SPITS (Special Program on the Implementation of Targeted Sanctions) initierades av utrikesdepartementet och institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet i november 2001. Syftet var att fördjupa forskningen kring riktade sanktioner. En rapport från 2003 har haft stor betydelse för FN:s och EU:s sanktioner. Denna gång har arbetet gjorts tillsammans med SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), som har särskilt expertis vad gäller vapenflöden i världen och en omfattande databas över internationell vapenhandel.

Tillsammans publicerar dessa forskargrupper nu rapporten ”United Nations Arms Embargos: Their Impact on the Arms Flows and Target Behaviour”. Uppsaladelen presenteras av professor Peter Wallensteen och doktorand Daniel Strandow vid FN:s huvudkvarter i New York kl. 19 i kväll svensk tid. Rapporten finns tillgänglig från kl. 18 på SPITS hemsida http://www.samartsanctions.se

Uppsalaforskarna har undersökt den politiska effekten på dem som utsätts för sanktionerna, medan SIPRI-forskarna har studerat vad som sker med vapenflödena. Genomgående observeras att effekterna på leveranser av vapen ofta är begränsade. Det visar sig dock att de ändå kan få en aktör att ändra beteende.

Detta har särskilt studerats av Uppsala-forskarna. Doktorand Daniel Strandow visar med statistiska metoder att vapenembargon som är väl genomförda påverkar aktörers beteende. I de fall då grannländer visar förmåga eller vilja att begränsa sådana aktörers handlingsutrymme stärks effekten. Närvaro av FN:s undersökningsgrupper ökar också genomslagskraften, när syftet är att hantera konflikter eller påverka staters styre. Däremot visar sig embargon ha svårt att påverka stater med eventuella kärnvapenambitioner, eller för att minska terrorism.

– Det är egentligen ganska enkla åtgärder som krävs för att förbättra utfallet, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
i en kommentar.

– Det handlar om tätare inspektioner och om att påverka grannstaterna. Om FN-trupper finns i regionen skulle de också kunna ges i uppdrag att övervaka sanktionerna. Det är viktigt att världsamfundets åtgärder verkligen får effekt om respekten för folkrätten ska kunna upprätthållas, säger han.

På tisdag diskuteras rapporten också vid en träff som organiseras av International Peace Academy i New York. Några av de ledande sanktionsforskarna kommer då att granska rapporten. Forskningen är finansierad av Utrikesdepartementet.

Avhandlingens författare, Andreas Behnke (numera även universitetslektor vid University of Reading, Storbritannien), har studerat utvecklingen av NATO:s säkerhetspolitiska diskurs från 1989 till 1999 och menar att NATO:s institutionella överlevnad var beroende av en lyckad omdefiniering av väst som civilisationens referenspunkt. Genom att upprätthålla en kollektiv identitet kunde organisationen förhindra att försvars- och säkerhetspolitiken gick tillbaka till att vara en nationell angelägenhet. Dessutom tjänade civilisationsdiskursen syftet att legitimera NATO:s ingripanden utanför de ursprungliga verksamhetsområdena.

Andreas Behnke visar emellertid att NATO:s världssyn i slutändan vilar på en övertygelse om ett universalistiskt perspektiv som inte medger någon fragmentering av politiska och kulturella sammanhang i en allt mer globaliserad värld. Avhandlingen avslutar därför med en kritisk kommentar. Så länge NATO insisterar på att tillämpa civilisationens normer så som de definieras av väst kommer organisationen i allt mindre utsträckning klara av att hantera 2000-talets säkerhetsfrågor.

Avhandlingen namn: Re-Presenting the West. NATO’s Security Discourse after the End of the Cold War.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Andreas Behnke, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, samt Department of Politics and IR, University of Reading, telefon +44 118 378 7129, e-post a.behnke@reading.ac.uk.

Mottagaren är bara ett par kvadratmillimeter stor och har en viktig funktion för nya säkerhetssystem, bildalstrande sensorer och radiokommunikation med hög datatakt.

Den är en krets som består av antenn, lågbrusförstärkare och frekvenskonverterare på ett monolitiskt chip av materialet galliumarsenid.

– Det här ser vi som ett genombrott. Våra resultat öppnar möjligheten att tillverka system för mycket höga frekvenser inom den så kallade terahertzelektroniken, till en relativt låg kostnad. I nästa fas i projektet kommer ännu fler kretsfunktioner att kunna integreras på samma chip, säger Herbert Zirath, professor vid Avdelningen för mikrovågselektronik.

Kretsen kan komma att användas i radiometersystem, som till exempel finns i flygplatsers framtida säkerhetssystem för att avslöja dolda vapen utan kroppsvisitering.

Andra användningsområden för kretsen är i bildalstrande sensorer som kan se genom mörker, rök eller dimma. Det är en viktig säkerhetsfunktion för till exempel flygplan och bilar.

– När det gäller bildalstring är den stora finessen att vi nu har ett integrerat system på ett par kvadratmillimeter, som är betydligt billigare och mindre än idag. Till exempel i bilar och flygplan är storleken viktig. De nuvarande systemen består av flera delar som sätts ihop och kräver flera kubikdecimeters utrymme, säger Herbert Zirath.

Kretsen är i nuläget designad för att arbeta kring frekvensen 220 gigahertz, men detta är ingen övre gräns. Enligt professor Zirath innebär de goda resultaten att man i nästa fas kan sätta frekvensomfånget betydligt högre.

Tekniken är också intressant för datakommunikation över radiolänk eftersom den möjliggör en hög bandbredd, i storleksordningen 10 gigahertz. Länkar med datatakter 10 gigabit/sekund är fullt möjliga att förverkliga för framtida mikrovågslänkar.

Arbetet har utförts i ett samarbetsprojekt, ”nanoComp” med Saab Microwave Systems, Omnisys Instruments AB, FOI, Fraunhoferinstitutet IAF i Freiburg och FGAN, Tyskland.

För ytterligare information, kontakta:
Professor Herbert Zirath, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031-772 18 52
herbert.zirath@chalmers.se

Doktorand Sten Gunnarsson, Avdelningen för mikrovågselektronik, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2), Chalmers
Tel: 031- 772 18 94
sten.gunnarsson@chalmers.se

Totalt berörs cirka 20 europeiska forskare, så kallade Future Leaders of Ageing Research in Europe, FLARE. Tre av tjänsterna beviljas i Sverige. Var och en får 680.000 kronor per år för de kommande tre åren. Två av forskarna är kvinnor och en är man. Ansökningarna har bedömts av en internationellt sammansatt grupp forskare. På gruppens rekommendationer har de nationella forskningsråden därefter fattat sina beslut.

– Bidraget gör det möjligt för forskarassistenterna, även kallade postdoc, att fortsätta sin forskarbana. De ska dessutom förlägga en del av sin tvärvetenskapliga äldreforskning vid en annan europeisk institution i sex till tolv månader, säger Kenneth Abrahamsson, FAS programchef.

Två av forskarna har sin hemvist vid Karolinska institutet (ARC), Stockholm och en forskare vid Linköpings universitet (ÄVC).

En lista över samtliga projekt som fått bidrag finns på www.fas.se/nyabidrag.

För ytterligare information kontakta:
Kerstin Carsjö, forskningssekreterare
Tfn: 08-775 40 89
E-post: kerstin.carsjo@fas.se

Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
______________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240

Thérèse Eng undersöker i sin avhandling vilka språkliga strategier översättarna använder för att i skrift kunna efterlikna den ”illusion” av naturligt talspråk som en filmdialog utgörs av. Det handlar alltså om en text som är både en översättning från ett språk till en annat men också en transformation från tal till skrift. Läsaren eller åskådaren har dessutom samtidigt tillgång till ljud och bild i sin förståelse och tolkning. Undersökningsmaterialet består av franska undertexter till 6 svenska spelfilmer från 1996-2000 : Juloratoriet, Jägarna, Tic Tac, Fucking Åmål, Tsatsiki, morsan och polisen samt Trolösa.

– En möjlighet för att sätta en talspråklig prägel på undertexterna verkar vara att välja ut vissa av de drag som är kännetecknande för autentiskt talspråk men som samtidigt inte är alltför främmande i skrift berättar Thérèse Eng. Fonologiska fenomen återges dels med fonografologiska tecken (variation av gemener och versaler, tre punkter etc.), dels med elisioner som används i talad vardaglig franska.

Thérèse Eng konstaterar i sin avhandling att det är i första hand på lexikal nivå som en talspråklighet markeras i undertexterna, då översättarna gärna väljer stilistisk transferering (dvs. att översätta ett uttryck som har en viss stilnivå med ett franskt på motsvarande nivå). Ibland förstärker de stilnivån genom att välja ett ord med lägre stilvalör på målspråket än originalets i källspråket. Med grövre uttryck som svordomar och könsord gör man ofta en reduktion men även översättning till en ”mildare” form av svordom. Man ska här komma ihåg att det upplevs som ”värre” och starkare att i skrift läsa ett vulgärt uttryck jämfört med att höra det. Denna stilistiska ”förlust” kompenseras ibland delvis genom att man ger ett annat uttryck i dialogen, som på källspråket har en mer neutral stilnivå, en översättning som har en lägre stilistisk nivå (ett slanguttryck eller vardaglig stilnivå) på franska.

I ett par av filmerna (Fucking Åmål och Jägarna) har översättarna även valt att genom fördelningen av de olika stildragen i undertexterna dessutom markera och förstärka karaktärernas olika sociala status i jämförelse med den svenska dialogens språknivå.

Undersökningen visar också att de två översättarna inte skiljer sig nämnvärt i sitt bruk av dessa muntliga drag, man kan alltså inte utröna två olika ”översättarskap”. Vad man däremot kan konstatera är att skillnaderna i graden av användandet snarare beror på den svenska filmens stilistiska nivå. Sålunda visar till exempel Fucking Åmåls undertexter en tydlig differens i stilnivå i jämförelse med Juloratoriets och Trolösas.

Thérèse Eng är född 1967, uppvuxen i Växjö men bosatt i Göteborg. Hon arbetar som lärare i svenska och retorik på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg.

Avhandlingen ”Traduire l´oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains” försvaras den 30 november 2007 kl.13.15, sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är professor Eva Ahlstedt, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Thérèse Eng, telefon 031-144852, e-post: therese.eng@vxu.se.

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

– Målet om en hållbar utveckling kräver medborgarnas aktiva medverkan. Därmed har inte minst den privata konsumtionen kommit i blickpunkten, säger projektledaren Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
– Men erfarenheterna hittills har i mycket varit nedslående. Konsumtionsvanor är svåra att förändra och lokaliseringen av köpcentrum alstrar ännu mer biltrafik. Det finns många olika slags barriärer som hindrar att en hållbar utveckling får genomslag i de privata konsumtionsmönstren.

Projektet består dels av en riksrepresentativ enkätundersökning, dels av fallstudier av fyra olika konsumtionsområden. Den första fallstudien gäller leksaker och ger tillfälle att analysera hur den hållbara utvecklingens värderingar kommuniceras från föräldrar till barn och från barn till föräldrar. Den andra fallstudien, som handlar om mode, gör det möjligt att närmare förstå vilken betydelse som hållbar utveckling har för unga människors konsumtion. Den tredje fallstudien, som inriktas på mat, ger bland annat anledning att specialstudera hur olika märkningssystem påverkar konsumenternas handlande i ett hållbarhetsperspektiv. Den fjärde fallstudien baseras på en undersökning av köpcentrum i städers utkanter och ställer frågan vilka faktorer som avgör att människor väljer att förlägga sina inköp till stormarknader.

Projektet kommer att bidra med ny och väsentlig kunskap om hur den enskilde medborgaren aktivt kan bidra till en global, hållbar utveckling. Projektet, som ingår i satsningsområdet ”Hållbar utveckling: Miljö, hälsa, säkerhet och medborgarskap” vid Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper vid Karlstads universitet, pågår till år 2010.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Michele Micheletti, professor i statsvetenskap, tel 054 700 2263 eller 070-344 79 60

Resultatet visar att dagens IT främst har designats för ett specifikt ansvarsområde eller uppgift. Jonas Landgren menar att den istället borde fokusera på det sociala samspelet mellan aktörerna som är involverade i en räddningsinsats:

– Jag kommit fram till är hur man kan stödja de sociala interaktionerna under en insats med hjälp av IT. När räddningspersonal kommunicerar med varandra i tidskritiska situationer så kan IT förbättra möjligheten att snabbt förstå en eskalerande situation.

Under utryckningar och övningar har Jonas Landgren studerat informationsteknikens roll i räddningstjänstens arbete, och hur den redan befintliga tekniken fungerar. Han har arrangerat workshops med räddningstjänsten, spelat in personalens diskussioner och kommunikation. Utifrån dessa erfarenheter har han utvecklat prototyper för mobiltelefoner, handdatorer och andra bärbara terminaler. De har sedan testats av personalen ute i fält. Nu har vissa leverantörer börjat presentera liknande produkter; så kallade mobila beslutsstöd.

På väg ut till en olycksplats behöver personalen bättre information om platsen och olyckan. IT-stödet ska hjälpa personalen att förstå situationen och olycksplatsen med alla inblandade aktörer och insatsaktiviteter som pågår.
En skräddarsydd IT-lösning skulle kunna göra informationen bättre anpassad. Förbättrad teknik får inte stjäla tid eller uppmärksamhet utan måste vara så väl integrerad i arbetet att den bidrar och underlättar istället för tvärtom. Informationen måste levereras på ett mer effektivt och anpassat sätt än den hittills gjort.
Genom att informationen samtidigt skickas till alla inblandade i räddningsinsatsen, undviker man dubbelarbete, som när flera myndigheter samtidigt hämtar in samma information.

I sina gemensamma ansträngningar att vaska fram begripliga fakta, använder aktörerna informationsteknik som lämnar digitala spår. Dessa spår säger mycket om hur arbetet går till och är en fantastisk källa till kunskap när nya IT-lösningar ska skapas. Design för sociala interaktioner utifrån digitala spår kommer att skapa nya former av IT och göra räddningstjänsten bättre rustad att få tag på den information de behöver i räddningsarbetet.

För mer information, kontakta:
Jonas Landgren på jonas.landgren@viktoria.se eller 0733-13 02 46

Pressmeddelande från IT-universitetet, gemensamt med Chalmers och Göteborgs universitet. 22 november 2007.

För 20 000 år sedan var Europa täckt av is hela vägen ned till Tyskland, och klimatet i övriga Europa var sådant att flera arter var begränsade till sydliga områden, som Iberiska halvön och Italien. Dessa områden utgjorde tillflyktsorter, områden där arter kunde överleva under kallare perioder för att återkolonisera centrala och norra Europa när det blev varmare. Men brunbjörnen var inte begränsad till dessa, utan kunde röra sig fritt över stora delar av södra och Centrala Europa. I den aktuella studien har mitokondrie-DNA från björnlämningar analyserats. Vissa av fossilen var så gamla som 20 000 år. Analysen visade att det genetiska mönster hos dessa gamla brunbjörnar skiljde sig från hur det ser ut i de björnar som lever i dag.

– Tidigare har man tolkat dagens genetiska struktur som att brunbjörnen var isolerad i södra Europa som flera andra arter. Men vår studie visar att så var inte fallet, säger Love Dalén, en av svenskarna som deltagit i studien.

De nya resultaten visar i stället att brunbjörnen överlevde i centrala Europa, även under den kallaste perioden av istiden. Forskarna tror nu att det genetiska mönstret som finns i dagens brunbjörnar är ett resultat av historisk jakt och mänskliga aktiviteter i brunbjörnens naturliga miljöer. För några tusen år sedan fanns det nämligen brunbjörnar i hela Europa, i dag finns det bara några populationer kvar i Spanien, Italien, Balkan, och Skandinavien.

– Det är inte konstigt att man har tolkat resultaten annorlunda tidigare, när brunbjörnen är utdöd i huvuddelen av sitt gamla utbredningsområde och vi bara kunnat arbeta med kvarlevande spillror av de populationer som levde här en gång, säger Anders Götherström som har lett studien.

Studien är ett samarbete mellan svenskarna och forskare i Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike publiceras i tidskriften Molecular Ecology. I den svenska gruppen ingår också forskaren Cecilia Anderung.

Kontaktinformation
Mer information: Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-99278 64 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se

Rapporten Vart tog dom vägen? Uppföljning av forskare och forskning vid nedläggningen av Arbetslivsinstitutet visar att ungefär hälften av de omkring 285 forskarna vid ALI har lämnat området genom att de har bytt verksamhet, gått i pension eller är arbetslösa. Utredarna uppskattar att det ekonomiska avbräcket för arbetslivsforskningen blir 100 miljoner kronor 2007, 150 miljoner 2008 och 200 miljoner 2009. Regeringens beslut att institutet fick behålla reservationsmedel på 60 miljoner kronor underlättade omställningen, när ALI-forskare sökte sig till nya forskningsmiljöer inom universitet och högskolor.

Det är idag svårt att bedöma hur hållbara de nya forskningsmiljöerna vid universitet och högskolor i praktiken kommer att bli, eftersom den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd. ALI var en av de absolut största aktörerna inom området, med en forskning motsvarande cirka 170 årsarbeten (11 procent) fördelat på 285 forskare. Det område som drabbades hårdast av nedläggningen var arbetsmiljöforskningen, där ALI stod för en femtedel av den totala forskningen.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS.
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Mats Engwall, enhetschef, Arbetslivslivsutveckling, VINNOVA.
Tfn: 08-473 30 59
E-post: mats.engwall@VINNOVA.se

Kontaktinformation
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar
och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv,
hälsa och välfärd.
___________________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.