Signild Risenfors och Eva-Lena Haag har i sin rapport ”Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar. En intervjustudie om muslimska gymnasieflickor” intervjuat 14 muslimska gymnasieflickor från olika ursprungsländer med utgångspunkt i frågor som rör religion och genus. Bilden de fick fram av hur flickorna upplever sina liv visade sig vara mer nyanserad och hoppfull än den som syns i samhällsdebatten, där flickorna ofta framställs som människor med begränsade valmöjligheter och litet handlingsutrymme.
Islam, kön och jämställdhet visade sig, oavsett hur religiösa flickorna var, vara viktiga begrepp som flickorna förhöll sig till när de formade sin verklighet. När de gjorde sina ställningstaganden argumenterade de utifrån religionen och handlade enligt traditionen, men de lade in egna, moderniserade tolkningar. Det förekom dock även en del kritik mot att islam och muslimsk kultur kunde uppfattas frihetsberövande.
Medvetenheten om jämställdhet tror Signild Risenfors och Eva-Lena Haag att flickorna både kan ha fått med sig från den svenska skolan, men också från andra muslimska kvinnor i Sverige. Umgänge med infödda svenskar var det däremot sämre med.
Rapporten använder författarna nu på Högskolan Västs lärarutbildningsprogram. Även andra lärosäten har visat intresse för materialet.
– Det är viktigt att både lärarstudenter och de som arbetar i förskola/skola har kunskap om dessa frågor. Trots att man som lärare möter en sådan variation av människor finns fortfarande ett motstånd hos en del att ändra sitt synsätt, säger de.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lena Haag,mobiltel: 0708/33 55 59, eva-lena.haag@hv.se eller Signild Risenfors, mobiltel: 0706 -39 67 41, signild.risenfors@hv.se
Mediernas bevakning av ekonomi och affärsliv i allmänhet och storföretag i synnerhet har kritiserats för att vara onyanserad och okritisk, men hittills har debatten främst fokuserat på mediernas roll. Josef Pallas har istället vänt på frågan och studerat ett tiotal svenska börsföretag för att se vilken inverkan de har på mediernas nyhetsproduktion. Avhandlingen bygger på innehållsanalyser av över tusen pressmeddelanden från företagen, ett femtiotal intervjuer med informations- och presschefer samt två stycken tre månader långa observationer av företagens mediearbete.
Studien visar att de undersökta företagen och medierna har lärt sig varandras arbetssätt, rutiner, värderingar och preferenser när det gäller vad som skall publiceras, i vilken form och när. De har skapat en egen lokal praktik som reglerar hur de ska arbeta tillsammans och hur den slutliga rapporteringen kommer att se ut. Detta gör det möjligt för företagen att förse medierna med ”färdiga” texter, framför allt när det handlar om marknadsförings- och produktorienterat material.
För mediernas del innebär den gemensamma praktiken att man kan anpassa bevakningen av viktiga och känsliga ämnen, som finansiell information eller företagens inblandning i diverse skandaler. Här spelar nära och personliga relationer mellan företagens kommunikations- eller presschefer och de mest betydelsefulla journalisterna en viktig roll för hur nyhetsmaterialet tolkas och utformas.
– Företagen har lärt sig hur man ska skriva pressreleaser så att de bäst passar mediernas produktionsprocesser. Det finns strukturer och rutiner som ser till att texter kontinuerligt strömmar in till tidningarnas nyhetsredaktioner. Samtidigt är man på företagen mån om att utveckla långsiktiga relationer med de viktigaste medierna, bland annat genom att anställa förre detta journalister eller genom att erbjuda vissa medier exklusiv tillgång till företagets VD eller viktig information, säger Josef Pallas.
Avhandlingen visar att företagens medieaktiviteter inte bara fokuserar på att hantera olika intressen, dvs. företagens och mediernas olika uppfattningar om enskilda händelser eller ämnen. Mediearbetet karaktäriseras också av ett nära och välorganiserat samarbete, och fokuserar snarare på en kontinuerlig nyhetsproduktion än på innehållet i specifika nyheter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josef Pallas, 073-322 48 77, e-post: josef.pallas@fek.uu.se
Höök, som under tre år haft en professur i nanovetenskap för biofysik vid Lunds universitet, är ytterligare en i raden av rekryteringar som Chalmers gör inom biovetenskap som denna gång har sin bas inom fysik och knyter an till befintlig forskning inom materialvetenskap och nanoteknik. Fredrik Höök är också entreprenör och förväntas bli en viktig länk mellan Chalmers och bioteknikindustrin i Sverige.
– Chalmers bygger vidare på den redan framgångsrika miljön på Teknisk fysik. Fredrik Hööks verksamhet tar ytterligare ett steg närmare de behov och möjligheter som finns inom biologin och de medicinska tillämpningarna. Gränsytan mellan naturvetenskap, teknik och medicin har unika förutsättningar i Göteborg och förväntas leda till nya tekniker och innovationer som kan stärka svensk sjukvård och näringsliv. Jag är övertygad om att Fredrik Höök kommer att ta tillvara dessa möjligheter och utveckla dem väl med de forskare som han kommer att samverka med, säger Chalmers rektor Karin Markides.
Fredrik Hööks forskning handlar om utveckling av instrumentering och tekniker för förbättrad diagnostik och läkemedelsutveckling. Som doktorand på Chalmers var han med och startade företaget Q-Sense, som tillverkar och säljer mätinstrument som idag används över hela världen av såväl av forskare på universitet och sjukhus, och utvecklare inom industrin. Instrumentet används främst för studier av hur biomolekyler växelverkar med olika material, vilket är en nyckelkomponent vid utveckling av diagnostiska sensorer. Några år efter sin disputation blev han erbjuden en professur i Lund, där hans forskargrupp har utvecklat en helt ny metod för att analysera membranproteiner.
– Vi vill använda nya koncept inom nanoteknik tillsammans med de senaste framstegen inom molekylärbiologi för att utveckla effektivare sensorer och analysinstrument. Målet är snabbare detekteringar av sjukdomar på ett tidigare stadium. Vi vill utveckla nya och förbättra existerande kliniska instrument så att de blir säkrare och mindre kostsamma. Våra instrument ska kunna användas både av företag som arbetar med läkemedelsutveckling och direkt på sjukhusen för diagnostik, säger Fredrik Höök.
Forskargruppens mål är att detektera sjukdomsmarkörer på nivån av enstaka molekyler. Idag behövs ofta miljontals molekyler i ett blodprov för att man ska kunna säkerställa ett sjukdomstillstånd.
Till stor nytta kommer den redan starka forskningen inom till exempel mjuka material, supramolekylär kemi och biologisk avbildning vid Chalmers att vara. Även samarbeten med till exempel Chalmers biocentrum och Sahlgrenska gör det möjligt att närma sig den fundamentala basen för biologi och medicin på ett helt nytt sätt.
Fredrik Höök tycker att forskning i världsklass inte är nog:
– Vi har nått forskningsfronten, nu vill ta oss förbi den och bli ledande inom fältet. Det kommer vi inte att lyckas med som enskild forskargrupp, utan vi måste samverka med flera olika discipliner.
– Som en spin-off från vår forskning har vi lärt oss mycket om cellmembran och hur de smälter samman. Den kunskapen är viktig inom läkemedelsdistribution – ett nytt fält som vi är intresserade av. Man kan angripa sjukdomar på helt nya sätt om man kan ta sig förbi den barriär som membranet utgör och skicka in läkemedlet direkt in i de sjuka cellerna. Naturen har redan löst detta, t ex i den fantastiska process där en spermie och ett ägg smälter samman. Vi vill lära oss utnyttja den principen för att en dag kunna leverera läkemedel till en förutbestämd plats i kroppen, till exempel en cancercell.
Till Chalmers har han med sig en forskargrupp som integreras med den biologiskt inriktade verksamheten som tidigare letts av Bengt Kasemo vid avdelningen för Kemisk fysik.
– Kompetensen i gruppen blir bred. Vi ser fram emot att arbeta med flera olika forskare på Chalmers som fysiker, kemister, biotekniker, elektroingenjörer. Det roligaste med mitt arbete är att arbeta tillsammans med unga vetgiriga människor. Jag hoppas att även starkt kunna bidra till grundutbildningen på Chalmers.
Kontakt och mer information:
Fredrik Höök
Tel 031 7726109
E-post: fredrik.hook@chalmers.se
STAR Design, Space and Terrestrial Architectural Research design, är ett projekt om att skapa mänskliga miljöer i rymden. Miljöer där människor inte bara överlever utan kan fungera någorlunda normalt under en längre period. I projektet arbetar arkitekter och designers med att kombinera mjuka mänskliga värden med high-tech i ogästvänliga och ibland livsfarliga omgivningar.
I år har arbetet helt inriktats på arbeten kring den permanenta forskningsstation som NASA planerar på månen från 2020. Studenterna vistades under oktober vid Johnssons Space Center i Houston, Texas. Maria Nyström har sedan 1998 lett STAR Design i samarbete med Houston University och NASA från Lunds tekniska högskola
– Månen är het just nu. Vi arbetar tillsammans med bland andra Christer Fuglesang och vi fick se premiärvisningen av den nya Månbilen. Chefsarkitekten Larry Toups på NASA, som arbetar med bland annat månprojektet, hjälpte oss mycket. Han är väldigt intresserad av studenternas bidrag och det fantastiskt kul att han kommer till Chalmers, säger Maria Nyström.
Maria Nyström är nu adjungerad professor vid Chalmers och tjänstledig från Lund. Hon har flyttat med sig projektet och två doktorander, även om samarbetet med Lunds tekniska högskola ska fortsätta.
– Vi ville ha årets presentationer på Chalmers inför att det nästa år drivs härifrån. Området ligger egentligen mittemellan arkitektur och design så även om jag är placerad vid Arkitektur, kommer jag att samarbeta mycket med programmet Teknisk design på Chalmers, säger Maria Nyström.
Maria Nyström är delvis bosatt i Nairobi och arbetar också med att utveckla enkel, hållbar teknik för utvecklingsländer, bland annat genom olika projekt i Kenya, där svenska studenter också deltar.
– Det finns många kopplingar mellan design och arkitektur för hållbar utveckling och för rymden, säger hon.
15 studenter och 11 projekt
I år har 15 studenter i industridesign gjort 11 olika projekt kring månstationen. Det handlar bland annat om hur man kan leva där under längre perioder, arbeta med att utforska geologin och klara livhanken genom att gräva ner sig vid solutbrott.
Fakta:
Projektet STAR Design (Space and Terrestrial Architectural Research design) har pågått sedan 1998 och drivits i nära samarbete mellan NASA, University of Houston och arkitekter och industridesigners vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Från och med hösten 2008, drivs projektet av Chalmers inom Masterprogrammet Design for Sustainable Development i samarbete med Lunds tekniska högskola, Industridesignprogrammet.
Inom projektet arbetar arkitekter och industridesigners med design för boende i rymden och på andra planeter. STAR Design arbetar också med kopplingar till jorden.
Tid: 17-18 december
Plats: Arkitektur, A-gården, Sven Hultins gata 6, Göteborg
Program:
OBS: Presentationerna hålls på engelska.
17 december:
13.00-17.00 Studentpresentationer
18 december:
9.15-9.55 Studentpresentationer
10.00-11.00 Sammanfattning, presentation för media
11.00-15.00 Studentpresentationer
Mer detaljerat program>>
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/star-design-2007
Den 19 december håller Maria Nyströms doktorand Susmita Mohanty ett seminarium om sin forskning. Läs mer:
High-fidelity planetary mission simulators
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/high-fidelity-planetary
Den 20 december håller Maria Nyström en docentföreläsning. Läs mer:
Design for Sustainable Development: Making Re-search
http://www.chalmers.se/arch/SV/aktuellt/kalendarium/design-for-sustainable
För mer information, kontakta:
Maria Nyström, adjungerad professor i Design för hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel: 031-772 80 82
Mobil: +46706-76 68 49
Kenya: +254722521330
maria.nystrom@chalmers.se
Per Liljeqvist, universitetslektor, kursansvarig för STAR Design – kursen 2007 på Lunds tekniska högskola.
Tel: 0705 – 51 65 60
per@liljeqvistdesign.se
I sin avhandling tar Linda Wänström upp olika aspekter på intelligensutveckling. I en delstudie behandlas den så kallade Flynn-effekten som innebär att resultat på IQ-test blir allt högre, något som bekräftas i flera studier. På grund av detta normeras test om då och då. Forskare har försökt att förklara Flynn-effekten med förbättringar i ”nutrition”, TV/datorer, ett allt mer komplext samhälle, mer träning i att ta test av olika slag, förbättringar i skola etcetera.
I en av delstudierna i avhandlingen har Linda Wänström studerat om denna effekt fanns i ett amerikanskt datamaterial som består av flera tusen barn mätta mellan 1986 och 2000. Hon upptäckte då effekten i ett matematiktest. Femåringar som testades 1986 fick sämre poäng än femåringar som testades 1988 som i sin tur fick sämre poäng än femåringar som testades 1990 och så vidare fram till 2000. Detsamma gällde för andra åldersgrupper (mellan 5 och 13 år). Denna effekt har också upptäckts i Norden, men där har man sett att trenden skulle kunna avta lite under senare år.
– Jag vill inte påstå att det betyder att amerikaner (eller andra) blir allt smartare. Man måste först studera förändringar i hela fördelningen, är det övre delen/undre delen som ökar? Ökar IQ på liknande sätt i olika samhällsgrupper? Resultaten visar att effekten finns i det amerikanska datamaterialet samt att materialet kan användas för att utreda frågor som om fördelningen förändras över tid och om trenden är liknande i olika samhällsgrupper. Datamaterialet innehåller också mycket information om barnens familjer och aktiviteter som kan användas för att senare utreda orsaker till en eventuell trend, säger Linda Wänström.
I avhandlingen behandlas även det negativa samband som observerats mellan syskonstorlek och födelseordning samt intelligens. Linda Wänström visar dock att det inte behöver betyda att barns intelligens påverkas negativt av att få fler syskon. En longitudinell studie på amerikanska barn (samma barn som ovan) som upprepade gånger testats genom matematik- och läsförståelsetest visar att deras förmåga inte påverkas negativt då ett eller flera syskon föds. Det negativa sambandet skulle kunna bero på skillnader mellan familjer som får olika antal barn.
Två av delstudierna i avhandlingen undersöker även en latent tillväxtmodell (”second order latent growth curve model”) som kan användas för att studera intelligensutveckling. Där presenteras bland annat algebraiska formler som kan användas för att beräkna den stickprovsstorlek som behövs för att upptäcka skillnader mellan grupper.
Linda Wänström lägger fram sin avhandling ”Intelligence and models for cognitive development” den 18 december klockan 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati.
Kontaktinformation
Linda Wänström nås på Linda.Wanstrom@stat.su.se eller telefon 08-162975 eller 073-6524036.
Sväljfunktionen är mycket komplex och bygger på att 148 muskler och nervsignaler arbetar i takt med varandra, snabbt och precist. Problem med att svälja är vanliga bland annat hos strokepatienter – av de 30 000 svenskar som årligen insjuknar i stroke får cirka hälften sväljbesvär i det första skedet, och en tiondel får långvariga problem. Mary Hägg visar att det finns ett starkt samband mellan sväljsvårigheterna och nedsatta funktioner i ansiktets och munnens muskler, som många strokepatienter också har problem med.
Munnen representeras av ett stort område i hjärnan, och Mary Hägg beskriver i avhandlingen hur man kan behandla sväljsvårigheterna genom att på ett effektivt sätt utnyttja detta. Hon visar att det är möjligt att via munnen trigga igång hjärnans formbarhet och förmåga till självreparation.
– Problem med att svälja inverkar fysiskt, psykiskt och socialt på patienten. Den här behandlingen innebär en stor samhällsekonomisk vinst, säger hon.
Behandlingen kan till exempel bestå av att patienten före varje måltid tränar i 15-30 minuter med hjälp av en gomplatta (bild 1) som har infattade metallpärlor i speciella regioner. En annan övning går ut på att gympa med en sorts munskärm (bild 2-3), som placeras innanför läpparna och som aktiverar muskler och nervbanor långt ner i svalget. Hon har även varit med om att utveckla en så kallad läppkraftsmätare, med hjälp av vilken man kan mäta effekten av behandlingen (bild 4).
– De här metoderna har gett positiva resultat på relativt kort tid. Resultaten visar att många patienter, trots att de haft långvariga sväljproblem och inte blivit hjälpta av konventionell behandling, kan träna upp både sväljfunktion och ansiktsmuskler till att fungera normalt igen, berättar Mary Hägg.
Vid sidan av strokepatienterna lämpar sig behandlingsmetoden också för barn och vuxna inom många andra diagnosgrupper. Till dessa hör patienter med andra neurologiska sjukdomar, barn med Downs syndrom eller CP (cerebral pares) samt för tidigt födda barn med nedsatt muskelfunktion i ansikte och munhåla.
Bilder finns att ladda ner på adressen http://newsdesk.se/pressroom/uu/pressrelease/view/mungympa-kan-laera-patienterna-att-svaelja-igen-186500
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mary Hägg, 0650-927 54, 070-631 84 96, e-post: mary.hagg@lg.se
Ögonsjukdomen Retinitis pigmentosa framträder sent i tonåren och resulterar i kraftiga synnedsättningar på grund av att fotoreceptorerna dör. Den åldersrelaterad ögonsjukdomen Makuladegeneration (AMD) har en senare debut. Dessa sjukdomar har olika primära orsaker, men båda involverar en försämring av fotoreceptorerna. Gemensamt för RP och AMD är även att näthinnans stödjeceller aktiveras och skapar en förödande ärrbildning. Liknande ärrbildning kan uppträda som en komplikation vid diabetes, vilket hotar näthinnans struktur och funktion. Dessa skador i näthinnan ger livslånga funktionshandikapp, då det i dagsläget saknas behandlingsformer.
Under de senaste åren har transplantation av progenitor- och stamceller i näthinnan föreslagits som en behandlingsterapi. De transplanterade celler ersätter eller hjälper försvagade fotoreceptorer.
– Min forskning är fokuserad på samspelet mellan progenitorceller och näthinna, säger Ingela Liljekvist Soltic. Den mest signifikanta observationen är att försämringen av fotoreceptorer som induceras vid odling, bromsas vid närvaro av progenitorceller.
Identifiering av de faktorer från mänskliga progenitorceller som har potential att bromsa degeneration och ärrbildning, är ett delmål för att skapa framtida behandlingar vid näthinnedegeneration.
Avhandlingen heter ”Neuropathology of Cultured Rat Retinas: Effects of Progenitor Cells and Trophic Factors”. Disputationen äger rum torsdagen den 20 december kl 12.00, sal 2007, Västergård, Smålandsgatan 26 B, Kalmar. Opponent är docent Cecilia Lundberg, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Ingela Liljekvist Soltic
tel: 046-2220770
e-post: ingela.liljekvist_soltic@med.lu.se
− Dessa frivilliga samarbetsprojekt har väldigt svårt att införliva de åtgärder som krävs för att uppnå en hållbar utveckling, säger Monica Macquet, som skrivit avhandlingen.
Att frivilliga samarbeten är otillräckliga beror förenklat på tre saker; 1) samarbeten mellan flera sektorer tar väldigt lång tid att bygga upp och andra händelser i omgivningen försvårar överenskommelser och genomförande, 2) det rent frivilliga skapar inte tillräckligt starkt tryck för förändring av nuvarande beteende, 3) de lösningar som kommer till stånd tappar sin ursprungliga koppling till vad som ses som nödvändigt ur ett ekologiskt perspektiv.
Partnerskap för hållbar utveckling bör därför inte ses som ett alternativ eller komplement till reglering och lagstiftning, eftersom de inte har förmåga att verka tillräckligt kraftfullt i sig själva. De behöver snarare stöd just i lagstiftning och reglering för att kunna vara verksamma.
− Däremot är partnerskap för hållbar utveckling inte helt förkastliga. De kan ha sina förtjänster, främst då det finns ett gemensamt intresse för att ett tydligt avskilt miljöproblem ska hanteras, så som tillståndet i en sjö.
− I de fall som studerats i avhandlingen har syftet däremot varit att förändra nuvarande praxis i företag som är kopplade till mer diffusa miljöproblem, så som växthuseffekten och i dessa fall är frivilliga samarbeten helt enkelt inte tillräckligt kraftfulla, säger Monica Macquet.
Monica Macquets avhandling ”Systrar av Oikos och guvernanten som blev diplomat – konflikt och symbios mellan ekonomi och ekologi i partnerskap för hållbar utveckling” kan beställas genom Ekonomiska forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Monica Macquet, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 69
E-post: monica.macquet@hhs.se
Män lägger ungefär hälften så mycket pengar på kläder och skor som kvinnor. Kvinnors utgifter för resor med allmänna kommunikationsmedel är dubbelt så stora som männens, men när det gäller drift av konsumtionen fram till och med 2006.
Ur innehållet kan även nämnas att den privata konsumtionen ökade med drygt 30 procent mellan 1996 och 2006. Från 2005 till 2006 ökade konsumtionen knappt 3 procent.
Rapporten visar att möbler och inredning (+11 procent), fritidsaktiviteter (+8 procent) samt kläder och skor (+5 procent) är de områden som växt allra mest mellan 2005 och 2006.
Konsumtionsrapporten ger en översikt av den privata konsumtionen i Sverige.
I rapporten finns en sammanställning av offentlig statistik om hushållens utgifter och fördjupande analyser av konsumtionsforskare.
Rapporten sammanställs av ekonomie doktor Ulrika Holmberg och ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Konsumtionsrapporten 2008 finns att ladda ner på www.cfk.gu.se
Kontaktinformation
För mer information:
Ek dr Ulrika Holmberg 031-786 56 06, ulrika.holmberg@cfk.gu.se
År 2100 förväntas temperaturen att ha stigit med allt från allt från två till åtta grader. Osäkerheten i siffrorna om framtidens temperaturhöjning beror till stor del just på aerosolerna. Målet i ett pågående EU-projekt är att minska osäkerheten om aerosolernas inverkan med 50 procent.
— Kunskapen om hur aerosoler fungerar fortfarande är ganska liten. Temperaturförändringen beror också hur mycket aerosolutsläppen kommer att minska framöver, förklarar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola som deltar i EU-projektet.
Nyligen fick Erik Swietlicki och andra aerosolforskare vid LTH även anslag från Vetenskapsrådet och Formas med sammanlagt 20 miljoner kronor för att ytterligare kartlägga luftburna partiklars effekter på miljö och hälsa.
Varje år beräknas ca 5000 människor i Sverige och 350 000 i Europa dö i förtid till följd av höjda halter av skadliga partiklar i atmosfären. Därför görs ansträngningarna för att förbättra luftkvaliteten.
— Insatserna för att förebygga partiklarnas hälsoeffekter medför troligen att aerosolernas avkylande inverkan minskar. Problemet är att det idag finns ganska liten kunskap om hur aerosoler fungerar och vad man därför kan göra för att dämpa temperaturhöjningen. FN:s klimatpanel IPCC menar att aerosolpartiklarna för närvarande utgör den största osäkerheten när det gäller att förutsäga hur mänskliga aktiviteter påverkar jordens klimat, berättar Erik Swietlicki, professor i kärnfysik.
Ett stort nyutbyggt forskningslaboratorium på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet, där flera av mätinstrumenten är världsunika, blir ett viktig redskap och en viktig mötesplats för ett 20-tal forskare från olika discipliner.
Med start i mars nästa år kommer Erik Swietlicki och hans kollegor att kontinuerligt samla data från en mätstation på Söderåsen i Skåne för att studera hur aerosoler påverkar klimatet. De kommer även att börja göra liknande mätningar i såväl Arktis och Amazonas med start i början av nästa år för att få en mer global bild. I Europa finns flera liknande mätstationer där andra forskare inom samma EU-projekt, som löper ytterligare tre år, att samla liknande uppgifter.
— För att förstå hur vi bäst ska balansera partiklarnas oönskade hälsoeffekter mot deras avkylande effekt måste vi bygga en modell som bygger på våra och andras mätresultat, berättar Erik Swietlicki. Denna förfinade modell kan sedan användas för att bättre förstå hur olika åtgärder för att mildra både klimatförändringar och hälsoeffekter verkligen fungerar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Erik Swietlicki, professor i kärnfysik, 046-2229680, Mobil 0709-924512, Erik.Swietlicki@nuclear.lu.se eller Mats Bohgard, professor, Ergonomi och aerosolteknologi, 046-2228016 Mats.Bohgard@design.lth.se
Länkar till några projekt som LTH-forskarna deltar i:
EUCAARI med målet att minska osäkerheten om aerosolernas roll i klimatförändringarna med 50 procent:: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/
Broschyr som beskriver EUCAARI: http://www.atm.helsinki.fi/eucaari/images/flyer_web.pdf
EUSAAR: http://www.eusaar.net/
SCARP: http://www.scarp.se/
Aerosolteknologins betydelse för en hållbar utveckling
Luften i alla miljöer innehåller svävande partiklar. Dessa aerosolpartiklar uppmärksammas alltmer både för att de kan ge allvarliga miljö- och hälsoeffekter och för att de därmed har betydelse inom olika teknikområden för att skapa en hållbar utveckling.
Partiklarna och klimatet
Jordens klimat bestäms av balansen mellan kortvågig solinstrålning och infraröd värmeutstrålning. Växthusgaserna – främst koldioxid och metan – absorberar infraröd strålning i atmosfären och gör att jordens temperatur ökar oroväckande snabbt. Insikten ökar nu om att partiklarna effektivt reflekterar kortvågig solstrålning, vilket reducerar den globala uppvärmingen. Atmosfärsvetenskapliga studier visar tydligt att fenomenet ”global dimming” påverkar värmebalansen kraftigt. Att det ökande antalet partiklar även har stor påverkan på molnens strålningsegenskaper har förvånat forskarvärlden. Osäkerheterna är dock fortfarande stora.
Partiklarna och hälsan
Partiklarna har allvarliga hälsoeffekter. Man vet inte tillräckligt mycket om sambanden för att avgöra vilka partikelegenskaper som viktigast. EUs program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de luftburna partiklarna i omgivningsmiljön årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa. (motsvarande siffra för Sverige bedöms vara 5000).
Detta har lett till att vi nu har stränga gränsvärden i EU för luftburna partiklar i utomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs för att minska utsläppen av partiklar och de gaser som bidrar till partikelbildning i atmosfären. Partiklarna är också ett stort problem i arbetsmiljön och i vanliga inomhusmiljöer. Det finns starka skäl att anta att luftburna partiklar medverkar till den ökade förekomsten av luftvägsallergier och astma. Att partiklarna påverkar besvärsförekomst är väl känt. Många teknologier har betydelse för möjligheten att uppnå god luftkvalitet.
Det är Jenny Rundberg från Avdelningen för psykiatri som gjort studierna. Utgångspunkten är en stor hälsoundersökning som gjordes 1995-2000 av kvinnor i åldrarna 50-59 år i Lund med omnejd. Ur denna har Jenny Rundberg tagit fram uppgifter om bland annat alkohol och psykisk hälsa. Här är några av resultaten:
• Tre fjärdedelar av kvinnorna drack alkohol regelbundet. De flesta drack bara lite, men en tiondel hade en riskabelt hög konsumtion. Av de nio tiondelar av kvinnorna som drack alkohol, så hade 40 procent ägnat sig åt intensivdrickande minst en gång under den senaste månaden. Somliga sa sig dricka alkohol för att känna sig mindre spända, vilket kan innebära en risk att utveckla missbruk.
• Psykiska symtom var vanliga. Över hälften av kvinnorna hade två till sex symtom som almän trötthet, nedstämdhet, svårigheter att koppla av, sömnproblem och irritation, och 22 procent hade hela sju psykiska symtom. Kvinnor med många psykiska besvär hade också ofta många fysiska besvär.
• De kvinnor som inte drack alkohol regelbundet hade sämre fysisk hälsa och social situation. De hade oftare lägre utbildning, var ensamstående och förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.
— Att dessa kvinnor drack mindre alkohol kan bero på att kvinnor som är gifta och yrkesarbetande har bättre ekonomi och fler sociala miljöer där vin och sprit förekommer, tror Jenny Rundberg.
Hon hoppas att hennes resultat ska öka medvetenheten inom vården om hur vanligt det är med psykiska symtom hos medelålders kvinnor, och att inte så få kvinnor också har en riskabelt hög alkoholkonsumtion.
Läkare bör gärna fråga efter den psykiska hälsan hos kvinnor som söker för fysiska problem. De bör också vara medvetna om att alkoholkonsumtionen kan vara hög även – eller inte minst – hos kvinnor som har en bra social och ekonomisk situation, menar hon.
Avhandlingen heter Alcohol use and mental health in middle-aged women
Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. Även om den oftast har en positiv verkan förekommer även oönskade och skadliga effekter, som biverkningar och förgiftningar.
Doktoranden Anna K. Jönsson har i sin avhandling i klinisk farmakologi beskrivit förekomst och mönster av sjukdomar och dödsfall som kan relateras till läkemedel. Bland 1 574 avlidna i sydöstra Sverige 2001, slumpmässigt utvalda ur det svenska dödsorsaksregistret, fann hon att 3,1 procent kan ha dött som följd av läkemedelsbiverkningar. Av dem som dött på sjukhus var andelen 6,4 procent.
Förutom uppgifterna i dödsorsaksregistret har kompletterande information hämtats ur bland annat journaler och rättsmedicinska register.
Blödningar stod för närmare två tredjedelar av de misstänkta biverkningarna. I hälften av fallen var blodförtunnande medel som Waran inblandade. Förgiftning med läkemedel förekom i 0,6 procent av dödsfallen. Bland de förgiftningsdödsfall som undersökts rättsmedicinskt är det vanligt att flera substanser använts samtidigt, till exempel smärtstillande, lugnande och antidepressiva medel.
I en delstudie undersöktes blodproppssjukdomar som drabbat patienter som behandlats med antipsykotiska läkemedel. Resultaten talar för att dessa personer har en ökad risk för blodpropp i venerna.
En annan delstudie pekar på möjligheten att minska antalet allvarliga blödningar som uppstår vid behandling med det blodförtunnande läkemedlet warfarin (Waran). Det handlar om att undvika olämpliga kombinationer med andra läkemedel och tätare kontroller av effekten.
Avhandlingen Drug-related morbidity and mortality: pharmacoepidemiological aspects lades fram 14 december 2007.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anna K. Jönsson 013-227420, 0708-358417, anna.k.jonsson@lio.se
Vägnätet i Europa byggs ut alltmer och det resulterar i miljöpåverkan av olika slag – landskapet fragmenteras och dess ekologiska funktion försämras. I sitt doktorsarbete vid SLU beskriver Kristina Rundcrantz hur systemet med miljömässig kompensation (balanseringsmetoden) har använts i Sveriges vägplanering och även i andra länder.
Juridiskt sett är natur såväl som vatten och luft en fri nyttighet, som ingen äger och som därför alla får använda. Miljökompensation är en metod som utgår från att man inte betraktar naturen som en fri nyttighet. Etiken är att den som tar från naturen (exploatören) ska ge tillbaks värden och funktioner av motsvarande slag. Villkoren för t.ex. ett vägbygge är att exploatören återskapar andra värden, t.ex. våtmarker, vegetation och biotoper.
Lagstiftningen i Sverige är ännu dåligt utvecklad på området, men kommuner ser det som en miljöprofilering att göra rätt. Exploatörer å sin sida gillar ofta rationella metoder för bedömning av miljöpåverkan och tydliga villkor för att få tillstånd att bygga. Vägverket har en relativt positiv inställning till kompensationsåtgärder.
Kristina Rundcrantz påpekar att det viktigaste för ett ökat användande av kompensationsåtgärder vid vägbyggen är att projektledarna är intresserade och kunniga. Det behövs också mer diskussion kring lagstiftningen på området och bra rutiner.
Kristina Rundcrantz arbetar på Vägverket i Kristianstad, men har på deltid forskat om hur Vägverket hittills har använt kompensationsåtgärder i projekt och hur de kan förbättras. En lång rad projekt i Sydsverige har studerats.
Kristina Rundcrantz, Kärnområde Landskapsarkitektur, SLU, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”Environmental compensation for disrupted ecological functions in Swedish road planning and design”.
Plats: Alnarpsgården, stora Aulan. , SLU, Alnarp
Tid: Fredagen den 14 december, kl. 10.00
Opponent: Docent Hans-Georg Wallentinus
Kontaktinformation
Kristina Rundcrantz, k.rundcrantz@vv.slu.se, 044-19 50 18, 0703-58 50 18
Erik Skärbäck, professor och huvudhandledare, 040-41 54 42, Erik.Skarback@ltj.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001551/
Pressmeddelande från Vägverket med pressfoto: http://www.vv.se/templates/Pressrelease____23185.aspx#content
Kärnområde Landskapsarkitektur http://www.ltj.slu.se/6/index.html
Redan tidiga naturforskare som Alexander von Humboldt och Charles Darwin var medvetna om att det fanns många fler arter i tropiska områden vid ekvatorn än områden närmare polerna. Orsaken till detta är fortfarande omdiskuterad och har kallats ett av biologins största mysterier. Den förhärskande uppfattningen har varit att den högre produktiviteten och det varmare klimatet gör att det finns mer tillgång till näring och energi som kan delas mellan fler arter i tropikerna, men denna förklaring är omstridd.
Gåtan om varför det finns flest arter nära ekvatorn har nu kommit ett steg närmare sin lösning. I en ny studie visar Roland Jansson, Umeå universitet, tillsammans med kollegan Jonathan Davies i Kalifornien att den höga artrikedomen av växter nära ekvatorn kan förklaras med att fler arter kunnat ansamlas i tropikerna tack vare att man haft ett stabilare klimat. Längre norr- och söderut har allt större klimatförändringar, som återkommer med mellanrum om tusentals till hundratusentals år, gjort det svårare för nya arter att bildas. Risken att arterna dör ut har också ökat risken eftersom deras livsmiljö förflyttas. Ju större klimatförändringarna är, desto större är risken att såväl arter som grupper av individer på väg att bilda nya arter dör ut. Klimatförändringarna beror ytterst på variationer i jordens omloppsbana runt solen, och har orsakat de återkommande istiderna på norra halvklotet under de senaste årmiljonerna. I modern tid tillkommer klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser.
– Prognoser visar att områdena vid polerna kommer att värmas upp mer än de vid ekvatorn, vilket skulle göra arter vid våra områden mer utsatta. Samtidigt kan en temperaturökning på några grader vid ekvatorn leda till att många arter som är unika för dessa områden dör ut, säger Roland Jansson.
De nya rönen har blivit möjliga tack vare att man med DNA-teknik har kunnat kartlägga hur olika arter är släkt med varandra och på så vis klarlägga vilka grenar på släktträdet som producerat flest arter, tillsammans med datorsimuleringar av hur jordens klimat har varierat. Det nya med den aktuella studien är att man kopplat ihop dessa landvinningar, och undersökt om klimatförändringar i det förgångna kan förklara var flest arter producerats.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften ”Ecology Letters”, och heter ”Global variation in diversification rates of flowering plants: energy vs. climate change”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Roland Jansson, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 95 73, 070-368 66 05
E-post: roland.jansson@emg.umu.se
I sin avhandling ger Pål Wrange en historisk överblick av 1900-talets diskussion kring neutralitetsbegreppet mot bakgrund av de förhärskande rättsfilosofiska uppfattningarna under tre olika epoker: mellankrigsperioden, efterkrigstiden och tiden efter kalla kriget.
Efter första världskriget bildades Nationernas Förbund, NF. Idén om kollektiv säkerhet, att alla medlemsstater ska försvara den medlemsstat som angrips av en annan medlem, var ganska ny. Nationernas Förbund var aldrig universellt. Särskilt tyskarna uppfattade NF som en allians dominerad av Storbritannien och Frankrike. Neutraliteten hos medlemsländer som Schweiz uppfattades som moraliskt tvivelaktig; den ansågs gå stick i stäv med den kollektiva säkerheten.
När Förenta Nationerna bildades stärktes den neutralitetskritiska hållningen. Samtidigt utvecklades en realpolitisk acceptans för neutraliteten påtvingad av kalla kriget och kärnvapenhotet; svagare nationer var tvungna att hålla sig väl med supermakterna. Efter kalla krigets slut ifrågasatte man inte bara neutralitetens moraliska värde utan också dess säkerhetspolitiska betydelse.
I dag innehåller de flesta väpnade konflikter minst en icke-statlig aktör och många konflikter är inte alls väpnade utan drivs med ekonomiska medel. Pål Wrange konstaterar att neutralitetsprincipen inte aktualiseras i sådana konflikter även om ansatser att vidga neutralitetsbegreppet har gjorts av enskilda aktörer.
Neutraliteten har två grundprinciper: icke-inblandning och opartiskhet. På nationell nivå upprätthålls lagen av en opartisk domstol med stöd av statens våldmonopol. I det internationella samfundet finns ingen sådan centralmakt; varje stat måste bidra till att upprätthålla folkrätten och inte bara agera utifrån sina egna intressen. Icke-inblandning i betydelsen att inte lägga sig, kan vara legitimt om landets egen befolkning hotas av främmande makt. Huvudregeln bör dock vara att det är rätt att engagera sig för att upprätthålla freden och försvara mänskliga rättigheter. Möjligheten att handla opartiskt har stärkts sedan kalla krigets slut, enligt Pål Wrange.
– Åtminstone för de europeiska staterna, eftersom tvånget att planera och gardera sig för det totala kriget inte längre finns.
Pål Wrange anför ytterligare ett skäl till att opartiskheten har stärkts: Det finns idag ett välutvecklat globalt nätverk av opinionsbildande NGO:s som kräver att världssamfundet ingriper när en regering bryter mot de mänskliga rättigheterna.
– Å andra sidan är bindningarna mellan staterna, på regeringsplanet liksom på individplanet, så många idag att varje handling kan få fler konsekvenser. Det kan mana till försiktighet vad gäller ingripanden mot andra stater.
Kontaktinformation
Pål Wrange är folkrättsrådgivare på UD. Han disputerar den 20 december kl. 10.00 i hörsal 10 E , Södra huset, Stockholms universitet. Opponent är Dr. Stephen Neff, Edinburgh. Pål Wrange nås på pal@wrange.nu För porträttbild, kontakta redaktör Staffan Westerlund, 073 – 784 5031, staffan.westerlund@juridicum.su.se.
Den svenska arbetsrätten innebär att nyblivna föräldrar kan vara hemma från jobbet med statlig ersättning under en mycket lång period om man jämför med andra länder. Den talar också om att föräldralediga inte får missgynnas i arbetslivet. Ändå visar forskning och statistik att barnafödande och föräldraledighet hämmar löneutveckling och är ett hinder i vägen för den som vill göra karriär.
Jämställdhetsombudsmannen och fackförbunden får varje år in många frågor och anmälningar från arbetande föräldrar som sagts upp, omplacerats eller på något annat sätt missgynnats.
— Problemet är att det är möjligt för arbetsgivaren att missgynna föräldrar utan att bryta mot lagen, säger Jenny Julén Votinius.
Hon menar att det finns ett glapp mellan de rättsregler som skyddar arbetande föräldrar och de regler som ger arbetsgivaren rätt att fatta beslut i olika situationer. Detta glapp får till följd att reglerna till skydd för föräldrar urholkas och blir tandlösa.
En arbetsgivare har stora rättigheter när det gäller att fatta beslut om vem som ska anställas, sägas upp eller befordras. Reglerna gör det många gånger möjligt får arbetsgivaren att inte välja person med ansvar för små barn.
Samtidigt som arbetsrätten innehåller regler om att förvärvsarbete skall kunna förenas med omsorg om barn, finns det alltså andra arbetsrättsliga regler som i praktiken överlåter åt den enskilda arbetsgivaren att bestämma om en viss arbetstagare skall kunna förena sitt arbete med föräldraskapet. Det skydd, som de särskilda föräldraskapreglerna ger, blir alltså många gånger beroende av arbetsgivarens goda vilja.
— Det saknas en diskussion bland jurister om vad som ska göras åt att föräldrar missgynnas. Är detta ett så pass allvarligt problem att det kan finnas fog för mer ingripande inskränkningar i arbetsgivarens beslutanderätt i förhållande till arbetstagare med småbarn. Eller är det, mot bakgrund av de affärsmässiga och organisatoriska krav som arbetsgivare har att tampas med, rimligt att arbetstagare får räkna med försämringar i arbetslivet när de får barn? Den frågan måste vi ställa oss, säger Jenny Julén Votinius.
Hon tror inte att det kommer att bli lättare att kombinera arbetsliv och föräldraskap i framtiden. Tvärtom tyder det mesta på att effektiva och slimmade organisationer, med höga krav på anpassning och produktivitet, i ännu högre grad kommer att kräva medarbetare som inte har huvudansvar för småbarn.
Jenny Julén Votinius diskuterar om männens långsamt ökande uttag av föräldraledighet skall förstås som att arbetslivet håller på att bli mer barnvänligt. Hon finner inte stöd för en sådan tolkning, eftersom pappor oftare tar föräldraledigt på arbetsgivarens villkor; de är lediga en dag i veckan eller förlägger ledigheten i samband med semestrar så att de aldrig helt tappar kontakten med jobbet. Mäns föräldraledighet hindrar därför generellt sett inte att arbetslivet fortsätter att vara organiserat med utgångspunkt i antagandet om att arbetstagare inte har huvudansvaret för små barn.
Jenny Julén Votinius avhandling heter Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars rättsliga ställning.
Kontaktinformation
Kontakta Jenny Julén Votinius på 013-285865, 070-103456
För högupplöst bild kontakta info@makadambok.se).
Obs bildcredit: Foto © JFalk 2007
