Några av de frågor som ska klargöras och diskuteras är vad regeringen vill med sin havs- och vattenpolitik, vad som händer i vattendistrikten, huruvida politiken och vattenarbetet är förenliga, hur vi kan länka ihop land och hav och olika beslut, om övergödningen bara är av ondo samt om vi kan klimatanpassa VA-systemen.
På plats finns hela vatten-Sverige – från politiker och forskare till genomförare i län och kommuner. Dag ett handlar om vattenpolitik och avslutas med en paneldebatt. Dag två har fokus på forskning med bland annat parallella arbetsseminarier om hav, kust, sjöar och vattendrag, grundvatten, urbana vattenfrågor, regionala
åtgärdsprogram, kemikalier och samhällsplanering. Sista dagen inleds med teater med Helge Skoog och Peder Falk som improviserar på temat ”40 år med miljöforskning”.
Missa inte möjligheten att träffa alla inblandade i Sveriges vattenarbete vid ett och samma tillfälle! Forum för miljöforskning äger rum 6-7 februari 2008.
Se hela programmet på www.naturvardsverket.se/forumforskning08
Kontaktinformation
För anmälan kontakta:
Emilie von Essen, eve@formas.se
– Det behövs bättre stöd till de som ska använda datorprogrammen för vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger forskaren och distriktsläkaren Eva Toth-Pal, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
Tidsbrist och stress är ofta avgörande när läkaren väljer bort ett nytt datoriserat hjälpmedel. Men även läkarens datorvana och inställning till hur informationshämtning bör ske, påverkar beslutet enligt Eva Toth-Pals forskning. I sina studier har hon kunnat se att de yngre läkarna visserligen tar till sig datorstödet med en större självklarhet, men att det ändå är individuella egenskaper som spelar den avgörande rollen. Det finns dessutom en oro hos många läkare för att användningen av ett datorstöd ska störa patientmötet.
– De här farhågorna måste man ta hänsyn till vid utveckling och införande av programmen. Ett väl fungerande beslutsstöd stjäl så lite energi och uppmärksamhet som möjligt från patienten och vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger hon.
I den aktuella avhandlingen har Eva Toth-Pal studerat införande och användning av två olika datoriserade beslutsstöd, bland annat vid behandling av kronisk hjärtsvikt på vårdcentral. Det första systemet var inbyggt i journalsystemet medan det andra beslutsstödet var helt fristående och åtkomligt via internet. Båda systemen hade sina för- och nackdelar. Det inbyggda beslutsstödet startades med några få knapptryckningar medan läkaren läste i patientens journal, men nackdelen är att det bara passar till ett specifikt journalsystem och därför behöver anpassas för att kunna användas på bred front. Det internetbaserade beslutsstödet krävde en mer aktiv insats från läkaren vilket dock uppvägdes av att det bygger på aktuella nationella och internationella riktlinjer.
– Datoriserade beslutsstöd borde vara en självklar del av vården idag, men för att det ska bli verklighet behövs ett bättre och mer individanpassat stöd till dem som ska använda programmen. Idag införs ofta de nya systemen på bred front utan dialog med dem som ska använda dem, säger Eva Toth-Pal.
Fakta beslutsstöd:
Att använda ett medicinskt beslutsstöd inom vården kan vara så enkelt som att läkaren slår upp ett läkemedel i FASS innan receptet skrivs. Skillnaden med ett datoriserat beslutsstöd, som det här exemplet, är att läkaren får hjälp att snabbt väga samman patientens individuella prov- och undersökningsresultat med etablerade och uppdaterade riktlinjer på området.
Det datoriserade beslutssystemet kan därefter ge förslag på ytterligare undersökningar som bör göras eller på lämplig behandling.
Avhandling: Computer decision support systems for opportunistic health screening and for chronic heart failure management in primary health care, Karolinska Institutet. Huvudhandledare var docent Gunnar Nilsson vid CeFAM, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För frågor, kontakta:
Eva Toth-Pal, med dr, distriktsläkare, CeFAM
Tel: +46 (0)73-9720129,
E-post: evatothpal@gmail.com
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
För pressbild: www.cefam.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Benskörhetsfrakturer drabbar varannan kvinna och var fjärde man. Då det inte finns någon säker bot mot benskörhet är förebyggande åtgärder viktiga. Ärftliga faktorer har stor betydelse för benskörhet och frakturer, men det finns också omgivningsfaktorer som går att påverka. Den maximala bentätheten nås strax efter 20 års ålder, och genom att maximera den kan man sannolikt minska risken för benskörhet och frakturer längre fram i livet.
I avhandlingen undersöks betydelsen av fysisk aktivitet mellan 17 och 21 års ålder hos tre grupper: manliga badmintonspelare, ishockeyspelare och kontrollpersoner. Badminton-gruppen ökade signifikant mer i benmassa jämfört med både kontrollgrupp och ishockeyspelarna i den kliniskt viktiga lårbenshalsen. Någon skillnad i benmassa mellan de tre olika gruppernas föräldrar kunde dock inte påvisas. Detta talar starkt för att skillnaderna istället är relaterade till de snabba riktningsförändringar och hopp, med resulterande stora belastningar på skelettet, som karaktäriserar badminton.
Relationen mellan fysisk aktivitet och bentäthet undersöktes även i en annan studie där materialet bestod av 62 manliga och 62 kvinnliga medicine studerande. Graden av fysisk aktivitet delades upp i aktiviteter med hög stötbelastning, medelhög och låg stötbelastning. Hos männen var mängden hög stötbelastande fysisk aktivitet relaterad till bentätheten både i höft och rygg och även benstorleken i höften. Hos kvinnorna däremot var graden av fysisk aktivitet inte relaterat till bentätheten. Den var istället relaterad till kroppskonstitution. Sammanfattningsvis talar de två studierna för att hög stötbelastande aktivitet kan öka den maximala benmassan hos män.
Betydelsen av vitamin D, vitamin A och fettsyror för utvecklingen av den maximala benmassan undersöktes hos 78 unga män. Vitamin D3-nivåer i blodet ökar bentätheten både i ryggen och i höften medan nivåer av vitamin D2 minskar bentätheten i denna grupp. Nivåerna av vitamin A var inte relaterade till bentäthet, men både A-vitamin och dess transportprotein RBP-4 hade en negativ relation till osteocalcin som är en markör för benbildning. Slutligen hade koncentrationen av omega 3-fettsyror hos denna grupp en positiv relation till bentätheten både i ryggen och i hela kroppen.
Avhandlingens studier visar sammanfattningsvis starka relationer mellan kostfaktorer och fysisk aktivitet för utvecklingen av den maximala bentätheten hos män. Den visar däremot inte på något samband mellan fysisk aktivitet och den maximala bentätheten hos kvinnor.
En högupplöst porträttbild på Magnus Högstrom finns att ladda ned på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Fredagen den 14 december kl. 09.00 försvarar Magnus Högström, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin sin avhandling med titeln Vitamins, Fatty Acids, Physical Activity and Peak Bone Mass. Disputationen äger rum i sal Betula, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Jon Karlsson, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Magnus Högström är född och uppvuxen i Värmland. Han är ortoped och överläkare på idrottsmedicin, Norrlands universitetssjukhus och nås på telefon 090-785 48 17, mobiltelefon 070-579 37 37 eller e-post magnus.hogstrom@idrott.umu.se.
Magnus Eriksson har utgått från ett synsätt som kallas produktlinjeutveckling. Detta är en strategi för återanvändning som fokuserar på familjer av likartade produkter. Grundidén bakom produktlinjeutveckling är att produkter som fyller behoven inom ett visst marknadssegment har ett stort antal gemensamma egenskaper, men även ett antal skillnader. Genom att systematiskt hantera dessa likheter och skillnader får produktutvecklare bättre kunskap om vilka delar av produkterna som är kostnadseffektiva att återanvända inom en viss produktfamilj.
Det övergripande målet för arbetet har varit att utveckla metoder och verktyg som gör det möjligt att effektivt hantera likheter och skillnader mellan produkter i produktfamiljer. Arbetet har genomförts i nära samarbete mellan institutionen för datavetenskap och BAE Systems Hägglunds AB. De utvecklade metoderna och verktygen har tillämpats och kontinuerligt utvärderats inom pågående utvecklingsprojekt vid Hägglunds.
Fredagen den 14 december försvarar Magnus Eriksson, Institutionen för datavetenskap, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Engineering Families of Software-Intensive Systems using Features, Goals and Scenarios. Disputationen äger rum kl. 13:15, i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Professor Klaus Schmid, Universitet Hildesheim, Tyskland.
Magnus kommer ursprungligen från Undrom, en by sju mil söder om Örnsköldsvik i Västernorrland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Magnus Eriksson
Telefon: 090-786 96 48
E-post: magnuse@cs.umu.se
– Avståndet mellan väljare och makthavare har ökat under en lång tid. Att i det här läget föreslå ytterligare sammanslagningar utmanar demokratin, säger Johan Vamstad. Och det är de demokratiska utmaningarna som är mest trängande och svårlösta även om de ställs mot de ekonomiska utmaningar som den svenska välfärdsstaten står inför.
En möjlighet att förbättra den demokratiska situationen är att ge ett direkt inflytande över olika välfärdstjänster. Bra exempel på sådana är barnomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.
Avhandlingen undersöker speciellt vilken möjlighet föräldrar har att påverka sina barns omsorg i olika former av förskolor. Slutsatsen blir att ett direkt inflytande kan vara ett värdefullt komplement till den representativa demokratin. Detta utan att kvalitén på tjänsterna försämras.
Särskilt de föräldrakooperativa förskolorna hålls fram som ett gott exempel. Ett steg mot att ta tillbaka demokratin är därför att släppa in kooperativen i den svenska välfärdsmodellen. Men det är även bra att låta de kooperativa strukturerna för deltagande påverka de kommunala tjänsterna. Kooperativa producenter av välfärdstjänster bedöms också stämma bättre överens med den svenska välfärdsstatens värderingar och principer än konkurrerande, vinstdrivande producenter.
De undersökningar som ligger till grund för avhandlingen har genomförts vid ett stort antal förskolor i Östersund och Stockholm mellan åren 2003 och 2007.
Titeln på avhandlingen är Governing welfare – the third sector and the challenges to the Swedish welfare state. Johan Vamstad disputerar vid Institutionen för samhällsvetenskap i Östersund den 14 december 2007 klockan 10:00. Professor Victor Pestoff och docent Ingemar Wörlund har varit handledare. Avhandlingen finns i fulltext.
Foto: Sandra Pettersson
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Johan Vamstad, telefon 063-16 59 33. E-post johan.vamstad@miun.se
Näst efter norrmän är tyskar den viktigaste turistgruppen i Sverige. Umeåforskaren Malin Zillinger har i sin avhandling studerat vad som påverkar tyskars turistbeteende, och vad som styr deras val av resmål. Hon menar att guideböcker fortfarande är den enskilt viktigaste informationskällan för tyska turister, något att tänka på för svenska turistorganisationer och företagare när det gäller marknadsföring.
Malin Zillinger konstaterar att de turistmål och områden som oftast förekommer i böckerna också är de mest besökta. Böckerna ökar också i betydelse ju längre avståndet blir mellan det svenska resmålet och den tyska gränsen. Att läsa en bok är ett nöje för tyskar, och dessutom fungerar guideböcker som souvenirer efter resan. Malin Zillinger menar att som informationskälla står sig böckerna också utmärkt i konkurrensen med internet, som mest används för att boka resor och hotell, och för att söka efter mer allmän information.
Men turisterna gör inte allt som står i böckerna, utan väljer att följa vissa förslag. En barnfamilj besöker exempelvis inte samma turistmål som en ensam resenär. Enligt Malin Zillinger beror också resrutten på om det är första besöket i Sverige. Ju fler gånger de har varit i landet tidigare, desto längre norrut reser turisterna.
Tyska turister är dock långt ifrån aktiva hela tiden. Malin Zillinger menar att de ägnar mindre än tre timmar per dag åt turistaktiviteter, som exempelvis att besöka en attraktion eller gå på sightseeing. Istället umgås de med familjen, läser och lagar mat, något som de också skulle ha gjort på hemmaplan.
Fredagen den 7 december försvarade Malin Zillinger, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guided Tourism – the Role of Guidebooks in German Tourist Behaviour in Sweden. Svensk titel: Guidad Turism – Guideböckers Betydelse för Tyskars Turistbeteende i Sverige. Fakultetsopponent var professor Alan A. Lew, Department of Geography, Planning and Recreation, Northern Arizona University.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Malin Zillinger,
Kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 060-14 88 70, 070-64 54 136
e-post: malin.zillinger@etour.se
– För att förstå en nation måste man studera dess förflutna, säger Ingemar Ottosson som tillsammans med Thomas Ekholm från Göteborgs universitet nyligen kom ut med boken Japans historia på förlaget Historiska Media.
Det är det första heltäckande verket om japansk historia som skrivits i Sverige på över åttio år.
För trots att Japan är en av Sveriges största handelspartners och ett land som påverkar oss mycket genom till exempel populärkultur, teknik och kampsporter, är Japan ändå lite okänt bland svenskar, menar Ingemar Ottosson.
– När Asien uppmärksammas här handlar det ofta om Kina eller Thailand, och Japan hamnar i skuggan. Därför tyckte vi att det var hög tid att skriva något om Japan ur ett svenskt perspektiv där vi tar upp Sveriges och Japans långa historia av kontakter inom handel och vetenskap, berättar Ingemar.
Den 350 sidor tjocka boken täcker in det mesta från stenåldern till nutid. Ingemar behandlar bland annat Japans roll under världskrigen och landets snabba modernisering, men även mytomspunna geishor och samurajer skildras.
– Japans historia är skriven som en lärobok för högskolestudenter, till exempel på lärarutbildningen eller i allmänna historiekurser.
– Syftet med boken är att visa våra studenter att vi lever i en globaliserad tid där det inte räcker med ett provinsiellt perspektiv utan där vi måste kunna mycket om hela den värld som påverkas oss, menar Ingemar.
Själv undervisar han regelbundet i japansk historia vid Lunds universitet, och till våren håller han bland annat kursen Östasiens historia under andra världskriget (länk) vid Högskolan Kristianstad.
Ingemar Ottossons eget intresse för Japan började tidigt. Som barn såg han ett svartvitt TV-program där några japaner framförde den första japanska schlagern som blev en jättehit runtom i världen.
– Det var ett starkt minne som stannade kvar hos mig. Och så småningom började jag läsa japanska på universitetet i Köpenhamn, berättar Ingemar som även kom att bo och arbeta i Japan under ett och ett halvt år.
Sedan dess har han besökt landet ett tjugotal gånger, och det råder ingen tvekan om att han älskar det:
– Japan är väldigt vackert och naturskönt med berg och skogar… Allting fungerar så bra i landet, till exempel när det gäller infrastrukturen, och maten är så god…
Japanerna är, enligt Ingemar, vänliga, artiga och reserverade. Han tycker de påminner lite grann om svenskar till sättet.
Nästa år planerar Ingemar ytterligare en resa till Japan för att göra research till en ny bok han skriver på. Den handlar om förhållandet mellan Sverige och Japan under 1930-talet och belyser de båda ländernas relationer i en tid på väg mot världskrig.
– Jag hoppas att mina böcker ska bidra till ett ökat intresse för Japan bland svenskarna, säger Ingemar Ottosson.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Ingemar Ottosson, tfn: 044-203315, e-post: ingemar.ottosson@hkr.se
Vatten är nödvändigt för allt liv på jorden. Vattenbrist är ett omfattande problem redan idag och förutspås öka med befolkningsökning och klimatförändringar. Totalt flödar cirka 40 000 km3 vatten per år ut i haven men det finns stora skillnader mellan olika bedömningar. Detta beror på att man använt olika datormodeller och analys- och mättekniker, liksom av en stor naturlig variation mellan olika år. Denna avhandling fokuserade på globala vattenbalansmodeller som beräknar global avrinning, avdunstning och vattenlagring från nederbörd och andra klimatdata.
– För att kunna förutsäga vattentillgångarna i framtiden vore en större samstämmighet mellan de olika bedömningarna önskvärd, säger Elin Widén-Nilsson.
Hon har utvecklat en ny enklare modell som sedan använts för att analysera osäkerheter i de globala vattenbalansmodellerna. Hon visar bland annat att uppmätta vattenflöden och snömätningar från satelliter med fördel kan användas för att kalibrera modellen. Vissa osäkerheter fanns dock kvar även i denna enkla modells inställningar vilket tyder på att de befintliga modellerna kan vara för avancerade.
Globala modeller är beroende av globala data av ofta låg kvalitet. Uppmätta flöden finns inte för alla områden på jorden, dessa värden måste alltså uppskattas – företrädesvis med hjälp av information om t ex jordarter och vegetation i områdena, men även enklare procedurer kan användas. En sådan enkel procedur utvecklades i avhandlingen och en ny bedömning av det totala utflödet till haven kunde räknas ut. Elin Widén-Nilsson kunde då visa att valet av tidpunkt för mätningen kan betyda mycket för resultatet.
Elin var med och utvecklade en ny algoritm för att beskriva fördröjning av flödet i ett vattendrag och testade den för ett mellanstort kinesiskt avrinningsområde. Den nya globala vattenbalansmodellen ska på sikt kunna användas för att analysera storskaliga vattentillgångar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elin Widén-Nilsson, mobil: 073-065 63 87, e-post: Elin.Widen@hyd.uu.se
Kan dokumentära fotografier betraktas som trovärdiga skildringar av händelser i världen eller är de istället iscensättningar från ett speciellt perspektiv? Tar dokumentärfotografier del i kampen mot orättvisor eller är de i själva verket maktens redskap? Dessa frågor har diskuterats flitigt de senaste åren och är synnerligen aktuella rörande de fotografier Cecilia Strandroth studerar i sin avhandling, utförda under 1930-talet av fotografer anställda av den amerikanska myndigheten Farm Security Administration. Fotografierna tillhör den dokumentära genrens klassiker. Walker Evans och Dorothea Langes bilder av fattiga bönders lidande i den amerikanska södern har blivit en del av det amerikanska nationella arvet. De är idag symboler för 1930-talets stora depression och sägs visa det amerikanska folkets styrka. Landet klarade sig igenom krisen för att sedan vinna andra världskriget.
I sin avhandling lyfter Cecilia Strandroth fram en annan historia om myndigheten FSA. Genom att undersöka tidigare sällan studerade fotografier visar avhandlingen en historia om politik, om marknadsföring och om propaganda. Fotograferna var anställda för att göra reklam för den politik Franklin D. Roosevelt förde som president, det berömda åtgärdsprogrammet New Deal.
– Snarare än en idealistisk skildring av livsvillkoren för landets fattigaste var FSA:s fotografier en del av en effektiv marknadsföringsapparat, säger hon.
Ordet propagandas negativa laddning och marknadsföringens övertalande funktion överensstämmer inte med den dokumentära genrens krav på objektivitet och autenticitet. Avhandlingen visar att FSA:s politiska funktion har skrivits ut ur historien, för att projektet ska kunna fungera som symbol och som nationellt arv. Detta har skett genom att förtränga de bilder som gör marknadsföringen av administrationens politik uppenbar.
– Allra tydligast blir detta ifråga om den mest kände FSA-fotografen, Walker Evans, som idag betraktas som en av det amerikanska 1900-talets största konstnärer. Trots detta har en stor del av hans produktion för FSA inte uppmärksammats, säger Cecilia Strandroth.
I avhandlingen visas och diskuteras ett stort antal sådana fotografier, varav många aldrig tidigare räknats till Walker Evans produktion.
Avhandlingen distribueras av Fronton förlag, www.frontonforlag.se, e-post: info@frontonforlag.se
Bilder finns på: http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/analys-av-dokumentaert-foto-aendrar-historien-184720
OBS! Fotografierna är inte upphovsrättsskyddade men vid publicering måste de fullständig credit-line anges.
Bild 1: Arthur Rothstein, New York, New York. Photomural to promote the sale of defense bonds, designed by the Farm Security Administration, in the concourse of the Grand Central terminal, 1941. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Bild 2: Walker Evans, Allie Mae Burroughs, wife of cotton sharecropper, Hale County, Alabama, 1936. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection.
Bild 3: Walker Evans, utan titel, utan datering. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Bild 4: Russell Lee, Secondhand tires displayed for sale. San Marcos, Texas, 1940. Library of Congress, Prints & Photographs Division, FSA/OWI Collection
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cecilia Strandroth, tel: 018-471 28 93, 073-091 98 39, e-post: cecilia.strandroth@konstvet.uu.se
Ett exempel kan vara att man skriver ”regeringens användning av lärosalar som flyktingläger har orsakat konflikter”, i stället för ”regeringen använde lärosalar som flyktingläger, vilket har orsakat konflikter”. I den första meningen har vi en nominalisering. I den andra meningen uttrycks samma innehåll i en
sats.
I sin avhandling tittar Lene Nordrum på ett antal engelska nominaliseringar och hur de översatts till norska och svenska i populärvetenskapliga texter. Hon undersöker för det första när dessa används i engelskan. För det andra jämför hon hur de översätts med fokus på frågorna när och varför det ibland är mindre naturligt eller rentav omöjligt att använda en nominalisering i norska och svenska. En tredje viktig fråga rör vilka betydelser och former nominaliseringar har.
Avhandlingen visar att en femtedel av de engelska nominaliseringarna har översatts med satser i både norska och svenska. En förklaring till detta är att det finns olika genrenormer för engelska, norska och svenska populärvetenskapliga texter. Engelska nominaliseringar har till exempel ofta mycket klara funktioner som bidrar till en tydlig och koherent text. Att dessa sedan i en norsk eller svensk översättning blir till satser är således ett tecken på att nominaliseringar har olika funktioner i engelsk, norsk och svensk sakprosa.
Andra förklaringar till varför man på norska och svenska hellre väljer att översätta med en sats istället för en nominalisering kan dels bero på strukturella skillnader mellan språken eller att det inte finns en motsvarande nominalisering på norska och svenska.
Ytterligare faktorer som är viktiga är form och betydelse. Genom att undersöka nominaliseringars argumentstruktur beskriver Lene Nordrum betydelserna process, händelse och resultat och belyser således förhållandet mellan nominaliseringens form och betydelse. Processer översätts oftare med satser än händelser, och nominaliseringar med resultatbetydelse behålls oftast. En förklaring till varför processer oftare översätts med satser är att processer är klara fall av grammatiska metaforer, dvs. processer har en betydelse som normalt förknippas med en sats, och om processbetydelsen i stället realiseras som en nominalisering kan man beskriva denna som en grammatisk metafor.
Genom att undersöka både form (argumentstruktur) och betydelse (process, händelse, resultat) hos engelska nominaliseringar menar Lene Nordrum att hon har hittat goda verktyg för att förklara olika översättningsmönster.
Dessa översättningsmönster ger i sin tur en ökad förståelse av vad nominaliseringar är.
Avhandlingens titel: English lexical nominalizations in a Norwegian-Swedish contrastive perspective
Disputationen äger rum lördagen den 15 december 2007, kl 13.00 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lene Nordrum,
lene.nordrum@engelska.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen: 031-786 48 65,
petra.platen@hum.gu.se
Följande journalister har tilldelats stipendium:
Adolfo Diaz, frilansjournalist, ska följa forskning vid Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet, Socialmedicinska enheten, om skillnad i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper.
Karin Lindgren Strömbäck, frilansjournalist, tänker fördjupa sig i forskning vid Socialhögskolan, Stockholms universitet. Forskningen gäller hur förändringarna av äldreomsorgen i Sverige påverkar livet för äldre, deras anhöriga och vårdpersonalen.
Karin Wickström, journalist vid Sveriges Radio, ska studera projektet om långtidssjukskrivna patienter och deras diagnoser vid Karolinska institutet, Diagnostiskt centrum.
Krister Zeidler, frilansjournalist, planerar följa en forskargrupp inom området arbetsorganisation och hur oreglerade arbetsvillkor inverkar på människors hälsa. Projektet drivs vid Uppsala universitet, Sociologiska institutionen.
Kontaktperson:
Annie Rosell
Tfn 08-775 40 96
annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS är en statlig myndighet
som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja
människors arbetsliv, hälsa och välfärd. ______________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240
Peter Fredman blir landets första professor i naturturism. Fredman arbetar vid Mittuniversitetets turismforskningsinstitut Etour i Östersund, och det är också där han kommer att vara verksam. Han har sedan många år forskat om friluftsliv, naturturism och naturens upplevelsevärden.
– Forskningen kommer främst att fokusera på tre relaterade områden; konsumenterna, naturen som upplevelserum och turistentreprenörerna. Det är viktigt att se till faktorer som påverkar naturturismens framtida utveckling och samtidigt bygga upp en stark vetenskaplig forskningsmiljö inom detta fält, säger Peter Fredman
Inom både närings- och naturvårdspolitiken lyfter man fram naturens betydelse för den framtida utvecklingen av svensk turism. Naturgivna förutsättningar har en stor roll för en plats eller regions attraktionskraft och betydelse som resmål. Sveaskog är Sveriges största skogsägare och har många populära strövområden, attraktiva jaktområden och fiskevatten av hög kvalitet på sina marker. Sveaskogs satsning på professuren handlar bland annat om att bolaget vill se naturen som en resurs för att skapa jobb och ekonomisk tillväxt i landet.
– Vi hoppas självklart att samarbetet skall stärka näringen naturturism och att vi tillsammans med Mittuniversitetet och andra viktiga aktörer ska kunna leda utvecklingen framöver. Satsningen ska ge djupare och mer vetenskapligt baserade analyser som hjälper oss att fatta rätt beslut i framtiden, säger Mikael Linnander, VD för Sveaskog Naturupplevelser AB.
Sedan starten 1997 har turismforskningsinstitutet Etour haft naturturism som ett av sina särskilt prioriterade forskningsområden. Institutet har genomfört ett tjugotal projekt inom detta fält, och också stått värd för flera nationella och internationella konferenser kring naturturism.
– Professuren markerar ytterligare en förstärkning av Etour som kompetensmiljö inom naturrelaterad turism. Samarbetet med Sveaskog är en stor möjlighet och utmaning, och är ännu ett starkt uttryck för vår ambition att jobba med behovsmotiverad forskning, säger Bo Svensson, institutschef vid Etour.
Kontaktinformation
Mikael Linnander, VD Sveaskog Naturupplevelser AB. Mail: mikael.linnander@sveaskog.se eller mobil: 0708-16 61 08
Bo Svensson, Institutschef Etour. Mail: bo.svensson@etour.se eller mobil: 070-280 99 44
Peter Fredman, Professor. Mail: peter.fredman@etour.se eller mobil: 070-667 08 06
Substansen artemisinin utvinns ur den kinesiska höglandsväxten Artemisia annua, dock endast i väldigt små mängder. För att kunna använda artemisinin i kampen mot malaria behöver tillgängligheten öka markant. Ett tillvägagångssätt att producera artemisinin är att efterlikna den biologiska produktionen av växten i jästceller. Genom att identifiera vilka gener som är ansvariga för artemisininproduktionen kan dessa isoleras och föras in i jästceller.
– Genom att odla jästceller i stora bioreaktorer skulle man kunna producera stora mängder artemisinin relativt billigt och snabbt, gentemot att odla plantor, och från dessa utvinna substansen, säger Mikael Olsson.
Den biologiska produktionen av artemisinin är en komplicerad process som innehåller flera steg. Uppskattningsvis är upp till fyra, fem olika enzym inblandade i reaktionen och för att konstruera en jäst som producerar artemisinin måste därför alla gener ansvariga för dessa, klonas från växten Artemisia annua. Forskargruppen vid Högskolan i Kalmar har klonat genen och Mikael Olsson har lyckats producera det första enzymet i biosyntesen och producera det i jästceller.
Det är känt sedan länge att i växten Artemisia annua sker artemisininproduktionen i små körtlar på bladen, så kallade trikomer. För att kunna förstå hela biosyntesen måste trikomerna undersökas närmare. Genom att använda ett avancerat mikroskop som har en skärande laser kopplad till sig har Mikael Olsson utvecklat en metod för att öppna upp dessa körtlar. Detta ger en möjlighet att i detalj studera trikomernas olika celler individuellt och specifikt lokalisera artemisininproduktionen.
– Då detta är gjort detta hoppas vi kunna identifiera enzymerna ansvariga för de sista stegen i biosyntesen av artemisinin, säger Mikael Olsson.
Avhandlingen heter ”Plant sesquiterpene synthases; Cloning, heterologous expression, characterization and cellular localization”. Disputationen ägde rum fredagen den 30 november. Opponent var professor Joe Chappell, University of Kentucky, Lexington. USA.
Kontaktinformation
Mikael Olsson
tel: 0480-44 73 60
e-post: mikael.olsson@hik.se
Stockholm har cirka 4 700 gatunamn. Dessa är väl undersökta och beskrivna när det gäller ålder och bakgrund. Men vad vet vi om stockholmarnas kunskap om namnen och deras bakgrund och om vilka relationer och attityder de har till stadens gatunamn? Carina Johansson har i sin avhandling valt att anlägga ett nytt perspektiv på gatunamn i Stockholm, nämligen gemene mans, eller ”namnbrukarnas”, perspektiv.
Moderna gatunamn är produkter av kommunal namnplanering. I Stockholm arbetar en kommunal namnberedning med namnfrågor, och gatunamnen fastställs genom beslut i stadsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktige. Gatunamnen i ett nytt område fastställs långt innan människor flyttar in i det nya området. Ofta används s.k. namnkategorier, dvs. att gatunamn inom ett geografiskt område anknyter till en semantisk kategori eller till ett visst tema.
Lär människor sig gatunamn i sin stadsdel? Är de nöjda med gatunamnen? Bidrar namnen till trivsel? Vilken bild ger gatunamnen av stadsdelen eller området? Går namnplanerarnas avsikter fram till namnbrukarna? Dessa frågeställningar har varit utgångspunkten för en rad intervjuer i sju olika stadsdelar i Stockholm, de flesta förorter utanför innerstaden byggda under olika delar av 1900-talet.
– Det går förstås inte att skapa en entydig eller statisk bild av människors relationer till gatunamn. Människor har mycket individuella förhållanden till olika namn, och befolkningen i en stor stad är hela tiden föränderlig, säger Carina Johansson.
Men det finns ändå vissa mönster som kommer fram i avhandlingen. Ett exempel är att många människor har stor namnkännedom i sin närmiljö och att namnkunskap bidrar till människors trivsel, hemhörighets- och identitetskänsla. Namnkategorier är uppskattade och har en orienterande funktion och människor vill förstå semantik och syftning i gatunamnen. Namn som uppfattas som fina anses förhöja intrycket av de miljöer där de finns, medan flerordiga och långa namn kan uppfattas som otympliga i den praktiska namnanvändningen. Studien visar också att människor behöver och skapar namn på mindre, avgränsade park- och fritidsområden.
– De officiellt fastställda parknamnen är ofta satta utifrån ett distanserat namnplanerarperspektiv och fungerar inte alltid så bra i det praktiska namnbruket i den lokala miljön.
Avhandligen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8281
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Johansson, mobil: 073-985 30 71, eller e-post: Carina.Johansson@nordiska.uu.se
De verk som översatts och nu ges ut med kommentarer i Peter Sjökvists avhandling skrevs av Sylvester Johannis Phrygius (1572-1628) under en period i Sveriges historia som karaktäriserades av stor politisk oro. De speglar hur en ung ambitiös student försöker befrämja sin egen karriär genom att skriva lärda latinska dikter. Samtliga är dedicerade till mäktiga personer i hans samtid. Phrygius själv studerade vid denna tid vid olika Nordtyska universitet, och atmosfären där har i hög grad påverkat dikterna.
– Ur historisk synvinkel är det av stort intresse att dikterna visar att Phrygius helt uppenbart var anhängare till en annan än den som gick segrande ur striden om Sveriges krona, säger Peter Sjökvist.
När Sigismund blivit avsatt 1599 ger nämligen Phrygius sitt stöd till den omyndige Hertig Johan, Johan III:s andre son och Sigismunds halvbror. Men som vi vet blev Karl IX strax Sveriges konung.
Den första stora dikten som behandlas är en eklog (herdedikt) skriven 1599 över en avliden dotter till biskopen i Linköping. Den andra är en sorgedikt över Johan III, tryckt 1620 men skriven omkring sekelskiftet 1600, den tredje en samling med 100 ”nakna” emblem (emblem utan bilder). Både eklogen och emblemsamlingen hör till de tidigaste exemplen i respektive genre i Sveriges litteraturhistoria.
– Phrygius kan av flera skäl räknas som en av den svenska litterära barockens verkliga portalgestalter, även om litteraturspråket vid denna tid vanligtvis är latin, säger Peter Sjökvist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Sjökvist, tel. 018-471 14 44, 070-731 53 32, e-post: Peter.Sjokvist@lingfil.uu.se
Forskningssamarbetet, där även tekniska universitet i Norge och Danmark ingår, omfattar havsbaserad vindkraft, vågkraft och tidvattenkraft. Förstudier visar att potentialen för havsbaserad energiomvandling är mycket stor. Samarbetet ska leda till lönsamma och miljömässigt intressanta tekniska lösningar inom havsenergi.
– Vi tror att havsenergi är en del av lösningen på dagens utmaningar när det gäller klimatet, säger Siri Hatlen, vice VD i Statkraft. Vi har en ambition att ta en ledande position på det här området. Tillsammans med universiteten kommer vi att bygga upp en helt ny kompetens för att tillvarata havsenergi.
Avtalet gör det möjligt att finansiera tio doktorandtjänster, tre forskartjänster och minst en professorstjänst inom området.
– Vi är mycket glada åt detta samarbete med ett av Europas ledande energibolag inom förnybar energi. Det är ytterligare ett bevis på att universitetets energiforskning är i världsklass säger Anders Hallberg, rektor vid Uppsala universitet.
I samarbetet ingår även Danmarks Tekniska Universitet och Norges teknisk- naturvetenskapliga universitet (NTNU). Det nybildade nätverket kommer också att bjuda in andra industriella aktörer till samarbetet.
Statkraftkoncernen är ledande i Europa inom förnybar energi. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, fjärrvärme och gaskraft. Statkraft är också en betydande aktör på de europeiska energibörserna. I Sverige äger Statkraft 19 vattenkraftverk. Statkrafts redovisade 2006 ett resultat efter skatt på 6,3 miljarder NOK och har mer än 2 100 anställda i nio länder. Världen behöver ren energi. Statkraft arbetar för att leverera detta varje dag.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mats Leijon, Uppsala universitet, tel. +46 70 425 06 65
Torbjörn Steen, informationschef Statkraft, tel.: +47 911 66 888
