Ur innehållet:

• Sanning och lögn om megaprojekt
Bent Flyvbjerg, professor i planering vid Aalborgs universitet bl.a.

• Debatt: Satsa på ungdomarna i det åldrande Sverige
Thomas Lindh, Institutet för Framtidsstudier

• Alla bjuds inte in till demokratin

Per Strömblad, Institutet för Framtidsstudier

• Dags för mer samarbete – Framtidsfokus om framtidsstudier
Leif Åberg, redaktör

• Vem ska finansiera välfärden?
Peter Johansson, Institutet för Framtidsstudier


• I framtiden blir kvinnorna de välutbildade
Arne Jernelöv, miljöforskare

___________________________________________________
Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på.
Framtider finns även som PDF-fil på hemsidan
www.framtidsstudier.se

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Schizofreni är en svår psykiatrisk sjukdom som bland annat kan ge hallucinationer och vanföreställningar . Problem med social förmåga, initiativlöshet, utslätat känsloliv och svårighet att uppleva njutning är också vanligt.
– Den behandling som finns för patienter med schizofreni lindrar nästan inte alls den sociala funktionsnedsättningen. Om patienterna ska kunna leva ett fullgott liv måste vi hitta nya läkemedel, säger farmakologen Johan Rung som studerat de två läkemedelskandidaterna OSU6162 och ACR16.

I studierna fick råttor en typ av drog som är känd för att försätta människor i ett schizofrenliknande tillstånd och som minskade råttornas sociala beteende. När råttorna fick de två läkemedelskandidaterna fick de tillbaka sitt normala sociala beteende.
– Det tyder på att de två läkemedlen kan lindra schizofrenas bristande förmåga till socialt umgänge och dessutom ha positiva effekter på en rad andra symtom som anses orsakas av samma bakomliggande mekanismer, säger Johan Rung.

Till skillnad från andra läkemedel som endast minskar dopaminsignaleringen i hjärnan tycks de två nya substanserna både kunna minska och förstärka signaleringen beroende på omständigheterna.
– Det är en egenskap som kan vara särskilt gynnsam vid behandling mot schizofreni. Olika grupper av symtom kan kopplas antingen till förhöjd eller till underaktiv signalering med dopamin i olika delar av hjärnan, säger Johan Rung.

Det återstår ytterligare några års forskning innan läkare kan skriva ut de nya substanserna som läkemedel till sina patienter. ACR16 har nyligen börjat testas på patienter av ett internationellt läkemedelsföretag. Även OSU6162 har testats på ett litet antal schizofrena patienter med lovande resultat.

FAKTA SCHIZOFRENI
Schizofreni är en psykiatrisk sjukdom som drabbar en procent av alla människor. Det finns inget botemedel, men de psykotiska symtomen kan behandlas med psykofarmaka. Insjuknandet sker oftast i tjugoårsåldern. Sjukdomen är ofta kronisk och de flesta kommer aldrig tillbaka till vare sig skola eller arbete.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Dopaminergic stabilizers for the treatment of schizophrenia; rat studies focusing on negative symptoms and mechanisms of action

Avhandlingen försvaras onsdagen den 12 december, klockan 09.00, hörsal Karl Isaksson, Medicinaregatan 16, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Rung, farmakolog, telefon: 031-786 33 28, 070-350 30 58, e-post: johan.rung@psychiat.gu.se

Handledare:
Docent Maria Carlsson, telefon: 031-786 33 28, e-post: maria.carlsson@psychiat.gu.se

I avhandlingen ligger fokus på riskfaktorer för fall hos dementa som bor på särskilt boende eller är inlagda på en psykogeriatrisk avdelning. Det övergripande syftet var att identifiera riskfaktorer av betydelse för fall hos personen såväl som faktorer relaterade till omständigheterna kring fallen, och att göra det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.

I en studie utförd bland personer med respektive utan demenssjukdom på äldreboenden visade fallfrekvensen vara mer än dubbelt så hög i gruppen med demenssjukdom. Under 6 månaders uppföljning inträffade det 197 fall bland de 103 personer som hade en demenssjukdom. 11 av dessa fall resulterade i någon form av fraktur. Faktorer som är relaterade till ökad fallrisk i gruppen med demenssjukdom är manligt kön, användande av gånghjälpmedel och användande av mer än fyra olika läkemedel.

I en studie på en psykogeriatrisk avdelning som omfattade 204 patienter med demenssjukdom resulterade 244 fall i 14 frakturer. Statistisk analys visar att manligt kön, användande av läkemedlet heminevrin och nedsatt gångförmåga var faktorer förknippade med ökad fallrisk. Användande av statiner är förknippat med en minskad risk för fall. Med dessa faktorer kan 48 % av variationen av fall förklaras. Heminevrin används vid tillstånd av upprördhet och förvirring samt vid sömnproblematik. Statiner är en grupp läkemedel som sänker kolesterolhalten i blodet hos människor som löper risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Relationen mellan medicinering och ökad (heminevrin) respektive minskad (statiner) fallrisk är en intressant observation men bör ses med viss skepsis, säger Staffan Eriksson. Det är svårt att säga om det är medicinen i sig eller symptomen som man får medicinen för som gör att fallrisken påverkas, konstaterar han.

Analysen av omständigheterna kring fallen visar att fallfrekvensen var ungefär lika stor på natten som på dagen. Omständigheter relaterade till en ökad risk att falla, mätt med tid till första fall, är ångest, mörker, att inte ha på sig skor och för kvinnor urinvägsinfektion. Andelen fall relaterade till urinvägsinfektioner var också högre bland kvinnor än bland män.

I stora delar av den äldre befolkningen är fall med därpå följande skador ett vanligt problem. Skadorna leder ofta till så stor nedsättning av rörelseförmågan att det dagliga livet påverkas, ibland även till en för tidig död. Dessa problem är ännu tydligare hos människor som lider av demenssjukdom.

Lördag 15 december försvarar Staffan Eriksson, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Falls in people with dementia.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B101, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lars Gustafson, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1449&lang=sv

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Staffan Eriksson på telefon 090-786 91 04 eller e-post staffan.eriksson@germed.umu.se.

I östra Bolivia kan man träffa på en grupp enhetligt klädda personer, uppenbarligen av europeisk bakgrund, som skiljer sig från mängden. Männens overaller och panamahattar, och kvinnornas långa småblommiga klänningar och bredbrättade vita hattar, vittnar om att dessa är Altkolonisten, gammalkoloni-mennoniter, en konservativ kristen minoritet. De talar en lågtysk dialekt, ryktet säger att de inte vill ha med utomstående att göra och de har bott i avsides kolonier på den bolivianska landsbygden sedan början av 1950-talet.

Anna Sofia Hedbergs avhandling, som också beskriver de bolivianska mennoniternas livssituation, bygger på flera fältarbeten bland invånarna i en sådan koloni. Hon fokuserar på frågan om vad det är som för människorna samman och vad det är som håller dem samman. Genom att bibehålla ett specifikt sätt att leva värjer sig denna grupp mot modernitet och inflytande utifrån. Och genom att i möjligaste mån isolera sig från världen och hålla samman, strävar de efter att nå kollektiv frälsning, i termer av evigt liv i himlen. Sådan avskildhet förutsätter emellertid tydliga gränser.

– Studien visar inte bara hur sociala gränser skapas och kontrolleras, utan även hur de kan förhandlas och i viss mån överträdas samt användas för att stärka gruppens andliga strävan, säger Anna Sofia Hedberg.

Hon utgår från antagandet att en kommunitet består av en grupp människor som delar ett gemensamt intresse – i det här fallet kollektiv frälsning. Hon betonar också betydelsen av den gemensamma viljan och det delade ansvaret för att bevaka och värna detta intresse. Flera teman diskuteras i avhandlingen, till exempel religionens inflytande på likformighet respektive oregelbundenhet, diskrepansen mellan etik och praktik, samt hur regelbrott kan ses som en form av bekräftande av reglerna.

Genom att beskriva hur och varför människor väljer att stanna i kolonin och bibehålla ett visst sätt att leva, lyfter avhandlingen fram det allmänmänskliga behovet av tillhörighet och mening i livet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Sofia Hedberg på 070-938 13 38 eller anna.sofia.hedberg@antro.uu.se

Förmågan att anpassa sig till förändrade marknadsförutsättningar är avgörande för ett företags överlevnad och tillväxt på lång sikt. Kent Thorén på KTH har tittat närmare på de strategiska problem små och medelstora företag ställs inför, vilka affärsutvecklingssatsningar man väljer för att lösa dem och konsekvenser av dessa val. Fredag 7 december försvarar han sin avhandling på KTH.

Avhandlingen utmanar en mängd föreställningar inom entreprenörskapsteori. Den visar att affärsutveckling och entreprenörskap hänger ihop på ett tydligare sätt än man tidigare sett. Diskussionen om entreprenörskap fokuseras ofta till nystartade företag men Kent Thorén menar att det ger en skev bild.

– I de sektorer jag har undersökt, bland annat elektronikindustri och maskinindustri, står de etablerade företagen för mer än trettio gånger så många entreprenöriella satsningar som de nystartade företagen. Eftersom de etablerade företagens utveckling är mycket viktig för den ekonomiska tillväxten är det betydelsefullt att viljan att satsa nytt är så stor hos dessa företag, säger han.

Satsningarna kan handla om nya produkter eller produktgrupper, eller att ta sig in på nya kundsegment och skapa affärer där. Mindre uppgraderingar eller produktförändringar räknas dock inte som entreprenöriella satsningar i studien, inte heller joint ventures eller förvärv av verksamheter. Motiven och målen för nysatsningarna varierar.

– Defensiva satsningar som ett företag gör när de till exempel vill undvika att förlora marknadsandel till konkurrenter innehåller ofta en strävan efter ny kunskap. Offensiva satsningar, där man satsar målinriktat och aggressivt, verkar å andra sidan göras av företag som vill komma ifatt ledarna i branschen och få en bättre position, konstaterar Kent Thorén

Avhandlingen innefattar även en undersökning av hur olika faktorer i företagen påverkar utfallet av de satsningar som görs. Faktorer som erfarenhet och ovisshet om marknaden har viss påverkan på utfallet, medan kostnader för forskning och utveckling, branschtillhörighet och organisationsstorlek saknar betydelse.

Avhandlingens titel: Corporate Entrepreneurship as a Business Development Strategy

Tid: fredag 7 december kl 10.00
Plats: sal F1, Lindstedtsvägen 22, KTH Campus Valhallavägen, Stockholm

Kontaktinformation
Kontakt
Kent Thorén, 0709-816746, kent.thoren@indek.kth.se

Med beslutsunderlag som tydligt presenterar de utsläppsmässiga och ekonomiska effekterna av en viss insats kan man på sikt förvandla dagens många gånger ostrategiska planering för resorna i stora företag till hållbara lösningar. Det menar Markus Robèrt, som fredagen 7 december försvarar sin avhandling på KTH.

– Men då måste problemet rättas till i tid och viktiga aktörer som personalintensiva företag måste lära sig att hitta lönsamhet i ett mer effektivt resande, säger han.

Markus Robèrt har utvecklat en modell som ett stöd för företagen, där deras klimatmål omvandlas till tänkbara förändringar av personalens tjänsteresor och resor till och från arbetet. Hans forskning innehåller ett stort analysarbete som har gjorts på 10 000 anställda från en rad stora företag i Stockholmsregionen.

– För att förvissa oss om att tänkta åtgärder är ekonomiskt genomförbara och har personalens stöd, har vi analyserat kostnader och vinster för olika lösningar och genomfört statistiska modelleringar av de anställdas åsikter om lösningarna, säger han.

Transportsektorn i Sverige saknar ett samlat grepp för att möta framtidens krav på minskade utsläpp och energieffektiva lösningar, vilket kommer att leda till nödlösningar och dyrbara halsöverhuvud-lösningar längre fram. Men den här situationen skapar inte bara bekymmer, menar Markus Robèrt.

– Den innebär också stora möjligheter om svenska företag drar nytta av situationen genom att ligga steget före i ett internationellt perspektiv. Det ger dem möjlighet att skapa konkurrensfördelar när priserna stiger, samtidigt som de kan utgöra goda exempel på hur energihantering kan optimeras när efterfrågan på lösningar blir akut globalt.

Stora personalintensiva företag har en nyckelroll i energiomställningen eftersom deras resepolicies påverkar en stor grupp människor. Samtidigt är de stora nog för att föra en dialog med trafikhuvudmän som kommuner och myndigheter för att skapa bättre förutsättningar för en mer marknadsanpassad trafikplanering med ett mer effektivt resande på företaget.

Inte bara företagen har stora pengar att tjäna på nya trafiklösningar. Att minska trafikvolymerna innebär också stora samhällsekonomiska vinster. I en framtidsstudie om Stockholms län för år 2030 visar ett exempel att 10 procent trafikreduktion skulle motsvara en besparing på 1,7 miljarder kronor årligen genom minskade kostnader för utsläpp och olyckor och genom tidsvinster.

Avhandlingens titel: Mobility Management and Climate Change Policies

Tid: fredag 7 december, kl. 9.30
Plats: sal V1, Teknikringen 76, 1tr, KTH

Kontaktinformation
Kontakt
Markus Robèrt, 0707-67 12 41, markus@infra.kth.se

– Personalen på Studenthälsan möter de här problemen med jämna mellanrum. Ofta handlar det om unga människor som fått ta mycket ansvar under sin uppväxt, och som har svårt att lämna ansvaret och kontrollen när de flyttar hemifrån. De vet också att alkoholism är delvis ärftlig, och är rädda för att själva hamna i samma situation, säger Helena Hansson.
I en avhandling från Lunds universitets avdelning för klinisk alkoholforskning redovisar hon två studier om insatser riktade mot studenter respektive mot partners till personer med alkoholproblem.
För de studenter som vuxit upp med alkoholmissbrukande föräldrar erbjöds tre alternativ: ett alkoholprogram, ett s k copingprogram och en kombination av dessa program. Alkoholprogrammet handlade fr.a. om hur man i en krog- och festmiljö kan lära sig dricka på ett sätt som inte skadar eller leder till missbruk. Copingprogrammet handlade om sätt att hantera familjesituationen.
– Dessa ungdomar behöver få tillåta sig att tänka på sig själva och sina behov, i stället för att alltid främst ta hänsyn till föräldern. De måste också sätta gränser, t ex inte åka hem och titta till familjen varje helg, och inte acceptera telefonsamtal från en berusad mamma eller pappa, förklarar Helena Hansson. Alkoholprogrammet gav resultat efter ett år, men det bästa resultatet två år senare visade sig i den grupp som fått en kombination av programmen.
I studien av partners till alkoholmissbrukare var alternativen antingen ett enda informationstillfälle, fyra individuella sessioner med copingträning, eller 12 gruppträffar i en stödgrupp. Information vid ett enda tillfälle gav vissa förbättringar när det gällde personernas förmåga att hantera sin situation, men deltagarnas psykiska välbefinnande påverkades inte särskilt mycket. Copingträning och gruppstöd gav däremot psykiska förbättringar som kvarstod ännu efter två års tid.
Organisationer som AA, Alcoholics Anonymous, har stödgrupper för missbrukares anhöriga. Men den offentliga vården behöver också ha både gruppträffar och individuella program att erbjuda, menar Helena Hansson. En svårighet kan dock vara att nå de berörda.
– Det är lättare att få kontakt med anhöriga till människor med andra sorters sjukdomar, som diabetes, demens och psykiska sjukdomar. Alkoholism är fortfarande något som familjerna ofta vill dölja. Men om vi kan utveckla bättre stödprogram, så kanske de anhöriga får större intresse av att vara med, hoppas Helena Hansson.

Avhandlingen heter ”Interventions in adult children and spouses of alcoholics” och läggs fram den 8.12. Helena Hansson träffas på tel 040-3329 77 och 0705-32 18 43, helena.hansson@med.lu.se.

De flesta patienter som opereras för urinblåsecancer får ett eller flera återfall under de första fem åren. För att förhindra återfallen rekommenderas i Europa att alla patienter som opereras för blåstumör får en dos cellgift i urinblåsan direkt efter operationen.
– Våra resultat visar att man måste behandla elva patienter för att undvika ett återfall. Det innebär att tio av elva patienter får cellgift i blåsan i onödan, säger läkaren Ingela Berrum Svennung som skrivit avhandlingen.

I studien ingår cirka 400 patienter från 13 olika sjukhus i Sverige. Varannan patient fick cellgift i urinblåsan efter operationen och resten fick placebo. Patienterna följdes sedan under två år.
– Vi har bland annat mätt hur stora de nya tumörerna var och sett att behandlingen med cellgift framförallt minskar de små tumörerna som är upp till fem millimeter i diameter. Sådana återfall är lätta att ta bort i samband med kontrollcystoskopin, ett ingrepp som dessutom är billigare, säger Ingela Berrum Svennung.

Avhandlingen visar också att kostnaderna för cystektomi kan minskas om ingreppet utförs med så lite blödning som möjligt.
– Ett enda ingrepp kan kosta uppemot en miljon om komplikationer inträffar. Vi kunde se ett starkt samband mellan stor blödning under operationen och hög kostnad och det är därför viktigt att försöka reducera blödningarna vid operationen, säger Ingela Berrum Svennung.

FAKTA URINBLÅSECANCER
Urinblåsecancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år upptäcks 2000 nya fall. För tio procent av patienterna är cancern så allvarlig att urinblåsan måste opereras bort. Patienter med urinblåsecancer behöver behandling och kontroller hela livet. Eftersom patienterna ofta lever länge med sin sjukdom är det den cancerform som ur ett vårdkostnadsperspektiv kostar mest per patient.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Carcinoma of the Urinary Bladder. Aspects of Treatment, Costs and Follow-up Routines

Avhandlingen försvaras fredagen den 7 december, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingela Berrum Svennung, leg. läkare, telefon: 031-342 2610, 0739-88 20 03, e-post: ingela.berrum-svennung@vgregion.se

Handledare:
Docent Sten Holmäng, telefon: 031-342 33 09, e-post: sten.holmang@vgregion.se

Lustläsning som i skolans styrdokument framhålls som viktig att stimulera inom svenskämnet gör att litteraturens ”sanna historier” får inträde i klassrummen.
– Ungdomarna tenderar att läsa dessa böcker som uppdatering av verkligheten be-rättar Annette Årheim. För de unga läsarna i studien framstår det som ett mycket seriöst projekt att via faktionslitteraturen fördjupa sig i de på löpsedlarna definie-rade samtidsproblemen, där hemmet och vännerna som trygghetens sista utpost istället framställs som ondskans högborg. Vidare styrker ungdomarnas utsagor hy-potesen att textens mening i allmänhet och status som sanningsbärare i synnerhet idag styrs allt mer av den aggressiva marknadsföringen av ny litteratur.

Årheim visar också att faktionslitteraturen har god potential i svenskundervisning-en för den mediekritiska analys som ungdomar enligt kursplanerna ska förvärva inom svenskämnet.
– Många svensklärare stressas av den stoffträngsel det innebär att parallellt med litteraturundervisningen också ta upp mediekritisk analys. Faktionslitteraturen kan vara en väg att slå två flugor i en smäll säger Annette Årheim. Mina studier visar att den samtida faktionslitteraturen lämpar sig väl för en mediekritisk analys på svensklärarnas hemmaplan – i skönlitteraturen.

Årheim betonar också vikten av att faktionslitteraturen tas upp till granskning och debatt i klassrummet. – Om receptionen får förbli privatiserad och tyst har denna typ av litteratur utpräglat fördomsreproducerande egenskaper.

Annette Årheim är gymnasielärare i svenska och media. Sedan januari 2003 har hon varit anställd som doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Institutionen för humaniora, Växjö universitet, där hon också bedriver undervis-ning och handledning inom lärarutbildningen.

Avhandlingen ”När realismen blir orealistisk. Litteraturens ’sanna historier’ och unga läsares tolkningsstrategier” försvaras lördagen 15 december, kl. 13.15. Dis-putationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är docent Lars Gustaf Andersson, Språk- och litteraturcentrum, Lund.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Annette Årheim, telefon 0470-70 82 37, mobil 073-6229262, e-post: annette.arheim@vxu.se.

Beställ avhandlingen från Växjö University Press, Kerstin Brodén 0470-70 82 67 eller vup@vxu.se.

Den nuvarande rovdjurspolitiken från år 2001 innebär att antalet vargar och järvar ska öka kraftigt. Fler rovdjur innebär en samhällskostnad i och med att fler tamdjur och hundar dödas. En indirekt kostnad är att människor blir rädda för att vistas i naturen. Trots detta anser många svenskar att det är positivt att arterna ska bevaras, eftersom de är en naturlig del av den svenska faunan.

Thomas Broberg vid Umeå universitet har undersökt hur villig befolkningen är att betala för att bevara rovdjuren. Ungefär 2400 slumpmässigt utvalda svenskar deltog i en enkätundersökning, och bland dem fanns både boende inom och utanför vargområden. Thomas Broberg visar att ungefär hälften av svenskarna stödjer den nuvarande rovdjurspolitiken. I genomsnitt är svenskar villiga att betala cirka 300 kronor per år under en femårsperiod för att skapa långsiktigt livskraftiga rovdjursstammar.

Betalningsviljan för att bevara rovdjur varierar dock mycket mellan olika regioner. Enligt Thomas Broberg är det tydligt att rovdjurspolitiken inte är omtyckt i ”vargområden”. Det betyder att kompensationer utöver de som redan finns, exempelvis ersättning för skadade eller dödade tamdjur, är nödvändiga för att kunna genomföra rovdjurspolitiken på ett effektivt sätt. Hur stora kompensationerna bör bli och hur de bör utformas, är enligt Thomas Broberg, fortfarande en öppen fråga.

Thomas Broberg har också undersökt hur mycket svenskar kan tänka sig att betala för att bevara fjällnära urskog, som av Naturvårdsverket klassificerats som skyddsvärd. Dagens höga timmerpriser har ökat intresset för att avverka dessa skogar. Genom att låta 2 000 slumpmässigt utvalda svenskar besvara en enkät, visar Thomas Broberg att svenskar i genomsnitt är villiga att betala cirka 300 kronor per år under en femårsperiod för att långsiktigt bevara dessa fjällnära urskogar. Enligt Thomas Broberg innebär det att samhällsvärdet av att bevara fjällnära urskog är högre än vinsten från en eventuell avverkning.

Torsdagen den 6 december försvarar Thomas Broberg sin avhandling i nationalekonomi med titeln The Value of Preserving Nature: Preference Uncertainty and Distributional Effects. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Sal N200 i Naturvetarhuset. Opponent är Reader Dr. Susana Mourato, Imperial College, London.

Kontaktinformation
För mer information:

Thomas Broberg,
institutionen för nationalekonomi
Umeå universitet
Tel: 090-786 9565, 070-679 5395
e-post: thomas.broberg@econ.umu.se

Infektionssjukdomen återfallsfeber orsakad av borreliabakterier är mycket vanligare än man hittills trott och ligger bakom hela 10 % av feberfallen i Västafrika. Det har inte funnits någon bra analysmetod för att identifiera bakterien. Därför har många fall feldiagnostiserats och felbehandlats, eftersom symtomen är mycket lika dem hos malaria.

De diagnosmetoder som funnits har krävt dyr och avancerad utrustning som inte är tillgänglig på den fattiga landsbygden där sjukdomen är vanligast. I avhandlingen beskrivs utvecklingen av en ny, enkel och billig diagnostikmetod. Därmed kan diagnosen ställas med minimal utrustning också på små landsbygdssjukhus i Afrika. Den nya metoden har t.o.m. visat sig överlägsen de äldre dyra och avancerade metoderna.

Avhandlingen visar också att borreliabakterierna kan ligga dolda i hjärnan under lång tid för att därefter blossa upp igen. Vidare beskrivs hur bakterien förstör moderkakan och tar sig in i fostret under en graviditet, vilket kan orsaka missfall.

De nya rönen är viktiga för att förstå sjukdomen och hur den bäst ska behandlas. Fältarbetet har huvudsakligen utförts i Togo.

Christer Larsson är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi och nås på tel. 070-358 93 38, epost christer.larsson@molbiol.umu.se

Fredagen den 14 december försvarar Christer Larsson, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Pathobiology of African relapsing fever Borrelia, svensk titel Patobiologi i afrikansk återfallsfeberborrelia.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, inst. Molekylärbiologi, hus 6L.
Fakultetsopponent är Dr. Sally Cutler från University of East London. Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
Bilder på Christer Larsson kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/

En flerårig tradition vid Uppsala universitet är att bjuda årets nobelpristagare till universitetet. I år har medicinpristagarna Mario R. Capecchi, Sir Martin J. Evans och Oliver Smithies, fysikpristagarna Albert Fert och Peter Grünberg samt två av de tre ekonomipristagarna, nämligen Eric S. Maskin och Roger B. Myerson, tackat ja.

Den 13 december tas de emot av rektor och åker därefter ut till olika campusområden där de ger offentliga föreläsningar. Alla intresserade hälsas välkomna.

Tid: kl 11-12

Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin:
Lokal: The Svedbergsalen, BMC, (B8) Ingång A11, Husargatan 3

Professor Martin J. Evans: “Are ES Cells a normal embryonic cell type or are they a tissue-culture artefact?”

Professor Oliver Smithies: “Turning Pages”

Professor Mario R. Capecchi: “Gene Targeting in the 21st Century: Mouse Models of Human Disease from Cancer to Psychiatric Disorders”


Nobelpristagarna i fysik:
Lokal: Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsv. 1

Professor Dr Peter Grünberg: ”Layered magnetic structures in research and application”.

Professor Albert Fert: “Recent developments in Spintronics”


Pristagaren i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne:
Lokal: Ekonomikum, hörsal 3. Kyrkogårdsg. 10

Professor Eric. S Maskin: ”Evolution and Repeated Games”

Professor Roger B. Myerson: “A simple model of capitalist liberalization.”

Kontaktinformation
Anneli Waara, pressinformatör, 070-425 07 18

Hon har granskat 1 570 anmälningar i Linköpings kommun om barn som far illa och tagit reda på hur socialtjänsten följt upp dem. 641 av det totala antalet (41 procent) ledde inte vidare till någon fördjupad utredning, utan avskrevs på ett tidigt stadium.

Bland de 641 avskrivna anmälningarna fanns 220 fall som avsåg allvarliga farhågor om barn som for illa. För att bedöma tillförlitligheten i beslutet att inte utreda dem genomfördes en validering, som i 76 procent av fallen visade att det fanns skäl till fortsatt oro, trots att beslut om att inte utreda fattats.

– Det är alltså ett stort antal fall som inte borde ha lämnats därhän och där förhandsbedömningarna inte varit tillräckligt utförliga, säger Madeleine Cocozza.

Dessutom var det i 74 procent av de avskrivna fallen enbart den anmälda familjen som varit informationskälla.

– Det finns ingen juridisk skrivning som kräver att utredaren även ska träffa den som gjort anmälan om att ett barn far illa. Det leder alltså till att flertalet utredare nöjer sig med vad de anmälda vårdnadshavarna själva säger, påpekar Madeleine Cocozza.

Hennes resultat visar också att 33 procent av de anmälda fallen kommer från personer som professionellt arbetar med barn, däribland lärare, barnomsorgspersonal och bvc-personal.

Madeleine Cocozza tycker den siffran är för låg.

– De har en anmälningsplikt. Men det är till exempel bara 11 anmälningar av de totalt 1 570 som kommer från BVC-personal och barnomsorg.

Endast 16 procent av de 1 570 anmälningarna ledde, efter utredning, till insatser från socialtjänsten.

– Det är en mycket låg siffra, men det går inte att säga om det är bra eller dåligt. Däremot måste man vara säker på att inga allvarliga fall släpps igenom. Mina resultat visar att man absolut inte kan vara det. Hela skyddssystemet behöver därför ses över och organiseras om, säger Madeleine Cocozza.


Avhandlingen heter ”The parenting of society. A study of child protection in Sweden – From report to support”. Den läggs fram fredagen den 7 december kl 9.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är docent Dagmar Lagerberg, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Kontakt: Madeleine Cocozza 013-22 41 93, 0708-15 45 60, e-post: madeleine.cocozza@lio.se

Det finns cirka 23,7 miljoner inomlandsliga flyktingar i världen idag, som fortfarande lever i låginkomstländer. Etiopien har de senaste fyra årtiondena härjats av krig och hungersnöd. För närvarande finns cirka 55 000 etiopiska flyktingar i Addis Abeba, varav de flesta bor i tillfälliga bostäder.

Syftet med Mesfin Arayas avhandlingsarbete var att studera konsekvenser av trauma och extrem stress bland flyktingar. Han har därför gjort ett slumpmässigt urval av 1 200 flyktingar från lägren Kaliti och Kore i Addis Abeba, i åldrarna mellan 18 och 60 år. Med hjälp av internationellt validerade instrument kartlades deras sociodemografiska faktorer, trauman i barndomen, traumatiska händelser i livet och mental utmattning.

Centrala områden för livskvalitet, det vill säga copingstrategier, uppfattat socialt stöd och grundläggande levnadsförhållanden, skattades med hjälp av formuläret WHOQOL-BREF. Ett urval av 120 flyktingar i Debre Zeit utvärderades på liknande sätt. En studie som jämför förekomst och riskfaktorer för Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) i fyra låginkomstländer där en väpnad konflikt nyligen ägt rum (Algeriet, Kambodja, Etiopien och Gaza) gjordes också. Copingstrategier är olika sätt som individer försöker bemästra och anpassa sig till inre och yttre hot, en jag-funktion som endast delvis är möjlig att påverka viljemässigt.

Män rapporterar väsentligt högre frekvens av erfarenheter av trauma, högre uppfattat socialt stöd och högre grad av uppgiftsorienterad coping. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Kvinnor rapporterar högre känslomässigt orienterad coping. Hos bägge könen är känsloorienterad coping förknippad med fler traumatiska händelser och uppgiftsorienterad coping är förknippat med högre grad av uppfattat socialt stöd. Mental utmattning ökar och livskvaliteten minskar med åldern. Mental utmattning förmedlar effekterna av de flesta trauman genom att minska livskvaliteten, och vissa trauman minskar livskvaliteten direkt. Levnadsförhållandena var också signifikant relaterade till livskvaliteten. Copingstrategier och uppfattat socialt stöd påverkar mental utmattning och livskvalitet direkt såväl som indirekt genom moderering, delvis könsspecifik.

Placering i samhället Debre Zeit ger bättre livskvalitet än placering i Addis Abebas läger. Denna skillnad beror på olika levnadsförhållanden, särskilt skydd från djur och insekter. Vad gäller sociala relationer påverkar dock flera ytterligare faktorer skillnaden, till exempel civilstånd, etnicitet och copingstrategi. Den jämförande studien mellan fyra länder som precis upplevt ett krig stärker teorin att trauma kan vara direkt vållande till starten av PTSD. Den visar dock även att avgörande för sjukdomens utveckling är om ett antal andra ogynnsamma händelser inträffar eller inte.

Onsdag 12 december försvarar Mesfin Araya, Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, sin avhandling med titeln Displaced persons in a postconflict situation in Ethiopia: Mental distress and quality of life in relation to traumatic life events, coping strategy, and social support.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by. 23, 0-planet, NUS. Fakultetsopponent är professor Hans Ågren, Göteborgs universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mesfin Araya på e-post mesfinawt@yahoo.com eller telefon 00251-911 408 950. Han är för närvarande i Etiopien, men kommer till Umeå 10 december.

I dag är över en miljard människor i världen överviktiga. Detta medför en ökad risk för vanliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, det så kallade metabola syndromet och diabetes. För att utveckla dessa sjukdomar tycks typen av fett i kosten ha större betydelse än mängden. Dagens kostrekommendationer uppmanar oss att minska på mättat fett (fasta fetter t ex smör) och samtidigt öka intaget av omättat fett (mjukare fetter t ex rapsolja och olivolja). Vissa fetter är livsnödvändiga och måste tillföras kroppen med kosten. Andra fetter kan kroppen själv bilda med proteiner, exempelvis enzymet stearoyl-CoA-desaturase (SCD), som hjälper till att göra mättat fett omättat.

Mönstret av fett i blod kan användas som en objektiv markör för kostens innehåll av fetter. Eva Warensjö har i sin avhandling studerat detta mönster samt markörer för de proteiner som bildar fett i kroppen (SCD) och relaterat dem till risken att drabbas av metabola syndromet samt till dödlighet. Dessutom har hon tittat på hur SCD och mönstret av fetter i blod påverkas av en kost rik på mättat fett, jämfört med en kost rik på rapsolja.

Hon fann bland annat att både hög SCD och ett visst mönster av fett i blod var kopplat till dödlighet och ökad risk för att utveckla metabola syndromet – oberoende av vanliga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Samma risker kunde kopplas till ett fettsyramönster från en kost rik på mättat fett.

– Resultaten visar på betydelsen av rätt fettkvalitet i kosten för att möjligtvis förhindra uppkomst av dessa sjukdomar. Det stämmer bra med dagens kostrekommendationer, säger Eva Warensjö.

Avhandlingen visar också att förändringar i genen som kodar för SCD är kopplad till bukfetma och störningar i kroppens sockeromsättning – vilket stämmer med resultat från djurmodeller. Flera av studierna har gjorts i ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men), som är en populationsstudie som startades 1970 när männen var 50 år. ULSAM är ett unikt forskningsmaterial för att studera sjukdomsrisk och dödlighet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Warensjö, tel: 018-611 76 62, 0706-913 931, e-post: Eva.Warensjo@pubcare.uu.se

Det nya centret är ett samarbete mellan KTH, Vinnova och företaget NM Spintronics och kommer att ha en budget på sex miljoner kronor per år i tre år. Målet är att utveckla material på grundval av de upptäckter kring s.k. spinntronik som KTH-professorerna Börje Johansson och Venkat Rao presenterade för några år sedan. Företaget NM Spintronics bildades 2003 för att kommersialisera deras upptäckter.

Inom spinntronik har man lyckats använda både elektronens laddning och spinn för att lagra och bearbeta information i samma komponent. Det öppnar vägen för helt nya funktioner där ett första exempel är MRAM (Magnetiskt RAM-minne) som är minst lika snabbt som dagens vanliga RAM-minne men har den stora fördelen att informationen inte försvinner när strömmen slås av.

Fransmannen Albert Fert 69, är professor vid Université Paris-Sud i Orsay sedan 1976. Tillsammans med professor Peter Grünberg, Tyskland, tilldelades han årets nobelpris i fysik för upptäckten av en teknik som kallas jättemagnetoresistans – en ny typ av magnetisk kommunikation och informationsutbyte.

Upptäckten har revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar och har gjort att en hårddisk kan innehålla allt större mängder information. Tekniken används i dag allmänt för att lagra information på hårddiskar och har varit avgörande för utvecklingen av bärbara datorer.

NM Spintronics har sedan starten gjort stora genombrott i utveckling av material, komponenter och produktionsprocesser, och är nu redo för att kommersialisera resultaten, enligt Bo Wikström.

– Spinntroniken kommer i första skedet att integreras som en slags turbo i elektronik och elektrooptik för att successivt ersätta stora delar av elektroniken. Energibesparingar, reducerade koldioxidutsläpp och minskad miljöbelastning blir dessutom resultatet. Spinntroniken kommer också att tillföra nya funktioner inom många nya områden, säger han.

Vid invigningen talar bland andra KTHs rektor Peter Gudmundsson, Vinnovas generaldirektör Per Eriksson, universitetskansler Anders Flodström och NM Spintronics dir. Bo Wikström.

Tid: fredag 7 december, kl. 14.30-16.00
Plats: sal B2, Brinellvägen 23, KTH campus Valhallavägen, Stockholm

OBS! Eftersom antalet platser är begränsat till 100 måste den som är intresserad av att delta vid invigningen anmäla sitt intresse till Venkat Rao i förväg. Kontaktuppgifter nedan.

Kontaktinformation
Kontakt
Bo Wikström, dir. NM Spintronics, 0703-10 60 60, Bo.Wikstrom@nmspintronics.com
Venkat Rao, professor avd. för teknisk materialfysik KTH, 08-790 7771, rao@kth.se