Åsa Wreders doktorsavhandling, som fått namnet How leadership and new technology influence the work environment – Experiences taken from Swedish organizations, handlar om hur ledarskap och ny informations- och kommunikationsteknologi (IKT) påverkar arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse och i förlängningen hälsa, kvalitet och resultat.
De reslutat som presenteras i avhandlingen bygger på två olika studier, där den ena fokuserar på vad vi kan lära oss av organisationer som framgångsrikt arbetat med ledarskap, arbetsmiljö och att sänka antalet sjukskrivningar.
– Den studien handlar om hur man som ledare kan bidra till att skapa en god arbetsmiljö och en hållbar hälsa. Den bygger på en omfattande studie av hur chefer och medarbetare arbetat hälsofrämjande på olika nivåer inom Swedbank. Baserat på min studie och i jämförelse med teori och liknande studier i mindre organisationer, presenterar jag en ledarskapsmodell för att inspirera och ge konkreta exempel på strategi, arbetssätt och verktyg till i första hand chefer i olika organisationer, säger Åsa Wreder.
Den andra studien ingår i SARAH-projektet som genomförts i Norrbotten med deltagare från bland annat olika kommuner och landstinget. Projektets huvudsyfte är att skapa samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet med hjälp av IKT, informations- och kommunikationsteknologi.
– Den studien undersöker hur den nya tekniken påverkar sjuksköterskornas arbetssituation inom äldrevården och visar sammantaget att det finns potential för IKT att förbättra sjuksköterskornas arbetssituation och därmed äldrevården.
– Genom användandet av olika tillämpningar av IKT och medicinsk diagnostikutrustning fick sjuksköterskorna bland annat mer information, ökad egenmakt och bättre kontroll över arbetet, vilket innebar att de kände sig tryggare och hade mindre behov av att konsultera läkare och personal vid vårdcentralerna.
Detta kan i sin tur leda till att vårdkedjan förenklas och att de äldre kan få snabbare och bättre vård – för att denna potential ska kunna nyttjas krävs dock att organisation, resurser och rutiner anpassas till de nya arbetsgifter, ansvar och behov som användningen av IKT innebär för sjuksköterskorna.
En av Åsa Wreders viktigaste slutsaser är att chefer kan – och borde – forma ledarskapet och tekniken så att de bidrar till att skapa arbetsförhållanden som tillfredsställer medarbetarnas behov. Resultaten från studierna visar samstämmigt vikten av att ge medarbetarna möjligheter att
• ha kontroll och hantera kraven i arbetet,
• vara delaktiga,
• få information,
• se tydliga mål och följa upp dessa, samt
• utvecklas i arbetet.
– Resultaten bekräftar vad som länge varit känt från ledarskapslitteraturen och visar att det är möjligt att skapa god arbetsmiljö och i förlängningen hälsa, kvalitet och resultat genom att tillämpa redan välkända teorier, säger Åsa Wreder.
Åsa Wreder (f 1978) kommer ursprungligen frånVästerås och tog sin civilingenjörsexamen i ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet 2004.
Hon disputerar den 7 mars.
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Wreder, tel. 0920-49 23 77, asa.wreder@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Eftersom de flesta hällbilder gjordes på strandnära lägen i norra Bohuslän under bronsåldern bör stranden under denna tid ha betraktats som en viktig och laddad plats.
Genom att mäta höjden på hällbilderna och jämföra detta med strandlinjens läge under bronsåldern diskuterar Ling i sin avhandling olika tidsmässiga, rumsliga och sociala aspekter kring placeringen av hällristningarna. Under större delen av 1900-talet har emellertid bronsåldermänniskan betraktats som en passiv jordbrukare. Och skeppen på hällarna har setts som agrara ”kultskepp” som gjorts i samband med fruktbarhetsritualer vid odlingsmarken i norra Bohuslän.
Resultaten i Lings avhandling pekar mot en mer komplex bild av tidens ekonomi och sociala och rituella praktik. Han konstaterar att det maritima inslaget har spelat en stor roll vid sidan av jordbruk och boskapsskötsel. Det arkeologiska materialet visar på att kommunikation, handel, interaktion mellan Bohuslän och Jylland var såväl frekvent som beständig under bronsåldern. De kommunikativt belägna hällristningsområdena kan ha fungerat som viktiga maritima portar, transitzoner och hållpunkter för vägarna till havs och fungerat som säsongsvisa samlingsplatser för olika slags sociala, rituella och praktiska handlingar.
Hällbilderna har flera olika dimensioner som spänner från en konkret social och praktisk sida till ett mer abstrakt inslag, bortom vardagspraktik och världsbild. Det finns också inslag av andra sociala och rituella positioner och antagonism, sexualitet och rörlighet har gestaltats tillsammans med mer laddade rituella symboler. Johan Ling har studerat mer grundläggande praktiska och sociala aspekter på själva inhuggningsprocessen i relation till andra sociala och symboliska aspekter av bildkommunikation. Tidigare forskning kring hällbilder har dock ganska ensidigt fokuserat på olika teman och teorier kring den kontemplativa betraktaren och således lyft ut bilderna ur dess sammanhang i landskapet och jämfört bilderna med myter och sagor i tid och rum. Johan Ling har i sin avhandling istället försökt att diskutera den reella praktiken i landskapet.
Avhandlingens titel: Elevated Rock Art. Towards a Maritime Understanding of Bronze Age Rock Art in Northern Bohuslän, Sweden.
Disputationen äger rum torsdagen den 20 mars 2008 kl 13.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg _______________________________________
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Johan Ling, 031-786 18 67 (arb), 0703-32 50 02, johan.ling@archaeology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Det ideella arbetets betydelse för demokratin och välfärden har studerats, dess omfattning och struktur har kartlagts och dess ekonomiska värde har beräknats, men vi vet fortfarande relativt lite om vad det ideella arbetet betyder för dem som utför det. Johan von Essen har intervjuat fyrtio personer som arbetar ideellt med miljöfrågor, socialt arbete och idrott.
– Samtalen kom också att handla om de intervjuades livsåskådningar, eftersom de kretsade kring förhållandet mellan människan och samhället, och vad det innebär att vara en medborgare. När människor tänker efter vad de gör när de arbetar ideellt ger de också uttryck för sina tankar kring medborgarskap i det svenska samhället, berättar han.
Hur de intervjuade gestaltar sitt medborgarskap har därför, vid sidan av det ideella arbetets betydelse för dem, kommit att bli ett centralt tema i avhandlingen. Johan von Essen beskriver ideellt arbete utgående från fem teman; det är oavlönat, för någons nytta, frivilligt, ett uttryck för det egna engagemanget och äger rum i en gemenskap.
– Det formar också människors identitet, samtidigt som det är ett sätt att förverkliga sig själv och hitta en mening med sitt liv, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan von Essen, 08-555 05 144, 070-851 81 23, e-post: Johan.VonEssen@esh.se
I spåren av 1990-talets fördjupade boendesegregation har Petra Sundlöf analyserat vilken inverkan bostadsomgivningens sociala sammansättning har haft på karriären bland stockholmsungdomar födda i mitten av 1970-talet. Studien visar att boendesegregationen, vid sidan av de direkta effekterna, också ger upphov till så kallade grannskapseffekter.
– Möjligheterna att lyckas i skolan och uppnå goda betygsresultat i gymnasiet tenderar till exempel att vara något sämre för ungdomar bosatta i områden som domineras av en resurssvag befolkning, jämfört med ungdomar från socioekonomiskt starka områdesmiljöer, berättar Petra Sundlöf.
De här skillnaderna syns också efter att man tagit hänsyn till skillnader i individuella egenskaper och familjebakgrund. Bland ungdomar som bor i socialt utsatta områden är det också vanligare med låga eller ofullständiga gymnasiebetyg. Avhandlingen visar att omgivningen påverkar kvinnornas karriärer mer än männens.
Störst inverkan har bostadsområdet på utbildningsnivån. När det gäller sysselsättning och inkomstnivå är skillnaderna inte lika stora, även om de finns. Störst chanser att uppnå en hög utbildning har de som växer upp i en socioekonomisk stark omgivning och vistas i boendemiljöer där den genomsnittliga utbildningsnivån är hög. Hur länge man bor i en och samma typ av område har också betydelse för hur lång utbildning man skaffar sig. Skillnaderna beror enligt Petra Sundlöf på att omgivningen förser unga med resurser, och att dessa resurser ser olika ut beroende på var man är bosatt.
– För att minska de negativa konsekvenserna av segregationen behövs inte i första hand en ökad satsning på social- och bostadsbidrag som riktas direkt till individen, utan en anti-segregationspolitik med bredare insatser riktade till enskilda bostadsområden i städerna, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Petra Sundlöf, 018-471 73 93, 076-843 14 27, e-post: Petra.Sundlof@kultgeog.uu.se
Grälets anatomi är inte särskilt välkänd bland forskare. En orsak till detta är naturligtvis att gräl ofta blossar upp utan förvarning, och att det därför kan vara svårt att få tillgång till inspelningar av riktiga gräl. Men fiktionen, och inte minst dramatiken, är en källa rik på konflikter. Litterära gräl har hittills inte heller studerats i någon högre grad.
– Både min studie och internationell språkforskning pekar på att sätten som rollpersonerna grälar på i dramatikens värld har många likheter med hur vi grälar i det verkliga livet. Däremot kan ämnena man grälar om skilja sig åt. Det finns inte så många konflikter om vardagliga småsaker i dramerna, utan rollpersonerna ägnar sig åt större moraliska frågor som till exempel hur man bör och inte bör leva sitt liv, säger Marie Sörlin vid institutionen för nordiska språk.
Materialet till hennes avhandling omfattar allt från 1700-talets karaktärskomedier och 1800-talets naturalistiska pjäser till modern dramatik. Den afwundsiuke (1738) av Olof Dalin, Fadren (1887) av August Strindberg och Natten är dagens mor (1982) av Lars Norén är några exempel. Marie Sörlin har undersökt konflikter som genom scenanvisningar eller rollpersonernas dialog benämns som bråk, dispyter, gräl, scener, trätor eller liknande.
Hon har inte hittat några större skillnader mellan hur man grälar idag jämfört med hur man gjorde på 1700-talet. Rollpersoner ägnar sig framför allt åt tre typer av ”grälaktiviteter”, av vilka den vanligaste är att klandra andras beteende. Att vägra lyda uppmaningar är en annan vanlig kategori (A: ”Ge mig brödet!” B: ”Sluta kommendera mig!”), liksom att personerna som grälar är oeniga i sakfrågor (A: ”Brödet är gott.” B: ”Nej, det smakar mögel.”).
Inom dramatiken används gräl ofta för att beskriva rollfigurernas personlighet.
– När man blir angripen verbalt har man flera möjliga reaktioner att välja mellan. Man kan ge tillbaka med samma styrka, bli ännu aggressivare eller ge efter, säger Marie Sörlin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marie Sörlin, 018-471 68 71, 070-302 81 35, e-post: Marie.Sorlin@nordiska.uu.se
Ledgångsreumatism är en inflammationssjukdom där lederna är kroniskt inflammerade. Sjukdomen gör att lederna på sikt förstörs och den ständiga inflammationen gör att benskörhet utvecklas. Ungefär en procent av befolkningen är drabbad, och det är tre gånger fler kvinnor än män som har sjukdomen. Många kvinnor insjuknar i samband med eller just efter klimakteriet. Vid klimakteriet minskar produktionen av könshormonet östrogen, vilket påskyndar benskörhetsutveckling, även hos i övrigt friska kvinnor.
Mer än hälften av alla kvinnor med ledgångsreumatism har efter klimakteriet benskörhet vilket starkt ökar risken för benbrott. Leg läkare Caroline Jochems har i studierna som ligger till grund till hennes avhandling studerat möss med ledgångsreumatism.
– Det visade sig att östrogenbrist och ledgångsreumatism ger lika mycket förlust av bentätheten och att de möss som hade båda faktorerna förlorade så mycket som 55 procent av sin bentäthet, säger Caroline Jochems.
Forskarna vet att östrogenbehandling gör att skelettets styrka ökar. Dessvärre har flera patientstudier visat att långtidsbehandling med hormonersättning efter klimakteriet kan medföra risk för allvarliga biverkningar. Många forskningsgrupper arbetar därför med alternativa medel, som har östrogenets gynnsamma effekter men inte dess biverkningar. Ett sådant medel är raloxifen som sedan 1997 är godkänd för behandling av benskörhet efter klimakteriet. Den påverkar samma receptorer i skelettet som östrogen.
Den forskargrupp Caroline Jochems ingår i har tidigare visat att behandling med östrogen vid ledgångsreumatism efter klimakteriet mildrar ledsjukdomen och hämmar benskörhetsutvecklingen. I den aktuella studien undersöktes därför om raloxifen hade samma gynnsamma effekter som östrogen.
– Vi kunde visa att raloxifen är lika effektiv som östrogen vid behandling av möss med ledgångsreumatism. Behandlade möss fick en mildare sjukdom, mindre ledförstörelse och hade bibehållen bentäthet, säger Caroline Jochems.
Hon tror därför att raloxifen i framtiden kan vara en effektiv tilläggsbehandling till konventionell terapi av ledgångsreumatism hos kvinnor efter klimakteriet.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Estrogen and raloxifene in experimental arthritis and osteoporosis
Avhandlingen försvaras torsdagen den 6 mars 2008, klockan 9:00, föreläsningssalen, våning 3, Guldhedsgatan 10A, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Caroline Jochems, telefon 031-342 64 11, 0706-31 99 16, e-post: caroline.jochems@rheuma.gu.se
Handledare:
Professor Hans Carlsten, telefon 031-342 40 17, e-post: hans.carlsten@rheuma.gu.se
Inom konventionell mjölkproduktion hålls kalven vanligtvis i ensambox de första veckorna i livet. Under denna tid utfodras de vanligtvis med mjölk två gånger om dagen från en vanlig hink eller en hink med spene. Spenhink används för att ge kalvarna möjlighet att kunna suga i sig mjölken på ett för dem mer naturligt sätt. När kalvarna är omkring två veckor gamla brukar de hållas i gruppbox för att de ska kunna utveckla sina sociala beteenden
Det är viktigt att kalvarna får möjlighet att utföra sugbeteenden i samband med mjölkutfodringen, för att undvika att de utvecklar onormala beteenden som t ex spensugning på andra kalvar eller på andra kvigors spenar när de blir äldre. Spensugning ökar risken för utveckling av mastit (juverinflammation) och sjukdomsspridning om de dricker mjölk från en annan ko.
Per Peetz Nielsen har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt i vilken utsträckning mjölkmängden (hög eller låg) och avvänjningsmetoden från mjölken (plötslig eller gradvis) påverkade kalvars utveckling av onormalt sugande, deras användning av mjölk- och kraftfoderautomaten och deras totala energiintag före, under och efter avvänjning.
Sammanfattningsvis pekar resultaten på att för att undvika beteendestörningar hos kalvarna måste måltidsstorleken vara så pass stor (1,5 till 2,0 liter) att kalvarna har möjlighet att tillfredsställa sitt behov av att suga under varje mjölkmåltid.
Vid mjölkutfodring av kalvar från en spenhink med flera spenar, är det den enskilda kalvens sugförmåga och dess benägenhet att knuffa bort andra kalvar från den spene de diar från, som påverkar hur mycket den dricker. Däremot påverkas mjölkintaget inte av om varje spene ansluts till ett gemensamt, stort fack eller om varje spene ansluts till ett enskilt, litet fack.
Avvänjningsmetoden är mycket viktig för att säkra att kalven böjar äta kraftfoder så snabbt som möjligt. Dessa försök visar att en gradvis avvänjning under 10-14 dagar påverkar kalvens kraftfoderintag positivt i förhållande till både abrupt avvänjning och avvänjning med en gradvis utspädning av mjölken. Dessutom minskar risken för att kalven suger på andra kalvar efter avvänjningen om det sker gradvis.
—————————–
MSc Per Peetz Nielsen, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Behaviours Related to Milk Intake in Dairy Calves – The Effects of Milk Feeding and Weaning Methods. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
————————–
Plats: Hernqvistaulan, Undervisningshuset, SLU, Skara,
Tid: torsdagen den 13 mars 2008 kl. 13.00
Opponent: Professor Anne Marie de Passillé, Pacific Agri-Food Research Center, Kanada
——————–
Mer information
Per Peetz Nielsen, 070-284 93 99, Per.Peetz.Nielsen@hmh.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001698/
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa http://www.hmh.slu.se
—————-
Detta och andra pressmeddelanden från SLU http://www.slu.se/?id=102
Under många år har studier pågått för att hitta den genetiska bakgrunden till sjukdomen. Nu har två oberoende studier publicerats som identifierar en mutation i genen IscU (iron-sulfur cluster assembly protein U) som orsak till Linderholms myopati. Mutationen ligger i en del av genen som kallas intron. Dessa delar av genen tas normalt bort i den slutgiltiga ritningen (mRNA:t) för ett protein. I det här fallet leder mutationen till att en del av intronen felaktigt blir kvar i mRNA:t och resultatet blir ett felaktigt protein.
Konsekvensen av detta felaktiga IscU protein är nedsatt aktivitet av ett antal proteiner med Fe-S center, bland annat i mitokondriens andningskedja samt i citronsyracykeln. Det i sin tur resulterar i nedsatt förmåga att syntetisera kroppens energimolekyl, ATP.
Redan 1959 uppmärksammade professor Håkan Linderholm att en av hans medarbetare vid fysiologiska centrallaboratoriet Umeå lasarettet och hennes tre syskon fick hjärtklappning, andfåddhet och muskelsmärtor vid fysiskt arbete och att de led av en speciell muskelsjukdom.
Linderholm med medarbetare identifierade ytterligare personer i framförallt Västerbotten och Västernorrlands kustland med liknande symtom. De visade att sjukdomen var kopplad till en störning i mitokondrierna, energifabrikerna i muskelcellerna. Sjukdomen har identifierats hos 19 personer från nio familjer som sannolikt har en gemensam ursprungsfamilj på 1600 talet. Sjukdomen beskrives under namnet Hereditary myopathy with lactat acidosis, (HML), även kallad Linderholms myopati efter sin upptäckare.
Resultaten finns publicerade online ahead of print i tidskrifterna Human Molecular Genetics, http://hmg.oxfordjournals.org och American J Human Genetics, http://www.ajhg.org.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Monica Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik på e-post monica.holmberg@medbio.umu.se eller telefon 090-785 44 06.
Professor Lars-Eric Thornell, Integrativ medicinsk biologi, anatomi på e-post lars-eric.thornell@anatomy.umu.se eller telefon 090-786 51 42.
Universitetslektor Peter Andersen, Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, neurologi på e-post peter.andersen@neuro.umu.se eller telefon 090-785 23 72.
Avhandlingsförfattaren var för några år sedan tillsammans med några vänner och någon lade på en CD med den brasilianske trubaduren Gonzaguinha. Låten, samban É, fick alla att spontant fatta varandras händer. I andra versen var samtliga på fötter och dansade, fortfarande hand i hand. När sången tonat ut frågade Björn Vickhoff vad de andra trodde att den handlade om. Värdinnans mamma ropade då från sin rullstol: ”Den handlar om folkets stolthet!”
Och det är precis vad den portugisiska texten handlar om. Hur kunde hon veta? Eller generellt: Hur kommer det sig att vi har en så tydlig uppfattning om det emotionella innehållet i musik?
Det finns flera teorier om detta. De flesta är formulerade av filosofer med intresse för musik. Under det senaste decenniet har ny kunskap om hur hjärnan processar musik presenterats. Det visar sig att vi reagerar emotionellt ”förmedvetet” (innan vi blir medvetna om musiken). Känslan är alltså inte orsakad av att musiken representerar något eller att vi bedömer den på något medvetet sätt. Musiken går rätt in i kroppen på lyssnaren och sätter kroppen i rörelse. Känslan är kopplad till denna kroppsliga rörelse snarare än till intellektet.
Med hjälp av perception-action-teorin (samband mellan kroppsaktivitet och uppfattning) presenterar avhandlingsförfattaren en teori som inte motsägs av de senaste rönen inom perception, känsla och musik. Björn Vickhoffs egna praktiska erfarenheter som låtskrivare, arrangör och artist har väglett honom i denna djungel av ibland motsägelsefull information.
Teorin pekar på att musik inte är en nedärvd färdighet utan snarare att vi utnyttjar flera basala färdigheter i vårt lyssnade: vår förmåga att identifiera och lokalisera ljud, att imitera rörelser, vårt sinne för att röra oss tekniskt, vår förmåga att uppfatta strukturer och vår känsla för hur vi interagerar i grupp. Dessa förmågor representerar olika perspektiv och är alla knutna till känslor.
Känslan kommer alltså först och är inte resultatet av vad vi medvetet uppfattar. Det gör att vi kan förväxla orsaken till känslan. Detta används i filmmusik. Även om ingen människa låter som en symfoniorkester upplever vi musiken som känsla hos en aktör på vita duken snarare än som musik ur högtalarna. Man kan också koppla känslan till en produkt, eller ett politiskt budskap, eller till den egna kroppen (jag känner mig glad/ledsen etc.), eller rent av till musiken: Musiken är glad/ledsen. Det vi råkar betrakta färgas av känslan. Och det är inte förrän vi betraktar något som vi överhuvudtaget blir medvetna om känslan.
Avhandlingens titel: A Perspective Theory of Music Perception and Emotion
Disputationen äger rum onsdagen den 19 mars 2008 kl 13.00
Plats: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Björn Vickhoff, tel. 031-786 40 83 arb),
tel. 031-702 52 74 (hem), e-post: bjorn.vickhoff@musicology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Undersökningen är genomförd på en rättspsykiatrisk klinik där det bedrivs regionsvård och materialet har samlats in genom 22 intervjuer, varav 11 patienter och 11 vårdare. I avhandlingen presenteras resultatet i tre delar, där del ett behandlar hur patienter erfar att vårdas, del två hur vårdare erfar att vårda och del tre belyser fenomenet ”det rättspsykiatriska vårdandet”. Resultaten ger tyvärr en ganska dyster bild. Patienterna upplever otrygghet, opålitlighet och ovisshet. Vården erfars som icke-vårdande, med endast öar av god vård. Patienterna har en stark önskan att komma ifrån vården, som de ser mer som straff eller förvaring än vård. De försöker bete sig på det sätt som de upplever förväntas av dem, genom att anpassa sig till och foga sig efter de personer som bestämmer. Bemötandet från vårdarna präglas av förödmjukelse och av att patienterna ska veta sin plats. Det finns också en oklarhet i vad som gäller och regler kan variera mellan olika vårdare.
I studien som beskriver vårdarnas perspektiv framstår det rättspsykiatriska vårdandet som en motsägelsefull och oreflekterad fostran av patienterna, där villkoren bestäms av vårdarna och den kultur där vården bedrivs. Vårdandet sker mer eller mindre automatiskt och spontant, utan någon närmare eftertanke och vårdarna hamnar i situationer då de inte agerar professionellt. Vårdarna vill väl och försöker nå patienterna för att kunna skapa en relation med målet att patienterna ska anpassa sig. Vårdarna känner även en sammanhållning och ser varandra som ett stöd för att orka med situationen. Framträdande är den makt och maktlöshet som både vårdare och patienter står inför och forskningen visar att det förekommer ett ”destruktivt maktspel” mellan vårdare och patienter.
– Med min utgångspunkt i vårdvetenskapen och idén att vårdandets syfte är att stödja upplevelsen av hälsa och välbefinnande kan jag dra slutsatsen att ett oreflekterat och motsägelsefullt vårdande inte är vårdande i ordets rätta bemärkelse, säger Ulrica Hörberg. Om de innebörder som kommer fram i min forskning gäller generellt för rättspsykiatrin i Sverige, kan jag också dra slutsatsen att vårdandets potential inte utnyttjas. Det är i vårdvardagen som tid och möjlighet finns för att skapa de vårdande relationer som kan hjälpa dessa patienter mot hälsa.
– Dagens vårdkultur måste synliggöras, ifrågasättas och problematiseras för att ge förutsättningar för att ett verkligt vårdande får fäste också i den rättspsykiatriska vården.
Ulrica Hörberg är legitimerad sjuksköterska och har arbetat som psykiatrisjuksköterska i 13 år. Hon är numera verksam som universitetsadjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Att vårdas eller fostras. Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp” försvaras fredagen den 7 mars 2008, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Kenneth Asplund, Mittuniversitetet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrica Hörberg, e-post: ulrica.horberg@vxu.se, telefon: 0470-708362.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Olof Svensson har byggt upp proteinfilmer med muciner och utvecklat metoder för att studera inbindning av läkemedelsbärande partiklar till slemhinnan. Undersökningarna och deras resultat redovisas i avhandlingen ”Interactions of mucins with biopolymers and drug delivery particles” som han försvarar på Fakulteten för Hälsa och samhälle fredagen den 29 februari.
– I den första undersökningen har jag artificiellt byggt upp mucus genom att binda samman muciner med motsatt laddade molekyler, säger Olof Svensson. Jag har visat att det går att bygga sådana filmer och att bindningar mellan motsatt laddade molekyler kan vara viktiga för den sammanhållande proteinstrukturen i mucus.
De filmer som konstruerats innehåller mycket vatten och förväntas därför ha en smörjande effekt. Av denna anledning kan de användas för ytbeläggning av t.ex. kontaktlinser och tandproteser. Filmer som byggts upp med enzymer som har en hämmande effekt på bakteriernas tillväxt är extra intressanta i detta sammanhang. Slutligen kan de filmer som innehåller enzymer dessutom användas för att utveckla biosensorer med bättre detektionsförmåga och ökad livslängd.
I den andra delen av forskningsarbetet studerades partiklar som kan fungera som läkemedelsbärare och här samarbetade Olof Svensson med ett läkemedelsföretag i Lund.
– Målsättningen var att utveckla en metod som kan uppskatta förmågan hos partiklar att binda in till slemhinnan och det har vi lyckats med, säger Olof Svensson. Att mäta inbindningen är intressant eftersom mycket forskning har visat att partiklar som bättre binder in till slemhinnan också ökar upptaget i kroppen.
Genom att förändra ytan på partiklar med kitosan (en positivt laddad polysackarid) går det exempelvis att öka upptaget av aktiva substanser. Ett förbättrat upptag av läkemedel i kroppen ger billigare och effektivare läkemedel och också miljömässiga vinster.
– Min forskning handlar om ytkemi med medicinska tillämpningar, säger Olof Svensson. Ingången var grundforskning om slemhinnan och dess uppbyggnad och på senare tid har inriktningen mer varit mot läkemedel.
Olof Svenssons målsättning är att hans forskning nu ska komma till praktisk användning. I arbetet med avhandlingen har han också samarbetat med Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola, ett samarbete som bland annat gällt dentala implantat och smörjande filmer.
Disputationen äger rum i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö kl 9.00 fredagen 29 februari 2008. Det är fakultetens första disputation i biomedicinsk teknologi.
Avhandlingen kan beställas hos Holmbergs i Malmö AB, tel 040-660 66 00, www.holmbergs.com.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Olof Svensson på olof.svensson@mah.se eller tel 040-665 79 56.
– Våra studier visar att även om de flesta arvsanlagen hos tamhönan kommer från röd djungelhöna så måste åtminstone ytterligare en art ha bidragit, nämligen den grå djungelhönan, säger Jonas Eriksson, doktorand vid Uppsala universitet.
Det är troligaste är att den grå djungelhönan korsades med en tidig form av tamhönan. Anlaget för gul hud finns idag nämligen spritt bland miljarder tamhöns världen över.
Den gula benfärgen beror på fodret: Ju mer gula karotenoider i födan, desto gulare ben. Den gen som forskarna nu identifierat kodar för ett enzym som bryter ner karotenoider och frigör Vitamin A. Denna gen är avstängd i hud, men fullt aktiv i andra vävnader hos höns med gula ben. Konsekvensen blir att gula karotenoider lagras i huden hos dessa höns. Detta kallas för en regulatorisk mutation eftersom genens kodande sekvens är intakt men dess reglering är förändrad.
– Vår studie är ett lysande exempel på betydelsen av regulatoriska mutationer under evolutionens gång. Vad vi inte vet är varför människan har avlat för denna egenskap. Kanske var det så att höns med starkt gula ben ansågs vara mer friska eller mera fruktsamma än andra höns eller blev vi helt enkelt förtjusta i deras avvikande utseende? säger professor Leif Andersson, som lett projektet.
Forskarna tror att samma gen mycket väl kan vara betydelsefull för att även förklara flamingons rosa färg, den gula benfärgen hos många rovfåglar och laxens röda kött. Dessa egenskaper orsakas nämligen alla av karotenoider. Kanske påverkar genen även i viss utsträckning människans hudfärg.
Bilder kan hämtas från: http://www.uu.se/press/pm.php?id=79
Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se
Borreliainfektion, borrelios, orsakas av Borrelia burgdorferi. Det är en spiralformig bakterie, en spiroket, som omväxlande lever i fästingar och ryggradsdjur, framför allt gnagare men också fåglar. Bakterien har en unik förmåga att överleva i vitt skilda miljöer och sprids till människan via fästingbett. Infektionen kan leda till kvarstående besvär om den inte behandlas i tid med antibiotika.
Tidigare studier har avslöjat stora skillnader mellan cellstrukturen och cellmembranens sammansättning hos Borrelia jämfört med andra bakterier. Alla mikroorganismer har utvecklat metoder för att skydda sig mot farliga ämnen genom att avsöndra dem via s.k. flödespumpar. Hittills har lite varit känt om hur dessa system är uppbyggda och fungerar hos Borrelia-bakterierna.
De proteiner som finns i cellmembranen har uppgifter som är avgörande för bakteriernas överlevnad, t.ex. transportera näringsämnen, överföra signaler och samverka med andra celler. Umeåforskarna Sven Bergström, Ignas Bunikis och Yngve Östberg, samtliga vid vid Inst. för molekylärbiologi, har i samarbete med forskare i Würzburg identifierat ett protein, BesC, som formar en membrankanal på cellytan hos B. burgdorferi och därför är viktig för dess förmåga att orsaka infektioner hos möss. Proteinet har också betydelse för utvecklingen av resistens mot antibiotika. Upptäckten ökar förståelsen för sjukdomsmekanismerna hos Borrelia och öppnar på sikt möjligheten att utveckla nya läkemedel som blockerar de nu upptäckta funktionerna.
För ytterligare upplysningar, kontakta professor Sven Bergström, Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 67 26, e-post sven.bergstrom@molbiol.umu.se
Referens: I Bunikis, K Denker, Y Östberg, C Andersen, R Benz, S Bergström. ”An RND-Type Efflux System in Borrelia burgdorferi Is Involved in Virulence and Resistance to Antimicrobial Compounds”, PLoS Pathogens February 2008
Dess flygteknik har studerats i en vindtunnel vid Lunds universitet och resultaten publiceras nu i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.
Vindtunnellaboratoriet vid Lunds universitet är specialkonstruerat för att undersöka hur fåglar gör när de flyger. Fåglarna flyger på stället marsch i motvind och fotograferas med höghastighetskameror.
Man kan registrera de mönster och virvelbildningar flygningen ger upphov till om man fyller vindtunneln med vattenånga. Med den metoden var professor Anders Hedenström år 2003 först i världen med att kartlägga fåglarnas aerodynamik.
Våren 2007 blev hans forskargrupp också först med att använda samma metod på fladdermöss. Man har studerat en art som liksom kolibrin lever av blommors nektar och kan hålla sig svävande i luften. Genom att öka eller minska vindhastigheten i tunneln kan forskarna studera olika flygbeteenden.
– När vi kartlade aerodynamiken hos våra fladdermöss upptäckte vi att vingarna alstrade mer lyftkraft än vad de borde göra vid de lägsta hastigheterna, säger professor Hedenström.
– Vi hade registrerat luftvirvlar som bildades bakom de flygande djuren, mönster som vi känner väl igen från våra fågelstudier. Vad vi nu upptäckt är att det bildas en kraftig virvel längs fladdermusvingens framkant.
Sådana framkantsvirvlar är tidigare kända hos insekter, t ex hos humlor. Det var upptäckten av framkantsvirveln som löste gåtan om humlans flykt.
Hur bär sig fladdermössen åt för att skapa en sådan lyftkraft? En av medarbetarna i Hedenströms forskargrupp, Florian T Muijres, svarar:
– Lyftkraften uppstår därför att fladdermössen kan ändra vingens form med hjälp av sina förlängda fingerben och med hjälp av muskelfibrer som håller vingmembranen spända. Det kan inte humlan göra; dess vingar är styva. Det kompenseras med vingslagshastigheten. Fladdermössen kan slå upp till sjutton gånger i sekunden med vingarna men humlan kan göra ett par hundra vingslag i sekunden.
Artikeln i Science heter Leading-Edge Vortex Improves Lift in Slow-Flying Bats och har F T Muijres, L C Johansson, R Barfield, M Wolf, G R Spedding och A Hedenström som författare.
Bilderna nedan är fria för användning.
Bildtexter:
Fladdermössen kan under flygning göra mycket snabba manövrer
http://www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/bataction.jpg
(Foto: L.C. Johansson, M. Wolf, A. Hedenström)
Luftvirvlarna runt fladdermusvingarna – det är virvlarna längs framkanten som man nu har upptäckt.
http://www.naturvetenskap.kanslimn.lu.se/BoW/GF/bat_vortex_pattern.tif
Kontaktinformation
För ytterligare information kan professor Anders Hedenström nås på tel: 046-2224142 eller 070-689 1476. E-post: Anders.Hedenstrom@teorekol.lu.se
Väl undersökta växtsamlingar med stor genetisk mångfald behövs för all växtförädling och forskning inom frukt och bär, både nu och i framtiden. Larisa Gustavsson vid SLU-Balsgård har i sitt doktorsarbete tagit fram ny information om genetisk mångfald hos äpple, lingon och rosenkvitten.
En stor del av hennes avhandling handlar om äpple. I Sverige finns det ca 220 äpplesorter som har mandatstatus och som därför ska bevaras i olika klonarkiv runt om i landet. Ungefär 100 av dessa sorter växer även i sortsamlingen på Balsgård utanför Kristianstad.
Sorternas identitet är tyvärr ofta osäker i dessa samlingar, och vi har väldigt lite information om deras bakgrund och släktskap. Med traditionella metoder (titta, lukta, smaka) kan man endast med tveksamhet identifiera äppelsorter.
Larisa Gustavsson har därför använt DNA-analyser för att förse en stor del av sortmaterialet med unika streckkodsliknande bandmönster, som kan användas för säker identifiering under lång tid framåt. DNA-analyser har även använts för att fastställa genetiskt släktskap mellan äpplesorterna, hitta triploida sorter och avgöra vilka sorter som pollinerar varandra bäst. Se också länk till tabell nedan.
Larisa Gustavsson har också undersökt den genetiska mångfalden hos vildväxande och odlat material av lingon och rosenkvitten. Lingonpopulationerna i Europa visade stora olikheter beroende på var de hade växt någonstans, vilket är viktigt att veta vid framtida insamlingar. Med hjälp av DNA-markörerna valde Larisa även ut ett antal sinsemellan mycket olika lingonplantor som nu bevaras i en liten genbank på Balsgård. Rosenkvitten, Chaenomeles japonica, visade sig vara helt genetiskt skild från sina släktingar, dvs. C. speciosa, C. cathayensis, C. thibetica och C. x superba.
———————
Biolog Larisa Gustavsson, Fakulteten för landskapsplanering, Växtförädling & bioteknik, försvarar sin avhandling med titeln Genetic Diversity in Fruit and Berry Crops Estimated with Molecular Markers. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
—–
Tid: Fredagen den 14 mars 2008
Plats: Biblioteket, SLU Balsgård, Kristianstad
Opponent: Malgorzata Korbin, The Research Institute of Pomology & Floriculture, Skierniewice, Polen
———————
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001693/
Växtförädling hortikultur – Balsgård http://www.ltj.slu.se/balsgard
Äpplesorter från Balsgård http://www.ltj.slu.se/balsgard/pro_app.html
Tabell över s-gener hos äppelsorter http://www.ltj.slu.se/PDF/TabellApplepoll.pdf
—————
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Kontaktinformation
Larisa Gustavsson, 070-285 81 14, Larisa.Gustavsson@ltj.slu.se
I sin avhandling har Johanna Gardeström vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, bland annat studerat hur miljögifter påverkar den genetiska mångfalden hos små kräftdjur.
– Anledningen till att jag valde att jobba med pyttesmå organismer i stället för med stora däggdjur är att små djur ofta har en väldigt kort generationstid. Genom att utsätta dem för vanligt förekommande miljögifter har vi kunnat studera effekten av dessa gifter över många generationer, säger Johanna Gardeström.
Betydelsen av genetisk diversitet hänger samman med att fler gener i en population antas ge fler möjligheter att kunna klara av förändringar i miljön, vilket i slutändan kan vara avgörande för artens överlevnad.
Resultaten från Johannas Gardeströms studier visar att miljögifter kan minska den genetiska diversiteten väldigt snabbt, i det här fallet på bara någon generation.
– Miljögifter är väldigt starka selektionskrafter. De individer som klarar det aktuella giftet tar över och lyckas bäst med att föra sina gener vidare i kommande generationer och det genetiska materialet hos de känsliga individerna förloras. Populationen överlever men den är genetiskt urholkad vilket tyder på att den är sämre utrustad för att klara andra störningar eller ändrade levnadsförhållanden, säger Johanna Gardeström.
Det som oroar Johanna Gardström mest är vad som kommer att hända med en genetiskt urholkad population om miljöförhållandena ändras.
– Säg att temperaturen i havet ökar på grund av klimatförändringar. Om generna för temperaturtolerans har förlorats därför att gener för föroreningstolerans gynnats så finns det en risk för att hela populationer krashar, säger Johanna Gardeström.
Avhandlingen visar att det är viktigt att utvärdera effekter av störningar orsakade av till exempel miljögifter, på olika biologiska nivåer. Genetisk diversitet är en ”osynlig” form av diversitet och förändringar på denna nivå är svåra att upptäcka.
– Trots att det finns få studier gjorda som visar att minskad genetisk diversitet kan få långsiktigt negativa effekter för ekosystemen, så är det tydligt att en kraftig minskning i variationen kan få dramatiska konsekvenser för drabbade populationer menar Johanna Gardeström.
Avhandlingens titel: Coping with environmental stress: from the individual and population perspective”
Avhandlingen kan laddas ner som pdf via http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7311.
Ytterligare information
Johanna Gardeström, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163704, mobil 0736-286286, e-post johanna@ecology.su.se
För bild på Johanna Gardeström, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
