Sedan andra världskriget har frakturer till följd av sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blivit allt vanligare i de industrialiserade länderna. Enligt en del forskare kan förklaringen vara en ökad användning av vissa kemikalier. Men kunskapen om kemikalier och miljögifters påverkan på benvävnad är mycket begränsad.
Forskaren Rebecca Lundberg har nu kopplat förändringar i benvävnad hos de fyra djurarterna alligator, get, råtta, gråtrut till exponering av miljögifter som dioxiner, PCB, och DDT. Resultaten, som presenteras i hennes doktorsavhandling, tyder på att vissa miljögifter kan höja bentätheten medan andra kan sänka den.
– De här resultaten gäller djur som har utsatts för väldigt höga nivåer av dessa ämnen. Men miljögifterna kan potentiellt orsaka förändringar i benvävnaden även hos människor, säger Rebecca Lundberg.
Enligt Rebecca Lundberg tyder resultaten på att förändringarna i benvävnaden kan ha orsakats av miljögifterna, men det är oklart genom vilka mekanismer det sker. Det är dock känt att dessa kemikalier på olika sätt kan störa hormonbalansen i kroppen, och att en frisk benvävnad är beroende av hormoner såsom östrogen och testosteron.
De alligatorer och gråtrutar som studerades har levt vilt i starkt förorenade miljöer i Florida respektive i sjöområdet Great Lakes i Nordamerika. Effekterna på getterna och råttorna studerades experimentellt. Alligatorerna och getterna hade högre bentäthet än normalt medan råttorna och gråtrutarna hade onormalt låg benmängd. Benen undersöktes med bland annat skiktröntgen, för att mäta densitet, och genom mekaniska tester som mäter benens styrka.
Avhandling: Persistent organic pollutants and bone tissue: studies in wild and in experimental animals, Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Rebecca Lundberg
Tel: 08-524 875 21
Mobil: 073-830 31 12
E-postadress: rebecca.lundberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Avhandlingen innehåller såväl en utförlig genomgång av reglerna om tvångsinlösen i 2005 års lag som en ekonomisk analys av institutet tvångsinlösens funktion. Vidare innehåller avhandlingen en genomgång av grundlagens regler om egendomsskydd. De traditionella motiven för tvångsinlösen är att institutet ger möjlighet för majoritetsägare att organisera sitt ägande rationellt samt att det utgör ett skydd för minoritetsägare. Gustaf Sjöbergs ekonomiska analys försöker renodla de samhällsekonomiska motiven för en tvångsinlösenrätt.
Tvångsinlösen kan bli aktuellt i tre typfall:
1. Vid offentliga uppköpserbjudanden finns det en mekanism som ger drivkrafter för aktieägarna att inte acceptera budet och bli gratisåkare (free riders). Varje enskild minoritetsägare har ett intresse av att behålla sina aktier och att övriga minoritetsägare säljer sina; det optimala är att vara ensam minoritetsägare i ett välskött aktiebolag. Eftersom alla agerar på samma sätt blir det ingen affär, men genom tvångsinlösen kan entreprenören köpa upp resterande aktier.
2. En aktieägare äger mer än 90 procent av aktierna i ett bolag och anser att minoritetsägarna hindrar ett effektivt utnyttjande av bolagets resurser.
3. Som minoritetsskydd fungerar tvångsinlösen på det viset att institutet erbjuder en möjlighet för minoritetsägarna att komma ur sitt ägande. Det är dock inte nödvändigt att det verkligen förekommer något förtryck av minoriteten för att tvångsinlösen ska aktualiseras. Svagheterna hos tvångsinlösen som minoritetsskydd kommer sig av att det är ganska lätt för en majoritetsägare att undgå tvångsinlösen samt att det är svårt att värdera minoritetens aktier på ett sådant sätt att minoriteten blir tillfredsställd.
Gustaf Sjöberg anser att tvångsinlösen enbart skall tillämpas i det första fallet. Om tvångsinlösen begränsas till att vara en rätt för den som genom offentligt bud nått över 90 procent av aktierna i ett bolag är sannolikheten störst för att de samhällsekonomiska målen med institutet nås och dessutom är de konstitutionella betänkligheterna minst. I det andra fallet är sannolikheten för samhällsekonomiska vinster inte tillräckligt stor för att motivera en tvångslagstiftning.
Gustaf Sjöberg menar att tvångsinlösen inte alls bör gälla för slutna bolag. Med slutna bolag menas bolag vars aktier inte är föremål för någon omfattande omsättning och vars förhållandevis få aktieägare även är inblandade i driften. Ofta har ägarna investerat större delen av sina pengar och även sitt känslomässiga engagemang i bolaget. Av dessa skäl finns det inte förutsättningar att en statlig tvångsåtgärd kan bidra till relationen. Eftersom tvångsinlösen har påtagliga brister som minoritetsskydd bör institutet inte behållas i den minoritetsskyddande arsenalen.
Kontaktinformation
Gustaf Sjöberg nås på kristinelund@swipnet.se eller 026 – 990 91. Du kan även kontakta redaktör Staffan Westerlund, staffan.westerlund@juridicum.su.se, 073 – 784 5031 eller 08 -16 12 82.
Den vanligaste metoden att behandla vattenskalle hos barn är ett rörsystem (shunt) som leder överskottet av hjärnvätska från hjärnans hålrum till bukhålan eller i undantagsfall till hjärtat. Trots att shuntarna och den kirurgiska tekniken har förbättrats förekommer det fortfarande komplikationer. En betydelsefull förbättring är den ställbara shunten, där trycket när shunten öppnar sig kan ändras magnetiskt utifrån.
Kai Arnell har bland annat undersökt nyttan med en ställbar shunt, diagnos och behandling av shuntstopp och infektioner i samband med vattenskalle. Eftersom barn växer behöver de flesta en höjning av öppningstrycket för att undvika att det leds bort för mycket hjärnvätska. För äldre shuntar med fast motstånd innebär detta att de måste bytas genom en ny operation. Ändring av motståndet hos den ställbara shunten utfördes hos 73 procent av barnen.
– Flera av barnen slapp en ny operation. Det minskade lidandet för barnen samtidigt som det gav en samhällsekonomisk vinst, säger Kai Arnell.
Vid shuntstopp är huvudvärk och kräkningar vanliga symptom. I studien påvisades att hos äldre barn med ett långsamt utvecklat shuntstopp kan en svullnad av synnervens inträde i ögat vara det enda tecknet. Kai Arnell föreslår därför en regelbunden kontroll av ögonbottnarna för att upptäcka symptomlösa shuntstopp och förhindra synskada eller blindhet.
I studien förekom 39 shuntinfektioner. Vanliga hudbakterier påvisades vid 80 procent av infektionerna. Genom förlängda och anaeroba (utan syre) odlingar förbättrades diagnostiken av shuntinfektioner med en tredjedel. Den effektivaste behandlingen var antibiotika i ventrikelsystemet och blodet, som gav en snabb läkning utan återfall.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kai Arnell, 070-519 23 95, e-post: Kai.Arnell@surgsci.uu.se
Invasion av främmande arter har visat sig ha stora ekonomiska konsekvenser och är ett hot mot global biologisk mångfald och ekosystemens funktion i akvatiska miljöer. Enbart i USA innebär invasionen av främmande arter en kostnad på 137 miljarder dollar per år. Vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) är ett exempel på en framgångsrik invasionsart som har hög reproduktionshastighet och snabb tillväxt. Vuxna musslor har starka så kallade byssaltrådar som de kan fästa på varandra, på naturliga och andra substrat. De kan växa mycket tätt, med upp till 750 000 individer per kvadratmeter.
Vandrarmusslan har visat sig ha mycket större tätheter i Nordamerika än i Europa men det är okänt varför. De negativa ekonomiska konsekvenserna av vandrarmusslans invasion har varit större i Nordamerika än i Europa. Kraftverksindustrin och vattenverk i Nordamerika hade till exempel en kostnad för åtgärder mot denna art på 267 miljoner dollar mellan 1989 och 2004.
Musslorna kan förändra hela ekosystemets struktur och funktion genom sin enorma filtreringskapacitet och genom ett selektivt val av plankton som föda. Även om det är troligt att kräftor och mört har möjlighet att minska vandrarmusslans populationsstorlek genom direkt konsumtion är det oklart huruvida dessa predatorer påverkar vandrarmusslan eller samspelet mellan växtplankton och musslor.
Resultaten visar att kräftor och mört inte har någon dödlig effekt på vandrarmusslan, vilket innebär att musslan ”stoppar” energiöverföringen från primärproducenterna, dvs växtplankton, till organismer högre upp i näringskedjan. Detta får betydelse för näringsomsättning och planktonstruktur i ekosystemet. Rahamt Nadaffis slutsats är att en invasion av vandrarmusslor kan förändra näringskoncentrationer i sjön, dock olika beroende på vilket näringsämne som begränsar växtplanktonproduktionen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rahmat Naddafi, tel: 0176-22 90 00, 070-468 73 05, eller e-post: Rahmat.Naddafi@ebc.uu.se
När du läser en text använder du synsinnet för att se vad som står, och du är medveten om att du ser bokstäver och ord. Men nästan samtidigt tolkar också hjärnan texten, en omedveten process som gör att du förstår ordens innebörd. Johan Eriksson vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat och jämfört hur hjärnan aktiveras vid medvetna och omedvetna upplevelser.
I studien fick ett antal försökspersoner lyssna på brusiga ljud och titta på fragmenterade bilder. Efter en stund, när intrycken hade bearbetats, kunde försökspersonerna tolka och förstå vad de såg och hörde, utan att bild och ljud behövde förtydligas. Genom att mäta hjärnaktiviteten före, under och efter försökspersonerna identifierat bilderna, kunde Johan Eriksson skilja på hjärnaktiviteten vid omedvetna och medvetna upplevelser.
Det visade sig att när hjärnan tolkar en bild ändras aktiviteten, och förändringen kan kopplas till en medveten upplevelse. Efter bilden är identifierad ändras mönstret ytterligare, men den medvetna upplevelsen är fortfarande densamma. Hjärnan arbetar alltså olika för att skapa och för att hålla kvar vid en medveten upplevelse.
I hjärnan finns olika centra som används när du ser eller hör något. Johan Eriksson visar att när hjärnan skapar en medveten upplevelse beror aktivitetsmönstret på vilket sinne som används. Däremot används mer generella hjärnprocesser, bland annat i frontala delar av hjärnan, när hjärnan ska bevara upplevelser. Men dessa extra områden behövs inte alltid, utan aktiveras bara när våra sinnesintryck behöver förstärkas. Exempelvis behövs dessa hjärnområden i större utsträckning om det är dimmigt ute, än om det är soligt och klart väder.
För att mäta hjärnaktiviteten har Johan Eriksson använt funktionell hjärnavbildning (fMRI), där de områden i hjärnan som är mer aktiva och syresatta ger en starkare signal.
Fredagen den 7 december försvarar Johan Eriksson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The conscious brain: Empirical investigations of the neural correlates of perceptual awareness. Svensk titel: Den medvetna hjärnan: Empiriska undersökningar av de neurala korrelaten till medveten varseblivning. Disputationen äger rum klockan 10.15 i sal MA 121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Geraint Rees, Institute of Cognitive Neuroscience, University College London.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Eriksson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5112,
e-post: johan.eriksson@psy.umu.se
För att föda upp kalvar inom mjölkproduktionen kan man använda sig av så kallade amkor. Jenny Loberg vid SLU har undersökt olika aspekter av att med hjälp av mjölkkor föda upp kalvar under de åtta till tio veckor när de ska dricka mjölk. Man låter då en mjölkko ge di samtidigt åt flera kalvar som oftast inte är hennes egna. Antalet kalvar brukar vara mellan tre och fem, beroende på hur mycket mjölk kon producerar.
Ett flertal lantbrukare använder sig av amkor idag. För de mjölkbönder som anslutit sig till KRAV kan det vara ett bra sätt, eftersom man uppfyller de regler som säger att kalvarna ska hållas i grupp, och att de ska få suga i sig mjölken i en naturlig ställning.
Jenny Loberg fann att kor av båda raserna SRB (Svensk röd och vitbrokig boskap) och SLB (Svensk låglandsboskap) accepterade att bli diade av fyra främmande kalvar. Dessutom visade det sig att korna kunde användas som amkor både tidigt och sent i laktationen. Hon använde sig av kor som kalvat allt ifrån fyra dagar till sex månader innan de blev amkor.
Under den tid som amkorna går tillsammans med sina kalvar och fungerar som deras mamma kan det utvecklas ett band mellan dem. Det gör att det blir stressande för dem när de väl ska separeras. I flera grupper av amkor och kalvar fann Jenny Loberg att de flesta amkor binder sig speciellt vid en eller två kalvar i en grupp om fyra. Detta band påverkade dock inte om de andra kalvarna fick dia eller inte.
För att minska stressen när man separerar amkor och kalvar efter flera veckors digivning gjorde hon ett försök att dela på de två händelserna ”att dia” och ”att tas bort från kon/kalvarna”. För att kalvarna skulle sluta dia men ändå kunna vara kvar hos amkon sattes en nosplatta av plast i nosen på kalvarna. Nosplattan fungerar så att den täcker munnen när kalven ska lyfta huvudet för att dia men den hindrar inte kalven från att äta mat från foderbordet eller dricka vatten från vattenkoppen.
Kalvar med nosplatta fick stanna hos amkon i ytterligare två veckor. Därefter separerades gruppen. Dessa kalvars och amkors beteende jämfördes med kalvar och amkor där man avslutade digivningsperdioden på vanligt sätt genom att separera amkor och kalvar. De kalvar och amkor som fick vara tillsammans efter det att kalvarna slutat dia visade sig vara mindre oroliga och råma mindre än de kalvar och amkor som separerades på det vanliga sättet.
Fil.lic. Jenny Loberg, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Behaviour of Foster Cows and Calves in Dairy Production – Acceptance of Calves, Cow-Calf Interactions and Weaning”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Hernqvistaulan, Undervisningshuset, SLU, Skara
Tid: fredagen den 7 december 2007 klockan 09.00
Opponent: Prof. Daniel Weary, University of British Colombia, Kanada
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Kalvar med nosplatta kan dricka vatten och äta från foderbordet men inte dia sin amko. Foto:Carlos Hernandez
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JennyLoberg/kalvarm.nosplatta.jpg
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Loberg, 0511-67245, Jenny.Loberg@hmh.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001636/
Den kritik mot straffrätten som har framförts från kvinnopolitiskt håll har lett till att olika lagstiftningsreformer har diskuterats och i viss mån även genomförts.
– Men ett problem med debatten har varit att den bygger på ideologiska och teoretiska förutsättningar som inte har förklarats tillräckligt väl. Därför är det svårt att se om den förändrade lagstiftningen verkligen svarar mot den kritik som har framförts, säger Kerstin Berglund.
Som exempel nämner hon de förändringar som gjorts i våldtäktslagstiftningen under de senaste tjugo åren, samt införandet av grov kvinnofridskränkning som brottsrubricering.
Utgångspunkten för avhandlingen är hur man kan eller bör sammanföra modern kvinnoforskningsteori med straffrätten som rättsområde. En central frågeställning är utifrån vilka förutsättningar straffrätten beskriver människan och verkligheten.
– Det handlar till exempel om på vilket sätt innebörden av den individuella kränkningen preciseras i straffrätten, och hur synen på den här kränkningen förändras beroende på hur man beskriver kön hos människan. Om man uppfattar att könstillhörighet är en viktig faktor för människans identitet förändras förutsättningarna för att tala om integritetskränkningar jämfört med hur det ser ut i dagens straffrätt, förklarar hon.
I analysen utgår hon från några statliga utredningar och det sätt på vilket de hanterar kön. Vissa av utredningarna har inte omedelbart tagit hänsyn till könsfaktorn medan andra har utgått från den könsmässiga dimensionen vid vissa typer av brott, och Kerstin Berglund granskar båda tillvägagångssätten kritiskt. Analysen visar att den kvinnopolitiska kritiken är riktig – könsargument har betydelse vid straffrättsliga bedömningar. Däremot kan man kritisera de strategier genom vilka man har försökt reformera straffrätten i en mer kvinnovänlig riktning.
– Kvinnovåldskommissionen valde exempelvis att fokusera på våld mot kvinnor som ett maktproblem. Men detta är inte en ansats som kan bidra till att förändra straffrätten, menar hon.
Traditionellt har den straffrättsliga debatten kring principerna för kriminalisering handlat om en motsättning mellan en konservativ och en liberal syn på i vilken grad samhället har rätt att kontrollera människors sexualitet med straffrättsliga medel. Dagens debatt kan enligt Kerstin Berglund inte förstås mot denna bakgrund.
– Den handlar snarare om vilken syn på människan som bör genomsyra rättsordningen och det här är en etisk frågeställning som berör oss alla, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Berglund, mobil +47-481-222 64 fram till den 13/12, eller efter det via Maud Rosendal på juridiska institutionen, 018-471 20 54, Maud.Rosendal@jur.uu.se.
Hållbar utveckling innebär att samhället ska vara hållbart såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Sveriges kommuner använder så kallade hållbarhetsindikatorer för att kunna följa om det politiska målet med hållbar utveckling uppfylls. Till exempel mäts och jämförs energianvändning, koldioxidutsläpp och BNP. Flera kommuner har också lokala hållbarhetsindikatorer kopplade till egna hållbarhetsmål. Eva Mineur vid Umeå universitet har intervjuat drygt femtio politiker och tjänstemän i Sundsvall, Stockholm och Växjö för att undersöka hur arbetet med olika indikatorsystem fungerar.
Lokala indikatorsystem varierar mycket i innehåll, något som enligt Eva Mineur visar att hållbar utveckling mäts och tolkas väldigt olika i olika sammanhang. Hon menar att ”mjuka frågor”, som demokrati, ökad kunskap och lärande, indikeras mindre än ”hårda frågor”, som luftkvalitet, buller och utsläpp. Detta trots att kommuner ofta lyfter fram ”mjuka frågor” som nödvändiga delar i hållbar utveckling.
Ett ökat medborgardeltagande finns med i alla kommuners målsättningar för det lokala hållbarhetsarbetet. En ”stark form” av medborgardeltagande karaktäriseras av att medborgare också delegeras makt över olika frågor. Eva Mineur menar att politiker och tjänstemän ofta blandar ihop att involvera och att informera medborgare. Många politiker anser att det strider mot demokratins ideal att ge medborgare mer direkt makt och inflytande i beslutsprocesser. Dessutom tar det längre tid att fatta och genomföra ett beslut ju fler som deltar i en process.
Indikatorsystem utan involverade medborgare förankras också bäst och användas mest i kommunens organisation. De mer deltagardrivna systemen blir inte etablerade, trots att många olika aktörer, medborgare som icke-politiska organisationer, involveras i arbetet. En förklaring är att kommuner generellt ser arbetet mot en hållbar utveckling som ett tidsbegränsat projekt och en snabb lösning, istället för en process som snarare ska leda till förändringar på lång sikt.
Eftersom indikatorer definierar innehållet i begreppet hållbar utveckling och ofta utgör beslutsunderlag för politiker, kan de fungera som en ny form av styrmedel. Eva Mineur menar att indikatorer därför måste förstås som värdebärare och normgivare i politiken. Det innebär i förlängningen att makten över hållbarhetsindikatorernas innehåll också ger makten över en stor del av den politiska agendan för hur vi ska uppnå en hållbar utveckling.
Eva Mineur kommer ursprungligen från Gävle, men är numera bosatt i Stockholm där hon jobbar som konsult i hållbarhetsfrågor, särskilt uppföljningssystem och indikatorer.
Lördagen den 1 december försvarar Eva Mineur, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Towards sustainable development. Indicators as a tool of local governance. Disputationen äger rum kl. 10.15 i S 205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Dr Neil Carter, Department of Politics, University of York, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Eva Mineur,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
Tel: 070-218 5063
e-post: eva.mineur@pol.umu.se
Modellerna för hur gener och proteiner samspelar tas fram av molekylärbiologer. Syftet med datorsimuleringarna är att kunna jämföra olika hypoteser för hur processerna inuti cellen fungerar under olika förutsättningar eller vad som händer om man ändrar på någon del i maskineriet. Slumpmässiga variationer i cellen ha stor betydelse för dess funktioner, och datorsimuleringarna gör det möjligt att studera hur modellerna fungerar under den här typen av störningar.
Cellen kan innehålla olika antal kopior av ett visst protein, och för att studera störningarna använder man en statistisk beskrivning som anger hur stor sannolikheten är för olika antal kopior. Om modellen dessutom innehåller flera olika gener blir beskrivningen omfattande – man behöver inte bara veta sannolikheten för ett visst antal av varje protein, utan också sannolikheten för varje kombination av proteinantal. Även om det matematiska ramverket för att formulera detta är känt sedan länge är det i praktiken ofta svårt att lösa ekvationerna.
Paul Sjöberg har studerat den ekvation som beskriver sannolikheten för att cellen ska vara i ett visst tillstånd, den kemiska masterekvationen. Han har utarbetat en egen metod för att lösa ekvationen som han sedan har jämfört med den metod som idag oftast används för den här typen av uträkningar, den stokastiska simulationsalgoritmen.
– Det visade sig att metoderna passar för olika typer av problem, därför gäller det att utnyttja deras starka sidor, berättar Paul Sjöberg.
För att göra detta möjligt har han också utvecklat en metod för att dela upp problemet i olika delar, så att olika metoder kan användas för att lösa de olika delarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Paul Sjöberg, 018-471 27 59, 073-543 29 60, e-post: paul.sjoberg@it.uu.se
I gränslandet mellan matematik och biologi finns det många spännande problem.
Nu när vi vet gensekvenser för många arter kan dessa användas för att få fram en ”avståndstabell”, som visar precis hur nära besläktade varje par av arter är. Denna tabell skulle i sin tur kunna användas för att konstruera ett evolutionärt träd som visar hur de olika arterna uppkommit genom evolution – eller ett nätverk som visar korsningar mellan växter som gett upphov till nya arter.
Men att beräkna sådana träd eller “optimala nätverk” exakt är ett mycket svårt matematiskt problem. Alice Lesser har i sin avhandling undersökt en hypotes som formulerades av den tyske matematikern Andreas Dress 1984, som säger att varje sådant optimalt nätverk kan hittas genom att plocka bort kanter från en större nätverksstruktur som kallas “ärftligt optimal” och som lättare kan beräknas.
I sin avhandling demonstrerar Alice Lesser att problemet är mer komplext än man tidigare trott, och att det i själva verket finns exempel på optimala nätverk som inte går att finna på det sätt som Andreas Dress föreslår.
Dessa motexempel ger i sin tur upphov till en ny frågeställning: vi har nu sett att inte varje optimalt nätverk finns i det ärftligt optimala, men kan det vara så att det alltid finns någon? Lesser undersöker denna fråga vidare och visar bland annat att svaret är ja för alla avstånd på högst fem element, och för vissa andra specialfall.
Bild finns att ladda ner på: http://newsdesk.se/pressroom/uu/image/view/pm_naetverk2-4916
Bildtext: Ett optimalt nätverk som går att finna i motsvarande ärftligt optimala nätverk.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alice Lesser på tel: 018-471 66 88, mobil 073-739 70 67, e-post: Alice.Lesser@lcb.uu.se
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är inflammatoriska tarmsjukdomar med symtom som diarréer, trötthet, viktnedgång och buksmärtor. Sjukdomarna inverkar på individens livskvalitet och psykologiska välbefinnande. Så många som 60 procent av patienter med Crohns sjukdom känner oro och 33 procent nedstämdhet. De behandlas i första hand medicinskt, men även kirurgiska ingrepp förekommer. 150-250 personer per 100 000 invånare i Sverige har någon av sjukdomarna.
Kjerstin Larsson har i sin avhandling undersökt livskvalitet hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom och hur de hanterar skov i sin sjukdom. Hon har också undersökt om en gruppbaserad patientinformation, s k ”patientskola”, kan minska oro och nedstämdhet och förbättra deltagarnas livskvalitet. Data samlades in genom enkäter och intervjuer med patienter i Uppsala län.
Avhandlingen visar att patienter med ulcerös kolit upplevde bättre livskvalitet och mindre oro och nedstämdhet än patienter med Crohns sjukdom, oavsett om sjukdomen var i ett aktivt eller lugnt skede. De som deltagit i patientskola var mer nöjda vid uppföljningen efter sex månader. De värderade informationen de fått och diskussionen med föreläsarna och övriga gruppmedlemmar högt. Däremot påverkades inte oro och nedstämdhet eller livskvalitet.
För att hantera skoven försökte patienterna att kontrollera situationen och tänka positivt. Mest stressande var behovet att alltid snabbt kunna hitta en toalett, liksom vissa sociala situationer. Vissa situationer krävde helt enkelt noggranna förberedelser.
– Vårdpersonal bör vara lyhörda för patienters psykosociala välbefinnande, speciellt patienter med Crohns sjukdom och patienter med skov. Metoder för att identifiera och hjälpa patienter med oro, nedstämdhet och låg livskvalitet behöver utvecklas och anpassas till patientens specifika problem och till adekvata tidpunkter under sjukdomsförloppet, säger Kjerstin Larsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kjerstin Larsson, mobil: 070-22 88 350, e-post: Kjerstin.Larsson@pubcare.uu.se
Med en tillsats på städbilarna skulle parkerade bilar inte behöva flyttas när gatorna städas. Tillsatsen som KTH-studenterna har utvecklat rullar in under den parkerade bilen och blåser ut skräpet till städbilen genom ett antal ventiler. Roterande borstar tar skräpet närmast trottoarkanten och sensorer garanterar att bilarna inte skadas.
Eftersom en femtedel av p-platserna utmed Stockholms trottoarer försvinner vid varje städtillfälle skulle lösningen säkert uppskattas av många bilägare. Den extra tid städningen tar kompenseras av renare gator, fler p-platser och enklare vardag för bilägarna. 4-6 december visar studenterna upp sin idé och produkt på utställningen DopExpo07 på KTH. Där kan man också se trappan som omvandlas till ramp.
I dag används fasta skenor, ramper eller hissar för att få upp barnvagnar och pirror för trappor. Studenternas lösning omvandlar trappan till ramp genom att den yttre delen på varje trappsteg är löst och roterar runt ett gångjärn mitt på steget genom en enkel vevkonstruktion. De trekantiga klossar som yttre delen av varje steg då bildar lägger sig i utrymmet mellan trappstegen så att rampen bildas (bildlänkar nedan). Konstruktionen är avsedd för barnvagnar och pirror i offentliga miljöer och vid transporter i restauranger och varuintag.
Trappan som omvandlas till ramp och tillsatsen för städbilar är bara ett par av drygt hundra innovationer från produktutvecklingsprojekten på KTHs civilingenjörsprogram Design och Produktframtagning som visas upp. Ett annat exempel är en lösning för hur transporten av bagage från flygplan till bagagebanden i ankomsthallen kan ske snabbare och mer ergonomiskt.
– Den undervisningsmodell som vi använder inom programmet Design och Produktframtagning, där produktutvecklingsprojekten är en del, innebär att studenterna får testa sina kunskaper på verkliga problem under hela utbildningen. De lär sig att utveckla nya och attraktiva produkter eller hitta lösningar på besvärliga problem från människors vardag, säger Sören Andersson, programansvarig för utbildningen.
Tisdagen den 4 december kl 15.00 hålls en kort presentation i sal F2 på KTH, Lindstedtsvägen 26. Därefter invigs utställningen, som pågår t.o.m. 6 december. Utställningen är öppen för besök dagligen mellan kl. 10.00 och 16.00. Under invigningen kommer det även att finnas möjligheter att ställa frågor till utställarna.
Plats för utställningen: Lindstedtsvägen 30, KTH Campus Valhallavägen i Stockholm.
Bilder på trappan som omvandlas till ramp
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp1.jpg
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp2.jpg
http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/ramp3.jpg
Kontaktinformation
Mer information
Aref Abedi, pr-ansvarig DoPExpo, 0707-777 327, aref@designforeningen.se
Linda Olsson, pr-gruppen DoPExpo, 0706-679 312, linda@designforeningen.se
Claes Tisell, universitetslektor, 08-790 9048, ctisell@md.kth.se
Industrirobotar är idag en väsentlig del i tillverkningsindustrin, där de utför allt fler och allt mer sofistikerade uppgifter. Nu går trenden mot lättviktsrobotar som trots en vekare struktur kan hantera lika tung last. Detta ställer nya krav på de matematiska modeller som utgör grunden i robotens styrsystem.
Erik Wernholt visar i sin doktorsavhandling i reglerteknik hur dessa allt mer komplexa modeller kan tas fram genom systemidentifiering, ett verktyg där mätningar från robotens rörelser används för att bestämma okända parametrar. Hans resultat har redan kommit till praktisk nytta i den pågående utvecklingen av styrsystem vid ABB Robotics.
– Jag ger roboten en bana att följa, och när den arbetar mäter jag motorernas position och moment. Från de värdena skapar jag en matematisk modell som beskriver sambanden, säger Erik Wernholt.
Identifiering av industrirobotar är ett utmanande problem bland annat eftersom robotens beteende varierar beroende på armens position. Den metod som föreslås innebär att man först identifierar ett antal delmodeller som var och en beskriver beteendet kring en viss arbetspunkt. Från detta skapas en allmängiltig modell som är giltig för alla tänkbara positioner.
– De nu identifierade robotmodellerna ger en hitintills oöverträffad beskrivning av robotars dynamiska beteende, säger dr Torgny Brogårdh, teknisk specialist vid ABB Robotics.
ABB:s nya lättviktsrobotar väger omkring en tredjedel mindre än sina föregångare men lyfter ändå lika mycket last, drygt 200 kg. Tack vare att armen är lättare kan också dimensionerna på motorer, växlar och kraftelektronik minskas. Roboten blir på detta vis mer resurssnål och förbrukar mindre energi för samma arbete. En lättare arm minskar dessutom olycksrisken i verkstäderna.
Avhandlingen Multivariable frequency-domain identification of industrial robots läggs fram vid disputation fredag 30 november kl 10.15 i sal Visionen, B-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Kontakt:
Erik Wernholt, 013-281333, www.control.isy.liu.se/~erikw
Mobil kommunikation var länge synonymt med mobiltelefoni, men dagens kunder ställer högre krav på tillgängliga tjänster och de kräver snabbare uppkoppling med bättre kvalitet. Det blir allt vanligare att handhållna terminaler innehåller flera radiosändare och att flera olika tekniker samverkar.
Robert Brännström – som disputerar den 7 december med doktorsavhandlingen Mobility management in heterogeneous access networks – har i sin forskning visat att det går att bygga system som hanterar mobilitet mellan olika typer av nätverk utan att användaren märker av en överflyttning. En användare kan sitta på en buss eller i ett flygplan och hela tiden vara uppkopplad mot Internet för att till exempel lyssna på radio eller se på TV.
– Jag har också tagit fram en modell för att utvärdera prestanda på trådlösa nätverk. Det gör det möjligt att jämföra olika typer av trådlösa nätverk och uppskatta deras kvalitet i förhållande till varandra, säger Robert Brännström.
– Inom ramen för mitt forskningsprojekt har jag även arbetat med att utöka räckvidden på trådlösa nätverk genom att låta andra användare skicka informationen vidare – så kallade ad hoc-nätverk – vilket innebär att man kan nå ett nätverk som ligger utanför sin egen räckvidd, säger Robert Brännström.
Avhandlingen innehåller bland annat en prisbelönad artikel om hur man kan nyttja flera olika typer av nätverk samtidigt för kommunikation, där det nätverk som fungerar bäst för stunden automatiskt väljs för dataöverföringen. Det innebär att man kan prata i telefon via ett nätverk och samtidigt skicka e-post via ett annat.
Robert Brännström är född och uppvuxen i Skellefteå. Efter avslutad högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Luleå tekniska universitet började han 2001 arbeta som universitetsadjunkt och undervisade i programmering och datornätverk. 2003 påbörjade Robert Brännström sin forskarutbildning på halvtid och sedan november 2005 har han haft en doktorandtjänst vid Avdelningen för medieteknik vid LTU.
Upplysningar: Robert Brännström, tel. 0910-58 53 58, robert.brannstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det statliga litteraturstödet inrättades för att stödja mångsidighet och kvalitet i den svenska bokutgivningen och kom särskilt att gynna lyriken. Aldrig förut har det getts ut lika många diktsamlingar i Sverige som under åren 1976-1995, visar Åsa Warnqvist i sin avhandling Poesifloden. Sammanlagt gavs 3848 nya lyrikböcker ut under tjugoårsperioden, och nivån var jämn med cirka 180-200 titlar per år.
– Det stora antalet titlar kan delvis förklaras med den tekniska utvecklingen men det statliga litteraturstödet spelade med största sannolikhet också en viktig roll, säger hon.
En tydlig förändring under perioden är att antalet kvinnliga poeter ökade från cirka 27 till 38 procent, men trots detta var alltså männen fortfarande i klar majoritet år 1995. De största utgivarna av lyrik under den här tiden var de tre stora förlagen Bonniers, Norstedts och Wahlström & Widstrand, men vid sidan av dessa publicerades mer än en tredjedel av alla diktsamlingarna av egenutgivare. Oberoende av vem som gav ut böckerna var upplagorna dock små och sålde generellt dåligt.
När det gäller att få uppmärksamhet exempelvis i media har de författare som ges ut på de stora förlagen däremot många fördelar. Åsa Warnqvist har studerat dagstidningarnas bevakning av diktsamlingar på olika typer av förlag och dessutom analyserat tre författarskap närmare; egenutgivaren Yngve Aldhagen, poeten och psykoanalytikern Else-Britt Kjellqvist samt den framgångsrike och väletablerade poeten Bruno K. Öijer. Studien visar tydligt att det finns en hierarkisk ordning mellan de olika utgivarna.
– Ju större förlag desto fler recensioner, kan man i princip säga, berättar hon.
Lyrikutgivning är inte ekonomiskt lönsam för förlagen men upplevs ändå som intressant eftersom den ger dem symboliskt kapital, menar Åsa Warnqvist.
– En bra lyrikutgivning lockar till exempel nya författare till förlaget och höjer dess anseende.
Porträtt på Åsa Warnqvist finns att ladda ner på adressen http://info.uu.se/press.nsf/90FFD2C9E5868BC0C12573A1003D118D/$File/portratt_asawarnqvist.JPG
Fotograf: Stefan Warnqvist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Warnqvist, 018-471 29 52, e-post: asa.warnqvist@littvet.uu.se
Vätgas kan precis som elektricitet användas för att lagra, transportera och generera energi. Det går att producera vätgas ur många olika energikällor, idag sker det huvudsakligen från naturgas. En stor fördel är att det bara bildas vatten och ånga när vätgas förbränns.
Melakeselam Leul Zerihun beskriver i sin avhandling bakterien Frankia som har utvecklat två olika typer av enzymer, s.k. hydrogenas. Det ena typen medverkar när vätgas bildas och den andra när kvävegödsel produceras, vilket är en annan fördel med Frankia. Mängden vätgas som Frankia bildar är av samma storleksordning som den som påvisats av förskare i USA hos alger. Om det ska vara möjligt att optimera Frankia för vätgasproduktion behövs mer ingående molekylärbiologiska studier.
Frankia kallas för den vänliga bakterien eftersom den kan leva tillsammans med växter, t.ex. al, och göra om kvävet i luften till biologiskt gödsel baserat på kväve. Frankia kan även leva i marken och framställa kvävegödsel där. De frilevande och samlevande tillstånden är genetiskt mycket olika. Gemensamt för dem är dock att aktiviteten och mängden enzym i bakteriens membran ökar om nickel tillsätts.
Fredag den 7 december försvarar Melakeselam Leul Zerihun, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biodiversity of hydrogenases in Frankia. Svensk titel: Biodiversitet hos Frankia-bakteriens hydrogenas.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Kornel Kovacs University of Szeged, Ungern.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Melakeselam Leul Zerihun
Telefon: 090-786 52 89
E-post: Melakeselam.Leul@plantphys.umu.se
