Sara Monaco har undersökt några av de lokala boendeorganisationer som verkar i bostadsområden i Kapstaden med uppgift att värna om boendemiljön. Man kan jämföra dem med våra hyresgästföreningar och villaägarföreningar, med skillnaden att de sydafrikanska organisationerna är mer partipolitiska. Sara Monaco har bland annat tittat på vad det nya, demokratiska Sydafrika har inneburit för de organisationer som var involverade i anti-apartheidrörelsen, samt hur vita organisationer har reagerat på att förlora sin tidigare privilegierade ställning.
Trots att apartheid avskaffades för nästan femton år sedan lever svarta, vita och färgade i Kapstaden fortfarande åtskilda från varandra. Sara Monaco har bland annat gjort en enkätstudie av ett sextiotal organisationer samt intervjuat lokalpolitiker, tjänstemän och ledare för boendeorganisationer. I avhandlingen målar hon upp en komplex bild upp av relationerna mellan kommun och civilsamhälle.
– Det finns enorma svårigheter när det gäller att komma till rätta med de klyftor som apartheidregimen skapade. Problemen gäller inte minst omfördelning av resurser i samhället, som är mycket plågsam för de vita, säger hon.
Avhandlingen visar att resursstarka boendeorganisationer, oftast verksamma i vita områden, upplever att de fått betydligt mindre inflytande. Däremot anser organisationer i fattiga, svarta områden att de idag har större möjligheter än tidigare att påverka politiska beslut.
En fallstudie av ett svart så kallat township i ett i övrigt vitt bostadsområde visar dock att vita organisationer underskattar sina möjligheter att påverka, och att de fortfarande är mer inflytelserika.
– När det gäller organisationerna i svarta områden, med ledare som tillhör ANC, är situationen omvänd. De uttrycker en enorm tilltro till vad deras politiska ledare kan uträtta för dem, trots att arbetet verkar leda till mycket få konkreta fördelar, säger Sara Monaco.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Monaco, 073-648 55 78, e-post: sara.monaco@sida.se
– När dessa enzymer finns i sitt sammanhang, dvs när bakterien infekterar oss, så bidrar de till att göra infektionen svårare. Nu har vi funnit att de i renodlad form tvärtom skulle kunna ha en sjukdomsbekämpande effekt. Det är ett av de mest spännande och överraskande fynd vi upplevt inom vår forskning! säger Mattias Collin och Lars Björck vid Avdelningen för infektionsmedicin i Lund.
De två enzymer som lundaforskarna studerat använder var sitt sätt att stänga av immunförsvaret. De hjälper därigenom bakterien att infektera kroppen. Men eftersom autoimmuna sjukdomar beror på att immunförsvaret överreagerat och börjat attackera den egna kroppen, så skulle enzymernas förmåga att stänga av immunförsvaret i dessa fall kunna användas till patientens förmån.
Autoimmun blodplättsbrist är en ovanlig men svårbehandlad autoimmun sjukdom, som skadar de blodplättar som behövs för normal blodlevring. Sjukdomen kan i värsta fall leda till livshotande blödningar, och någon riktigt bra behandling finns inte idag. Oonagh Shannon, en annan medlem av samma forskargrupp, har i möss med en liknande sjukdom funnit att enzymbehandling helt botat sjukdomen.
Att stänga av immunförsvaret har vissa nackdelar. Patienter med autoimmuna sjukdomar skulle i bästa fall bli av med sina sjukdomar, men skulle samtidigt bli mycket känsliga för infektioner från virus och bakterier.
– Därför tänker vi oss att en eventuell enzymbehandling bara skulle pågå en begränsad period, eller kompletteras av gammaglobulin som stärker immunförsvaret mot virus och bakterier, säger Mattias Collin.
De renodlade autoimmuna sjukdomar som orsakas av antikroppar ? den del av immunförsvaret som enzymerna angriper ? är ganska få och ovanliga. Några exempel är autoimmun blodplättsbrist, dito anemi och dito blödarsjuka. Men vanligare sjukdomar som MS och reumatoid artrit beror också delvis på sådana mekanismer. Där tänker sig lundaforskarna att deras enzymer kanske i framtiden kan utvecklas till ett av flera läkemedel i behandlingen.
Forskarnas fynd har nyligen publicerats i de ansedda tidskrifterna PLoS One och PNAS.
Ordförklaring: enzym = ett ämne som påskyndar biokemiska reaktioner utan att själv påverkas.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter: Lars Björck 046-2224492 och lars.bjorck@med.lu.se, Mattias Collin 046-2220721, 0709-718070 och mattias.collin@med.lu.se.
Ledgångsreumatism är förknippat med en ökad risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. De bakomliggande orsakerna är inte kända, men forskare har misstänkt att den rubbade balansen av blodfetter som ses hos patienter med ledgångsreumatism är en del av förklaringen.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att en glutenfri vegankost har en positiv inverkan på ledgångsreumatikers risk för hjärtkärlsjukdom. Effekten sågs när en grupp patienter som under ett år har hållit en glutenfri vegandiet jämfördes med en kontrollgrupp som följt vanliga kostråd.
Vegankosten hade en positiv effekt på sjukdomens symtom, som var mer uttalade i kontrollgruppen. Nivåerna i blodet av så kallat oxiderat LDL-kolesterol, en riskfaktor för åderförkalkning, var också lägre i den grupp som hållit vegandiet. Vegangruppen hade också högre nivåer av anti-PC, en sorts antikroppar som forskarna anser har en skyddande effekt mot åderförkalkning.
? Våra fynd talar för en ny mekanism genom vilken skyddande naturliga antikroppar kan ökas. De visar också att kost kan ha effekter på immunsystemet med betydelse för uppkomst av sjukdom, säger Johan Frostegård som tillsammans med professor Ingiäld Hafström har lett studien.
Studien genomfördes inom ramen för CVDIMMUNE, ett EU-konsortium med 10 europeiska partners som leds av Johan Frostegård. Inom konsortiet studeras betydelsen av anti-PC med förhoppningen att utveckla ett vaccin mot åderförkalkning.
Publikation: ”Gluten-free vegan diet induces decreased LDL and oxidized LDL levels and raised atheroprotective natural antibodies against phosphorylcholine in patients with rheumatoid arthritis: a randomized study”, Ann-Charlotte Elkan, Beatrice Sjöberg, Björn Kolsrud, Bo Ringertz, Ingiäld Hafström och Johan Frostegård, Arthritis Research & Therapy, 18 mars 2008.
För mer information, kontakta:
Professor Johan Frostegård
Institutionen för Medicin, Huddinge
Tel: 08-585 897 87, 070-735 23 82
E-post: Johan.Frostegard@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Trots att samverkan i projekt och nätverksgrupper blivit en populär strategi för att utveckla komplementära intressen och/eller hantera gemensamma problem, visar sig en sådan organisering ofta vara svår att genomföra i praktiken. I doktorsavhandlingen Samverkan är ett magiskt ord ? motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering analyserar Johan Hörnemalm fem olika samverkans-konstellationer; tre samverkansprojekt mellan myndigheter och två arbetsgivarnätverk. Samtliga dessa konstellationer har initierats i Norrbottens län för att utveckla och främja rehabiliteringsarbete.
Fokus i avhandlingen ligger på inneboende källor till spänningar i hur samverkan organiseras, där situationen och villkoren för dem som utgör operativa representanter ? handläggare och personalkonsulenter ? problematiseras.
– Resultaten visar att samverkan ofta tenderar att bli en isolerad företeelse där få personalgrupper inom moderorganisationerna är involverade. Bristen på verktyg för resultatuppföljning, informations- och kunskapsspridning samt ett strategiskt stöd från chefer, gör att kopplingarna mellan grupperna av handläggare/personalkonsulenter och ordinarie verksamhet över tid blir svaga, säger Johan Hörnemalm som disputerar den 28 mars i ämnet arbetsvetenskap.
Således har samverkansprojekten endast i begränsad utsträckning fungerat som arenor för verksamhetsutveckling och frågan om legitimitet och långsiktig kontinuitet i samverkan tenderar att bli svårhanterbar. Genom de spänningar som illustreras i avhandlingen är förhoppningen att skapa en större medvetenhet om möjligheter och hinder i organiseringen av samverkan, så att de ofta högt ställda förväntningarna på samverkan som förändrings- och utvecklingsstrategi i högre grad ska kunna infrias.
Johan Hörnemalm (född Ohlsson) kommer ursprungligen från Kågedalen i Västerbotten, men flyttade som tioåring till sin nuvarande hemstad Piteå. Han har arbetat som frilansande skribent och egen företagare och tog 2003 en examen vid Luleå tekniska universitet baserad på fristående kurser inom sociologi med inriktning arbetsvetenskap och personaladministration. Efter examen arbetade Johan Hörnemalm vidare med utvärderingar av så kallade ?brytprojekt? på uppdrag av länsarbetsnämnden, projekt som skapade intresse för frågor som har att göra med aktivering och rehabilitering till arbete.
Kontaktinformation
Upplysningar: Johan Hörnemalm, tel. 070-636 27 81 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Studien, som publiceras i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment, är den första där man studerat hur övervikt och faktorer relaterade till insulinresistens, bl.a. blodsocker, insulin, och leptin påverkar risken av olika typer av bröstcancer. Forskarna fann att övervikt och högt blodsocker minskade risken för ”snällare” tumörer, men att risken för aggressiva tumörer ökade.
Resultaten bygger på data från kvinnor i Västerbottens hälsoundersökningar och består av 561 kvinnor som fått bröstcancer några år efter hälsoundersökningen och en lika stor kontrollgrupp av friska kvinnor.
Tanja Stocks, doktorand vid enheten för urologi och andrologi vid Umeå universitet, är försteförfattare till artikeln. Hon tror att sambandet kan bero på att insulinresistens ökar risken för progress av sjukdomen .
– Förhoppningsvis kan det här leda till vidare studier kring hur fetma och blodsockernivåer påverkar typen av tumör och även den totala cancerrisken för individen.
Den forskargrupp som ligger bakom den här studien, ledd av docent Pär Stattin vid enheten för urologi och andrologi, Inst. för kirurgiska och perioperativa vetenskaper, Umeå universitet, visade för ungefär ett år sedan ett motsvarande samband för prostatacancer. Män med insulinresistens hade lägre risk för ”snällare” tumörer men hade en ökad risk för aggressiv cancer; ett samband som bekräftats i flera studier.
Forskargruppen har också tidigare visat att högt blodsocker ökar den totala cancerrisken, framför allt bland kvinnor se
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2538
– Den viktigaste slutsatsen är att man kanske kan minska risken för aggressiv cancer genom att följa de kost- och motionsråd som förebygger hjärt-kärlsjukdom, dvs. att motionera och att äta lagom mycket.
Referens:
”The influence of overweight and insulin resistance on breast cancer risk and tumour stage at diagnosis: a prospective study”, Cust AE, Stocks T, Lukanova A, Lundin E, Hallmans G, Kaaks R, Jonsson H, Stattin P. Breast Cancer Research and Treatment, March 2008.
Kontaktuppgifter:
Tanja Stocks, tel. 090-785 29 84
e-post Tanja.Stocks@urologi.umu.se
Eftersom barn lär sig nya begrepp och ord påfallande snabbt och till synes utan större ansträngning, har det länge diskuterats om hur barnen kan åstadkomma detta. Man har sagt att människan redan vid födseln är utrustad med en ”språkgen”. I sin avhandling vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, har Eeva Klintfors studerat över 300 svenska spädbarn mellan tre och tjugo månader gamla. I studien presenterades rörliga bilder på objekt på en datorskärm medan ord inbäddade i fraser spelades upp. Eftersom barn inte kan säga vilket ord som passar ihop med en viss sak mättes deras ögonrörelser riktade mot objekt med hjälp av en infrarödljuskamera.
– Avhandlingen visar att barn kan lära sig objektens form, färg och andra egenskaper efter endast en mycket kort presentation av filmen. Det är fascinerande att se hur barnen vänder blicken mot ett objekt som efterfrågas trots att språket som vi använder i studierna är påhittat, säger Eeva Klintfors som skapat ett artificiellt språk som heter ”svensiska”. Orden och meningarna har samma uppbyggnad som i svenska, men är innehållsmässigt nonsens.
Tidig inlärning sker i vuxnas närhet och typiskt är att föräldrar, andra vuxna och även lite äldre barn upprepar ord och visar samma objekt gång på gång, vilket hjälper barnet att kombinera dessa sinnesintryck. En av studierna i avhandlingen visar särskilt betydelsen av upprepningar och andra typiska drag hos tal riktat mot barn för förmågan att bilda förbindelser mellan återkommande syn- och hörselintryck.
– I ett vuxenperspektiv gör barnen märkliga saker. Min dotter på fyra år hade en period då hon böjde verb som ”gå-gick” helt perfekt. Men nu har hon slutat med det och säger istället ”gå-gådde”. Men som tur är så vet jag att den här typen av U-formad inlärning (från korrekt, via inkorrekt, till åter korrekt form) är vanlig, berättar Eeva Klintfors.
Att vuxenperspektivet kan vara otillräckligt visar en annan av studierna i avhandlingen. I studien kombinerade barn sinnesintryck beroende på vad som var mest framträdande. När ett ljud spelades upp koncentrerades barns blickar på bilder av munrörelser som rörde sig mest. Barn gör ofta fel kopplingar mellan ord och objekt, men detta behöver inte vara ett problem. Barnet ändrar lätt strategi och är öppna för nya förslag.
– Flexibiliteten hos barn är förmodligen viktig för inlärning av begrepp och ord. Vi har sett liknande tendenser hos andra däggdjur, såsom gerbiler (ökenråttor) som våra amerikanska kollegor har testat. Gerbiler kan tänkas agera utifrån en evolutionär förmåga att överleva tack vare skickligheten att kombinera ljud med farliga händelser, säger Eeva Klintfors.
En spännande fortsättning till studierna i avhandlingen pågår inom ett EU-projekt där forskargruppens upptäckter om inlärningsmekanismer hos spädbarn implementeras i en babyrobot. Utifrån robotens förmåga att lära sig ord kan man redan nu spekulera i att en ”språkgen” inte är en nödvändig förutsättning för ordinlärning.
Avhandlingens namn: Emergence of words: Multisensory precursors of sound-meaning associations in infancy
Ordens uppkomst: Multisensorisk information som ett led i uppkomst av förbindelser mellan ljud och betydelse hos spädbarn
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7371
Ytterligare information
Eeva Klintfors, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, tfn 070-716 95 04, 08-16 19 32, e-post eevak@ling.su.se
Det visar en avhandling av yrkesmedicinaren Inger Arvidsson från Lunds universitet. Hon har jämfört situationen före och efter systembytet för flygledarna på Sturup och Arlanda. I det gamla systemet använde flygledarna ibland tangentbordet, och skrev också ofta med penna och papper. Det nya systemet är däremot i hög grad beroende av datormusen: nio tiondelar av allt arbete görs med rullmenyer och musklick.
-Systemet i sig ger flygledarna god hjälp i arbetet. Men många av dem är bekymrade över riskerna för besvär och värk i armen, säger Inger Arvidsson.
Att mycket musarbete kan ge ergonomiska problem är inget specifikt för flygledaryrket. Lundaforskarna har funnit liknande resultat hos dem som arbetar med CAD, datorstödd konstruktion, och menar att risken för besvär allmänt sett ökar ju mer man använder musen under sin arbetsdag.
– Det är viktigt att variera sina rörelser – att kunna använda också tangentbord och rullboll, och inte vara helt bunden till musen, menar Inger Arvidsson.
Att datorsystem som bygger på musklick ger större risk för värk än sådana som bygger på tangentbordskommandon har man länge misstänkt. Men det är svårt att studera detta vetenskapligt, eftersom de flesta som arbetar med datorer använder både mus och tangentbord. Flygledarnas systemförändring gav därför lundaforskarna ett bra tillfälle att studera ett renodlat musarbete.
En del av Inger Arvidssons studie handlade om flygledarnas muskelhälsa före systembytet. Hon fann ingen könsskillnad när det gällde besvär i armbåge och hand, medan däremot kvinnorna hade betydligt mer besvär än männen från nacke, axlar och övre rygg. Ändå hade kvinnor och män på flygledarcentralerna exakt samma arbetsuppgifter och arbetsorganisation.
– Vi har funderat mycket på skälet till skillnaden. Att flygledarna inte haft justerbara arbetsstationer kan möjligen ha spelat in. Eller också har det med psykosocial stress att göra. Kvinnorna upplevde inte mer stress än männen, men kopplingen mellan stress och värk var tydligare hos dem. Det kanske finns någon faktor som gör att stress lättare omvandlas till värk hos kvinnor – eller att värk hos kvinnor lättare leder till stress, eller kanske både-och? säger Inger Arvidsson.
Inger Arvidsson disputerar den 28 mars. Hon träffas på tel 046-17 31 75 och inger.arvidsson@med.lu.se. En engelsk sammanfattning av avhandlingen finns på länken nedan.
Forskargruppen har i möss visat att uppkomsten av farliga plack, som orsakar hjärtinfarkt och stroke, helt kan förhindras om nivåerna av det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) sänks innan åderförkalkningsutvecklingen når en viss kritisk punkt. Gruppen har också identifierat ett nätverk av 37 gener som svarar på sänkningen i blodkolesterol och förmedlar den positiva effekten.
– Tidigare har en stor del av åderkalkningsforskningen varit inriktad på att identifiera sätt att stabilisera de farligaste placken för att förhindra att de spricker och därmed orsakar hjärtinfarkt eller stroke. Vår upptäckt innebär att man nu även kan rikta in sig på att förhindra uppkomsten av farliga plack, säger docent Johan Björkegren som har lett studien.
Upptäckten omfattar inte enskilda kärlväggsgener utan ett nätverk av gener vilket förklarar genernas inbördes påverkan. Bakom upptäckten av gennätverk ligger åratals av utveckling av nätverksalgoritmer inom gruppen under ledning av Jesper Tegnér, professor i Beräkningsbiologi vid Linköpings Universitet.
– Tiden då enskilda gener eller även enskilda så kallade ”pathways” ensamt troddes kunna förklara uppkomsten av komplexa folksjukdomar som åderförkalkning är förbi. Nu finns verktyg och systembiologiska kunskaper för att ta oss an den totala komplexiteten i dessa sjukdomar, säger Johan Björkegren.
Åderförkalkning är den huvudsakliga orsaken till hjärtinfarkt och stroke som i Sverige och andra västländer orsakar nära hälften av all dödlighet.
Publikation: ”Transcriptional Profiling Uncovers a Network of Cholesterol-Responsive Atherosclerosis Target Genes”, Josefin Skogsberg, Jesper Lundström, Alexander Kovacs, Roland Nilsson, Peri Noori, Shohreh Maleki, Marina Köhler, Anders Hamsten, Jesper Tegnér, Johan Björkegren, PLoS Genetics 14 mars 2008. Ladda ner artikel: http://www.plosgenetics.org/doi/pgen.1000036
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.
Andreas Lindblad har i sin avhandling dels studerat blandade kluster, dels vissa processer som är unika för atomkluster och annan kondenserad materia. Med hjälp av fotoelektronspektroskopi och andra former av elektronspektroskopi – dvs genom att bestråla prover med ljus av en bestämd våglängd, så att elektroner frigörs – har han studerat systemens elektroniska struktur, och indirekt även deras geometriska struktur.
– Det visade sig att olika produktionsmetoden ger upphov till olika strukturer hos blandade kluster. Beroende på tekniken går det att skapa strukturer som är som olja på vatten eller som vatten på olja, berättar han.
Resultaten av hans studier av modellsystem kan också hjälpa forskarna att förstå hur man kan skapa mer komplexa system med en önskad struktur, till exempel metallpartiklar beklädda med molekyler. Om man kan bestämma dessa partiklars struktur och funktion kan man i framtiden skapa nya material med speciella egenskaperna, som till exempel kan användas för att göra datorprocessorer, katalysatorer och solceller mer effektiva.
Den forskargrupp Andreas Lindblad ingår i har också, i samarbete med kollegor i Tyskland, gjort experimentella observationer av en nyupptäckt typ av sönderfallsprocess som sker i kondenserad materia i samband med elektronspektroskopi. Den här processen, som forskare förutsade i teorin i slutet av 1990-talet, kan bland annat öka förståelsen för strålningsskador som uppstår i våra DNA-molekyler när de utsätts för lågenergistrålning, till exempel i form av solens UVA-strålning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Lindblad, 018-471 36 01, 070-939 76 42, e-post: andreas.lindblad@fysik.uu.se
Studien baserar sig dels på en enkätundersökning som kvinnor som till exempel sökt sig till kvinnojourer eller organisationer för invandrarkvinnor fått besvara, dels på djupintervjuer med ett mindre antal kvinnor. Cirka 70 procent av de misshandlande männen hade invandrarbakgrund, resten var svenskar.
Resultaten visar att många av de problem som kvinnorna upplevde i egenskap av invandrare i det svenska samhället förstärkte effekterna av misshandeln, och gjorde det svårt för dem att förändra sin situation. Kvinnorna som deltog i studien var ofta isolerade både från familj och vänner och från samhället. Bostadssegregation, språksvårigheter, diskriminering och rasism var vanligt.
– De hamnar i kläm mellan två starka krafter – mannens förtryck och de utstötningsmekanismer mot invandrare som finns i det svenska samhället, säger Gra Lenardt vid institutionen för psykologi.
Den misshandel kvinnorna utsattes för var mycket grov, och sexuella övergrepp var vanliga. I enkätstudien uppgav nästan varannan kvinna dessutom att mannen också misshandlade hennes barn. Även de förtryckartekniker som misshandlaren använde sig av kan ses som specifika för ett invandrarsammanhang.
Närmare hälften av kvinnorna saknade permanent uppehållstillstånd i Sverige, och beskrev männens hot om utvisning som ett effektivt maktmedel som höll dem kvar i förhållandet. I de fall då mannen var svensk förekom även rasistiska förolämpningar – kvinnorna kallades ”svartskalle”, ”invandrare”, ”den svarta horan” etc. Bland de kvinnor som levde i en muslimsk miljö påverkade förtryck inom den egna gruppen deras möjligheter att agera.
Avhandlingen visar att de hjälp- och stödinsatser kvinnorna fått av svenska myndigheter var mycket bristfälliga, och att kvinnorna inte heller kände förtroende för myndigheternas möjligheter att hjälpa dem.
– Okunnigheten om misshandel som riktas mot kvinnor med invandrarbakgrund är stor inom polisen och socialtjänsten, och speglar ibland fördomsfulla attityder. Den svenska migrationspolitiken, med långa väntetider för att få ett permanent uppehållstillstånd, bidrar också till att kvinnorna får en känsla av att det är mannen, och i sista hand den svenska staten, som bestämmer, säger Gra Lenardt.
Hon påpekar att kvinnorna som deltog i undersökningen trots sin svåra situation inte var passiva offer, utan att de aktivt försökte förändra sin situation.
– Först försökte de anpassa sig, och när det inte fungerade gick de över till mer eller mindre öppna motståndsstrategier genom att konfrontera, vägra lyda eller söka hjälp, berättar hon.
För att kunna erbjuda kvinnorna rätt hjälp och förebyggande åtgärder är det enligt henne viktigt att de berörda myndigheterna har kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom kvinnornas beslut att fortsätta eller avsluta förhållandet. Det är också viktigt att se hur strukturer i samhället påverkar situationen för kvinnor med invandrarbakgrund.
– Det handlar om samhälleliga resurser, som tillgång till arbetsmarknaden, icke-segregerat boende och stöd i akuta situationer, men också om det ideologiska klimatet i Sverige som marginaliserar och exkluderar människor med utländsk bakgrund, säger Gra Lenardt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gra Lenardt, 073-983 77 78, e-post: gra.lenardt@comhem.se
I växt- och djurriket finns individer av olika kön, dvs bärare av antingen många små könsceller (hannar) eller ett fåtal stora (honor). I det tredje eukaryota riket (organismer med DNA samlat i en cellkärna), svampriket, finns inga kön utan istället ett enklare och mer ursprungligt system med olika s k parningstyper. Dessa särskiljs med hjälp av olika varianter av ett fåtal specifika gener.
Det finns många olika sätt att bestämma kön, hos oss människor är det alltså genom könskromosomerna. Man tror att denna könsskillnad har uppkommit i växt- och djurriket ur det enklare systemet med parningstyper och att det hänt flera gånger oberoende av varandra under evolutionen. Förändringen tros ha skett genom inhibering av ett steg under kopieringsprocessen i DNA och att det lett fram till två separata kromosomer. Dessa utvecklas sedan vidare under lång tid.
– Hos människor tros könskromosomerna ha utvecklats de senaste 300 miljoner åren från en gemensam ”proto-könskromosom”, säger Hanna Johannesson, som lett studien.
Den nya studien visar för första gången att trots att svampar inte har några kön, finns många likheter mellan de delar av genomet som bestämmer kön i växter och djur och de delar av genomet som kontrollerar parningstyp i vissa svampar. Forskargruppen har specifikt studerat en sporsäcksvamp (Neurospora tetrasperma) och visar att likheterna är stora, både när det gäller nuvarande struktur och det sätt den har uppstått på.
– Det är svårt att studera evolutionen av könskromosomer, bland annat för att så många olika och viktiga könsspecifika karaktärer är kopplade till dessa. Men mycket av detta går att undvika om man använde enklare system, som svampar, som modell.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Hanna Johannesson, mobil: 070-485 60 94, e-post: Hanna.Johannesson@ebc.uu.se
– Utvecklingen går just nu väldigt fort för de flesta faktorer kring Arktis som vi studerat, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och redaktör för den aktuella rapporten. Det innebär också att utvecklingen i området relativt snabbt kan rusa iväg i oväntad riktning. Vår probleminventering visar att Sverige i allt ökande grad behöver bevaka utvecklingen i Arktis de närmaste åren.
Studien tar upp såväl ekonomiska som territoriella, klimatologiska och militärstrategiska faktorer. De olika strandstaternas intressepolitik står också i fokus.
Isavsmältningen är svår att förutsäga, men öppnar upp Arktis som en arena för såväl energiutvinning som möjliga nya farleder för sjöfarten.
– Den militärstrategiska betydelsen av polarområdet ökar igen, vilket skapar ett förändringstryck på de nordiska länderna under de närmaste åren. Till exempel måste samarbetet mellan Norge och Sverige kring försvarsmateriel också ses i ljuset av de stora förändringarna i Arktis, avslutar Niklas Granholm.
Kontaktinformation
Kontakt
Niklas Granholm, forskare, niklas.granholm@foi.se 08-555 038 36, 070-927 7370
Att kunna läsa och skriva är grundläggande för att känna sig självständig och delaktig i dagens samhälle. För barn som på grund av cerebral pares (CP) inte har något eget talat språk skulle det skrivna språket kunna fungera som en ersättning. Barn med medfödd talskada har dock ofta svårt att lära sig läsa och skriva, av hittills icke kartlagda orsaker.
I ett tvärspråkligt projekt, tillsammans med forskare från Irland, har Maria Larsson studerat läs- och skrivförmåga bland icke-talande barn med CP, i åldrarna 5 till 12 år. Man har även undersökt fonologisk medvetenhet och minne – två färdigheter som är starkt relaterade till läsning och skrivning.
Fonologisk medvetenhet är förmågan att uppfatta ljudstrukturen i det talade språket. Att kunna höra skillnader och likheter mellan olika ljud och ljudsegment, att kunna rimma eller att bedöma hur många ljud ett ord innehåller är exempel på uppgifter som mäter fonologisk medvetenhet. Denna förmåga anses som den enskilt bästa faktorn för att förutsäga läs- och skrivförmåga hos barn med tal.
I den aktuella studien klarade sig de icke-talande barnen lika bra som en grupp talande barn med samma språkliga ålder på de flesta uppgifterna på fonologisk medvetenhet. Endast i en rimuppgift som presenterades visuellt istället för muntligt visade det sig att den talande gruppen klarade sig betydligt bättre. Men trots att det var små skillnader i den fonologiska medvetenheten mellan de bägge grupperna, var det stora skillnader i läs- och skrivförmåga.
– Vi såg inga avgörande skillnader mellan grupperna vad gällde fonologisk medvetenhet, men samtidigt var de talande barnen betydligt starkare på både läsning och skrivning. Det tyder på att det är något annat än fonologisk medvetenhet som spelar en avgörande roll för deras läs- och skrivinlärning, säger Maria Larsson.
När man undersökte minnesförmågan hos barnen kunde man se att de talande barnen presterade bättre på fem av sex minnestest. Av detta drog man slutsatsen att det inte är uppfattningen av språkljud som är problemet för de icke-talande barnen, utan att problemet ligger i minnesprocesserna – i lagring och framtagning av information.
Det finns tecken på att avsaknaden av egen artikulation påverkar lagringen av ljud negativt. För att minnas ljudrepresentationer använder man sig av ett slags inre, tyst tal. Om någon exempelvis ber oss minnas en lista med siffror upprepar vi dem tyst för oss själva.
– Man kan anta att den som inte har något yttre tal har större problem med att lagra in och plocka fram tydliga och korrekta ljudrepresentationer utan hjälp utifrån av någon som säger ordet.
Det tvärspråkliga samarbetet kom till stånd dels för att kunna få ett större antal barn eftersom gruppen icke-talande barn med CP är liten i varje land, och dels för att kunna jämföra barnens förmågor i olika länder och från olika språkliga miljöer.
– I den jämförande studien kunde vi konstatera att likheterna var större än skillnaderna mellan barnen i de olika språkliga miljöerna, men att det samtidigt fanns tecken på att barnen var påverkade av språkets struktur, säger Maria Larsson.
De irländska barnen hade dock kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling vilket troligen beror på att de börjar skolan vid 4 års ålder.
Avhandlingens titel: Reading, spelling and silent speech: Exploring literacy in children with severe speech and physical impairment
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 mars 2008, kl. 10.00, Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Larsson, 031-7739889 (bost.), 031-7864288 (arb.)
maria.larsson@psy.gu.se
Mer än 1.1 miljarder människor lever idag utan tillgång till rent vatten. Trots stora internationella insatser är det långt kvar till FN:s mål att till 2015 ha halverat andelen människor utan tillgång till vatten. Generellt sett är problemet mest utbrett i Afrika, söder om Sahara, men där finns även länder som har lyckats jämförelsevis bra med sin vattenförsörjning.
– Trots en allmänt negativ utveckling finns det afrikanska länder som kommer att uppnå FN:s millenniemål, säger Martin Sjöstedt. Utmaningen är att förstå varför dessa länder lyckats bättre än andra.
Att rätten till mark är en viktig del av lösningen på vattenproblematiken är forskarna idag överens om. En debatt om hur ägande- eller besittningsrätter skall utformas pågår sedan länge.
– Men den viktigaste frågan inte är hur rättigheterna utformas utan snarare i vilken grad staten garanterar att medborgarnas rättigheter säkras, säger Martin Sjöstedt.
I en jämförande studie av tolv Afrikanska länders lagstiftning och policies har Martin Sjöstedt undersökt hur statens agerande i markfrågan påverkar människors vattentillgång. Slutsatsen är att det i många länder är staten som utgör det största hotet gentemot medborgarnas markrättigheter.
– För att stimulera medborgerliga investeringar, som ökar andelen människor med tillgång till vatten, måste staten etablera ett trovärdigt rykte och ge upp en del av sin beslutanderätt när det gäller markfrågor.
Ofta har länders framgångar eller misslyckanden i vattenfrågan förklarats med hur rika länderna är, hur mycket det regnar eller med ett lands tillgång till sjöar och vattendrag. Dessa förklaringar har dock visat sig vara bristfälliga. Fattiga länder har i vissa fall lyckats bättre än rika länder och trots stora tillgångar på vatten har flera länder inte lyckats öka andelen människor med tillgång till rent vatten.
– På senare år har forskningen därför riktat sin uppmärksamhet mot institutioner och förvaltningsstrukturer snarare än mot ny teknik och stora tekniska investeringar, säger Sjöstedt.
Dålig tillgång på vatten har kommit att beskrivas som ett resultat av brister i lagar och rutiner som reglerar användningen och distributionen av dricksvatten. I Sjöstedts avhandling är en särskild form av lagar och institutioner i fokus, de som reglerar ägande och nyttjande av mark.
– I många utvecklingsländer bor människor på mark som de inte har laglig rätt till. Detta innebär att de lever under ett ständigt hot om att bli vräkta och bortkörda.
Är man osäker på om man kan bo kvar i sin bostad imorgon finns det ingen större anledning att investera i fasta tillgångar som till exempel vattenledningar eller brunnar.
– Dessutom är både offentliga myndigheter och privata vattendistributörer ofta tveksamma till att bygga ut vattensystem till områden där människor bor illegalt, säger Martin Sjöstedt.
Avhandlingens titel: Thirsting For Credible Commitments. How Secure Land Tenure Affects Access to Drinking Water in sub-Saharan Africa
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 mars 2008, kl. 13,15, universitetets huvudbyggnad, sal 10, vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Martin Sjöstedt, 031-145463 (bost.), 031-7865938 (arb.)
martin.sjostedt@pol.gu.se
Varje år gör arbetsförmedlingarna cirka 600 000-800 000 anvisningar till lediga jobb. Anvisningar är en service till arbetssökande och arbetsgivare, samt ett sätt att kontrollera sökviljan. En tredjedel av de anvisade jobben söks dock inte, enligt arbetsgivarna.
Motstridiga uppgifter
De arbetssökande ska också rapportera till Arbetsförmedlingen om de sökt det anvisade jobbet eller inte. Här lämnar arbetssökande och arbetsgivare motstridiga uppgifter. Av dem som enligt Arbetsförmedlingens register har uppgivit att de har sökt det anvisade jobbet uppger arbetsgivaren att 25 procent ändå inte sökt jobbet.
Matchningarna av relativt god kvalité
Arbetsförmedlingens anvisningar till jobb verkar hålla en bra kvalité – de är bra matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Endast en av sex som söker ett anvisat arbete har enligt arbetsgivarna fel kvalifikationer. 13-14 procent av de arbetssökande som sökt det anvisade arbetet erbjuds också arbetet.
Vetskap om kontroll verkar inte påverka
Att i förväg få information om att Arbetsförmedlingen kommer att följa upp anvisningarna verkar inte påverka om de arbetssökande verkligen sökte anvisade jobb. Ett experiment med två slumpvist lottade lika stora grupper gav ingen statistisk säkerställd skillnad i sökbeteende mellan de som fick information om ökad kontroll och de som inte fick informationen. Studien är baserad på cirka 3 000 anvisningar under augusti-september 2007. Svarsfrekvensen i arbetsgivarenkäten var 73 procent.
Författare
Rapport 2008:5 ”Hur fungerar Arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser?” är skriven av Per Engström, Patrik Hesselius, Bertil Holmlund och Patric Tirmén. Bertil Holmlund är verksam vid Uppsala universitet, övriga vid IFAU.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Per Engström: 018-471 15 65, 070-224 25 63, per.engstrom@ifau.uu.se eller Patrik Hesselius: 018-471 60 50, 070-725 19 13, patrik.hesselius@ifau.uu.se
Birnbaum ställer aktuella debatter om generell välfärd och aktiveringskrav i rättviseteoretisk belysning och diskuterar bland annat förslaget om medborgarlön. En av utgångspunkterna är tanken, inspirerad av John Rawls, att det tycks orättvist att vissa personer får sämre villkor än andra till följd av omständigheter de inte kan påverka, till exempel hur rika (och generösa) föräldrar de har eller vilka nätverk de föds in i.
Ett krav på en generell och villkorslös fördelning av resurser är kontroversiellt, bland annat för att detta utmanar principer om reciprocitet. Det tycks orättvist att arbetsföra personer ska få del av frukterna av andras ansträngningar utan att behöva ge någonting tillbaka. Birnbaum menar dock att reciprocitet inte ger oss en uttömmande bild av social rättvisa. Sådana krav slår lätt orättvist mot de sämst ställda om dessa skyldigheter inte föregås av en mer grund-läggande utjämning av gåvoliknande tillgångar.
– Det verkar i allt högre grad betraktas som oproblematiskt att välbärgade personer förses med resurser utan att behöva ge något i gengäld eller stå till svars för hur medlen används. Idag rör vi oss till exempel bort från beskattning av arv, gåvor och stora förmögenheter. Samtidigt uppställs allt striktare villkor och aktiveringskrav på personer som är nödställda och i behov av offentligt stöd.
Birnbaum argumenterar för att en sådan ojämlikhet i utgångsvillkor får stora konsekvenser för människors materiella oberoende, deras möjligheter att fullfölja sina livsmål och den förhandlingsmakt de har i förhållande till arbetsgivare, livspartners och välfärdssystem. Att försöka hitta generella politiska instrument för en jämnare spridning av sådana tillgångar, och därigenom motverka beroende av behovsprövade bidrag, innebär inte ett försvar för någon allmän kravlöshet.
– Olika fördelningsarrangemang vilar på olika principer. Vi tycker att det vore fel att ge människor rätt till arbetslöshetsersättning om de inte aktivt söker jobb, men de flesta av oss tycker också det är varje persons ensak om hon väljer att använda ett arv till att starta ett eget företag eller resa jorden runt. Enligt den idétradition jag spårar och bidrar till, som finns representerad från vänster till höger, är det inte orättvist i sig att människor förses med vissa tillgångar utan krav på motprestation. Rättviseproblemet uppstår när deras fördelning är så skriande ojämlik som idag.
Disputationen äger rum fredagen den 14 mars 2008 kl. 13:00 i hörsal F11, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Simon Birnbaum, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, e-post: simon.birnbaum@statsvet.su.se. Tel: 0709-236212, 08-163722, webbsida: http://www.statsvet.su.se/hemsidor/birnbaum_r.html
För bild kontakta:
Press@su.se, tfn 08-16 40 90
