Maria Styvén, doktorand i industriell marknadsföring vid Luleå tekniska universitet, har studerat svenska konsumenters uppfattning om digital musik, nätmusiktjänster och fildelning. Resultatet presenteras i doktorsavhandlingen Exploring the online music market: Consumer characteristics and value perception, med vilken Styvén disputerar tisdagen den 18 december.
Studien – som bygger på enkätsvar från personer mellan 16 och 60 år – visar bland annat att det nuvarande genomsnittspriset på tio kronor per låt är ungefär dubbelt så mycket som vad dessa konsumenter tycker det är rimligt att betala.
Dessutom bidrar det så kallade DRM-skyddet (Digital rights management) som finns på många musikfiler i dag, till att det upplevda värdet av filen minskar eftersom det komplicerar användandet och hindrar kunden från att använda sin musik som han eller hon vill. Möjligheten att fritt kunna använda sin inköpta fil, vilket även innefattar att man inte är låst till en viss hård- eller mjukvara för att lyssna på musiken, är nästan lika viktigt som de mer grundläggande funktionerna hos en nätmusiktjänst – exempelvis ett stort sortiment, garanterad ljudkvalitet och enkla sökfunktioner.
Det är också bra att erbjuda andra betalningsalternativ än kontokort, bland annat eftersom många fortfarande är tveksamma till att betala med kort på nätet.
En trolig målgrupp för nätmusiktjänster inom den närmaste framtiden är enligt studien musikintresserade människor i åldern 25-45 år, personer som är vana Internetanvändare och som överhuvudtaget ofta använder musik i form av digitala filer på olika sätt. Detta inkluderar alltså även dem som laddar ner musik från fildelningsnätverk.
– Även om många av de flitigaste fildelarna inte kommer att betala för digital musik, så hänger användning av fildelningsnätverk och betaltjänster redan ihop till viss del, säger Maria Styvén.
– De som fildelar är ju vana vid det digitala formatet och är inte lika oroliga för olika risker kring betalning och användning av nätmusiktjänster. Visserligen inverkar både användning av och attityder till fildelning negativt på uppfattningen om prisvärdhet och hur mycket musik på Internet bör kosta, men om man kan erbjuda en bra tjänst med ett brett sortiment, utan DRM och lägre priser än i dag, då är det ganska många fildelare som kan tänka sig att använda den.
Upplysningar: Maria Styvén, tel. 0920-49 15 01, maria.styven@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Lena Goldkuhl, doktorand i elektronisk handel vid Luleå tekniska universitet, har studerat motorcykeltillverkaren Ducati och flygbolaget SAS, två företag som säljer direkt till konsumenten via Internet, samt via återförsäljare. Ducatis syfte med Internetförsäljningen av motorcyklar var först och främst att skapa uppmärksamhet kring varumärket.
– Ducatis strategi var därför att involvera återförsäljarna i Internetförsäljningen. Kunderna beställde sin motorcykel via Internet men hämtade ut den hos en återförsäljare som i sin tur fick en reducerad kompensation för sin roll i uppgörelsen, säger Lena Goldkuhl.
SAS uttalade strategi är i stället att maximera sin biljettförsäljning via Internet. I dag är det i första hand företagskunderna som bromsar den utvecklingen eftersom de fortfarande i hög utsträckning väljer att köpa sina biljetter via olika resebyråer.
– Som ett led i att öka sin Internetförsäljning och därmed minska sina egna kostnader, valde SAS att avskaffa kompensationen till resebyråerna för sålda biljetter. För att kunna tjäna pengar är resebyråerna därför tvungna att i stället debitera sina kunder för utförda tjänster.
När det gäller konflikten mellan tillverkare och återförsäljare har Lena Goldkuhl kunnat konstatera att den i sig inte har så stor påverkan på återförsäljarnas resultat.
– Det som däremot har stor påverkan på återförsäljarnas resultat är två av de underliggande orsakerna till konflikt, nämligen bristande kommunikation med tillverkaren samt när återförsäljarens och tillverkarens mål för verksamheten är oförenliga. Det är i sin tur oroväckande för tillverkarna eftersom många återförsäljare är leverantörer av flera varumärken och tidigare forskning visar att återförsäljare gärna missgynnar ett varumärke som har dålig uppbackning och kompensation, säger Lena Goldkuhl.
– Trots att det har sagts många gånger förr är det viktigt att företagen förbättrar sin kommunikation med återförsäljarna. I slutänden lär det även påverka deras resultat på ett positivt sätt.
Lena Goldkuhl, som kommer från Boden, disputerar tisdagen den 18 december. Avhandlingen heter Multiple marketing channel conflict with a focus on the Internet: A dual perspective.
Upplysningar: Lena Goldkuhl, tel. 0920-49 28 93, lena.goldkuhl@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Naturvård har traditionellt i Sverige betraktats som något som ligger i samhällets intresse. På senare tid har samhället dock insett att det är beroende av lantbrukarens idéer, erfarenheter och kunskap. Utan lantbrukarens kontinuerliga skötsel kan inte den biologiska mångfalden bevaras.
Hanna Ljunggren Bergeå har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur naturvårdsfrågor i jordbrukslandskapet diskuteras i mötet mellan lantbrukare/markägare och rådgivare. Hon har följt med rådgivare från länsstyrelsen ut på gårdsbesök. Med videokamera har hon spelat in vad som händer under sådana besök, som är kopplade bland annat till miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar.
Hanna Ljunggren Bergeå har undersökt förutsättningarna för deltagande och lärande i dessa besök. Hon diskuterar balansen mellan mötets givna ramar och den möjlighet deltagarna har att styra vad som sker genom samtalet i den faktiska situationen.
Deltagarnas uppmärksamhet i dessa möten rör främst vad besöket går ut på och reglerna för miljöersättningarna snarare än vilka skötselåtgärder som är lämpliga och genomförbara i det specifika fallet. Att besöken rymmer både rådgivning och vad som i realiteten är en form av tillsyn skapar hinder som både lantbrukaren och rådgivaren måste hantera. Klagomål som riktar sig mot någon icke-närvarande vid samtalet skapar exempelvis en situation där rådgivaren dels visar förståelse för lantbrukaren, dels känner lojalitet med en kollega eller annan part.
Ett antal förslag presenteras i avhandlingen till hur situationen skulle kunna fungera på ett sätt som i högre grad tar tillvara och respekterar lantbrukarnas och rådgivarnas intressen, och därmed också i förlängningen främjar naturvården. Samtalet ses som det centrala för att ta vara på idéerna och erfarenheterna från båda hållen. Det är i dessa samtal det blir uppenbart att rådgivaren och lantbrukaren ibland menar olika saker med ett och samma ord. Centrala begrepp såsom näringspåverkan och värdefulla arter kan då konkretiseras och eventuella skilda uppfattningar blir möjliga att diskutera.
– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att medvetenheten om samtalets betydelse ökar bland lantbrukare och rådgivare, säger Hanna Ljunggren Bergeå. Och även bland andra som har inflytande över kontakten mellan myndigheter och lantbrukare eller andra markägare.
Agronom Hanna Ljunggren Bergeå, institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Negotiating fences: Interaction in advisory encounters for nature conservation. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Plats: Sal FU26, HVC, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Onsdagen den 19 december 2007, kl 09.00
Opponent: Dr. Laura Seppänen, The Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Hanna Ljunggren Bergeå. Foto: Maria Lindström http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/HannaLjunggrenBergea.jpg
Teckning av ett rådgivningssamtal. Producerad av Hanna Ljunggren Bergeå. Grundar sig på en video från ett av de rådgivningssamtal som ligger till grund för avhandlingen. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/samtal.jpg
Kontaktinformation
Hanna Ljunggren Bergeå, 018-67 21 82, Hanna.Bergea@sol.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001647/
Institutionen för stad och land, SLU, http://www.sol.slu.se/
Boken är en antologi omfattande tematiska uppsatser och artmonografier skrivna av ett sjuttiotal olika experter. I denna tredje volym har bland annat forskare och författare som Nils-Arvid Bringéus, Allan Ellenius, Christina Fjellström, Rolf Kjellström, Janken Myrdal, Lilian Ryd, Yngve Ryd och Ebbe Schön medverkat. Bland bokens tematiska uppsatser kan ”Djuren i matkulturen”, ”Djuren i högtiderna”, ”Djurmotiv i folkkonsten”, ”Hästslaktaren” och ”Den samiska björnkulten” nämnas och naturligtvis finns även en mängd olika uppsatser om aspekter på jakt och fiske samt vikten av att ha ”djuröga”. I monografier beskrivs exempelvis vägglöss, getter, björn, varg, örnar, korp, gädda och sill. Det är inte de biologiska aspekterna som belyses utan främst arternas nytta och kulturhistoria.
– Formas arbetar aktivt med forskningskommunikation via olika kanaler och Formas pocketböcker Formas Fokuserar är mycket uppskattade. Det har kommit ut 12 pocketböcker hitintills och Birgitta Johansson har varit redaktör för 11 av dessa. Det är glädjande att Birgitta som lägger ner sin själ i arbetet blir belönad även på detta sätt, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.
Pocketboksserien Formas Fokuserar är ett led i Formas arbete med att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor.
– Den forskning Formas finansierar är högaktuell och det finns många ämnen för nya pocketböcker. Närmast i tur står en bok om landsbygdsutveckling ”Ska hela Sverige leva?” och boken om bioenergi håller på att översättas till engelska och ryska.
Birgitta Johansson får priset ”för hennes förtroendeskapande arbetssätt och säkra känsla för angelägna gröna frågor. Genom sitt äkta engagemang har hon gjort de gröna näringarna kända”. Priset delas ut vid akademiens högtidssammankomst den 28 januari 2008 i Stockholms stadshus.
Kontaktinformation
Mer information om KSLAs priser på www.ksla.se
Pocketböckerna kan beställas från Formas nätbokhandel www.formasfokuserar.se
När hjärtat plötsligt slutar slå blir den drabbade djupt medvetslös inom mindre än en halv minut och strax därefter har andningen nästan helt upphört.
– För varje minut som går minskar chanserna till fullt tillfrisknande. Det kan vara skillnad mellan liv och död om det råkar finnas någon i närheten som kan hjärt-lungräddning, säger sjuksköterskan Ann-Britt Thorén, som i sina studier intervjuat 400 patienter som lagts in vid en hjärtinfarktavdelning på sjukhus i Göteborg efter olika hjärtbesvär.
De flesta av patienterna kände till hjärt-lungräddning och hade en positiv inställning. Många var villiga att gå en kurs, men få hade gjort det. Den vanligaste orsaken var att de aldrig tänkt på det och att de inte visste att det fanns sådana kurser.
– Sjukvårdspersonal måste bli bättre på att informera om att det finns kurser i hjärt-lungräddning. Många som tillfrisknat efter en hjärtinfarkt får gå i kom-i-gång-grupper och träffa bland annat dietist och sjukgymnast, och där tycker jag att hjärt-lungräddningen också skulle kunna ingå, säger Ann-Britt Thorén. Vårdcentraler borde också erbjuda kurser i hjärt-lungräddning för sina patienter och närstående.
Av de hjärtinfarktpatienter som bodde tillsammans med en partner trodde två av tre att deras sambo inte gått en kurs i hjärt-lungräddning. Mer än hälften av dessa (60 procent) ville att deras partner skulle gå en kurs och de flesta kunde tänka sig att ta kursen tillsammans.
15 anhöriga berättar i intervjuer att det ofta inte fanns några tidiga varningstecken alls innan hjärtat stannade. Om det fanns tecken var de diffusa och svåra att tolka. När patienten blev livlös larmade de anhöriga snabbt ambulansen.
– Alla gjorde så gott de kunde. En del kunde inte påverka situationen medan andra gjorde vad som stod i deras makt att försöka påverka. I väntan på ambulans startade några hjärt-lungräddning, en del med hjälp av larmcentralen, säger Ann-Britt Thorén.
Vid hjärt-lungräddning hålls blodcirkulation och andning igång genom kraftiga rytmiska tryck på bröstkorgen och mun-till-mun-andning, men dessa två delar är svåra att kombinera för lekmän, visar avhandlingen. Särskilt inblåsningen är svår att lära sig.
FAKTA HJÄRTINFARKT
Varje år inträffar uppskattningsvis nästan 40 000 hjärtinfarkter i Sverige. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i de industrialiserade länderna. Drygt hälften av dem som insjuknar i hjärtinfarkt är äldre än 75 år.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: How can we optimize bystander basic life support in cardiac arrest?
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Britt Thorén, leg sjuksköterska, telefon: 031-342 39 07, 070-226 63 89, e-post: ann-britt.thoren@vgregion.se
Handledare:
Docent Johan Herlitz, telefon: 031-342 75 48, e-post: johan.herlitz@hjl.gu.se
Sverige har en gedigen meritlista inom området medicinteknik. Gambro, Getinge och Elekta är goda exempel på livskraftiga företag som vuxit fram runt svenska innovationer. Sammantaget sysselsätter medicintekniska industrin cirka 10 000 svenskar och omsätter omkring 60 miljarder årligen. Men många av de upptäckter som idag utgör grunden för den medicintekniska industrin i vårt land ligger 30-50 år tillbaka i tiden.
Den nu presenterade rapporten visar att det krävs ett stort antal riktade satsningar om Sverige inte ska halka efter i den internationella konkurrensen. Samtidigt finns här en stor outnyttjat potential för företagande och för nya jobb.
– Finansieringen av relevant forskning inom medicinteknikområdet har minskat de senaste åren, om man jämför med de länder vi konkurrerar med. Våra universitetssjukhus deltar inte längre i strategiskt viktiga satsningar för att utveckla nya tekniska metoder på samma sätt som man gjorde för tio, femton år sedan, säger Bertil Guve, projektledare och föreståndare för Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH).
Rapporten Action MedTech Sweden – Key Measures for Growing the Medical Device Industry in Sweden har tagits fram av konsultorganisationen McKinsey på intitiativ av KTH och i samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Även Chalmers och Sahlgrenska akademin har bidragit till rapporten. Slutsatserna bygger på ett femtiotal intervjuer och fyra workshops med svenska företagare, forskare, kliniker och finansiärer, en internationell benchmarking-studie samt data från andra studier och rapporter.
Målet har varit att identifiera vad som krävs för att skapa industriell utveckling i samarbete med universitet och sjukvård. Bland annat behövs:
Tekniska och medicinska fakulteter bör identifiera och satsa på gemensamma forskningsprojekt med utvecklingspotential.
Landsting och universitetssjukhus bör skapa incitament för läkare och annan vårdpersonal att bedriva forskning inom medicinteknikområdet och identifiera de utvecklingsbehov som finns i den kliniska vardagen.
Både universitet och landsting bör samarbeta närmare med industrin för att exempelvis instifta gemensamma professurer och utbildningsprogram.
Staten bör frigöra ekonomiska resurser för långsiktiga satsningar på behovsgrundad forskning inom medicinteknikområdet.
– Det är viktigt att understryka att analysen inte bara gäller situationen i Stockholmsområdet utan att slutsatserna är applicerbara i hela landet och för Sverige som helhet. Om vi vill att medicinsk teknologi även i framtiden ska bidra till svensk ekonomi och människors hälsa måste vi agera nu, säger Bo Norrman, universitetslektor och verksam vid Karolinska Institutets enhet för bioentreprenörskap.
CTMH är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting.
Ladda ner rapporten: www.ctmh.se
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Bertil Guve, föreståndare CTMH
Tel: 070-764 97 35
E-post: bertil.guve@kth.se
Bo Norrman, universitetslektor Karolinska Institutet
Tel: 08-52483825 eller 070-3710949
E-post: bo.norrman@ki.se
Lars Kihlström, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 073-6251801
E-post: lars.kihlstrom@karolinska.se
Första pris är att få följa med ombord på isbrytaren Oden under en deletapp i Arktis under sommaren 2008. Vinnarna får på plats uppleva hur en polarforskningsexpedition förbereder sig och gör experiment och provtagningar under resan. Gymnasieelever har tävlat med sina idéer till projektarbeten, med inriktning mot miljökemi.
Första pris går till:
Julia Fränberg, klass NV3B De la Gardiegymnasiet, Lidköping för projektarbetet: Polerna gör skillnad.
Motivering: Projektarbetet har en bra problemformulering samt visar god kännedom om ämnet och en medvetenhet för klimatrelaterade atmosfärsproblem.
Helena Maltinger och Kate Nyman, klass NV3 Lagmansgymnasiet, Vara, för projektarbetet: Påverkas djuren av östrogenet i vattnet.
Motivering: Projektarbetet uppvisar ett naturvetenskapligt arbetssätt, medvetenhet om ett aktuellt problem och har ämnesövergripande inslag inom miljö- och avfallskemi, utvecklings-biologi och miljöaspekter.
Andra pris går till:
Biogasanläggning av Erika Porath och Emilia Sandberg, klass N3A Lillerudsgymnasiet, Vålberg och Global skog” av Anders Andersson, Perstorp gymnasium, Perstorp.
Andrapristagarna kommer på måndag den 17 december att träffa miljö- och polarforskare samt göra laborationer och experiment under ett besök vid Stockholms universitet och Polarforskningssekretariatet.
År 2007 är det 300 år sedan Sveriges främsta vetenskapsman, Carl von Linné föddes. Det är också året då polarområdena får extra uppmärksamhet genom Internationella polaråret (IPY). Både Linnéjubileet och IPY har bland sina främsta mål att öka ungdomars intresse för naturvetenskap.
Läs mer på:
www.polar.se
www.linne2007.se
www.krc.su.se
Kontaktinformation
Ytterligare information om Polarresan lämnas av: Eva Grönlund, informationssekreterare vid Polarforskningssekretariatet, tel 08-673 97 30, 070-344 92 51, e-post eva@polar.se
Anslaget kallas Starting Grant och delas nu ut för första gången av den nybildade forskningsstiftelsen European Research Council (ERC). Målet för ERC är att öka den vetenskapliga excellensen i Europa genom att stödja de bästa forskarna med förhållandevis stora forskningsanslag. Av nästan 10 000 forskare som skickade in en ansökan i våras är det bara några få procent som blir beviljade.
– Anslaget innebär att vi bedöms ligga i den absoluta forskningsfronten i Europa inom vårt område, och det är viktigt både för Sahlgrenska akademin och för Göteborgs universitet. För mig personligen innebär anslaget att jag kan fokusera mer på min forskning under de kommande fem åren och expandera min forskargrupp, säger docent Martin Bergö.
Martin Bergö forskar om två olika sjukdomar: cancer och accelererat åldrande (progeria). Cancer är en vanlig sjukdom medan progeria är en ovanlig genetisk sjukdom. Barn med progeria föds normala men uppvisar tidigt tecken på åldrande; de slutar växa, tappar hår och får hjärt- och kärlsjukdomar. Barnen blir sällan mer än 16 år. Det finns för närvarande ingen behandling men Martin Bergö har tillsammans med en forskargrupp i USA identifierat en ny behandlingsstrategi som nu testas på barn med progeria. Forskningen har också resulterat i ett nytt sätt att på genetisk väg studera mekanismer och behandling av cancer.
– Min vision är att forskningen ska leda till en ökad förståelse av hur cancer och progeria uppkommer och att hitta nya behandlingar. Vi hoppas också att våra studier om progeria skall ge oss ny information om vad som styr normalt åldrande, säger Martin Bergö.
Vad finns det då för koppling mellan cancer och progeria? Båda sjukdomarna orsakas av mutationer i ett såkallat CAAX-protein. Martin Bergös forskning har tagit ett steg till och visat att båda sjukdomarna kan behandlas med samma typ av läkemedel. De CAAX-proteiner som orsakar progeria och cancer transporteras till olika stationer inne i kroppens celler. Transporten av CAAX-proteinerna styrs av ett antal enzymer. Martin Bergö testar hypotesen att man kan behandla cancer och progeria med hjälp av läkemedel som blockerar något av dessa enzymer. Målet med behandlingen är att hindra att de muterade CAAX-proteinerna transporteras till de ställen i cellen där de orsakar skada.
För att testa hypotesen har forskarlaget tagit fram genförändrade möss som utvecklar progeria och olika former av cancer. Det unika med gruppens musmodeller är att man även kan stoppa produktionen av enzymerna som styr transporten av de muterade CAAX-proteinerna.
– När vi stoppade produktionen av ett av enzymen så minskade tumörutvecklingen kraftigt i mössen med cancer och vi har i tidiga försök hämmat uppkomsten av benfrakturer som är vanliga i möss med progeria. Men även om vår forskning tyder på att läkemedel som blockerar dessa enzym kan bli en effektiv framtida behandling för båda sjukdomarna, så återstår mycket forskning. Därför är pengarna från ERC mycket välkomna, säger Martin Bergö.
Martin Bergö studerade medicin i Umeå och försvarade sin doktorsavhandling i medicinsk kemi 1998. Efter disputationen rekryterades han till en postdoktoral utbildning vid the Gladstone Institutes i San Fransisco, USA, där han tillbringade fem mycket produktiva år. Sedan tre år tillbaka bor Martin Bergö i Kungsbacka utanför Göteborg och leder en forskargrupp vid Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För information, kontakta:
Docent Martin Bergö, telefon: 0733-12 22 24, 031-342 78 58, 0300-26226; e-post: martin.bergo@wlab.gu.se
Inom cellbiologin står begreppet signalväg för en serie händelser på cellnivå som styr cellernas svar på sin omgivning. Malmöforskarna har funnit att en viss signalväg, den s k Notch-kaskaden, är felaktigt styrd i njurcancer och att detta bidrar till cancercellernas tillväxt. De har också i djurförsök kunnat visa att substanser som hämmar denna signalväg också bromsar tumörens utveckling.
– Det intressanta är att sådana så kallade Notch-hämmare redan finns framtagna för klinisk användning. De har varit tänkta att användas dels mot Alzheimers sjukdom, dels mot vissa andra cancersjukdomar, säger forskargruppens ledare Håkan Axelson.
De aktuella substanserna blev aldrig vidareutvecklade till färdiga läkemedel, bland annat för att biverkningarna i form av tarmskador visade sig vara för stora. Men Håkan Axelson tror att det problemet går att lösa.
– Vi har i djurförsök visat att om man ger substansen i tre dagar och sedan tar en paus i fyra dagar, så hinner tarmen hämta sig. Då behöver det inte bli några biverkningar, säger han.
Eftersom substanserna alltså redan är framtagna, så tror Håkan Axelson att läkemedelsindustrin ganska snabbt kan testa dem i kliniska prövningar på patienter med njurcancer. Sjukdomen drabbar årligen omkring 150 000 personer världen över och leder till nära 78 000 dödsfall.
Mer information Håkan Axelson, 040-337621 och Hakan.Axelson@med.lu.se Forskargruppens resultat har just publicerats i Journal of Clinical Investigation, se länken nedan.
Bakgrund: Notch-kaskaden har fått sitt namn efter en viss genetisk variant av genforskarnas studieobjekt bananflugan, en fluga som inte har släta kanter på sina vingar utan små hack – notches – på sina vingar.
Herbert Blomstedts samling omfattar ca 400 hyllmeter och innehåller noter, partitur med dirigentens egna anteckningar, inspelningar, handskrifter, unika konstböcker samt en stor mängd skön- och facklitteratur i förstautgåvor varav en stor del med författardedikationer.
– Samlingen utgör en sällsynt möjlighet för kommande forskning i såväl musik och uppförandepraxis, som forskning kring en av världens nu levande renommerade dirigenter, säger arbetsgruppen på Göteborgs universitet. Projektet med att föra samlingen till Göteborgs universitet leds av Ingemar Henningsson, tidigare högskolerektor för Musikhögskolan, Jan Ling, tidigare rektor vid Göteborgs universitet samt Agneta Olsson, överbibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Sparbanksstiftelsen Första har beviljat ett bidrag till projektet att föra samlingen till Göteborg. Detta möjliggör det utredningsarbete som krävs för kartläggning, och besiktning av samlingen. I projektet planerar man också för en placering av samlingen på Göteborgs universitetsbiblioteks handskriftsavdelning.
KORT BIOGRAFI
Professor Herbert Blomstedt (f 1927) är en av världen ledande dirigenter. Han har bland annat varit ledare för Dresdner Staatskapelle, Oslo filharmoniska orkester, de svenska och danska radiosymfonikerna, San Fransiscos symfoniorkester och Gewandthausorkestern i Leipzig. Han har också spelat in ett mycket stort antal verk på prestigefyllda skivbolag som DECCA, RCA och Deutsche Grammophone.
Herbert Blomstedt är verksam som musikforskare och ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien. Han är hedersdirigent för ett antal orkestrar i världen och har mottagit flera hedersdoktorat. 1999 utnämndes Herbert Blomstedt till hedersdoktor vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Agneta Olsson, överbibliotekarie
Göteborgs universitetsbibliotek
Tel: 031-786 17 60
Agneta.Olsson@ub.gu.se
Ellen Åberg, informatör
Göteborgs universitetsbibliotek
Tel: 031-786 45 82
Ellen.Aberg@ub.gu.se
– Vi har sett att det även påverkar syratoleransen och utvecklingen av en syratolerant mikroflora är en förutsättning för att drabbas av karies, säger Jessica Neilands, biomedicinsk analytiker vid Avdelningen för oral biologi som disputerar på avhandlingen ”Acid tolerance of Streptococcus mutans biofilms”.
Forskare har under lång tid studerat mikrofloran i munnen och många har också intresserat sig för hur fluor påverkar denna. Men en stor majoritet av studierna är gjorda på bakterier som odlats i näringslösningar, så kallad planktonisk form, en miljö som har lite gemensamt med bakteriernas verklighet.
Bakteriernas naturliga miljö är i stället olika typer av ytor, exempelvis tandemalj, och miljön kallas för biofilm. Under 2000-talet ökade intresset kraftigt för att genomföra studier av bakterier i biofilmer och resultaten visar att det är stor skillnad på hur bakterierna uppför sig i de olika miljöerna. Biofilmbakterier är exempelvis mer resistenta mot antibiotika. De är också mer stresståliga och växer långsammare jämfört med planktoniska bakterier.
Jessica Neilands har studerat hur bakterien Streptococcus mutans, som är en del av den normala och nödvändiga mikrofloran i munnen men som också bidrar till att utveckla karies, uppför sig i en biofilm.
– Vi kan inte säga att biofilmen vi odlar är exakt så som det ser ut i munnen, men det är ett steg närmare verkligheten, säger hon.
När vi äter sjunker pH-värdet och miljön i munnen blir sur. Stresståliga bakterier som exempelvis S. mutans anpassar sig till den sura miljön genom att framkalla en syratoleransrespons, en så kallad ATR. Resultatet blir en syratolerant mikroflora som på sikt skadar emaljen.
Jessica Neilands visar i sin avhandling att S.mutans i biofilmer är flera gånger mer syratolerant jämfört med de planktoniska bakterierna. Biofilmbakterierna tålde också en högre koncentration av fluor.
– Det är ett intressant fynd att bakterier i munnen är mer tåliga än vad vi tidigare kände till. Vi fann också att olika stammar av S. mutans har olika syratolerans, säger hon.
Men fluor kan minska bakteriernas syratolerans och fyndet kan vara ett viktigt steg på vägen att hitta ett mer effektivt sätt att förebygga folksjukdomen karies.
– Vi har förhoppningar om att i framtiden hitta möjligheter att påverka bakterierna så att de inte blir syratoleranta, säger Jessica Neilands som dock inte tror på en renässans för fluortanten.
– Jag tror inte att det är nödvändigt med en stor kampanj liknade den på 1960-talet, men för de patienter som har en ökad risk för karies kan fluor vara ett hjälpmedel.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jessica Neilands på e-post: jessica.neilands@mah.se eller telefon: 040-665 84 94/040-665 84 96.
Grandfathers tales about Linnaeus, who is my great great great great great great grandfather, has always been a source of inspiration to me,” says Martin Nervall.
Carl Linnaeus is of course best known for his naming of species, primarily in the plant kingdom, but he took his doctorate in medicine in Holland in 1735, and his subject was malaria. In those days medicine and botany were closely related disciplines-there was a great deal of interest in describing how plants could be used as medicines. To get his doctoral degree in medicine Linnaeus traveled to Harserwijk, Holland, where he defended his thesis one week after his arrival. In his dissertation he investigated various theories for the causes of the disease and launched the theory that malaria was caused by muddy drinking water that block the blood vesselsafter all, the disease was common in regions with stagnant water. He advocated the use of bitter substances as a cure, especially cinchona bark, which contains quinine, which is still used in malaria medicines.
A great deal has happened since then. Some 150 years later the connection was made between malaria and mosquitoes. Today, 2007, malaria is still a major health problem in tropical parts of the world. More than a million people die each year, most of them children. Resistance to the most common medicine is a growing problem, so there is a great need for new malaria medicines. The disease is caused by a parasite that nourishes itself on the hemoglobin in red blood corpuscles. Finding substances that prevent the malaria parasite from breaking down hemoglobin is one way to develop new cures.
Martin Nervall, a graduate of the engineering program in molecular biotechnology at Uppsala University, made use of data computations to find suitable such substances and to enhance our understanding of how they function at the molecular level. Several substances that seem promising have been produced by synthetic chemists.
My part deals with finding substances and then analyzing the models to provide an explanation for why they bind. On the basis of that knowledge, even better substances can be designed that hopefully can lead to new treatments for malaria in the future,” says Martin Nervall.
Pictures can be downloaded at http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/linnaeus-descendant-takes-doctorate-on-last-day-of-linnaeus-tercentenary-185929
Caption: Martin Nervall at the Linnaeus Museum with his own and his ancestor Carl Linnaeus dissertations on malaria. In Linnaeus day, however, it was common for the professor to write the dissertation. The task of the student was then to defend it. Linnaeus wrote hundreds of theses on various subjects during his decades as a professor. The portrait in the background was painted by Martin Hoffman in 1737. It shows Linnaeus, age 30, wearing the South Saami winter apparel he acquired during his journey to Lapland in 1734. There are three copies of the portrait, but this one at the Linnaeus Museum is the only one that depicts Linnaeus scientific work from his sojourn in Holland. In his luggage from Sweden he carried, besides the dissertation, some ten manuscripts that were published in Holland, including classics like the first edition of Systema Naturae and Flora Lapponica.
Kontaktinformation
For more information, please contact Martin Nervall, phone: +46 (0)18-471 50 58; cell phone: +46 (0)70-988 57 09, e-mail: nervall@xray.bmc.uu.se
När ett nytt vaccin tas fram sker det ofta genom att man först väljer ut ett visst protein som kännetecknar den bakterie eller det virus vaccinet riktas mot. I nästa steg väljer man ut en viss del av proteinet som har särskilt stark förmåga att reta kroppens immunförsvar. Att få immunförsvaret att känna igen och reagera mot en framtida angripare är ju målet med ett vaccin. Valda delar av ett par olika proteiner kombineras ibland till nya s k fusionsprotein.
– Men vi testade en annan tankegång. De andra delarna av proteinet, som inte retar immunförsvaret lika mycket, kanske är viktigare för proteinet? De har kanske dolts för immunförsvaret just för att de är så betydelsefulla? säger professorn i medicinsk mikrobiologi Gunnar Lindahl.
Ett nytt fusionsprotein byggt på denna idé gav mycket riktigt den allra bästa effekten mot grupp B-streptokockerna – tvärtemot de vanliga principerna.
– Detta fynd har betydelse inte bara för bekämpningen av streptokocker, utan för utvecklingen av nya vacciner över huvud taget. Det gängse arbetssättet kanske inte är det mest effektiva, menar Gunnar Lindahl.
Ett vaccin mot grupp B-streptokocker skulle troligen ges till unga kvinnor före deras första graviditet. En möjlighet kan vara att ge det i kombination med det nya vaccin mot livmoderhalscancer som lanserats tidigare i år, och som just riktar sig till tonårsflickor före sexdebuten.
Resultaten har publicerats i Cell Host & Microbe, en ny systertidskrift till den ansedda tidskriften Cell – se länken nedan. Gunnar Lindahl nås på tel 046-173244 eller gunnar.lindahl@med.lu.se.
De flesta patienter som får titanimplantat i munnen måste vänta mellan fyra och sju månader innan implantatet anses vara tillräckligt stabilt för att kronor eller broar kan fästas i skruven.
– Många känner sig fysiskt och psykiskt handikappade av sin tandlöshet och det skulle betyda mycket för patienterna om de slapp vänta så länge innan behandlingen är klar, säger tandläkaren Pär-Olov Östman som skrivit avhandlingen.
I studierna användes samma typ av dentala implantat som i vanliga fall måste läka in innan de belastas. Totalt fick 457 patienter bryggor på sina implantat inom ett dygn efter det att de fått sitt implantat. När patienterna följdes upp mer än ett år efter behandlingen hade 98 procent av alla direktbelastade implantat i underkäkens sida lyckats. I överkäkar som tidigare var helt tandlösa lyckades 99 procent av behandlingarna.
– Det hänger förstås på att tandläkaren gör ett bra jobb för att resultaten ska bli så bra, och det finns flera aspekter att ta hänsyn till innan man väljer att direktbelasta implantatet. Jag skulle tro att det krävs ytterligare flera års forskning innan direktbelastade implantat blir den normala behandlingen vid tandlöshet, säger Pär-Olov Östman.
Alla typer av dentala implantat är dock inte lämpliga för direktbelastning. För patienter som fått implantatet Nobel Direct misslyckades många av behandlingarna.
Det finns patienter som inte klarar att få ett direktbelastat implantat. Avhandlingen visar att dessa patienter kan få ytterligare ett tillfälligt implantat som är mindre och smalare än det permanenta och som kan användas för att fästa protesen medan det permanenta implantatet läker. Pär-Olov Östman har också utvecklat en snabb metod för tandläkaren att tillverka tillfälliga broar på implantat i munnen.
– Det tar bara en halvtimme för tandläkaren att skapa en temporär bro. Det går snabbt och blir betydligt billigare för patienten än de gedigna broar som tandtekniska laboratorier tillverkar, men de håller inte riktigt lika bra, säger Pär-Olov Östman.
FAKTA DENTALA IMPLANTAT
Implantatet är en slags artificiell tandrot av titan. Titanskruven opereras in i käkbenet och läker fast där för att användas som fäste för kronor, broar eller proteser. Metoden uppfanns av professor Per-Ingvar Brånemark vid Sahlgrenska akademin under 1960-talet. Det finns flera typer av titanfixturer, men alla bygger på att titanmetallen har den unika egenskapen att kunna osseointegreras.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap
Avhandlingens titel: On various protocols for direct loading of implant-supported fixed prostheses
Avhandlingen försvaras fredagen den 21 december, klockan 13.00, avdelningen för biomaterialvetenskap, Medicinaregatan 8B, våning 4, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pär-Olov Östman, leg. tandläkare, telefon: 070-247 89 50, e-post: po@holmgatan.se
Handledare:
Professor Lars Sennerby, telefon: 031-786 29 65, e-post: lars.sennerby@biomaterials.gu.se
Kampen om makten över den fackliga rörelsen och partiernas strävanden att kontrollera den har varit ett framträdande inslag i det fackliga arbetet. Socialdemokratin fick tidigt en dominerande ställning, men under 1920- och 1930- talen kom den att utmanas av vänstersocialdemokraterna, kommunisterna och socialisterna. Historikern Stefan Dalin har i sin doktorsavhandling studerat exemplet Hofors, ett brukssamhälle i västra Gästrikland där maktförhållandena inom fackföreningsrörelsen avvek från den gängse bilden. Viktiga delar av den fackliga makten låg i Hofors hos partierna till vänster om socialdemokraterna.
– Jag har undersökt vad som kännetecknade och möjliggjorde den avvikelsen. Orsakerna till radikalismen i Hofors finns i ortens fackliga och politiska miljö, förklarar Stefan Dalin.
Dalin visar i sin studie att den vänstersocialdemokratiska arbetarekommunen och dess efterföljare var välorganiserade och att deras fackliga arbetssätt låg nära det ”socialdemokratiska”. En annan orsak till deras starka ställning var den stora tillit som fanns till partiernas företrädare. Det växte fram en radikal tradition i Hofors.
– Fackföreningsmedlemmarna fokuserade på företrädarnas personliga kvalitéer och om de kunde svara upp mot medlemmarnas krav och förväntningar, konstaterar Stefan Dalin. En kommunistisk eller socialistisk tillhörighet var inget hinder vid valet av fackliga förtroendemän.
Fredagen den 14 december försvarar Stefan Dalin, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mellan massan och Marx – En studie av den politiska kampen inom fackföreningsrörelsen i Hofors 1917-1946.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Alf Johansson, Historisk institutt, Olso universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Stefan Dalin på
tel 0611-800 86, 073-270 95 39 eller e-post stefan.dalin@lvn.se
