker i anslutning till förbränningsanläggningen kan energi som erhålls vid förbränningen utnyttjas till den termiska behandlingen.
När vi förbränner avfall avlägsnas alla organiska miljögifter, till skillnad från när vi t.ex. återvinner plaster. I det senare fallet följer de miljöstörande ämnena med vidare till nästa platsförpackning. Med termisk behandling av askan kan dioxiner effektivt avlägsnas från kretsloppet och dessutom minskar dioxinhalten.
I augusti 2006 antogs ett gränsvärde i EU för hur mycket dioxiner som avfall får innehålla utan att behandlas, hit räknas även aska, vilket kommer att öka efterfrågan på en enkel och billig metod för att minimera mängden dioxiner.
Fredagen den 9 november försvarar Lisa Lundin, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Formation and degradation of PCDD/F in waste incineration ashes. Svensk titel: Bildning och nedbrytning av PCDD/F i askor från avfallsförbränning.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal N320, Naturvetarhuset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är professor James Mulholland, Georgia Institute of Technology, Atlanta, USA. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Lisa Lundin på:
Telefonnummer: 090-786 93 20, 0706-194663
E-post: lisa.lundin@chem.umu.se
Institutets främsta forskningsområden rör skogsreformer och miljöekonomiska styrmedel kring klimatförändringar. Inför OS 2008 ska man studera effektiva sätt att förbättra luftkvaliteten i Peking.
Det kinesiska institutet är ett av sex miljöekonomiska forskningscenter inom det så kallade Environment for Development initiative (EfD) som samarbetar med Göteborgs universitet med stöd av Sidas särskilda miljösatsning.
Institutet i Peking kommer att heta Institute of Environment and Economy (IEE), School of Environmental Sciences and Engineering, Peking University. Institutet får ett Sidastöd på cirka 5 miljoner kronor under en treårsperiod. Forskarna vid IEE fokuserar på miljöekonomisk analys och politisk rådgivning kring miljöpolitik i Kina. Det nya institutet leds av professorerna Jintao Xu och Shiqiu Zhang.
Studien av hur man så kostnadseffektivt som möjligt kan nå en luftförbättring i Peking inför OS 2008 görs tillsammans med den amerikanske miljöekonomen och forskaren Alan Krupnick, verksam vid institutet Resources for the Future i Washington. Alan Krupnick har under lång tid studerat välfärdseffekter av urbana luftföroreningar och hälsoproblem i asiatiska städer.
I samband med invigningen av centret presenterar Thomas Sterner, professor vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till EfD, sin bok Policy Instruments for Environmental and Natural Resource Management. Boken har nyligen översatts till kinesiska.
– Kina är ju det största och mest snabbväxande landet på jorden. Med sådan tillväxttakt är det givet att landet också har stora miljöproblem och stor effekt på den globala miljön. Därför är det viktigt att vi genom EfD-centret bidrar i den mån vi kan till att hantera problemen, säger Thomas Sterner.
– Kina har fattat många kloka beslut för att försöka minska miljöpåverkan, likväl är problemen mycket stora. Jag hoppas att min bok kan bidra med kunskap om hur marknadsekonomiska styrmedel ofta kan uppnå större miljöeffekt till lägre kostnad för samhället än traditionella regleringar.
Det övergripande målet för forskningsnätverket Environment for Development, EfD, är minskad fattigdom och hållbar utveckling i utvecklingsländer genom ökad tillämpning av miljöekonomi i beslutsprocesser på olika nivåer. För att nå dit satsar EfD på att bygga upp kapacitet vid befintliga universitet/akademiska institutioner vad gäller miljöekonomisk forskning, utbildning och rådgivning.
Förutom i Kina finns EfD-center i Costa Rica (för Centralamerika), Etiopien, Kenya, Sydafrika och Tanzania. Initiativtagare till EfD är professor Thomas Sterner och docent Gunnar Köhlin, båda vid Enheten för miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborg Universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
professor Thomas Sterner (nås enklast senast den 26 okt): 031-786 13 77; thomas.sterner@economics.gu.se
Docent Gunnar Köhlin (nås enklast senast den 26 okt): 031-786 44 26; 0705-35 05 08 gunnar.kohlin@economics.gu.se
Centrum för Affärssystem, CFA, vid Handelshögskolan i Göteborg bildades 2005 som ett svar på signaler från näringslivet om att studenterna, de blivande medarbetarna, behövde bli bättre på att använda och köpa in it-baserade affärssystem. Förutom att verka för att användandet av affärssystem integreras i utbildningarna bedriver CFA också forskning kring hur it-lösningar inkorporeras i affärsprocessen.
Handelshögskolans vinst av Customer Excellence Award motiveras av Microsoft bland annat med att skolan ”i hög grad har stärkt studenternas utbildning och främjat teknologin”.
– Priset är ett erkännande som är mycket glädjande. Att integrera moderna affärssystem i utbildningen är viktigt både för studenterna och för deras blivande arbetsgivare och vi har nått långt på kort tid, kommenterar Rolf Wolff, rektor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och fortsätter:
– Än så länge har våra egna studenter störst fördel av CFAs arbete, men ambitionen är att genom den plattform som CFA och Handelshögskolan har byggt också bidra till utvecklingen på andra universitet.
Customer Excellence Award delas ut årligen sedan 1997 i syfte att uppmärksamma företag och verksamheter som har nått betydande framgångar med hjälp av Microsofts lösningar. ”Utbildning” är en av 12 kategorier. Priset delas ut den 23 oktober i Köpenhamn, vid en konferens om affärssystem som bevistas av ca 3 000 delegater från hela EMEA-området (Europa, Mellanöstern och Afrika). Björn Olsson och Johan Magnusson från CFA vid Handelshögskolan är talare vid konferensen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Johan Magnusson, föreståndare Centrum för Affärssystem, Handelshögskolan Göteborgs universitet
031-786 2767, 0733-100 327
johan.magnusson@handels.gu.se
Urban Ask, föreståndare Centrum för Affärssystem, Handelshögskolan Göteborgs universitet
031-786 5972
rban.ask@handels.gu.se
Det är inte kvinnorna som är ansvariga för att de är i minoritet inom IT-området, det är ett samhälls- och teknikutvecklingsproblem. Det slås fast i handlingsplanen ”Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt”, som har tagits fram på uppdrag av regeringen. Handlingsplanen innehåller åtgärder för regeringen, näringslivet, lärosätena.
– Lite tillspetsat kan man säga att utbildningar och karriärvägar inom IT-sektorn i dag är uppbyggda av män för män. Perspektivet kan inte vara mycket annorlunda eftersom männen så länge dominerat inom näringsliv och på universiteten. Just därför är det så viktigt att samhället sätter fokus på frågorna och kommer med konkreta förslag till förändringar, säger Annika Vänje, som lett arbetet med planen.
Bakgrunden till arbetet är bland annat den låga andelen kvinnor på IT- och datateknikprogrammen och de följder det får i form av få kvinnor i forskningen, inom IT-branschen och inom den IT-verksamhet som allt fler branscher baseras på. Detta innebär stora förluster för samhället som har mycket att vinna på att öka andelen kvinnor inom IT.
– Fler kvinnor in i forskning och utveckling ger fler perspektiv i utvecklingen av ny teknik. Den teknikkompetens som finns hos kvinnor är en outnyttjad resurs som också ökar möjligheterna att utveckla andra områden med hjälp av IT – som medicin, hållbar utveckling och bioteknik, säger Annika Vänje.
Rekryteringsprocessen är en faktor som handlingsplanen lyfter fram för att öppna IT-sektorn för fler kvinnor. Det måste bli tydligt vilka kriterier som gäller, vilka karriärvägar som finns och vilka nätverk som är viktiga för karriären. Bland åtgärderna märks också föräldraledighet som merit för ledarskap och särskilda forskningsmedel till kvinnor.
Kontaktinformation
Kontakt
Annika Vänje, 08-563 085 00, annika.vanje@hsv.se, annivn@kth.se
– Detta är en bekräftelse på vårt sätt att arbeta med äldre, anhöriga och personal och ett erkännande av viktig forskning inom familjefokuserad omvårdnad vid Högskolan i Kalmar. säger Lennart Magnusson. e-Hälsoinstitutet vid Högskolan i Kalmar kommer att bygga upp den tekniska plattformen för ett virtuellt arbetssätt och tillsammans kommer parterna i centrat att kunna bidra med olika kompetenser inom sina områden.
Det nationella kompetenscentrat för anhörigfrågor och har tillkommit genom samverkan mellan parter som har olika specifika kompetenser om anhörigfrågor, äldreomsorg och funktionshinder samt FoU, äldreforskning, hjälpmedel, IT och tillgänglighet. Dessa parter är Fokus, Regionförbundet i Kalmar län, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås, Högskolan i Kalmar, e-Hälsoinstiutet, Anhörigas Riksförbund, Hjälpmedelsinstitutet, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland samt Landstinget i Kalmar län.
Centrat skall bidra till en högre kvalitet och produktivitet i vården av äldre personer i hela landet med inriktning på frågor som rör anhörigas situation genom att:
• skapa nationell överblick inom verksamhetsområdet
• samla in, strukturera och sprida kunskaper och erfarenheter på anhörigområdet
• stimulera och stödja utvecklingsarbete och implementering av kunskaper rörande anhörigas situation
• bidra till högre kvalitet och produktivitet i vården och omsorgen
• ta del av internationella erfarenheter och forskningsresultat
Centrats målgrupper är de anhöriga och brukare, de anställda inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård och beslutsfattare inom området samt intresseorganisationerna för anhöriga.
Kontaktinformation
Lennart Magnusson
tel: 0480-497168
mobil: 070-6302321
eller
Elizabeth Hansson
mobil: 070-3614846
John McNamara leder Bristol Research Centre in Behavioural Biology där ekologer och veterinärer samarbetar med matematiker och datorvetare. Själv är han professor i biologi och matematik och hans forskning går ut på att utveckla matematiska modeller för att bättre förstå hur olika organismer har utvecklat sina specifika artbeteenden. Kunskaper som visar hur evolutionen fungerar och som kan användas för att förutsäga hur känslig en art är för miljöförändringar.
– Jag känner mig hedrad över utmärkelsen. Sverige är starkt inom mitt forskningsområde så det är toppen att få vara här under ett år. Jag kommer att arbeta närmare de forskningsprojekt som jag redan är involverad i men också kunna ta initiativ till nya projekt. Jag vill bland annat öka graden av tvärvetenskaplig forskning. Mitt personliga mål är att lära mig mer om fysiologi och integrera kunskapen med den beteendevetenskapliga ekologin, säger John McNamara.
För olika arter handlar evolutionen och förmågan att överleva och reproducera sig om hur de kan hushålla med energi idag och i framtiden. Tillsammans med svenska forskare studerar John McNamara denna förmåga hos fåglar och sälar under en årscykel. I sälstudierna ligger fokus på varför olika sälarter investerar olika mycket i sin avkomma genom att i några fall ge di bara i någon vecka till andra arter som ger di i över ett år. Flyttfåglar visar en stor variation i sina ruggnings- och flyttbeteenden och att förstå dessa olika mönster är målet för studierna på fåglar.
Installation: 23 oktober kl 15.00-16.30. Lokal: 10:an, Vasaparken, Göteborgs universitet
Även medier är välkomna att delta.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
John McNamara, john.mcnamara@bristol.ac.uk, tel 031-16 70 26
Karin Harding, inst för marin ekologi, Göteborgs Universitet, tel 031-786 26 24, mobil 073-817 27 51
173 promovendi och 15 blivande hedersdoktorer promoverades under som sagt högtidliga former. Rektor Pam Fredman, beskrev i sitt tal bland annat forskarens ibland hårda villkor, men såg också möjlighet till förbättring. Professor emeritus, Sture Allén, talade om latinets betydelse. Senare fick middagsgästerna också veta varför universitetskanslern, Anders Flodström, har två doktorshattar, varav en med Bill Gates namn i.
Bland hedersdoktorerna kan nämnas Volvos VD Leif Johansson, rektorn vid Borås högskola, Lena Nordholm, bilden, och Madeleine Olsson Eriksson. Bland dem som promoverades till hedersdoktorer fanns också senator Hillary Clinton, som dock var förhindrad att delta på grund av den pågående kampanjen inför valet av demokraternas kandidat till det kommande presidentvalet i USA.
Kontaktinformation
Biträdande informationsdirektör Mauritz Ljungman: 031-7863373, 0709-447198,
Mauritz.Ljungman@gu.se
För talande barn kommer känslan för språkljud – den fonologiska medvetenheten – mer eller mindre gratis, i ljudlekar, rim och ramsor. För barn med talsvårigheter är det en helt annan sak. De måste lära sig koppla ihop ljud, som de inte kan forma själva, med olika bokstäver eller grupper av bokstäver.
– Den fonologiska medvetenheten, eller förmågan att hantera ljudpusselbitar i hjärnan, är central för barns läs- och skrivutveckling, säger Janna Ferreira, logoped och doktorand i handikappvetenskap.
Hon har studerat hur barn med olika funktionshinder kan träna sin förmåga att läsa och skriva. Hon har i flera år arbetat med ett träningsprogram, som hon själv utvecklat, för barn med läs- och skrivsvårigheter.
Störst utdelning ger träning på det område där barnet är svagast.
– En vanlig strategi är att träna det som barnet redan är bra på, för att kompensera brister på andra områden, förklarar hon. Men jag kommer fram till att det är bättre att träna det som fungerar sämst, att komplettera kunnandet, än att kompensera för bristerna.
Hon har också studerat hur barn med inget eller mycket litet tal kan tränas.
– Jag har träffat många barn som kan kommunicera med alternativa metoder, som Bliss, ett avancerat symbolspråk, berättar hon. Och då har jag velat prova om dessa barn också kan lära sig läsa och skriva. Det är ju inte deras IQ det är fel på.
Men det räcker inte med fonologisk medvetenhet, konstaterar hon. Det krävs också träning i ortografi, dvs. lära sig känna igen ord eller delar av ord visuellt, med hjälp av ögonen.
I en fallstudie djupstuderade Janna Ferreira förmågan att stava hos ett allvarligt CP-skadat barn som helt saknar talförmåga. Kommunikationen sker med hjälp av just Bliss.
Hon fann att barnet kan stava korta ord rätt, men stavar fel på långa ord och i mitten av ord.
– Det tyder på att stavfelen uppstår på grund av minnessvårigheter och inte på grund av fonologiska fel, som jag nog hade väntat mig, konstaterar hon.
Sammantaget visar hennes studier att dessa barn kan och behöver tränas mångsidigt i att läsa och skriva och att sådan träning också ger resultat. Det gäller även barn som helt saknar tal.
– Tal är viktigt för förmågan att kunna läsa, men det är inte utslagsgivande, säger hon.
Janna Ferreira disputerar den 9 november. Den 8 november, gör hon en populärvetenskaplig presentation av sin forskning. Då kommer bl.a. den flicka, som hennes fallstudie gjordes på, att närvara tillsammans med sin mamma.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter “Sounds of silence. Phonological awareness and written language in children with and without speech.” Janna Ferreira nås på telefon 013-282187, 0732-558873, e-post: janfr@ibv.liu.se. Den populärvetenskapliga dagen hålls i Key 1, Campus valla, den 8 november kl 10.30-16.
Det finns vinnare och förlorare i denna process. Ojämlikheten växer. Nyfattigdom och social marginalisering blir allt vanligare. Växande resurssvaghet hotar den sociala sammanhållningen i takt med att människors möjligheter att delta i samhället ekonomiskt, kulturellt och socialt minskar.
Social förändring leder ofta till förändrade politiska värderingar, som i sig kan bidra till att klyftorna i samhället ökar. Det politiska landskapet förändras, nya sociala miljöer uppstår. Till en stor del karakteriseras dessa processer av en långtgående marginalisering av medborgare vars vardagsliv inte är strukturerade av en anställning eller ett yrke.
Detta är ett framtidsproblem för det politiska systemet och dess aktörer.
Hur reagerar politiska beslutsfattare på denna utveckling? Hur ser den nya fattigdomen och utanförskapet ut i olika länder? Vad har detta fenomen för konsekvenser för demokratins legitimitet? Vad kan göras för att behålla en social sammanhållning? Vilken roll spelar det civila samhället; folkrörelserna och den tredje sektorn? Hur kan reformer förankras när stora delar av samhället tenderar att få en osäker utkomst av dem? Hur handskas politiska partier med den ökande komplexiteten och segmenteringen av samhället i sin politiska verklighet och i sin retorik?
Tillsammans med den tyska Friederich Ebert Stiftung bjuder Institutet för Framtidsstudier in till diskussion av dessa frågor. Vi tar hjälp av tyska och svenska forskare, politiker och opinionsbildare för att få nya perspektiv på frågan.
Medverkande: Dr. Irene Becker, Johan Wolfgang Goethe University Frankfurt, Dr. Konrad Hummel, socialchef Augsburg, Charlotte Petri Gornitzka generalsekreterare Rädda Barnen, Johan Pehrson riksdagman Fp, Socialutskottet, Barbara Stolterfoht, fd. socialminister i Hessen, Uwe Optenhoegel Chef, FES Norden och från Institutet för Framtidsstudier: professor Johan Fritzell, docent Anders Nilsson, docent Olof Bäckman, VD Joakim Palme.
Konferensen hålls på svenska och tyska med simultantolkning.
Program:
9.30 Välkomstord Uwe Optenhoegel och Joakim Palme
9.40 Fattigdomsutvecklingen från ett tyskt perspektiv
Irene Becker
10.00 Segregation och ofärd från ett svenskt perspektiv
Johan Fritzell, Olof Bäckman och Anders Nilsson
10.20 Kaffe
10.40 Panel: Inledningar av Barbara Stolterfoht och Konrad Hummel. Kommentarer från Charlotte Petri Gornitzka och Johan Pehrson
12.15 Avslutning
Moderator: Carl Tham
Tid: Tisdag den 13 november 9.30-12
Plats: Studio 3, Kulturhuset, Stockholm
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se eller
fax 08-24 50 14 senast 7 november. Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
NOTERA att man behöver bekräftelse på anmälan för att få delta i seminariet.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Pressmeddelande från Göteborgs universitet och Vetenskapsrådet 2007-10-22:
John McNamara leder Bristol Research Centre in Behavioural Biology där ekologer och veterinärer samarbetar med matematiker och datorvetare. Själv är han professor i biologi och matematik och hans forskning går ut på att utveckla matematiska modeller för att bättre förstå hur olika organismer har utvecklat sina specifika artbeteenden. Kunskaper som visar hur evolutionen fungerar och som kan användas för att förutsäga hur känslig en art är för miljöförändringar.
– Jag känner mig hedrad över utmärkelsen. Sverige är starkt inom mitt forskningsområde så det är toppen att få vara här under ett år. Jag kommer att arbeta närmare de forskningsprojekt som jag redan är involverad i men också kunna ta initiativ till nya projekt. Jag vill bland annat öka graden av tvärvetenskaplig forskning. Mitt personliga mål är att lära mig mer om fysiologi och integrera kunskapen med den beteendevetenskapliga ekologin, säger John McNamara.
För olika arter handlar evolutionen och förmågan att överleva och reproducera sig om hur de kan hushålla med energi idag och i framtiden.. Tillsammans med svenska forskare studerar John McNamara denna förmåga hos fåglar och sälar under en årscykel. I sälstudierna ligger fokus på varför olika sälarter investerar olika mycket i sin avkomma genom att i några fall ge di bara i någon vecka till andra arter som ger di i över ett år. Flyttfåglar visar en stor variation i sina ruggnings- och flyttbeteenden och att förstå dessa olika mönster är målet för studierna på fåglar.
Installation:
Datum och tid: 23 oktober kl 15.00-16.30. Lokal: 10:an, Vasaparken, Göteborgs universitet
Även medier är välkomna att delta.
Kontaktpersoner:
John McNamara, e-post: john.mcnamara@bristol.ac.uk, tel 031-16 70 26
Karin Harding, inst för marin ekologi, Göteborgs Universitet, tel 031-786 26 24, mobil 073-817 27 51
Arne Johansson, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet, 08 -546 44 201, arne.johansson@vr.se
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet, 08-546 44 345, eva.hogstrom@vr.se
Mer information:
Centrum för teoretisk biologi http://tfk.fy.chalmers.se/~centrum/index.html
Pressbild och mer om John McNamara och hans forskning:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/nyhetsarkiv/nyheter2007/johnmcnamara2007arstageerlanderprofessor.5.10661591115b78750ab8000181.html
– Vi hade utan vidare kunnat stödja minst dubbelt så många projekt av hög vetenskaplig kvalitet om pengarna funnits, säger huvudsekreterare Arne Jarrick.
Forskare från hela Sverige har sedan i april arbetat med att sålla fram de allra bästa ansökningarna. Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap fattade på grundval av detta arbete den 17 oktober beslut om vilka ansökningar om projektbidrag och bidrag till anställningar som forskarassistent vid universitet och högskolor man vill stödja. 91 projektbidrag och 20 bidrag till anställningar som forskningsassistent beviljades. I år har könsfördelningen bland de beviljade varit jämn i relation till hur kvinnor och män fördelade sig bland de sökande.
– Det är slående många bland våra topprankade bidragsmottagare som nu får möjlighet att starta påfallande okonventionell forskning om företeelser som samtidigt är av ett stort allmänt samhällsintresse, säger Arne Jarrick.
Demokratiforskning bland nya områden
Merparten av de medel som beviljas går till forskning som forskarna själva initierat. Drygt 19 miljoner kr av medlen går dock till ansökningar inom riktade utlysningar. Två nya program som startar 2008 är ”Forskningspolitik och forskning som politik” samt ”Mångvetenskaplig forskning om demokrati och offentlig förvaltning”.
Mer siffror
Flest beviljade ansökningar fick Uppsala universitet och Göteborgs universitet tätt följda av Stockholms universitet. Mer och utförligare statistik, redovisning per lärosäte, bidragsform, ämnesområde och finns på: http://www.vr.se/huvudmeny/bidragsbeslut/humanioraochsamhallsvetenskap.4.50dbe71f10ba3779e798000155.html
Beviljade ansökningar inom alla stödformer finns också tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas http://vrproj.vr.se.
För mer information, kontakta:
Professor Arne Jarrick, huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap, arne.jarrick@vr.se, 08-546 44 324, mobil 0765-26 73 24
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Jesper.Wadensjo@vr.se, 08-546 44 289
Till vårdcentralen kommer patienter med olika sjukdomsbilder och ohälsoproblem. Det är läkarnas uppgift att utfärda sjukintyg även om en stor del av de sjukdomsbilder som läkaren möter är oklara. I de fallen ska läkaren inte bara diagnostisera och försöka avhjälpa patientens medicinska problem, läkaren ska också bedöma i vilken mån patientens arbetsförmåga är nedsatt av sjukdom. Vidare ska läkaren bedöma hur omfattande nedsättningen är och hur länge patienten kan förväntas behöva avstå arbete eller att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Sammanfattningsvis ger undersökningen om sjukskrivningspraxis på vårdcentralen en bild av läkare som strävar mot att förena det goda terapeutiska arbetet med korrekt regeltillämpning och en patientanpassad service, men där logikerna för professionellt, byråkratiskt och marknadsorienterat arbete skapar spänningar. Läkarna tillgriper medicinska, sociala och tekniska strategier för att hantera de osäkerheter som är förbundna med att bedöma och intyga patienters sjukdomsgrundade arbetsoförmåga och för att överbrygga de konflikter som uppstår i mötet mellan skilda arbetslogiker.
Licentiatavhandlingen ”Sjukskrivningspraxis på vårdcentralen.” försvaras fredagen den 26 oktober 2007, kl 10-12 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är docent Per Carlsson, Statens folkhälsoinstitut.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av doktorand Peter Hultgren, tel 0470-70 86 54, e-post peter.hultgren@vxu.se eller informatör Cecilia Brandel, tel 0470-70 85 96, e-post cecilia.brandel@vxu.se.
Beställ boken från forskningssekreterare Catarina Gaunitz på telefon 0470-70 84 24 eller e-post: catarina.gaunitz@vxu.se. Avhandlingen är även sökbar i databasen DIVA, www.diva-portal.org.
– En mer elenergieffektiv produktion skulle gynna alla. Skogsindustrin är viktig för Sveriges ekonomi och är dessutom en stor elkonsument. Om vi kan hitta nya sätt att spara el skulle det därför gynna både industri, konsumenter och miljö, säger Birgitta Svensson.
Mekaniska massor används huvudsakligen för tillverkning av tidnings- och magasinpapper. Framställningen är effektiv då över 95 % av trädet tas tillvara. Men för själva massaframställningen krävs mycket elenergi när träflis sönderdelas i stora raffinörer, kvarnar. Där friläggs fibrerna och vidarebearbetas så att de blir lämpliga för tillverkning av papper.
Bearbetningen i raffinörer sker mycket snabbt och intensivt i små malspalter i en trycksatt ångatmosfär. Standardmetoder kan därför inte användas för att mäta hur ved- och fibermaterialet reagerar på behandlingen inuti raffinören. Den nya mätutrustningen används för att få mer kunskap kring betydelsen av friktion och vedmaterialets styvhet under raffinering vid olika ångtemperaturer. Studiens resultat antyder också hur tillverkningsprocesserna förändras när olika vedmaterial används.
Birgitta Svensson är uppväxt i Revsund i Jämtland och läste naturvetenskaplig linje på Palmcrantzskolan i Östersund. Efter gymnasiet studerade hon Teknisk Fysik vid Luleå tekniska universitet. Den 26 oktober disputerar Birgitta i Sundsvall i ämnet Kemiteknik med inriktning mot mekanisk massateknik med avhandlingen ”Frictional studies and high strain rate testing of wood under refining conditions”.
Kontaktinformation
Birgitta Svensson, 060-14 88 97 eller 070-627 3314. E-post: Birgitta.Svensson@miun.se
Fredag 26 oktober disputerar Jens von Axelson på sina studier om hur forskningsresultat kring nya tillverkningsmetoder på bästa sätt ska presenteras för att bli attraktiva för små och medelstora företag (SMF). Som industridoktorand finns han till vardags på IVF Industriforskning och utveckling AB.
Kunskap kring nya tillverkningsmetoder finns – kunskap som många gånger skulle förbättra oddsen för småföretagens långsiktiga överlevnad. Problemet är att de nya metoderna inte kommer till användning i industrin. Eftersom ny kunskap ofta är komplex, och erfarenhet av de nya metodernas konkurrensförmåga saknas, tvekar många SMF att använda ny teknik.
– Det är ett enormt slöseri i innovationssystemet. Förutom motståndet hos många små och medelstora företag finns också en kortsiktighet i offentligt finansierade program. Det tar tid att bygga upp strukturer och nätverk, och för att få en långsiktighet krävs helhetssyn, säger han.
Han har jämfört resultaten från fallstudier och undersökningar med hur kunskapsöverföring till SMF traditionellt har skett. Det har resulterat i en ny modell för kunskapsöverföring, DFMTsme (Design for Method Transfer to SMEs). Modellen bygger på en utvecklingscykel som upprepas för att säkerställa användarens behov och för att nå ett konkret och presenterbart resultat.
– Nätverket är en bra plattform för att fastställa företagens behov av forskning och utveckling. Det leder till en vilja att ta till sig ny kunskap och nya rön och gör nätverket till ett bra forum för effektiv kunskapsöverföring.
Sedan årtionden är det känt att det tar tid för ny kunskap och nya idéer att slå igenom, och att den processen följer vissa mönster. Därför finner han det förvånande att många av dagens innovationsprogram och strukturer för kunskapsöverföring är så kortsiktiga. Modellen med arbete i nätverk ger långsiktiga och nära kontakter mellan forskningen och företagen, och skapar en bra grund för att forskningen ska komma till nytta i ett sammanhang utanför universitetet.
Avhandlingens titel: On development of production methods for transfer to SMEs
Tid: fredag 26 oktober kl. 10.00
Plats: Brinellsalen, Brinellvägen 68, KTH campus Valhallavägen, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Jens von Axelson, 0730-723589, jens.von.axelson@ivf.se
– Vi hoppas att detta kan bidra till att få fram läkemedel mot sjukdomar som cancer, malaria och hjärtsjukdomar där molekylmotorer, på olika sätt spelar en central roll, berättar docent Alf Månsson och professor Ian Nicholls.
Forskargrupperna har, sedan några år, tillsammans med forskare i bland annat Lund, och på andra håll i Europa, försökt använda molekylmotorerna för att tillverka laboratorier på ”chip” med ökade möjligheter för diagnos av mycket små mängder av exempelvis sjukdomsalstrande virus. För utvecklingar i denna riktning är den aktuella studien av stor vikt.
Forskningen är ett samarbete mellan forskargrupperna som leds av Alf Månsson och Ian A. Nicholls samt biosensorföretaget Attana AB. Projektet är en i en rad av framgångsrika samarbeten inom den, i vissa avseenden, världsledande forskningsmiljön vid Högskolan i Kalmar.
Rapporten har blivit ”cover-story” i ledande tidskriften i ytkemi och ytvetenskap, Langmuir. Områden som årets Nobelpristagare i kemi, Gerhard Ertl, fått pris inom.
Forskningen har stöd från Vetenskapsrådet, KK-stiftelsen, Carl Tryggers Stiftelse, Crafoordska Stiftelsen, Graningestiftelsen och Högskolan i Kalmar.
Kontaktinformation
Alf Månsson
mobil: 070-8866243
e-post: alf.mansson@hik.se
eller
Ian Nicholls
mobil: 070-7576868
e-post: ian.nicholls@hik.se
Forskarna tillhör ett stort EU-finansierat projekt som går under namnet NEWBONE. Totalt ingår forskare från nio länder. Osteoporos eller benskörhet är idag en vanlig och kostsam sjukdom för samhället. Skelettcancer och allvarliga benbrott kräver även kostsam behandling. Vanligtvis ersätts utslitna delar med benimplantat av metall, men ett problem är att implantaten efter ett tag måste ersättas. Syftet med NEWBONE är att hitta ersättningsmaterial som tillåter att benen vävnad återskapas.
– Vi vill öka det nya materialets kompatibilitet med det mänskliga skelettet och minska antalet riskfyllda om-operationer, förklarar Mikael Skrifvars professor i Polymerteknik på Högskolan i Borås och en av forskarna i projektet.
– Vi arbetar med en variant av fiberkompositer (dvs. armerade plaster) som har egenskaper som biokompatibla med skelettets ben. Detta betyder att implantatets mekaniska egenskaper är likadana som benets egenskaper, och implantatet kommer att fungera bra ihop med skelettet, fortsätter Karri Airola, forskare från Högskolan i Borås.
Kostnadseffektivt
– Det nya benimplantatet skulle ge flera fördelar jämfört med metallimplantaten. För metalliska implantat finns det ibland en risk att man måste genomgå en ny operation, varvid implantaten byts ut. För implantat gjorda av fiberkomposit är denna risk mindre, eftersom de är fiberkompositernas egenskaper bättre motsvarar benets egenskaper.
– De nya implantatmaterialen är en ny teknologi som skall utvecklas. Kombinationen av polymerer och glasfiber ger mycket starka material, och då de ytbehandlas med bioaktivt glas kan dessa implantat växa samman med benvävnaden. Därtill skall nya tillverkningsmetoder utvecklas.
Uppskattningsvis kostar ett knä- eller höftimplantat samhället runt 90 000 kronor. Tillsammans med kostnaderna för rehabilitering innebär det en årskostnad på cirka 80 miljoner Euro för drygt en miljon invånare. Det är därför nödvändigt att utveckla nya material som håller bättre samt inte behöver bytas ut efter en tid.
Växande problem
Enligt uppgifter från NEWBONE:s forskargrupper omsätter den globala implantatmarknaden årligen 1 000 miljoner USD, en siffra som ökar 20 procent varje år.
– Personer som lider av sportskador, har varit inblandade i en trafikolycka, eller har insjuknat i bencancer eller liknande kräver ett implantat, och de utgör en potentiell kund på implantatmarknaden, menar Karri Airola som menar att forskningen är prioriterad och att det är därför EU satsar stort på området.
Det slutgiltiga forskningsresultaten förväntas presenteras år 2011, en eventuell produktion av de nya materialen kan börja efter det.
Fakta
NEWBONE
Ett EU-projekt som involverar 16 organisationer från nio EU-länder (Finland, Frankrike, Belgien, England, Grekland, Italien, Schweiz, Spanien och Sverige). Projektets totala budget ligger på cirka 6,5 miljoner euro (60 miljoner svenska kronor), och finansieras av EUs 6 ramprogram. . Projektet riktar sig emot små och medelstora företag, och över hälften av deltagarna är företag. Högskolan i Borås är endas deltagare från Sverige.
Benskörhet
Benskörhet, osteoporos, är en sjukdom som innebär att benstommen förlorar en del av sitt kalkinnehåll och sin styrka. Astronauter brukar få diagnosen benskörhet när de kommer tillbaka till jorden. Rymdens tyngdlöshet gör att de inte tränar sitt skelett och bencellerna tappar förmågan att förnya sig. Benskörhet kan också uppkomma efter att en person fått ett implantat inopererat. Vid till exempel ett implantat i form av en höftledsprotes bär protesen en del av kroppsvikten, bencellerna får mindre belastning och förnyas därför inte i samma grad.
I höftleden är bäckenbenets ledpanna den hålighet som omger lårbenets ledhuvud. Ledhuvudet hålls på plats av ledpannan. Ett spel mellan ledpanna och ledhuvud möjliggör att benen rör sig. Detta spel som tidigare åstadkoms på ett naturligt sätt kan efter ett benbrott återskapas med hjälp av ett benimplantat.
Artikeln är fri för publicering.
Kontaktinformation
Ramon Garrote Jurado, pressansvarig
E-post: ramon.garrote@hb.se
Tfn: 033 435 4676; 070 9957520
Mikael Skrifvars
Professor vid Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
Tfn: 0708 196146
Karri Airola
PhD forskare vid Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
E-post: karri.airola@hb.se
Tfn: 0334354638; 0733566026
Under konferensen på Högskolan i Borås, finns möjlighet att göra intervjuer med följande forskare:
Pekka Vallittu
Odontologie doktor, Professor i biomaterialvetenskap vid Åbo universitet, Finland
Philippe Lambert
Forsknings- och utvecklingschef vid Medacta International SA, Schweiz
