Yrsel är en sorts balansstörning som ger en känsla av att personen själv eller omgivningen rör sig på ett onormalt sätt. Trots att yrsel är en vanlig anledning till läkarbesök går det i många fall inte att komma åt orsaken till problemen. Det saknas också kunskap om hur patienterna upplever sina problem vilket gör det svårare att erbjuda vård som skulle kunna lindra symtomen.

Forskaren Barbro Mendel visar nu i sin doktorsavhandling att nästan var tredje kvinna och var sjunde man i yrkesverksam ålder lider av yrsel. Störst är problemet bland äldre människor där mer än var tredje person angav att de har yrsel och balansproblem

I avhandlingen presenteras också intervjustudier som visar att yrsel försämrar livskvaliteten kraftigt. Några av de vanligaste symtomen är en känsla av att omvärlden eller personen roterar samt känslor av vimmelkantighet, svimfärdighet och ostadighet. Nästan alla patienter som ingick i studien angav att oberoende av vad de håller på med så måste detta upphöra när yrseln kommer.

– Det problem som patienterna upplever som störst är att yrseln får dem att bli sittande och att undvika att göra saker. Man känner att man blir beroende av andra människor och avstår från sociala aktiviteter, säger Barbro Mendel.

Barbro Mendel hoppas att hennes forskning kan bidra till att yrsel tas på större allvar och utreds och behandlas bättre inom vården.

– Många patienter efterfrågar mer information och bättre stöd och kontinuitet från vården. Det kan räcka med att få veta vad problemen beror på och att det inte är farligt för att det ska bli lättare att leva med yrseln, säger hon.


Avhandling: ”Yrsel ur patientens perspektiv – en klinisk och epidemiologisk studie på personer med öronrelaterad yrsel”, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.


För mer information, kontakta:

Barbro Mendel, universitetsadjunkt, med dr
Tel: 08-524 838 47 (vidarekopplas till mobil)
E-post: barbro.mendel@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– I dag råder regional brist på arbetskraft i skogsbruket. Därför kan det bli aktuellt att engagera personer som saknar formella bevis på att de är kompetenta, till exempel utländska maskinförare. Med hjälp av validering skulle de kunna få ett intyg som styrker att de är yrkeskunniga, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.

Enligt förslaget ska två kompetenser bedömas vid valideringen. Den ena är baskompetens, där föraren ska visa grundläggande kunskaper i skogsskötsel. Den andra är yrkeskompetens, då föraren får genomföra ett test i en praktisk gallring.

När det gäller yrkeskompetensen föreslår Skogforsk tills vidare endast ett system – för skotarförare.
– Ett generellt system för validering av skördarförare skulle bli dyrt och svårt att använda, eftersom det är så stora skillnader mellan maskiner och beståndsförutsättningar. Eventuellt skulle man kunna utfärda ett kompetensbevis för skördarförare efter ett visst antal timmar i maskinen, säger Isabelle Bergkvist.

Fakta

Validering av skogsmaskinförare ska kunna användas för att:
* testa om en förares kunskap och färdighet räcker för att klara branschens krav
* identifiera kunskapsluckor och föreslå en personlig utbildningsplan
* utfärda ett kompetensbevis som visar förarens kunskapsnivå.

Läs mer i Resultat nr 13, 2007, som finns att beställa på www.skogforsk.se

Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Idén om mätaren, och att använda resultaten för att åskådliggöra den kosmiska strålningen på rymdstationen, uppkom i samråd mellan bland andra Christer Fuglesang, numera affilierad professor vid KTH och Mark Pearce, professor vid avdelningen för partikel- och astropartikelfysik på KTH.

Projektet har också en koppling till Christer Fuglesangs forskning på KTH, där han med hjälp av datorsimuleringar har studerat de förväntade strålningsnivåerna inne i Columbus.

Strålningsmätaren Particle Flux Demonstrator – i vardagslag kallad Fluxen – är en relativt enkel konstruktion. Ett instrument för utbildningssyfte, inte ett forskningsinstrument, betonar Mark Pearce som byggde Fluxen tillsammans med några kollegor. Den har bekostats av Rymdstyrelsen, och har gjorts i ordning inför rymdresan i samarbete med tekniker på ESA (European Space Agency).

När en partikel passerar genom Fluxen blinkar en lampa och ett pip hörs. Enkelheten gör att variationen i strålning tydligt kan uppfattas på de videoinspelningar den franske astronauten Leopold Eyharts ska göra vid sina mätningar. Fluxen mäter flödet av laddade partiklar som på ISS huvudsakligen handlar om protoner. Den uppmätta strålningen varierar av flera orsaker – hur mätinstrumentet riktas, hur mycket avskärmande material det finns på olika ställen i Columbus-modulen, avståndet till jorden och läget i förhållande till jordens magnetfält.

– Det här är ett sätt att ge eleverna en konkret bild av strålning och magnetfält – något som vanligtvis är ganska abstrakt för dem. Här får de värden från rymden som de kan jämföra med mätresultat för kosmisk strålning uppmätta på jorden, säger Mark Pearce.

KTH kommer under nästa år att demonstrera en kopia av den uppsända Fluxen på Vetenskapens Hus, där skolklasser kan jämföra sina egna strålningsvärden på jorden med strålningsvärdena från rymdstationen. I ett projekt tillsammans med Rymdstyrelsen kommer Fluxen-kopian sedan att resa vidare ut på skolor i Sverige under hösten 2008.

– Möjligheten att jämföra mätvärden för strålningsnivåer och strålningsegenskaper från rymden med mätvärden vid jordens yta är en bra ingång till en diskussion om orsaken till skillnader och likheter i strålning på olika platser. Vi hoppas på ett stort intresse och att även Science Centers och fler skolor i Norden i förlängningen kommer att kunna använda filmen om Fluxen i sin undervisning om kosmisk strålning, säger Mark Pearce.

Pressbild på Fluxen: http://www.kth.se/dokument/aktuellt/press/fluxen.jpg

Kontaktinformation
Kontakt
Mark Pearce, KTH, 08-5537 8183, pearce@particle.kth.se

WFS1 finns i kromosom 4 och kodar för proteinet wolframin. Det är tidigare känt att mutationer i den här genen orsakar en sällsynt neurologisk sjukdom, DIDAMOAD (Wolframsyndromet). I augusti i år publicerade en grupp forskare från USA och Storbritannien i Nature Genetics upptäckten att fyra vanliga varianter av WFS1 skyddar mot typ 2-diabetes och att fel i den mekanismen kan orsaka sjukdomen.

Den nya studien – med en av upptäckarna som medförfattare – bekräftar fynden på grundval av data från 14 139 diabetespatienter och 16 109 kontrollpersoner från Västerbotten och Skåne i Sverige samt från Finland, Storbritannien, Frankrike och USA. Därmed blir WFS1 den elfte genen med koppling till typ 2-diabetes som hittills är upptäckt och bekräftad.

I en kompletterande uppsats i samma tidskrift diskuterar Paul Franks tillsammans med kolleger från universiteten i Cambridge, UK, och Harvard, USA, om och hur dessa genvarianter påverkar det sätt på vilket patienter svarar på läkemedelsbehandling mot högt blodsocker eller intensiva försök till livsstilsförändringar. I den studien, som leds av Harvardforskaren Jose Florez, har Franks och medarbetare i Umeå kunnat visa att genvarianterna påverkar det sätt på vilket kroppen producerar insulin, vilket är en sannolik förklaring till deras inflytande i detta sammanhang.

I förlängningen av denna forskningslinje ligger möjliga läkemedel mot typ 2-diabetes. De Umeåforskare som deltagit i studien är Paul W. Franks, medicin; Olov Rolandsson, allmänmedicin; Tommy Olsson, medicin, och Göran Hallmans, näringslära – samtliga vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

För mer upplysningar, kontakta ass. professor Paul W. Franks (engelskspråkig), tel. 090-785 33 54, mobil 070-30 45755,
e-post paul.franks@medicin.umu.se

Referenser:
Franks PW, Rolandsson O, Debenham SL, Fawcett KA, Payne F, Dina C, Froguel P, Mohlke KL, Willer C, Olsson T, Wareham NJ, Hallmans G, Barroso I, Sandhu MS. Replication of the association between variants in WFS1 and risk of type 2 diabetes in European populations. Diabetologia. 2007 Nov; [Epub ahead of print]
Florez JC, Jablonski KA, McAteer J, Sandhu MS, Wareham NJ, Barroso I, Franks PW, Altshuler D, Knowler WC: for the Diabetes Prevention Program Research Group. Testing of diabetes-associated WFS1 polymorphisms in the Diabetes Prevention Program. Diabetologia. 2007 Dec; [Epub ahead of print]

Anna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för barns berättande. Valet av avhandlingsämne har styrts av att hon under många år arbetat med barns berättande, både som pedagog och som biträdande forskare.

– Datorns intåg i pedagogiska verksamheter har inte varit okomplicerat. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, säger Anna Klerfelt.
Men hennes studier visar hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för deras berättande. Pedagogerna använder olika strategier för att ge barnen möjligheter att använda sina erfarenheter från media i den pedagogiska praktiken.

Platsen vid datorn visar sig också vara en plats för intensiv interaktion. Pedagogerna använder ord, men även olika former av gester när de samtalar med barnen vid datorn. Resultatet blir ett komplext samtal som erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. Barnen lär också av varandra både när det gäller att hitta på berättelser, rita och lägga till ljud, bildspel och animationer.

I barnens datorproducerade berättelser förenas lek, spel, drama och berättande, skapat genom datorns möjlighet till en produkt som går att manipulera; att leka med. I sina berättelser berättar barnen om sina liv. De skämtar, använder dubbeltydigheter och metaforer. Berättelserna fungerar som länkar mellan mediakultur och pedagogisk praktik.

Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina mediaerfarenheter med.
– Barn kan lätt bli översköljda av motstridiga budskap från media. Då är det viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina funderingar, utan att barnen har någon att tala med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i mediavärlden, säger Anna Klerfelt.

Kontaktinformation
Disputation: Fredagen den 21 december 2007, kl. 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Kontakt: Anna.Klerfelt@ped.gu.se, 031/786 22 08

Time of Flight Secondary Ion Mass Spectrometry, TOF-SIMS, användes ursprungligen för undersökning av materialytor. Tekniken har utvecklats så att även känsliga organiska substanser kan lokaliseras i biologiska material. Med TOF-SIMS är det möjligt att avbilda distributionen av olika joner och molekyler två- och till och med tredimensionellt.

För att metoden ska ge optimala resultat är provhanteringen inför analysen viktigt. I avhandlingsarbetet studerades fördelningen av biologiska lipidföreningar och joner i nervsystem, njure och tarm efter vävnadspreparation med snabbfrysnings- och frystorkningstekniker. Därmed undveks kemikalier som kunde störa analysen. På så sätt fick forskarna ny kunskap om cell- och vävnadsfördelning av lipiderna kolesterol, fosfokolin och galaktosylceramid. Preparation med ultrasnabb högtrycksfrysning och frakturering av vävnaden medgav också separat lokalisering av de lättrörliga jonerna natrium och kalium.

Dessa nya rön kring distributionen av molekyler och joner i hög upplösning, och i ett vävnadstillstånd jämförbart med det levande, kan inte erhållas med andra avbildningstekniker som ljus- och elektronmikroskopi.

TOF-SIMS-metoden har potential att bidra med betydelsefull information för förståelsen av funktioner i celler med tillämpningar inom den biomedicinska forskningen kring normala och sjukdomsrelaterade processer.

Avhandlingen är skriven av:
Diplom Biolog (MSc) Katrin Richter

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Institutionen för biomedicin
Avhandlingens titel: Application of imaging TOF-SIMS in cell and tissue research
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Rickters handledare professor Håkan Nygren, telefon: 031-786 3385, e-post: hakan.nygren@anatcell.gu.se

Proteiner är oumbärliga för allt liv på vår planet. När nya proteiner bildas spelar tRNA en avgörande roll eftersom de avkodar information från budbärarmolekylen, mRNA, till proteiner. Baserat på analyser av tRNA har det föreslagits att vissa förändringar (modifieringar) i tRNA:s beståndsdelar, de s.k. nukleotiderna, krävs för att översättningen ska bli effektiv och pålitlig. Bland de olika tRNA uppvisar två nukleotider störst antal modifieringar, dessa befinner sig i position 34 och 37 i tRNA.

Bo Huang och hans kollegor har identifierat en serie av proteiner, det s.k. elongatorkomplexet, som krävs för en specifik modifiering av nukleotiden i position 34 i tRNA. Forskarnas data tyder på att denna modifiering förbättrar effektiviteten av tRNA att översätta information från mRNA och därmed producera protein, medan avsaknad av modifiering leder till att jästceller, som använts som modell, växer sämre.
En cell med ett icke funktionellt elongatorkomplex uppvisar även defekter i två andra processer i cellen. Forskarnas resultat visar att dessa defekter indirekt orsakas av att översättningen av information från mRNA till protein fungerar ineffektivt, vilket i sin tur beror på avsaknad av den specifika modifieringen i position 34 i tRNA. Det har redan visats att mutationer i en av generna i människans elongatorkomplex kan leda till den mycket ovanlig gensjukdomen familjär dysautonomi (FD). Forskarnas data ger ytterligare ledtrådar för att förklara mekanismerna bakom denna sjukdom.

Bo Huang och hans kollegor har också upptäckt att alla mutanter som saknar modifieringen i position 34 i tRNA är resistenta mot ett gift som utsöndras av mejerijäst. Det är nämligen så att giftet klyver tRNA och modifieringen i position 34 är nödvändig för en effektiv klyvning av tRNA, vilket dödar jäst cellen. Saknas modifieringen i position 34 går det med andra ord inte att klyva tRNA. Denna upptäckt visar på möjligheten att utnyttja giftet som ett redskap för RNA-forskning och möjligen för medicinska ändamål.

Onsdagen den 12 december 2007 försvarar Bo Huang, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Formation and function of wobble uridine modifications in transfer RNA of Saccharomyces cerevisiae.
Disputationen äger rum klockan 10.00, i Major Groove, Byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska och fakultetsopponent är docent Monica Rydén-Aulin, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Bo Huang, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 67
E-post: bo.huang@molbiol.umu.se

Huvudfrågan i avhandlingsarbetet har varit om bly kan orsaka cancer, speciellt lungcancer, hos de exponerade Rönnskärsarbetarna. Många arbetare har inte bara arbetat på blyavdelningar utan också på en rad andra avdelningar under sin anställningstid vid verket, vilket försvårat studien.

Avhandlingen visar att den sammanlagda arsenikexponeringen och rökning är två riskfaktorer för lungcancerutveckling hos primära smältverksarbetare. Blyexponering är dock inte någon statistiskt signifikant riskfaktor. Resultaten utesluter inte att bly kan spela en mindre roll för lungcancerutvecklingen, i så fall troligen genom samverkanseffekter med andra cancerframkallande exponeringar som exempelvis arsenik och rökning.

De studerade och dokumenterade hälsoeffekterna vid smältverket är orsakade av en arbetsmiljö som väsentligt skiljer sig från dagens situation. Modern teknik har på många sätt förbättrat de olika produktionsprocesserna vid metallframställning och därigenom i hög grad reducerat de skadliga exponeringar som arbetarna vid Rönnskärsverken tidigare utsattes för. Därför är cancerrisken idag väsentligt lägre, sannolikt mindre än en tiondel av risken på 1970-talet.

Rönnskärsverken är Sveriges enda primära smältverk för framställning av basmetaller såsom koppar, bly, guld, silver och zink. Smältverket, som började sin verksamhet 1930, byggdes för att bearbeta den malm som bröts i Bolidenområdet.

Tidigt uppmärksammades olika hälsorisker i denna komplexa arbetsmiljö. Den första rapporten om detta kom redan 1937. På 1950-talet kallade man till och med ett sjukdomstillstånd med irritationsbesvär i luftvägsslemhinnorna för Rönnskärssjukan. Därefter har ett stort antal publikationer och flera avhandlingar belyst de konstaterade hälsoeffekterna.

Tisdag den 11 december försvarar Nils-Göran Lundström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Mortality and Morbidity in Lead Smelter Workers with Concomitant Exposure to Arsenic. Disputationen äger rum kl 09 00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Peter Westerholm, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Göran Lundström vid Inst för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin på telefon 090-785 17 01 eller e-post Nils-Goran.Lundstrom@envmed.umu.se.

Trots noggrann insulinbehandling utvecklar fortfarande över en tredjedel av alla diabetiker njurskador, som i sin tur leder till hjärt-kärlproblem. Det här är den vanligaste orsaken till för tidig död bland patienterna. Lina Nordquists har i sin avhandling främst studerat hur man kan skydda njurarna med hjälp av substansen C-peptid, som bildas i bukspottkörteln hos friska personer men som saknas hos diabetiker med insulinbrist.

Ett tidigt tecken på njurskador hos en diabetiker är att njurarna börjar filtrera blodet snabbare. Det är sedan tidigare känt att C-peptid minskar filtrationen, men trots det får patienterna idag ingen C-peptid utan bara insulin. Med hjälp av studier på råttor visar Lina Nordquist att det räcker med bara en del av C-peptiden, som kallas EVARQ, för att minska filtrationen i njurarna. Hon presenterar också en tänkbar mekanism för hur detta kan gå till.

– C-peptid drar ihop de blodkärl som leder till varje filtrationsställe, så att mindre vätska når fram och filtreras. Samtidigt vidgar C-peptid de kärl som leder bort vätskan från filtrationsställena, vilket också minskar filtrationen, förklarar hon.

Lina Nordquist beskriver dessutom i avhandlingen hur C-peptid sänker njurarnas återupptag av salt, vilket också kan minska överfiltrationen, samt hur behandlingen normaliserar njurcellernas överanvändning av syrgas. Alla dessa effekter tros ha en skyddande verkan på diabetiska njurar.

För att undvika njursjukdom är det också viktigt att som diabetiker har ett stabilt blodsocker, dvs att man får sina insulindoser när man ska. Lina Nordquist har varit med om att testa en ny sorts ”nålplåster” som skulle kunna användas i stället för sprutor för att injicera insulinet. Plåstret fästs på huden och innehåller mycket tunna, smärtfria mikronålar som insulinet injiceras genom. Testerna visar att insulin från mikronålarna är lika effektivt som vanliga insulininjektioner med spruta.

– Nålplåstren är mindre obehagliga att använda än sprutor, vilket antagligen skulle göra att patienterna blev bättre på att ta sitt insulin enligt föreskrifterna. På så sätt kunde plåstren bidra till att stabilisera blodsockret och minska risken för komplikationer, säger Lina Nordquist.

– Om man började använda sådana plåster och dessutom gav patienterna C-peptid redan vid insjuknandet skulle följdsjukdomar vid diabetes kanske kunna stoppas, tror hon.

Bilder finns att ladda ner på adressen http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/ny-behandling-kan-skydda-njurarna-vid-diabetes-183590

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lina Nordquist, 018-471 44 07, 070-994 67 70, e-post: Lina.Nordquist@mcb.uu.se

Exponering för solens ultravioletta strålning (UV-strålning) och den individuella ljuskänsligheten i huden är två viktiga faktorer för uppkomsten av hudcancer. Personer som lätt blir rödbrända behöver vara extra noga med att skydda sig mot solen.

Nu visar Magnus Falk, distriktsläkare och nybliven medicine doktor vid Linköpings universitet, att ljustestning kan få personer i riskzonen att ändra sin attityd till solning och inse betydelsen av att skydda sig mot solen.

Ett ljustest innebär att man utsätter ett litet område på ryggen eller armens insida för en serie UV-doser av ökande styrka. Antalet rodnader som uppstår visar hur känslig man är – ju fler rodnade fält, desto större ljuskänslighet. Metoden är så enkel att den kan avläsas av individen själv, vilket gör att den kan utföras i stor skala till låg kostnad.

För att undersöka möjligheterna till förebyggande åtgärder mot hudcancer genomförde Magnus Falk en studie bland 308 personer som besökte en vårdcentral i Linköping. Alla fick till att börja med fylla i ett frågeformulär om hur mycket de solade, hur de skyddade sig och vad de hade för attityder till solande. En tredjedel av dem fick endast ett skriftligt omdöme tillbaka. En tredjedel fick även tala med en läkare. Den sista tredjedelen av försökspersonerna fick dessutom genomgå ett ljustest som de själva läste av, plus en skriftlig utvärdering av resultatet.

På hela försöksgruppen visade det sig att den muntliga konsultationen fick ett bättre genomslag än den skriftliga. Bäst resultat uppnåddes bland dem som gjorde ett ljustest och fick veta att de hade en hög UV-känslighet. Slutsatsen är att ljustestet kan vara ett användbart verktyg för att förebygga hudcancer speciellt i denna grupp med förhöjd risk för sjukdomen.


Avhandlingen heter Towards a broader use of phototesting – in research, clinical practice and skin cancer prevention. Den lades fram vid disputation 30 november.

Kontaktinformation
Kontakt:
Magnus Falk 013-225337, 0708-106176, magnus.falk@lio.se

Inom s.k. ekologisk moderniseringsteori beskrivs denna idé som att det ekologiskt rationella gradvis kommer att bli lika viktigt i samhället som det ekonomiskt rationella. Ekologiska överväganden och hänsynstaganden blir lika betydelsefulla som de ekonomiska är vid politiska beslut. Sammantaget skulle en sådan strategi betyda att man eftersträvar livsstilsförändringar samtidigt som man inför ny teknologi som till synes gör livsstilsförändringar mindre viktiga.

En sådan motsägelsefull miljöplanering blir resultatet av att man från politiskt håll försöker agera utifrån två helt motsatta uppfattningar om vad som bör göras för att lösa samtida miljöproblem, menar Thomas Öst: Att vi måste förändra vår livsstil mot större ansvarstagande för miljön och att vi måste införa ny teknologi som skall ta ansvar för miljön.

– Grön teknologi syftar till att underlätta för personer att leva miljövänligt och det talas ofta om att det skall vara lätt att göra rätt. Men om livsstilsförändringar är nödvändiga för att lösa miljöproblemen uppstår ett dilemma: Man måste både försöka få folk att ta större ansvar och låta tekniken ta över ansvaret. Det verkar inte rationellt, säger han.

I sin avhandling belyser han detta dilemma och ger en teoretisk förklaring till varför det uppstår. Thomas Öst gör gällande att det råder ett slags nollsummespel mellan ekonomisk tillväxt och ansvar för miljön. Det går att eftersträva båda sakerna, men inte på en och samma gång. På samma sätt är förhållandet mellan livsstilsförändringar och ”grön” teknik ett nollsummespel, liksom även förhållandet mellan energieffektiviseringar och minskande energianvändning.

Han beskriver dessa nollsummespel med hjälp av ett antal konkreta exempel – bland annat energihushållningsåtgärder i den nyanlagda stadsdelen Västra Hamnen i Malmö – och kommer fram till att det krävs att olika verksamheter i samhället särskiljs, så att vissa präglas av ekologisk rationalitet medan andra är i första hand ekonomiskt rationella.

Det är just samtidigheten i den nämnda ”bådeoch-strategin” inom dagens miljöpolitik som kritiseras. Han menar att det rimligen inte går att förmå människor att bli mer ansvarstagande genom att hjälpa dem att ta mindre ansvar.

– Däremot bör det gå att propagera för livsstilsförändringar på vissa områden i samhället, t.ex. val av färdmedel, medan man på andra områden, t.ex. energihushållning, i stället satsar på ”grön” underlättande teknik, säger Thomas Öst.

Han vill med sin avhandling visa hur den ekologiska moderniseringen av samhället skulle kunna bedrivas på ett mer rationellt vis.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Öst, tel: 08-38 15 88 och 073-846 77 07, e-post: Thomas.Ost@ibf.uu.se

Bioclipse är ett IT-verktyg som gör det möjligt för användare att på ett enkelt sätt använda datorn som hjälpmedel vid forskning och utbildning i biologi, kemi, och bioteknik. Projektet har nått stora internationella framgångar och leds av Ola Spjuth, doktorand i Jarl Wikbergs forskargrupp vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.

Vid den internationella tävlingen “Trophees du Libre” som gick av stapeln 29 november i Soissons, Frankrike, tilldelades Bioclipse juryns specialpris. Georg Greve, president för organisationen Free Software Foundation Europe (FSFE) var ordförande för juryn och gav följande motivering: “Att integrera olika biovetenskapliga forskningsområden och göra verktygen tillgängliga som Free Software gör Bioclipse till ett väldigt innovativt projekt. Det är vår förmodan att Bioclipse kommer att ha stor inverkan på framtidens biovetenskapliga forskning och utbildning”.

– Det är väldigt kul att vi får internationellt erkännande för vår forskning och utveckling, säger Ola Spjuth. Att uppmärksammas på detta sätt ger oss bevis för att folk använder och uppskattar det vi gör, och tror på projektets framtid.

Professor Jarl Wikberg påpekar att det blir allt viktigare att hantera och analysera stora mängder data i dagens medicinska forskning.

– Bioclipse förenklar inte bara detta arbete utan har även visat sig vara ett ypperligt sätt att knyta ihop olika forskargrupper. Detta är centrala frågor för alla forskargrupper som vill fortsätta att vara konkurrenskraftiga, säger Jarl Wikberg.

Projektet har redan initierat flera nya samarbeten med andra forskargrupper, både inom Uppsala universitet och internationellt.

Bildtext: Ola Spjuth, projektledare för Bioclipse, och Georg Greve, president för Free Software Foundation Europe (FSFE).

Projektets hemsida: http://www.bioclipse.net
Tävlingens hemsida: http://www.tropheesdulibre.org/?lang=en

Kontaktinformation
Kontaktperson: Ola Spjuth, tel: 070-4250628, e-post: ola.spjuth@farmbio.uu.se

Richard Frobell har studerat korsbandsskador med magnetkamera (MR), en teknik som inte brukar användas i dessa sammanhang. Kamerabilderna visar att själva korsbandsskadan i knäleden bara är en del av problemet. Merparten av patienterna hade förutom meniskskador också frakturer och benmärgslesioner, dvs skador i det porösa benet och blödningar i benmärgen.
– Detta har man inte vetat om tidigare. Man har ställt in sig på att det mest handlade om en skada på korsbandet som kunde rekonstrueras med hjälp av en muskelsena, och så skulle patienten bli bra, säger Richard Frobell.
Men operationen kan i själva verket göra knäet sämre. MR-studien visar att opererade knän oftare än icke-opererade knän hade kvarstående svullna leder, benmärgsskador och broskförändringar ett år efter den ursprungliga skadan.
– Vissa idrottare återgår till fotbollen trots att de har besvär av sådana skäl. Tidig återgång anses ofta som ett bra resultat efter en operation. Men risken för att dessa personer får artros i framtiden kan samtidigt ha ökat, förklarar Richard Frobell.
Kopplingen mellan knäskador och artros har artrosforskarna länge känt till. Att skadade idrottsmän ändå så fort återgår till idrotten beror enligt hans åsikt på att artrosforskningen har svårt att få gehör hos idrottsmedicinen: det handlar delvis om olika medicinska världar.
Richard Frobell anser också att knän med främre korsbandsskador i första hand inte ska opereras i ett tidigt skede.
– Om det inte finns mycket klara bevis för att en operation är nödvändig, så bör man vänta och se vad en strukturerad rehabilitering ger för resultat. Så gör vi oftast här i Skåne, med bra resultat. På andra håll verkar man däremot ha en vetenskapligt ogrundad övertro på operationer, säger han.
Avhandlingen visar också att så mycket som varannan främre korsbandsskada blir oupptäckt. MR-teknik, med vars hjälp de o-diagnosticerade skadorna kan upptäckas, används oftast inte på ortopedklinikernas akutmottagningar, och vanlig röntgen syns skadorna inte på.
– Om man inte ställer rätt frågor, märker att knät är svullet och gör en punktion som visar en blodutgjutelse i leden, så blir besvären alltför ofta avfärdade som en enkel stukning, säger Richard Frobell. Han tycker att varje patient med en tänkbar korsbandsskada bör få en återbesökstid hos en erfaren undersökare, så att inte skadorna missas och blir förvärrade.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Treatment and outcome of anterior cruciate ligament injury: Truth or Consequences, och läggs fram den 14.12. Richard Frobell nås på 042-406 32 25 eller 0708-507 882, richard.frobell@med.lu.se.

Diskriminering och hierarkier skapas inte bara som ett resultat av våra fördomar, utan påverkas också av andra faktorer. Alexandra Snellman har studerat hur de sociala hierarkier vi själva befinner oss i samt vår tilltro till makthierarkier, så kallad social dominansorientering, påverkar vår syn på andra människor. Hennes studie visar att socialt dominanta personer, dvs sådana som har stark tilltro till makthierarkier i allmänhet, också tenderar att skapa hierarkier och utöva etnisk diskriminering i högre grad än andra.

Förekomsten av och bakgrunden till etniska hierarkier är något som tidigare endast har undersökts i Nederländerna och det forna Sovjetunionen. Alexandra Snellmans resultat visar att det även i Sverige förekommer en etnisk hierarki, där man har minst socialt avstånd till de översta grupperna och störst avstånd till de grupper som hamnar längst nere i hierarkin.

– Patriarkal kultur, religiös hängivenhet och hur länge invandrargruppen har funnits representerad i Sverige är några av de faktorer som sannolikt påverkar var man hamnar i den lokala hierarkin, berättar hon.

Tendensen att skapa sådana hierarkier påverkas dels av om man är socialt dominant, dels av etnisk fördomsfullhet.

Med hjälp av experimentsituationer har Alexandra Snellman också undersökt testpersoners beteende när de ombads hjälpa respektive straffa olika människor. Människorna de skulle straffa kunde vara antingen etniska svenskar eller invandrare från Mellanöstern Också här visade det sig att de testpersoner som var socialt dominanta gav invandrarna hårdare straff.

Avhandlingen visar att social dominans har en koppling till hur mycket man identifierar sig med ett manligt socialt beteende. Detta gällde både männen och kvinnorna som deltog i undersökningen, ju högre manlig identifikation desto högre social dominans.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alexandra Snellman, 018-471 63 37, 070- 672 16 58, e-post: Alexandra.Snellman@psyk.uu.se

Genom att undersöka ca 17 000 exempel från CREA (Akademiens databas om modern spanska) har Alicia Milland försökt att sammanfatta hur dessa uttryck används i talat och skrivet språk i Spanien och i Latinamerika.
Hennes studie har visat att de används som en sammanfogande länk
(konnektorer) mellan språkkedjans olika element.

I det talade språket används de framför allt för att reglera turtagningen i ett samtal, t ex när man vill avbryta en annan talare, påbörja ett nytt ämne (särskilt om ämnet är kontroversiellt) eller för att återgå till en tidigare fas i samtalet. De används även när talare växlar mellan direkt och indirekt tal och tvärtom.

I skrivna texter har de nämnda uttrycken en annan funktion, t ex att organisera och strukturera olika ämnen. De kan även förändra en texts stilform eller vara en signal för att man ändrar berättarröst eller sekvenstyp (när man växlar från ett beskrivande eller berättande moment till ett argumenterande eller kommenterande moment).

Undersökningen har även visat att användningen av uttrycken skiljer sig åt i Spanien och Latinamerika. Medan en todo caso och de todos modos förekommer nästan lika mycket i båda områdena, så återfinnes en cualquier caso knappt i de latinoamerikanska korpusarna. Dessutom har de todas formas högre frekvens i Spanien och de todas maneras i Latinamerika.

Avhandlingens titel: En todo caso, en cualqier caso, des todos modos, de todas maneras, de todas formas. Un estudio de las características y funciones de estas locuciones en el español contemporáneo

Disputationen äger rum den 8 december, kl. 10.15 i Stora hörsalen, Renströmsgatan 6, Humanisten

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Alicia Milland, e-post: alicia.milland@his.se

Trådlösa sensornätverk kan på sikt bli ett billigt, hållbart, pålitligt och säkert sätt att övervaka miljö och säkerhet. Mycket små, energieffektiva och med mycket inbyggd intelligens – det är nyckeln till de nya mät- och övervakningssystem som ska utvecklas i WISENET. De ska kunna placeras på oåtkomliga ställen, spridas över stora ytor, kunna mäta små enheter och skicka information trådlöst till Internet.

– Satsningen är tämligen unik i Sverige. Målet är att bli ett av världens främsta tvärvetenskapliga centra för trådlösa nätverk, säger föreståndaren professor Per Gunningberg.

Huvudsyftet är att utveckla prototyper för vidare kommersialisering, men man kommer också att erbjuda utbildning för doktorander och studenter. Alla avtal är nu skrivna, bland företagen finns exempelvis SenseAir och Hectronic. Även Banverket och Försvarets forskningsanstalt, FOI, är med.

– Företagen lever i en värld där problem behöver lösas. Det kan handla om att styra en process, övervaka en spårpark eller spåra ett miljöutsläpp. Detta är ett internationellt hett område och samtidigt en unik småföretagssatsning, säger Roland Grönroos, forskningssamordnare på institutionen för informationsteknologi.

Avtalet innebär nämligen att ett forskarägt holdingbolag, WISENET Holding AB, får rättigheterna till forskningsresultaten där forskarna hjälps åt att kommersialisera resultaten. En avtalsform som är tämligen unik i sitt slag.

Vid invigningen medverkar den världsledande forskaren Adam Wolisz, som är verksam vid Tekniska universitetet i Berlin och vid UC Berkeley. Dessutom finns företagen och samtliga forskningsledare på plats för eventuella intervjuer.

Kontaktinformation
För mer information och bokning av intervjuer kontakta Per Gunningberg, tel: 018-471 31 71, 070-557 63 84, e-post: Per.Gunningberg@it.uu.se, eller Roland Grönroos, tel: 018-471 68 47, e-post: Roland.Gronroos@it.uu.se