Det finns två etablerade synsätt när det gäller individens möte med omvärlden i ett pedagogiskt sammanhang. Enligt det första tillägnar sig individen kunskapen om världen på ett odramatiskt sätt; den ”inhämtade” kunskapen berikar individens föreställningsvärld och ökar repertoaren av förståelser. Subjektet själv, den lärande individen, har däremot inte påverkats i nämnvärd utsträckning, eftersom kunskapsstoffet har infogats i de kognitiva referensramar som individen redan förfogar över. Det andra synsättet beskriver däremot den pedagogiska händelsen som gränsöverskridande. Individens världsbild omskapas och subjektet själv förändrar sin självförståelse och omvärldsförståelse.
I avhandlingen undersöker Birgitta E. Gustafsson pedagogiska händelseförlopp där gränsöverskridandet är en faktisk möjlighet.
– Jag ville undersöka hur deltagarna beskriver dessa händelser och hur de går in i det pedagogiska ”spelet”, säger Birgitta E. Gustafsson. Händelseförloppen utspelas på två olika pedagogiska arenor: den ena handlar om ett möte mellan skola och teater. Genom gruppintervjuer har en analys genomförts som visar på hur lärare diskuterar teaterns potential i ett utbildningssammanhang. Den andra arenan är en högskolepedagogisk kurs i kulturpedagogik där deltagarnas skrivna inlämningsuppgifter utgör undersökningsmaterialet.
På bägge arenorna äger språkliga konfrontationer rum, och deltagarna ställs inför en valmöjlighet, att gå in i det pedagogiska ”spelet” eller ställa sig utanför. Resultatet visar att när olika föreställningsvärldar bryts mot varandra så blir reaktionen olika. I avhandlingen formuleras det som tre olika handlingsstrategier: ”gå in i”, ”stanna kvar” och ”fly undan”. Didaktiska frågor att beakta blir i detta perspektiv: Hur kan man skapa en undervisning som konfronterar elevernas/de studerandes föreställningsvärld? Vad är ämnets utmanande potential? Hur kan försök till motspråk organiseras?

Birgitta E. Gustafsson har varit mellanstadielärare och är sedan 1996 anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen samt institutionens samverkansuppgift.

Avhandlingen Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik försvaras fredagen den 22 februari 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Annika Ullman, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta E. Gustafsson, e-post: birgitta.gustafsson@vxu.se, 070-5477953.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Musiker har i alla tider behövt hantera balansen mellan behovet av att uttrycka sig konstnärligt och samtidigt finna försörjning på längre sikt. Problematiken delas av musikbolagen eftersom initiering av nya musikproduktioner kräver finansiell stabilitet.

– Relationerna mellan musikbranschens aktörer styrs delvis av kontrakt om fördelningen av finansiella risker och eventuella förluster och vinster, men också till en viktig del av sociala, mer subtila kontrollmekanismer. Ett exempel är framväxten av umgängesformer med undertoner av kommersiella syften, säger Linda Portnoff.

Att försöka få de i grund och botten affärsmässiga relationer som utgör nätverken inom musikbranschen att likna de förbindelser som finns mellan vänner, har betydelse för både produktionen av konstnärliga värden och realiseringen av ekonomiska värden. En känsla av solidaritet byggs upp som blir effektiv ur styrningshänseende.

– Både villkoren för produktion och mönstren för konsumtion av musik håller på att ändras idag. I debatten kring musikbranschens strukturomvandling har betydelsen av balansen mellan det konstnärliga och det ekonomiska kommit i skymundan, säger Linda Portnoff.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Linda Portnoff
Institutionen för redovisning och rättsvetenskap,
Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 93 89
Mobil: 070-465 89 46
E-post: linda.portnoff@hhs.se

Marcus Samuelsson följde under delar av ett läsår tre klasser vid lika många skolor i år sju. De hade sammanlagt 49 lärare. Hans syfte var att se hur lärare hanterar störande elever.

– Det är ofta ganska vardagliga, oförargliga saker som stör lärare, som att elever inte kan vänta på sin tur att tala eller att de inte kan hantera sina kroppar, har svårt att sitta stilla.
De skolor och klasser han studerade var valda utifrån att de skulle vara så ”vanliga” som, möjligt. Det var alltså inga uttalade problemskolor.

– Jag såg en ganska lugn miljö med lärare som hanterade undervisningssituationen bra. De lade mycket krut i början av terminen på att förklara för de nya sjuorna vilka regler som gällde. De hade också gott om strategier för att snabbt korrigera störande beteenden.

Lärarna var skickliga på att anpassa dessa strategier (en blick, en gest, ironi, talande tystnad eller en tillsägelse) efter situationen och vilken elev det gällde.

Det är lärarna som avgör vad som är störande, påpekar Marcus Samuelsson. Vad som ur eleven synvinkel kan vara ett sätt att hämta in och fördjupa sin kunskap, t.ex. att prata med en annan elev, har av läraren definierats som störande. Att det är tyst i klassrummet kan alltså vara viktigare än elevernas egen kunskapssökande.

Marcus Samuelsson, själv före detta slöjdlärare, såg inte en enda gång att en störande elev utvisades från klassrummet. Han tolkar det som att lärarna till varje pris vill undvika att isolera en elev.

– Jag upplevde lärarna som omsorgsfulla. De tar ansvar för elevernas sociala utveckling. Även de stökiga eleverna inkluderas.

Det här, menar han, tyder på att den svenska skolan kan hantera störande elever bättre än skolor i exempelvis Australien och England, där utvisningar av elever är vanliga.
Samtidigt visar hans, och även tidigare, forskning att lärare har mer fokus på elevers misslyckanden och mindre på det de lyckas med, och att detta förstärks ju längre upp i skolan eleverna kommer.

Den starkaste åtgärden från lärarnas sida för att få stopp på ett störande beteende var ett offentligt utpekande. I ett sådant läge isolerar läraren verbalt eleven, pekar ut den för de andra eleverna och sätter ett stort socialt tryck på eleven, förklarar Marcus Samuelsson.

– Det är en balansgång. Om sådana åtgärder upprepas många gånger kan det leda till att eleven både stigmatiseras och marginaliseras.

Med det menar han att en elev som utpekas många gånger till sist tar på sig rollen som den som alltid stör och isolerar sig allt mer från klassen och lärarna.

Kontaktinformation
Marcus Samuelsson disputerade den 8 februari i pedagogik. Avhandlingen heter Störande elever, korrigerande lärare. Telefon till Marcus Samuelsson 013-282123, 0703-678706, e-post: marcus.samuelsson@liu.se

Proteinet p63 är viktigt för att bilda ytskikt i kroppen, det så kallade skivepitelet, vilket bygger upp bl.a. vår hud och munslemhinna. En orsak till defekter som gomspalt och harmynthet är att p63 inte fungerar normalt. p63 har också föreslagits vara inblandat i utvecklingen av epitelcellscarcinom i huvudet och i nacken, SCCHN (Squamous Cell Carcinoma of the Head and Neck) och studier av detta protein är centrala i avhandlingsarbetet. En viktig iakttagelse i avhandlingen är bland annat att vävnad som ligger nära SCCHN-tumörer och kliniskt ser normal ut inte är normal i fråga om innehåll av olika proteiner. Detta är en viktig upptäckt då denna typ av vävnad ofta används som kontrollvävnad i olika försök.

Det finns sex olika varianter av p63, alla har olika funktion. För att kunna studera funktionen hos var och en av dessa varianter användes tumörceller odlade i plastskålar. På så sätt kunde celler som producerar de olika formerna av p63 framställas och analyseras. En spännande upptäckt var att flera gener som man sedan tidigare vet är inblandade i bildningen av tumörer kan regleras av p63. Linda Boldrups slutsatser tyder på att p63 spelar en viktig roll i uppkomsten av SCCHN-tumörer vilket är en viktig upptäckt för kommande studier med målet att kartlägga hur SCCHN effektivast kan behandlas.

Skivepitelcancer i huvud- och halsregionen (SCCHN) är den sjätte vanligaste cancerformen i världen. I Sverige får ungefär 500 personer diagnosen varje år. Tyvärr är överlevnaden fortfarande låg och endast cirka 50 % av patienterna lever 5 år efter diagnos. Såväl sjukdomen som behandlingen kan ge patienterna svåra funktionella och estetiska problem, som t.ex. ät- och talsvårigheter. Ofta ställs diagnosen i ett sent skede av tumörutvecklingen vilket försämrar prognosen. För att kunna ställa diagnos tidigare och för att kunna avgöra vilken behandling som passar bäst för patienten är det viktigt att förstå mekanismen bakom denna sjukdom.

Linda Boldrup är doktorand vid institutionen för Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och kan nås på telefon 090-785 29 22, 070-261 95 91 eller e-post linda.boldrup@medbio.umu.se.

Fredagen den 22 februari försvarar Linda Boldrup, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: p63 and potential p63 targets in squamous cell carcinoma of the head and neck.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, By. 6M, NUS. Fakultetsopponent är doktor Wendy Weinberg, Laboratory of Immunology, Division of Monoclonal Antibodies, Bethesda, USA.

Doktorsavhandlingen Women narratives from Tornedalen-Northernmost Sweden: Gender and culture in perspective med vilken Ann-Kristin Juntti-Henriksson disputerar den 18 februari, är en analys av 103 djupintervjuer med kvinnor i den svenska delen av Tornedalen och omfattar berättelser över en tidsperiod från 1950-talet till slutet av 1990-talet.

– Kvinnorna är oftast mycket medvetna om jämställdhetsfrågor och har oftast en syn på sin egen situation som icke jämställd. Många kvinnor berättar att det är männen som bestämmer i deras förhållanden och att män i Tornedalen oftast undvikit det mesta av hushållsarbetet. Många kvinnor upplever sin situation som djupt orättvis och känner att de lever i en kultur där jämställdheten är sämre än i övriga Sverige, säger Ann-Kristin Juntti-Henriksson.

Både männens och kvinnornas beteenden kan ha bidragit till att bevara en kultur med icke jämställda villkor. Kvinnorna anklagar väldigt ofta mödrarna för att ha skämt bort och uppfostrat sina söner till att undvika hushållssysslor.

– Det verkar som om kvinnorna omedvetet har försvarat den traditionella könsrollen genom att utöva grupptryck gentemot varandra. På grund av den starka sociala kontrollen i Tornedalen vågar de flesta kvinnor inte bryta mot det traditionella mönstret. De vill känna sig som en del av den tornedalska kulturen och vågar eller vill därför inte gå emot de oskrivna normer som gäller.

Många kvinor beskriver att det krävs stor styrka för att klara av att leva i Tornedalen. Trots att kvinnorna känner som de gör är många stolta och lyckliga över att leva och bo där, medan andra bär med sig en stark längtan att flytta någon annanstans.

Kontaktinformation
Upplysningar: Ann-Kristin Juntti-Henriksson, tel. 0920-49 30 28, 070-254 94 22, ann-kristin.juntti-henriksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som är av stor betydelse för uppkomst och behandling av depression och ångest, tillstånd som av okända anledningar är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu med hjälp av PET-kamera visat att kvinnor och män skiljer sig åt när det gäller antalet bindningsställen för serotonin i vissa delar av hjärnan.

Resultaten, som ska presenteras i en doktorsavhandling av Hristina Jovanovic i slutet av februari, visar att kvinnor har större antal av den vanligaste serotoninreceptorn än män. De visar också att kvinnor har mindre av ett protein som transporterar serotonin tillbaka in i de nervceller som utsöndrar det. Det är detta protein som de vanligaste antidepressiva medicinerna, så kallade SSRI-preparat, blockerar.
  
– Vi vet inte exakt vad det betyder, men resultaten kan hjälpa oss att förstå varför förekomsten av depression skiljer sig mellan könen och varför män och kvinnor ibland svarar olika på behandling med antidepressiv medicin, säger docent Anna-Lena Nordström som har lett studien.

Forskargruppen har även visat att serotoninsystemet skiljer sig mellan friska kvinnor och kvinnor med svåra premenstruella psykiska symtom. Resultaten talar för att serotoninsystemet hos kvinnor med dessa symtom inte reagerar lika flexibelt på hormonsvängningar under menstruationscykeln som hos kvinnor utan symtom.  

– Fynden talar för att man vid utveckling av nya antidepressiva och ångestdämpande läkemedel bör utvärdera effekten hos könen var för sig, och att man hos kvinnor även bör studera effekten före och efter klimakteriet, säger Anna-Lena Nordström.

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Och långt ifrån ensam. Det visar sig att en viss grad av självbedrägeri är nödvändig för god mental hälsa.

– Men vad händer när din doktor överskattar sin förmåga att genomföra en operation? Eller en pilot överskattar sin förmåga att landa ett plan med över fyrahundra passagerare? Plötsligt kan bristande rationalitet få långt mer otrevliga konsekvenser, säger Kristoffer Ahlström, som disputerar i teoretisk filosofi nu på lördag. I sin avhandling diskuterar han dessa och liknande exempel med syftet att visa hur våra psykologiska egenheter kan neutraliseras i situationer där priset för misstag helt enkelt är för högt.

– Filosofin har tänkt länge och väl på hur vi bör tänka och psykologin på hur vi faktiskt tänker. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att filosofer och psykologer samarbetar, vilket har öppnat upp för väldigt spännande möjligheter att utarbeta strategier för hur man kan undvika att tänka fel, säger Kristoffer Ahlström.

I avhandlingen visar han hur ett sådant samarbete kan inarbetas i en filosofisk metod, så kallad konstruktiv analys, som inte bara lämnar rum för mer traditionellt filosofiska resonemang om abstrakta frågor, utan även för utarbetandet av praktiska råd för personer som kan tänkas ha ett intresse för att förbättra sina tankegångar, såsom läkare, domare och politiska beslutsfattare.

– Det är först under de senaste åren som de på allvar har börjat tänka på hur de egentligen tänker, dvs. på hur deras metod egentligen ser ut. Jag försöker visa att det finns en väldig potential just i gränslandet mellan psykologi och filosofi, som inte bara erbjuder filosofen att resa sig ur länsstolen, utan även gör det möjligt för oss att bistå och förbättra de delar av samhället som är ansvariga för att fatta viktiga beslut som rör oss alla, avslutar Kristoffer Ahlström.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Kristoffer Ahlström tel. +1 (203) 814-8986,
kristoffer.ahlstrom@filosofi.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se

Sophie Werkö har i sin avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet studerat patientföreningar och deras möjligheter till medbestämmande inom sjukvården. Studien visar att medlemmarna i en patientförening genom sitt medlemskap framför allt söker kunskap om sin sjukdom, upplysningar om dess förlopp och erfarenheter kring behandling. De litar i stor utsträckning på den offentliga sjukvården och utnyttjar deltagandet i föreningen mer till socialt umgänge och utbyte av erfarenheter än till att överlägga om hur föreningen kan påverka vården så att den blir bättre för patienterna. Det är svårt att få medlemmar att åta sig förtroendeuppdrag.

– Få medlemmar har tid eller intresse att driva frågor om inflytande i sjukvården och överlåter i allmänhet detta till centralorganisationen som har upparbetade kontaktvägar till beslutande tjänstemän och politiker, säger Sophie Werkö.

Patientföreningars aktiva medlemmar utgörs enligt avhandlingen främst av två typer av medlemmar. Den första gruppen föredrar socialt umgänge, att ha något att göra, kanske någon mening med livet, status, prestige och en position i samhället. Den andra gruppen vill ha inflytande.

– För att få en stark och inflytelserik förening är det viktigt att sociala och statussökande medlemmar inte står i vägen för eldsjälar, säger Sophie Werkö.

Avhandlingen visar också att för att patienter ska kunna få verkligt inflytande räcker det inte med att de vet om sina rättigheter. Sjukvårdspersonal och patienter/patientföreningar måste samarbeta i större utsträckning än vad som sker idag för att patienternas rättigheter skall bli tillgodosedda menar hon.

– Sedan hälso- och sjukvårdslagen ändrades har en långsam förbättring skett i fråga om patienternas inflytande och deltagande i beslut, men mycket återstår innan man kan tala om patienter med full insyn och behärskning av sin situation, det vill säga verklig ”empowerment”, säger Sophie Werkö.

Resultaten i avhandlingen bygger bland annat på en enkätstudie där över 700 medlemmar fördelade på två lokala patientföreningar inom Diabetesförbundet, en i glesbygd och en i storstad, deltog, samt ett tiotal intervjuer av aktiva medlemmar i respektive förening.

Avhandlingens namn: ”Patient Patients? Achieving Patient Empowerment through active participation, increased knowledge and organisation.” Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7261

Ytterligare information
Sophie Söderholm Werkö, tfn 073-905 09 15, 08-412 32 36, e-post werko@sbu.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Metallformning används vid tillverkning av en stor mängd olika föremål, bland annat burkar, rör, tråd och bilkarosser. Problemet med galling är speciellt vanligt då man formar material som rostfritt stål, aluminium och titan. En möjlighet är att använda smörjmedel för att undvika att materialen fastnar i varandra, men eftersom många smörjmedel är skadliga för miljön är inte heller det någon ultimat lösning.

För att förstå vad som sker i gränsytan mellan materialen när de fastnar i varandra har Magnus Hanson testat olika materialkombinationer i en speciell friktionstestsutrustning, och sedan undersökt ytorna med avancerad analysutrustning. I avhandlingen visar han att det inte, som man tidigare trott, krävs metallisk kontakt för att två ytor ska fastna vid varandra.

– En allmän uppfattning är att galling inte kan förekomma ifall det finns ett smörjmedel eller en oxid mellan ytorna. Men jag upptäckte att problemen med att forma rostfritt stål till stor del beror just på dess oxid, som mycket lätt fastnar på verktygsytan, berättar han.

I vissa fall går det att minska risken för galling genom att ändra på den kemiska sammansättningen i verktygsmaterialen. Verktyg som är ytbelagda med vanadinnitrid fastnar till exempel lätt i rostfritt stål, men risken minskar avsevärt ifall man minskar mängden kväve i verktygsmaterialet.

Hur blank och välpolerad verktygsytan är har också betydelse. Är ytan repig kommer det alltid att fastna arbetsmaterial på verktyget, oavsett vilken kemisk sammansättning verktyget eller arbetsmaterialet har. Vissa material, som aluminium och titan, har dock en tendens att fastna oavsett hur fin verktygets yta än är.

– En möjlig förklaring är att de här metallerna har oxidskikt som är betydligt hårdare än själva grundmaterialet. Oxiden spricker lätt upp när det underliggande materialet deformeras och bildar vassa, hårda partiklar som tränger in och fastnar i verktygsytan, förklarar Magnus Hanson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Hanson, 073-964 92 73, e-post: Magnus.Hanson@angstrom.uu.se

Bakom studien, som publiceras i tidskriften Archives of Internal Medicine, står en forskargrupp ledd av docenten och lungläkaren Karl Franklin vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin.

Hos strokepatienter är det vanligt med andningsuppehåll under sömnen. Det gäller både obstruktiv sömnapné, som har samband med hinder i luftvägarna och snarkning, och central sömnapné, som beror på fel i sömnsignalerna från hjärnan. Det finns effektiv behandling vid obstruktiv sömnapné, men det har varit okänt om tillståndet innebär en dödsrisk för strokepatienterna.

Franklins grupp har i tio år följt 132 personer som gjort en sömnapnéutredning i samband med att de insjuknat i stroke under perioden april 1995 till maj 1997. När studien inleddes hade knappt 20 % av dem obstruktiv sömnapné med fler än 15 andningsuppehåll per timme sömn och drygt 20 % hade central sömnapné i samma omfattning. Det visade sig att patienterna med obstruktiv sömnapné hade en signifikant ökad risk för tidig död jämfört med strokepatienter utan sömnapné. Det gäller oberoende av ålder, kön, övervikt, rökning, högt blodtryck, förmaksflimmer och strokens svårighetsgrad.

Däremot noterades ingen skillnad i förtida dödlighet mellan de patienter som hade central sömnapné och kontrollerna.

För mer information, kontakta docent, överläkare Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för lungmedicin, tel. 090-785 00 00 vx, epost Karl.Franklin@Lung.Umu.Se

Referens: Sahlin C, Sandberg O, Gustafson Y, Bucht G, Carlberg B, Stenlund H, Franklin KA. Obstructive sleep apnea is a risk factor for death in stroke patients – a 10-year follow-up. Arch Intern Med 2008

Odlingen av fisk och skaldjur i artificiella dammar har ökat explosionsartat de senaste årtiondena, i takt med att haven blivit alltmer utfiskade. Internationella hjälporgan har i samarbete med lokala regeringar gjort stora insatser för att utvidga vattenbruket med hopp om att verksamheten ska bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk tillväxt i områdena. Men Daniel A. Bergquist, som i sin avhandling har använt Sri Lanka och Filippinerna som exempel, visar att en stor del av lokalbefolkningen stängs ute från verksamheten och fortsätter att vara lika fattig som innan.

– Vinnarna är den lokala eliten, säger han.

Dessutom har vattenbruket allvarliga konsekvenser för miljön. Då mangroveskogarna huggs ned för att göra plats för räk- och fiskodlingarna påverkar det ekosystemet. Miljöproblemen slår i sin tur tillbaka på vattenbruket, och hela skördar går förlorade.

En stor del av förklaringen till dagens situation finns enligt Daniel A. Bergquist i de metoder som används för att räkna ut vad det egentligen kostar att odla räkor och fisk. Metoderna är bristfälliga, vilket leder till att människan och naturens insatser underskattas, och att marknadspriset därför blir alltför lågt. Genom att använda metoder som omfattar alla kostnader kan han till exempel visa att priset på jätteräkor borde vara mer än fem gånger högre än det är idag, om miljön och lokalbefolkningen ska få en skälig kompensation för sina insatser.

– En bidragande orsak är brister i de globala marknadsmekanismerna, som leder till att fördelningen av resurser, vinster och kostnader mellan norra och södra halvklotet blir alltmer orättvis. Vattenbruket är ett tydligt exempel på hur koloniseringen av södra halvklotet fortsätter och har funnit nya vägar via globalisering och internationell handel, säger Daniel A. Bergquist.

I avhandlingen visar han också hur man med alternativa metoder kan synliggöra det här orättvisa och ohållbara utbytet, genom att tvärvetenskapligt analysera, jämföra och visualisera situationen i exempelländerna Sri Lanka och Filippinerna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel A. Bergquist, 070-754 29 09, e-post: Daniel.Bergquist@kultgeog.uu.se

Det är viktigt att man orkar med jobbet och inte får ont av att lyfta och bära tungt. Därför testas alla som söker jobb som ambulanssjukvårdare. Men det finns idag inga nationella test som motsvarar ambulansyrkets krav och inte heller gränsvärden.

Dagens tester bygger ofta på testmetoder som används inom räddningstjänsten vid rekrytering av brandmän, man ska t.ex. simma, klättra i stege, lyfta en docka. Det finns inte heller något nationellt test varför de varierar i omfattning och svårighetsgrad, även inom ett och samma landsting.

Dessutom används samma tester och gränsvärden för både män och kvinnor. De kan ibland vara mycket tunga och överskrider arbetets krav, och då kan de orättvist slå ut alla kvinnliga sökanden.

I en nygjord forskningsstudie har ett nytt test utvecklats, som överensstämmer med att bära bår i trappa och som gör det möjligt att sätta gränsvärden. Att bära bår har ersatts med att bära hantlar i trappa.

Det började förra hösten när 17 ambulanssjukvårdare/chefer som är testansvariga på sina respektive stationer runt om i landet, utbildades i hur man ska genomföra sex av de tester av fysisk kapacitet som tidigare forskning visat kan förutsäga trötthetsutveckling. Under utbildningen framkom att man vill ersätta testet ”Bårbärning i trappa”, som är ett svårtestat arbetsmoment, med ett test som är lättare att standardisera. Orsakerna är flera, t.ex. kan trapporna se väldigt olika ut och så behövs lyft- och bärpartner.

– Istället för att använda bår har vi provat med hantlar, både hantelbärning i trappa och hantelbärning på stepbräda, berättar Ulrika Aasa, lektor och forskare på sjukgymnastutbildningen, Umeå universitet, och också knuten till CBF, Centrum för belastningsskadeforskning.

Studien visade att när man bär hantlar, 20 kilo i vardera handen, i trapp och i en takt om 85 steg i minuten, kan detta test ersätta bårbärning vad gäller hur mycket personalen belastas.

Det nya testet har även provats på kvinnor som arbetar inom ambulanssjukvården och det visar att de som klarar att bära bår med patient på, klarar att bära hantlarna, och att de blir lika trötta under de båda testerna. Det betyder att man har hittat ett test som inte utesluter kvinnor.

– Men om de som klarar de sex testerna, inklusive hantelbärning i trappa, även kan får mindre besvär i kroppen, måste också undersökas, betonar Ulrika Aasa.

Inom kort påbörjas därför en första del i ett försök med de nya testerna, och det sker i Dalarna under våren. Och där man får bära hantlar istället för bår. Försöket omfattar 200 personer.

Studien har gjorts i ett samarbetsprojekt mellan CBF, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik vid Umeå universitet, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet samt Ambulansakademin.

Kontaktinformation
Mer information: Ulrika Aasa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 070-625 08 28, uaa@hig.se
Ulrika disputerade 2005 med avhandlingen: Ambulance work – relationships between occupational demands, individual characteristics and health-related outcomes

Om CBF
Centrum för belastningsskadeforskning är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle. Verksamheten finns i Umeå och Gävle. CBF:s forskning, utveckling och utbildning ska bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Läs mer: www.cbf.hig.se

Hälsningar
Lena Åminne
informatör
CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070-380 72 14

Anette Wickström lärde känna många zulufamiljer när hon levde i glesbygden norr om Durban under sex månader och djupintervjuade invånarna angående kärlek, sexualitet, familjeliv, traditioner och äktenskap. Området var ett före detta så kallat ”homeland” som var till enbart för svarta under apartheidtiden, och är representativt för fattiga områden i Sydafrika där många är arbetslösa och dödligheten i HIV/aids är hög.

Till skillnad från oss i Sverige, där vi pratar om kärlek mycket som en känsla, var kärlek för zulufamiljernas medlemmar mest en fråga om handlingar. Kärleken skapar visserligen känslor av lust och åtrå, men det är respektfulla handlingar som är det yttre beviset på dessa känslor. Både män och kvinnor hävdar att kärleken kräver ständiga ansträngningar. Sjukdomar och arbetslöshetens effekter måste förstås mot den bakgrunden för de försvårar eller t o m omintetgör möjligheterna att visa kärlek i handling.

Invånarna ser sig som djupt beroende av varandra och anser att gott och ont hela tiden konkurrerar. Kärleksmediciner, som zuludoktorer erbjuder, används för att vinna eller behålla någon man älskar. Medicinerna anses kunna stärka ett förhållande eller få någon att bli attraherad. Men de anses också kunna göra skada och till och med orsaka död. Invånarna är väl medvetna om hur HIV-viruset sprids, men när de söker efter en existentiell förklaring till varför så många unga ibland dem dör talar de ofta om förgiftning av mediciner.

I brist på effektiva åtgärder mot aids har Nkolokothos invånare försökt finna alternativa vägar att skydda sina söner och döttrar. De har skapat en ritual där en vuxen kvinna kontrollerar flickornas oskuld. Ritualen är en frivillig sammankomst och endast de som ännu inte börjat sällskapa inbjuds. Den är tänkt att sätta kollektiv press på flickor att skjuta upp sin sexuella debut och på män att respektera flickornas integritet. En välkänd historisk ritual används i kombination med HIV-test och certifikat för oskulder i en modern lokal folkhälsosatsning.

Delar av sydafrikanska genuskommissionen och forskarvärlden har tolkat oskuldskontrollerna som en konservativ och kvinnoförnedrande åtgärd. Men resultatet i avhandlingen visar inte i första hand att oskuldskontrollerna är en fråga om jämställdhet och frigörelse, utan att de är en fråga om liv eller död.

I tider av förändring ser invånarna ömsom nya möjligheter, ömsom försöker de bevara sin tidigare moraliska ordning, men framförallt transformerar de sin specifika förståelse av hur kärlek och samlevnad fungerar till dagens behov och villkor.

Kontaktinformation
Anette Wickström disputerar den 15 februari i Tema Hälsa vid Institutionen för Medicin och Hälsa. Avhandlingen finns tillgänglig på http://www.ep.liu.se/abstract.xsql?dbid=10670
Telefon till Anette Wickström 0701-715093, 013-282512, e-post: anette.wickstrom@ihs.liu.se

Av de ca 25 000 arter av flercelliga organismer som finns i svenska skogar är 5000-7000 beroende av död ved, och i naturvårdssammanhang ses grov död ved som en bristvara i områden där det bedrivs modernt skogsbruk. Alexandro Carusos doktorsarbete handlar om hur lavfloran i sådana områden skulle påverkas om man i stor skala använder avverkningsresterna (grenar, kvistar, toppar och stubbar) som biobränslen. Resultaten har betydelse för de rekommendationer som syftar till ett uthålligt och långsiktigt uttag av biobränslen från skogsmark.

Alexandro Carusos undersökningar av lavar på ”grot”* (grenar och toppar) och stubbar i ungskogar visar att gran-grot har en annan lavflora än de stockar som blir timmer eller pappersmassa. I de hårt brukade skogarna i studieområdet hittades dock endast ganska vanliga och vittspridda arter på grot med bark. Grot kan fungera som spridningskälla för barklevande lavar, men bara under en begränsad tidsperiod – merparten av barken faller av redan inom 10 år. Slutsatsen är därför att det är slutavverkningen i sig som har den största effekten på mångfalden av barklevande lavar i grandominerade skogar med lång historia av skogsbruk. Grot-uttag har sannolikt liten betydelse i jämförelse.

I en delstudie jämförde Alexandro Caruso lavfloran på avbarkat grot och stubbar. Det visade sig att 37 procent av de lavarter som hittades på stubbar inte förekom på grot, och åtta av dessa arter är klassade som sällsynta i Sverige. Dessutom har praktiskt taget alla strikt vedlevande lavarter som hittades på stubbar krav på öppna till halvöppna lägen i terrängen. I de undersökta skogarna utgör stubbar den största delen av den grova döda veden, och de kan således vara viktiga för det långsiktiga bevarandet av livskraftiga lavpopulationer i detta brukade skogslandskap. Stubbarnas betydelse för bevarande av arter i andra brukade skogar beror på mängden av andra typer av grov död ved i landskapet. Detta i sin tur beror på geografisk region, markanvändningshistoria och skogstyp.

* Grot är det spill som uppstår vid beredning av stockar i skogen. Om groten ska tas till vara läggs den i högar för torkning varefter den tuggas till flis.

Mer information: Alexandro Caruso, 018-67 20 49, Alexandro.Caruso@ekol.slu.se

Institutionen för ekologi, SLU

Almen, ett av våra ståtligaste ädellövträd, hotas fortfarande av almsjukan. I Sverige liksom i övriga Europa har antalet insjuknade och döda träd ökat påfallande under de senaste åren. Ett komplext samspel mellan trädet, svampen (Ophiostoma novo-ulmi), almsplintborren (insekten som överför svampen till trädet) och den omgivande miljön avgör om trädet blir smittat eller inte. Almarna i Europa, dvs. skogsalm, lundalm och vresalm, är i hög grad mottagliga för almsjukan.

Luisa Ghelardini visar i sin avhandling vid SLU att tidpunkten för almarnas knoppar att brista på våren påverkar om trädet insjuknar i almsjuka.

I ett fältförsök injicerades flera arter av alm med svampen O. novo-ulmi. Resultaten visar att andelen avlövade och döda träd var lägst hos almar med den tidigaste knoppsprickningen och det mest sydliga ursprunget.

Hos de här träden hade vårveden hunnit övergå i sommarved, vars trängre och mer grupperade kärl försvårar spridningen av svampens sporer i trädet. Tidig knoppsprickning medför alltså att almarna är mindre mottagliga för almsjukan, eftersom sommarveden redan har bildats vid perioden då almsplintborrarna näringsgnager på unga skott i trädkronan.

När ett träd sätter knopp på hösten går det in i ett vilostadium. Vilan är viktig för att trädet inte ska börja växa igen om hösten blir varm, och därmed riskera att få frostskador när temperaturen faller. Hos många lövträd bryts knopparnas vila av lufttemperatur och antalet ljustimmar per dag.

Resultat från Luisa Ghelardinis försök i fält och i och kontrollerade odlingsmiljöer indikerar att knoppvilan hos alm är förhållandevis ytlig och enbart styrs av temperaturen. Nordligt och högt belägna träd kräver störst mängd kyla för att bryta vintervilan så att knoppsprickning sedan kan ske.

Almen har liten skoglig betydelse i Sverige men spelar en väsentlig roll i stadsmiljöer, trädgårdar och som landskapsträd. Almens virke används framför allt till möbler, golv och snickerier. Almen är snabbväxande och har hög tolerans mot torka, storm, luftföroreningar, vägsalt och fysiska skador. Som stadsträd bidrar arten till att minska växthusgaser, absorbera föroreningar och skapa ett tilltalande miljö.

Man har hittills inte med gängse tekniker lyckats förädla fram helt resistenta träd. Samtidigt ökar efterfrågan i Europa på urbana träd med almens karaktärsdrag. Kunskap om vilka faktorer som styr tidpunkten för knoppsprickning och vilken roll den spelar för mottaglighet mot almsjukan är mot den bakgrunden särskilt betydelsefull.

—————————
Fakta om almsjukan
—————————
I Sverige upptäcktes almsjukan på 1950-talet. Den aggressiva rasen Ophiostoma novo-ulmi förekommer idag upp till Mälardalen. Bekämpningen av almsjuka har pågått under många år, men trots detta fortsätter spridningen.

Almsjuka sprids genom att rötterna hos närbelägna träd växer samman, eller genom almsplintborren som sprider svampens sporer när den näringsgnager på levande grenar i almkronan. Almsplintborren förökar sig i skadade eller i nyligen döda eller avverkade träd.

Sporerna gror och bildar mycel som växer i almens kärlsträngar. Även enskilda celler bildas som kan flyta med vätskeströmmar i träden metervis per dygn. Spridningen sker snabbt och huvudsakligen i de yttersta årsringarna. Trädet försvarar sig bland annat genom att täppa till ledningsbanorna (thyllbildning) vilket förhindrar att vatten transporteras. Bladen i de översta grenarna vissnar först och blir gul-bruna. Därefter sprids angreppet vidare i trädet som slutligen dör.

En spridningsväg för almsjukan är då smittad lövved transporteras mellan länder för att användas till bränsle. Upplag med almved är ytterligare en spridningskälla, liksom när smittad almved under vintern transporteras från landsbygden in till staden. Nästkommande vår sprids almsjukan till friska träd när almsplintborrarna svärmar.

Almsjuka skadebeskrivning i Skogsskada: http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/Read.jsp   

————————–
MSc Luisa Ghelardini, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Bud Burst Phenology, Dormancy Release and Susceptibility to Dutch Elm Disease in Elms (Ulmus spp.)”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Tid: Fredag den15 februari 2008 kl. 13.00.
Plats: Genetikcentrums aula, Ultuna.
Opponent: Seniorforsker Øystein Johnsen, Norwegian Forest and Landscape Institute, Ås, Norway

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Kontaktinformation
Mer information
Luisa Ghelardini, 018-67 33 25, Luisa.Ghelardini@vbsg.slu.se (engelska)
Sanna Black-Samuelsson, 018-67 33 42, Sanna.Black@vbsg.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001671

Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik: http://www.vbsg.slu.se

Långtidsarbetslöshet, sjukdom, fattigdom och erfarenheter av hot eller våld är sociala problem som kan förstärka varandra och leda till att personer blir socialt marginaliserade och exkluderade i samhället. Miia Bask vid Umeå universitet har i sin avhandling jämfört risken för olika grupper att bli socialt exkluderade i dagens Sverige relativt situationen år 1979.

Hon visar att risken för utlandsfödda att bli socialt exkluderade är större än för svenskfödda och skillnaden är lika stor idag som för nästan trettio år sedan. Med andra ord är personer som är födda utomlands lika marginaliserade nuförtiden som i slutet av sjuttiotalet.

För gruppen ensamstående föräldrar har situationen till och med försämrats. Om man jämför med par utan barn är risken för ensamföräldrar att hamna utanför samhället större idag jämfört med tidigare. För sammanboende med barn är utvecklingen den motsatta.

Enligt Miia Bask löper män en större risk att bli socialt exkluderade än kvinnor, även om skillnaden könen emellan har minskat över mätperioden. Kvinnor lider oftare av sömn- och hälsoproblem, medan män är ensamma och saknar en nära vän.

Miia Bask visar också att personer som hade många sociala problem år 1979 ofta har fått ännu fler idag, något som påverkar både klassrörlighet och familjestrukturer. Sannolikheten för dessa personer att nå en högre socioekonomisk klassposition minskar över tiden och ensamstående med sociala problem förblir singlar i större utsträckning.

Miia Bask är uppvuxen i Vetil i Mellersta Österbotten, Finland.

Måndagen den 18 februari försvarar Miia Bask, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”A longitudinal approach to social exclusion in Sweden” (svensk titel: ”En longitudinell ansats till social exkludering i Sverige”). Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor David Gordon, School for Policy Studies, University of Bristol.

Kontaktinformation
För mer information:

Miia Bask
sociologiska institutionen
Umeå universitet
E-post: miia.bask@soc.umu.se
Tel: 090-786 53 05, 070-287 00 08 eller +358-(0)40-745 39 65