I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens Ordlista finns för första gången två uppslagsord på bauta-. Förutom bautasten finns det förstärkande bauta-, som t.ex. i bautastor.
Användningen av ord bildade med bauta- har en lång och omväxlande historia, det framgår av Susanne Haugens doktorsavhandling i nordiska språk. Den visar också på en intressant koppling till historiens växlande status; i perioder då historien har haft hög status har ordet bautasten använts oftare, och det är tydligt att ordet har fungerat som en statusmarkör för användaren.
– Historiens höga status under stormaktstiden hade stor betydelse för att ordet bautasten lånades in i svenskan 1664, förklarar Susanne Haugen. Ordet kom då från isländskan via Olof Verelius’ över sättning av Götriks och Rolfs saga.
Undersökningen visar att det fornvästnordiska ordet bautasteinn ursprungligen betydde ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i ’minnessten’. Denna betydelse framträder också tydligt i de medeltida texterna. Likheter mellan svenskan och isländskan bidrog till att ordet uppmärksammades och sedan lättare kunde användas i svenskan.
Under de första dryga hundra åren i svenskan, 1664-1790, användes ordet bautasten trevande, och främst i facklitteratur. Användningen ökade därefter något fram till ca 1900 och ordet förekom även i skönlitteratur. Därefter avtog användningen, men enligt Svenska Akademiens ordlista (1986) har ordets användning ökat under 70-talet och 80-talet. År 1985 finns det första belägget för bauta- som förstärkande förled.
– Det beror med stor sannolikhet på seriealbumet Asterix och den populära figuren Obelix som bär på stenarna. Genom alla bilder på stora bautastenar har ordet tolkats just som ’stor sten’. Troligen är det så bauta- har fått sin funktion som förstärkande förled, säjer Susanne Haugen. Det har visat sig vara användbart i ord som t.ex. bautabokhylla eller bautahurra. På senare tid har bauta också börjat användas som ett fristående ord i betydelsen ’mycket stor’, t.ex. i uttryck som ”han är bauta”.
Fredagen den 21 december försvarar Susanne Haugen, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Från bautasten till bautastor. Studier över fornvästnordiska bautasteinn och svenska ord bildade med bauta(-). Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Hans Jonsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Susanne Haugen,
tfn: 090-786 78 99 eller e-post susanne.haugen@nord.umu.se .
Situationsmedvetenhet (Situational Awareness, SA) handlar om att ha koll på läget och vara medveten om vad som händer. Redan då ett komplext system utvecklas får vi en möjlighet att påverka vilken SA en framtida användare av systemet kan komma att få. Det gäller att ta vara på detta tillfälle, argumenterar Jens Alfredson i en avhandling vid Linköpings universitet.
Alfredson arbetar till vardags på Saab med utveckling av bemannade och obemannade flygplan och har varit industridoktorand vid Graduate School of Human-Machine Interaction. Han har studerat SA och hur man kan använda uppmätta skillnader i SA vid utveckling av komplexa system. Detta är relevant för en rad olika typer av system, även om de flesta exemplen i avhandlingen kommer från flyget.
Genom att i förväg uppskatta effekterna av att införa ny teknik kan utvecklingsresurserna användas effektivare. I en studie av militär ledningspersonal uppmättes negativa effekter på SA när personalen fanns på geografiskt skilda platser. Samma sak gällde personal som fick komplexa uppgifter. Båda fallen är relevanta vid införandet av ny teknik i det nätverksbaserade försvaret.
Redan införd teknik används inte heller alltid som den är avsedd. I en studie där tolv piloter simulerade en flygning med passagerare mellan två europeiska städer, visade det sig att de gjorde mycket frekventa avsteg från de procedurer som de förväntas följa. Det fanns dock inga tecken på att säkerheten äventyrades.
Avhandlingen visar också att bilindustrin skulle kunna vinna på att ta tillvara erfarenheter av simulatorbaserad design från flygområdet. Moderna bilar genomgår en teknisk förändring med datorisering av delsystem liknade den som genomförts på flygplan. Detta exemplifieras med en studie av införandet av färgdisplayer i stridsflygplanet Gripen från senare delen av nittiotalet.
Avhandlingen Differences in Situational Awareness and how to manage them in development of complex systems lades fram 7 december 2007.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jens Alfredson 013-183169, 0734-183169
– Anbudsupphandling är ett steg mot en mer professionell drivningsmarknad. Med anbud kan skogsföretagen på ett enhetligt sätt beskriva efterfrågade tjänster och formulera en miniminivå för kvaliteten. Modellen innebär också att anbudsgivaren begär ett pris för sin tjänst, istället för att som tidigare bli tilldelad en ersättning, säger Anna Furness-Lindén.
Modellen, som är ett vedertaget upphandlingsverktyg på andra entreprenadmarknader, har potential. Men det finns en del bitar som behöver utvecklas. Ett exempel är garantierna, som är en viktig del i en anbudsupphandling. De gör att anbudsgivaren kan avgränsa och förtydliga sitt anbud och därmed slippa bygga in en onödigt hög riskpremie i priset.
– Vår utvärdering visade att de flesta garantierna ströks i de slutliga avtalen utan någon justering av priset. Oftast berodde det på att Södra Skog tyckte att garantierna blev svåra att administrera. Många garantikrav var också otydligt formulerade av anbudsgivaren, säger Anna Furness-Lindén.
Anna Furness-Lindén är ganska övertygad om att anbud kommer att användas för upphandling av tjänster i framtiden.
– Fast inte som den enda affärsmodellen. Jag tror att anbud kommer att bli ett verktyg bland flera. När det till exempel gäller riktigt sofistikerat utvecklingsarbete krävs närmare relationer mellan leverantör och kund, säger hon.
Fakta
* Under 2006 genomförde Södra Skog landets första stora anbudsupphandling av drivningstjänster. Syftet var att öka affärsmässigheten och att engagera entreprenörer som är intresserade av utvecklingsarbete.
* Skogforsk har utvärderat processen med fokus på utvecklingsfrågor och affärsmässighet.
Läs mer i Resultat nr 14, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Furness-Lindén, Skogforsk. Tel: 018-18 85 35, 070-490 52 18
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
I Sverige skickades det allra första elektroniska receptet redan 1983. I dag skickas 66% av alla recept som utfärdas, elektroniskt till apoteken. Fördelarna med en elektronisk receptprocess är flera. Säkerheten för patienten kan öka i alla led. Läkare kan med patientens tillåtelse se vilka andra läkemedel som är aktuella och göra bättre bedömningar vid nya förskrivningar. Patienten behöver inte hålla reda på ”den gula lappen” och på apoteken kan man erbjuda kunderna bättre service via olika kanaler som telefon och webb.
– I Sverige har vi kommit långt med e-förskrivning, säger Bengt Åstrand ansvarig för utvecklingen av e-hälsotjänster i Apoteket AB. Det som andra runt om i världen planerar för, finns redan i Sverige, men vi kan bli mycket bättre på att använda våra system.
En ökad användning av läkemedel under de senaste decennierna har lett till att 71% av svenska folket under en 15 månadersperiod 2005-2006 hämtade ut ett eller flera receptläkemedel. 79% av svenska kvinnor fick ett receptläkemedel expedierat under samma period, medan motsvarande siffra för alla barn upp till 9 års ålder är 63%. I genomsnitt gjordes 12 receptuttag per medborgare under studietiden, medan äldre över 70 år hade dubbelt så många uttag av receptläkemedel.
Läkare och farmacevter behöver vara extra uppmärksamma, så att inte läkemedel som påverkar varandras effekter används samtidigt. En patient kan få läkemedel från flera olika läkare. Och dessa känner inte alltid till vad andra läkare har skrivit ut. De nyinrättade svenska receptregistren har bland annat tillkommit för att förhindra olämpliga ombinationer av läkemedel. De nya möjligheterna att förbättra kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården med olika IT-stöd har inte ännu till fullo börjat utnyttjas. Men den enskilde kan också själv med hjälp av e-legitimation få en sammanställning över alla sina mediciner på Apotekets hemsida.
– Det roligaste är att så många privatpersoner redan har upptäckt att det går att få en bra översikt över sina mediciner, säger Bengt Åstrand.
Disputationen sker den 18 december kl 13.00, Sal N 2007 Smålandsgatan 26 B, Högskolan i Kalmar. Opponent är professor Albert Wertheimer, Temple University, Philadelphia, USA.
Kontaktinformation
Bengt Åstrand
tel: 0480-41 63 61
mobil: 070-665 0767
e-post: bengt.astrand@apoteket.se
Det kosmiska stoftet är rikt på olika mineraler som kan påverka produktionen av alger i världshaven. En hög algproduktion under tider med stort kosmiskt inflöde ökar molnbildningen i atmosfären, vilket i sin tur minskar strålningen från solen till jordytan. Under sådana perioder blir det kallare på jorden. När det kosmiska inflödet är lågt minskar istället molnigheten och vi får ett varmare klimat.
Tusenårscykeln, som i sin tur verkar styras av variationer i solens aktivitet, kan tydligt ses genom historiens gång. Bronsåldern, romartiden och vikingatiden är exempel på varma tider, medan de kalla perioderna sammanfaller med de så kallade Dark Ages. Kalla perioder i historien är till exempel fimbulvintrarna i övergången mellan järn- och bronsåldern, folkvandringstiden och nu senast lilla istiden.
– Är våra teorier riktiga går vi just nu mot varmare tider, som kommer kulminera om cirka 300 år. Sedan blir det nog kallare igen, säger Lars Franzén.
Franzen och Cropp presenterar också en teori för varför istiderna kommer och går, vilken även den är baserad på studier av torvmarker.
– Hade inte människan släppt ut en massa koldioxid, så hade vi kanske redan varit i en istid igen, menar Franzén.
Resultaten presenteras i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Geografiska Annaler.
Kontaktinformation
För mer information
Professor Lars Franzén
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 1958
Mobil: 0706-19 82 67
Länk till artikeln: http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1468-0459.2007.00328.x
I sin forskning arbetar Mikaela Rapp med membranproteiner från E. coli. Under doktorandtiden fokuserade hon på att undersöka hur dessa proteiner är förankrade i membranet, det vill säga deras topologi. Hon har arbetat både med ett storskaligt projekt där topologin på i stort sett alla E. colis membranproteiner (8776;600 st) studerades, samt på topologistudier av en mindre proteinfamilj (small multidrug resistance family of proteins) där EmrE- proteinet användes som prototyp. Resultatet av studierna visade att detta protein har en väldigt ovanlig och intressant topologi och består av (minst) två molekyler som i membranet är upp och ned vända i förhållande till varandra. Multi-drug resistens är ett växande problem i samhället idag. Resultatet av hennes forskning är en viktig pusselbit i kampen att förstå hur dessa proteiner kan exportera toxiska substanser ut ur cellen.
Mikaela Rapp ser priset som en uppskattning av henne både som forskare och förmedlare.
– Jag är självklart otroligt stolt och glad över att ha blivit tilldelad detta prestige-fyllda pris! Priset är ju ett kvalitetsbevis på flera nivåer. Det både visar att det jag jobbar med är intressant och viktigt, men också på att jag som person har det som krävs för att förmedla min kunskap och forskning på ett så pass attraktivt sätt att det är värdigt att publiceras i Science. Det är stort!
Kontaktinformation
Stockholms universitet
Mikaela Rapp, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-mail: mikaela.rapp@dbb.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
Runt 25 procent av alla proteiner i en cell sitter i cellens membran. Eftersom de sköter om all kommunikation mellan cellens inre och den omgivande miljön är många membranproteiner helt nödvändiga för cellens liv. Störningar i deras funktion leder ofta till sjukdomar av olika slag. För läkemedelsindustrin är membranproteiner högt prioriterade “drug targets”.
För att passa in i cellens fettrika membran måste alla membranproteiner vara ”fettälskande”. I alla celler finns ett speciellt maskineri för att tillverka och hantera ”feta” proteiner och se till att de sätts in på rätt sätt i cellmembranet. Forskarna vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att i detalj studera de egenskaper hos ett membranprotein som krävs för att det ska kännas igen av cellmaskineriet. Redan för ett par år sedan publicerade gruppen en första artikel i Nature där man kunde påvisa att det finns en “fettröskel” som avgör om ett protein kan sättas in i ett membran eller inte. I det nya arbetet har man lyckats helt klarlägga den molekylära kod som styr membranproteinernas struktur.
– Nu när vi har dechiffrerat koden kan vi med hög säkerhet avgöra vilka delar av ett protein som kommer att fastna i membranet, säger Gunnar von Heijne.
Den nya kunskapen kommer att hjälpa forskare världen över som försöker förstå mer om cellen och dess membran, inte minst inom läkemedelsindustrin.
– Intresset för membranproteiner är på topp just nu, och våra resultat kan bli viktiga pusselbitar för till exempel läkemedelskemister som arbetar med “drug design”, säger Gunnar von Heijne.
Artikelns namn: Molecular code for transmembrane-helix recognition by the Sec61 translocon. Nature, 13 december.
För ytterligare information
Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se. Tel: 070-394 1107
För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller press@su.se.
En grundläggande egenskap hos tumörer i allmänhet är deras förmåga att bilda nya blodkärl, det som kallas angiogenes. En tumör kan inte växa sig större än ungefär en kubikmillimeter utan att behöva bilda nya kärl som säkerställer dess behov av syre och näring. Tanken att kunna begränsa eller helt omöjliggöra kärlbildningen är mycket lockande från behandlingssynpunkt, eftersom tumörens möjligheter att växa och sprida sig genom metastaser därmed sätts ur spel. Det har lett till intensiv forskning kring de faktorer som är involverade i angiogenesen. Eftersom njurcancer är en tumörtyp med mycket blodkärl är den ett bra modellsystem i sammanhanget.
I Sverige insjuknar omkring ca 900 personer per år i njurcancer och ungefär 600 avlider i sjukdomen under samma period. Kirurgi är den huvudsakliga behandlingsformen om cancern är begränsad till njuren och dessa patienter har den bästa prognosen. Vid spridd sjukdom är möjligheten för överlevnad betydligt sämre, framförallt för att det saknas bra behandlingsalternativ: Både cellgifter och strålning har visat sig verkningslösa för denna tumörgrupp. Behandlingsmetoder som siktar in sig mot angiogenesen vid njurcancer har visat lovande resultat och stor vikt läggs nu i forskningen vid att kartlägga förekomst och betydelse hos centrala faktorer i det sammanhanget.
HIF-1 (förkortning av eng. ”hypoxia inducible factor-1”) är en av de viktigaste faktorerna vid angiogenes oavsett tumörtyp. HIF-1 har en övergripande, reglerande och kontrollerande roll vid alla steg i kärlnybildningen. Avhandlingens studier på patienter med njurcancer visar skillnader i förekomst av HIF-1 mellan olika njurcancertyper på ett sätt som inte varit känt tidigare. Patienter med den vanligaste njurcancerformen, s.k. klarcellig njurcancer, förefaller faktiskt ha bättre prognos om nivån av HIF-1 är hög. Dessa data från patientmaterial motsäger delvis tidigare upfattningar om angiogenes vid njurcancer och bidrar därför med viktig klinisk information inför den fortsatta jakten på en angiogenesinriktad behandling mot sjukdomen.
Anders Lidgren är AT-läkare och doktorand vid enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, och kan nås på telefon 090-785 21 98, 070-623 54 07, e-post anders.lidgren@urologi.umu.se
Fredag den 21 december försvarar Anders Lidgren, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för urologi och andrologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Hypoxia Inducible Factor-1 in renal cell carcinoma.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Per-Uno Malmström, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, Uppsala Universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Den nya metoden, som ska föras in i rutinerna på Universitetssjukhuset i Lund, använder sig av ”biomarkörer” – faktorer i kroppen som är specifika för den aktuella sjukdomen. Den är ett resultat av forskningen inom Create Health, ett stort forskarsamarbete vid Lunds universitet som stöds av Stiftelsen för strategisk forskning och Wallenbergstiftelsen.
I Create Health samarbetar forskargrupper från universitetets medicinska, tekniska och naturvetenskapliga fakulteter samt cancerläkarna på Universitetssjukhuset. Arbetets övergripande mål är att med avancerad bioteknik sålla fram proteiner och gener som kan fungera som biomarkörer, dvs visa om en viss patient är frisk eller har cancer, och i det senare fallet i vilket stadium sjukdomen befinner sig.
En mängd lovande projekt är i gång, men det som gäller mantelcellslymfom har kommit längst på vägen mot praktisk tillämpning på patienter. Forskaren Sara Ek och hennes medarbetare har genom att studera mer än 55 000 gener hittat de som är specifika för just denna sjukdom. Hon har i nästa steg lyckats identifiera de proteiner som tillverkas av sjukdomsgenerna. Det är ett av dessa proteiner som kan fungera som biomarkör, dvs visa om en viss patient drabbats av mantelcellslymfom.
– I samarbete med patologerna håller vi nu på att föra in den nya diagnosmetoden i rutinerna för undersökning av lymfomprover. På sikt kan kanske den ökade kunskapen om de proteiner som är aktiva i sjukdomen också leda till nya behandlingsmetoder, säger professor Carl Borrebaeck som är programdirektör för Create Health.
Överläkaren på patologen, docent Michael Dictor, instämmer.
– Det aktuella proteinet Sox11 har visat sig vara en mycket känslig och specifik markör för mantelcellslymfom, och ger också en möjlig ny bild av tumörens uppkomst, säger han.
Mer information www.createhealth.lth.se samt Sara Ek, 046-2223824 och Sara.Ek@immun.lth.se, och Carl Borrebaeck, 046-2229613 eller 0708-21 83 30, Carl.Borrebaeck@immun.lth.se
Miljöföroreningars potentiella effekter i människor och djur är ett påtagligt bekymmer i dagens samhälle. I den första rapporten av sitt slag i Sverige och världen rapporterade Sören Jensen 1966 att polyklorerade bifenyler (PCB) förekom i miljön. Därefter fann man att långlivade miljöföroreningar som PCB och diklorodifenyltrikloroetan (DDT) var vitt spridda i miljön och att Östersjön var mycket förorenad. Under 1960- och 1970-talen minskade också gråsälspopulationen i Östersjön. Undersökningar av döda sälar visade att de hade njurskador, tarmsår, benskörhet samt sammanväxningar, förträngningar och muskelknutor (myom) i livmodern. Dessa livmoderskador tros ligga bakom populationsminskningen bland Östersjögråsälar. Myom är även vanligt förekommande bland kvinnor, men man vet inte varför de uppstår.
En av studierna i Carolina Bredhults avhandling omfattar 257 gråsälshonor från Östersjön som undersöktes 1973-2007. Hon fann att myom endast förekom i honor som var 22 år eller äldre, och att förekomsten verkade vara kopplad till en hög livstidsexponering för PCB. Myomförekomsten var som högst i sälar undersökta från slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet och har därefter sjunkit. Även föroreningsnivåerna av PCB och DDT i Östersjön har sjunkit sedan användningen av dessa ämnen förbjöds i början av 1970-talet.
För att studera miljöföroreningars effekter på de kvinnliga fortplantningsorganen i människa användes en cellodlingsmodell baserad på endotelceller från livmoderslemhinnan. Endotelceller klär insidan av alla blodkärl i kroppen.
– Vi fann att hormonstörande miljöföroreningar påverkar delningen och i vissa fall även överlevnaden hos dessa celler, säger Carolina Bredhult.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att miljöföroreningar i vår omgivning kan påverka det kvinnliga fortplantningssystemet både hos människor och gråsälar och att en hög livstidsexponering för PCB kan vara kopplat till ökad myomförekomst bland gråsälar i Östersjön.
– Men det behövs fler studier för att klargöra på vilket sätt miljöföroreningar, både var för sig och i kombination med andra miljöföroreningar, påverkar olika slags celler från fortplantningssystemet och därmed eventuellt även fortplantningsorganens funktion, till exempel fertiliteten, säger Carolina Bredhult.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carolina Bredhult, 018-611 57 74, e-post: Carolina.Bredhult@kbh.uu.se
Avhandlingen handlar om hur fyra trettiotalstidningar skildrar olika typer av avvikande samhällsgrupper och individer. Huvudintresset är förhållandet mellan nyhetsjournalistiken, folkhemstanken, samhället och det nationella perspektivet.
– Mellankrigstidens tankegods innehöll bland annat idéer om välfärdsbygge, nationalism och rasbiologi, berättar Merja Ellefson, där Per Albin Hanssons vision om folkhemmet skulle kunna sammanfattas med hjälp av en enkel metafor: Först skapas flocken genom att de enskilda individerna samlas ihop. Sedan för herden sin flock till källans flod när den av törst mattas och leder flocken den rätta stig där den trygg kan vara. Flocken producerar som bekant inget om den inte får mat, vatten och skydd från vind och regn. Fåren behöver dessutom skyddas från vargarna. Men vad händer om det inte längre är Herren som är vår herde god utan Staten? Om befolkningen ses som en viktig resurs, borde det följaktligen vara i statens intresse att ta ansvar över administrationen av befolkningens livsvillkor. Välfärd kan förstås skapas för att förbättra både individens och kollektivets livsvillkor. Statens (eller kollektivets) intressen kan dock sättas före individens rättigheter – något som t ex Tredje rikets politik visade. Ett formellt medborgarskap och att vara en samhällsnyttig individ räddade inte de tyska judarna.
Vad har då den gode herden med medierna att göra, undrar Merja Ellefson?
– Nyhetsrapporteringen handlar inte bara om informationsspridning utan nyhetsförmedlingen är även ett metaforiskt verktyg som visar människorna hur kulturens värderingar ser ut och hur världen är konstruerad. Informationsutbyte och kommunikation hör ihop med de tekniker som skapar och upprätthåller ordning. Nyheterna fokuserar gärna på det som är suspekt, dubiöst, avvikande, oförutsägbart och tvivelaktigt. Offentlighetens stigmatiserande effekter kan dessutom utnyttjas i den sociala kontrollens räkning.
De fyra tidningarna som undersökts är Stockholms-Tidningen, Dagens Nyheter, Social-Demokraten och Svenska Dagbladet. Tidningarnas syn på normalitet och avvikelse visade föga förvånande att det fanns en tydlig skillnad mellan den ”normala” gruppen och den avvikande. Däremot visade det sig finnas en skillnad i hur de så kallade avvikande grupperna behandlades.
– Några grupper bland de avvikande accepterades helt, medan andra grupper inte alls gjorde det. Tornedalssvenskar och samer tillhörde till exempel en grupp av avvikande svenskar som accepterades som en del av landet, medan exempelvis tattare inte alls gjorde det. De stod för något som inte accepterades och behandlades därefter i pressen, säger Merja Ellefson.
De tydligast definierade grupperna som representerade de avvikande var religiösa sekter, etniska minoriteter, utlänningar, kriminella och politiska aktivister på den extrema vänster- och högerkanten.
– Rent kvantitativt representerades den avvikande gruppen av kriminella i mer än åttio procent av de undersökta artiklarna. Cirka fem procent handlade om etniska minoriteter och utlänningar, en procent berörde religiösa sekter och politiska extremister. Artiklar om sociala problem stod för ungefär tio procent.
Undersökningen är gjord på tidningar som utgavs mellan 1935 och 1938 och avhandlingen är rik på historier från förr. Bland annat kan man läsa om smuggelsprit, vildsinta finnar, oregerliga tattare och flyktinginvasion.
Disputationen äger rum den 14 december, kl. 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är professor Tom Moring, Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet, Finland.
Avhandlingens namn
“Staten är vår herde god” – Representationer av annorlundahet och ordning i fyra svenska trettiotalstidiningar.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7193 .
Kontaktinformation
För ytterligare information
Merja Ellefson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet, tfn 08-16 44 92, 070-485 60 15, e-post: ellefson@jmk.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
– I avhandlingen har en grupp bestående av tolv förskollärare, en fritidspedagog och en forskarstuderande utifrån en deltagarorienterad forskningsansats granskat sin specialpedagogiska yrkesutövning, säger Eva Siljehag. Gruppen formulerade ett yrkesuppdrag som innebar arbete med kartläggningar, handledning, samtal, utredningar, analys- och uppföljningsarbete. Den samlade kvalifikationen beskrev också ett medvetet processarbete att bygga upp relationer, sammanhang och en kritisk granskning såväl inom som utanför de institutioner som gruppen representerar.
I en samhällskritisk analys söks förklaringar och förståelse till de tre teman som gruppen gemensamt arbetat fram. Dessa tre teman är: syn på kunskap, människa och samhälle, specialpedagogik som organisation, verksamhet och innehåll samt temat kön.
– Avhandlingens analys visar att igenkännande föregår erkännande. Det innebär att barns och elevers igenkännande av sin verklighet utgör en primär kunskapskälla för pedagogiska arbetslag och utrednings- och bedömningsarbeten. Igenkännandet utgör därmed en etisk rättighet och en motkraft till den ökade bedömningskontroll som växer fram inom utredningsarbeten, utökat betygssystem och krav på centralt formulerade kriterier, säger Eva Siljehag.
Disputationen äger rum den 15 december, kl 10.00, Dahlströmsalen, Lärarhögskolan, hus D, Rålambsvägen 26 D, Stockholm. Opponent är professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.
Avhandlingens namn
Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie (Recognition and Counter power).
Kontaktinformation
För ytterligare information
Eva Siljehag, Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm, tfn 070-695 23 26, e-post: eva.siljehag@lhs.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
Under sitt andra levnadsår börjar barn intressera sig för hur olika föremål förhåller sig till varandra. De gillar att bygga torn, sätta lock på grytor och stoppa klossar i hål, och de lär sig planera handlingar där mer än ett föremål är inblandat. Tidigare forskning har fokuserat på hur barnet greppar klossar och stoppar dem i hål, medan Helena Örnkloo i sin avhandling har studerat vad som händer under transportsträckan till hålet. Hur barn vrider på klossen för att få den att passa in ger en uppfattning om hur vi utvecklar rumsliga begrepp, så kallad spatial kognition.
Barnen som deltog i experimenten var i åldern 14-40 månader. Resultaten visar att en stor del av utvecklingen sker när barnen är ungefär ett och ett halvt år gamla, det är nämligen stor skillnad på hur väl barn klarar av att passa in olika klossar i hål vid 18 respektive 22 månaders ålder.
– För att lösa problemet måste de i förväg tänka sig hur de ska rotera klossen. 22-26 månader gamla barn anpassade klossen och passade in den i hålet. De som var 14-18 månader försökte lirka ned klossen i hålet först när de märkte att den inte passade in, vilket inte fungerar i den här uppgiften, förklarar Helena Örnkloo.
I ett annat experiment fick barnen välja mellan två olika klossar, av vilka den ena passade in i ett hål, samt mellan två olika hål, av vilka det ena passade en viss kloss. För att klara det måste barnen inte bara rotera klossen mentalt, förutsäga dess väg till målet och förstå hur det slutliga läget skulle se ut, utan också välja bort en kloss till förmån för en annan.
– Det visade sig att förmågan att välja utvecklas mycket senare än väntat. Vid två års ålder kunde barnen passa in en komplicerad kloss i ett hål, men inte ens treåringarna kunde felfritt välja mellan olika former. Att skilja på klossar i olika storlekar var dock lättare. Det kunde de göra vid 20 månaders ålder, berättar Helena Örnkloo.
Barnen hade inga svårigheter att passa ihop en kloss med en annan, eller att passa ihop en kloss med en bild av en kloss. De hade inte heller några problem med att minnas en kloss fastän den var utom synhåll. Däremot hade barnen svårt att passa ihop en positiv form (klossen) med en negativ form (hålet).
– När barn kan tänka sig objekt i olika positioner förbättras deras handlingsförmåga enormt, säger Helena Örnkloo.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helena Örnkloo, 018- 471 21 08, 070-748 82 81, e-post: helena.ornkloo@psyk.uu.se
För första gången i KTH Racings historia kommer motorn inte att turboladdas. I stället kommer ett insugssystem med variabla rörlängder att konstrueras. Dessutom ska motorn, som även i år är på 600 cm3, anpassas för E85-drift. Motorn i årets bil, KTHR5, är annars densamma som i förra årets bil – en motorcykelmotor från en Suzuki av modell GSX-R.
Det 40-tal studenter som ingår i teamet har lagt mycket kraft på att få KTHR5 användarvänlig och lätt att köra. Växlingarna sköts med paddlar bakom ratten och det egenutvecklade pneumatiska växlingssystemet ger snabba och exakta växlingar.
Bilen är uppbyggd runt en avancerad kolfibermonocoque, d.v.s. en lastbärande ”balja” i kolfiber, i motsats till den traditionella stålrörsramen. Detaljerade fordonsdynamiska simuleringar ska säkerställa att egenskaper som väghållning, kurvtagning och stabilitet är optimala under tävlingarna. Bilen är också utrustad med ett välanpassat loggsystem som gör det möjligt att mäta och analysera en mängd parametrar under träning och tävling.
KTHR5 började konstrueras i september 2007 och målet är att delta i nästa sommars Formula Student-tävlingar i England och Tyskland som hålls på de anrika banorna Silverstone och Hockenheim.
Tack vare teamets breda kunskapsbas från en mängd olika områden finns förutsättningar för en bil med bra egenskaper på alla plan. Noggranna motorsimuleringar, detaljerade CAD-ritningar, hållfasthetsberäkningar och goda kunskaper inom fordonsdynamik ligger till grund för bilen, som trots tuffa regelbegränsningar utvecklar ungefär 100 hästkrafter och klarar 0-100 km/h på 3 sekunder.
En kanske ännu mer imponerande siffra är den maximala lateralaccelerationen som uppgår till ungefär 1,8G. Detta innebär att föraren utsätts för sidokrafter som är nästan dubbelt så stora som tyngdkraften. De höga sidokrafterna utsätter däck, chassi och förare för enorma påfrestningar, men möjliggör också avsevärt högre kurvhastigheter än vad som är möjligt i en normal bil.
Formula Student är en praktisk ingenjörstävling som går ut på att från grunden konstruera och tillverka en ensitsig racerbil enligt ett internationellt reglemente framtaget av SAE, Society of Automotive Engineers. Själva tävlingen avgörs genom ett poängsystem där man maximalt kan få 1 000 poäng. Poäng ges för bland annat design/konstruktion, ekonomi, väggrepp, acceleration samt för ett långlopp på en gokart-liknande bana.
Tid för presentation: Fredag 14 december, kl. 10.00
Plats: KTH Campus Valhallavägen, sal F2, Lindstedtsvägen 28, Stockholm
Bild: http://www.kthracing.se/press_kthr5.jpg
Kontaktinformation
Kontakt
Joakim Karlsson, 0702-34 66 03, jocke@kthracing.se
Det kallas Förstärkt verklighet eller Augmented Reality (AR) och är sedan länge en hägrande vision i medievärlden. Problemet har varit den dyrbara och klumpiga utrustning som krävts för lyxen att kunna placera virtuella föremål i den fysiska verklighet man befinner sig i.
Anders Henrysson, doktorand vid Avdelningen för Visuell informationsteknologi och tillämpningar (VITA), Linköpings universitet, använder i stället en kameramobil som plattform för tekniken.
– Vad har folk över hela världen? Jo, en mobil. Mobilerna utvecklas nu enormt snabbt till små datorer som erbjuder extremt spännande möjligheter, säger Anders Henrysson som på fredag lägger fram sin doktorsavhandling.
Den unika teknik som han utvecklat gör kameramobilens display till ett genomskinligt fönster där en 3D-struktur i mobilens dator tar plats i den verkliga omgivningen.
Ett exempel är världens första annonskampanj i AR, som Anders Henrysson var med och skapade under en forskningsvistelse vid HIT Lab NZ i Nya Zeeland. Beställare var Wellington Zoo. I tidningsannonserna fanns bara en kvadrat med ett intetsägande mönster i svartvitt, samt en text med instruktioner där läsaren uppmanades att via sms ladda ner ett litet program till sin mobil. Sedan var det bara att passa in markören i displayen varpå man kunde se en björn, en gepard eller en giraff promenera omkring i tidningen.
Så här går det till: när användaren riktat in kameran så att hela markören syns i displayen, identifieras mönstret av mobilens datorenhet, som matchar detta mot en digital mall i programmet. Då renderas (ritas) den tredimensionella grafiken och blandas med den bild av omgivningen som syns i displayen. Sedan upprepas sekvensen med interaktiv hastighet, ungefär tio gånger i sekunden.
Med hjälp av trådlös överföring, till exempel Bluetooth, kan två eller flera mobiler interagera med varandra. Anders Henrysson har skapat ett tennisspel där spelarna använder sina mobiler som racketar.
Det är på spelmarknaden tekniken kommer att slå igenom först, tror Anders Henrysson. Men många andra tillämpningar är möjliga till exempel inom sjukvård, logistik och samhällsplanering.
Avhandlingen Bringing augmented reality to mobile phones läggs fram fredag 14 december 2007 kl 13.15 i sal K2, Kåkenhus, Linköpings universitet Campus Norrköping.
Opponent är Dr Kari Pulli, Nokia Research Center, New York.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Henrysson 011-363493, andhe@itn.liu.se
Behandling med tillväxthormon är dyr och innebär dagliga injektioner i flera år eller i vissa fall i hela livet. Dessutom finns risk för under- eller överdosering. Eftersom behandlingen endast ska ges till de barn som verkligen behöver den, är det viktigt att kunna bedöma vilka barn som kan bli längre med hjälp av behandlingen. Tillväxthormon är viktigt inte bara för skelettets tillväxt och funktion, utan även för hjärnans, musklernas och fettvävens funktion. Det mest uppenbara tecknet på tillväxthormonbrist är att barnet är kortvuxet, men andra tecken kan vara att barnet är för stillsamt, har inlärningsproblem, blodsockerfall och eller har en kroppssammansättning med lite muskler och mer bukfett. De metoder som tidigare funnits att hitta de barn som behöver tillväxthormon har varit för trubbiga.
Docent Jovanna Dahlgren vid Sahlgrenska akademin har nu tillsammans med sina kollegor tagit fram en ny modell.
– Genom att utveckla en beräkningsmodell som tar hänsyn till flera faktorer har vi utvecklat en modell att använda som beslutsstöd för att avgöra vilka barn som bör behandlas. Vi kan alltså med mycket hög säkerhet ge besked om barnet har nytta av behandlingen och hur mycket det kommer att växa under det första och andra året av behandlingen. Vi kan även beräkna den dos som barnet behöver för att växa tillfredsställande och uppnå sin genetiska potential, säger Jovanna Dahlgren.
För att utveckla den förbättrade modellen har forskargruppen analyserat data från 415 korta förpubertala barn som fått tillväxthormonbehandling. Gruppen samlade in utrednings- och tillväxtuppgifter som bearbetades av statistiker. Uppgifterna inkluderade barnens födelsevikt och -längd, längden före och under behandlingen, föräldrarnas längd samt data om nivåerna av tillväxthormon i blodet och andra tillväxtrelaterade hormoner. För att kontrollera modellens tillförlitlighet applicerades den sedan på 112 andra barn. Den visade sig vara avsevärt bättre än de gamla modellerna.
– Modellen vi presenterar är ett praktiskt verktyg som hjälper läkare att hitta de barn som vinner på att behandlas med tillväxthormon samt att identifiera de korta barn som inte ska behandlas.
Forskningsresultaten presenteras i dagarna i tidskriften BMC Medical Informatics and Decision Making.
FAKTA TILLVÄXTHORMONBEHANDLING
I Sverige behandlas ungefär 300 nya barn årligen med tillväxthormon. Kostnaden för ett års förbrukning av tillväxthormon beror på barnets vikt. Behandlingen av små barn kostar cirka 50 000 kronor medan behandling av tonåringar kostar runt 200 000 kr per år. Syntetiskt tillväxthormon blev tillgängligt 1986, tack vare forskningsarbete från företag och forskare i Sverige. Inga korta barn behandlas endast på grund av att de riskerar att bli korta. Istället sker behandlingen utifrån en otillräcklig produktion av tillväxthormon från hypofysen eller att det finns en störd känslighet för det egna tillväxthormonet, som visat sig kunna syntetiskt överbryggas med tillväxthormon. Behandling bör sättas in redan i 3-5 årsåldern och senast några år före pubertetsstart.
Tidskrift: BMC Medical Informatics and Decision Making
Artikelns titel: Models predicting the growth response to growth hormone treatment in short children independent of GH status, birth size and gestational age
Författare: Jovanna Dahlgren, Berit Kriström, Aimon Niklasson, Andreas FM Nierop och Kerstin Albertsson-Wikland
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
docent Jovanna Dahlgren, telefon: 031-343 6674, 0702-05 88 96, e-post: jovanna.dahlgren@vgregion.se
