Fusioner mellan IT-konsultföretag och managementkonsultföretag har varit vanliga efter millennieskiftet. Fusionerna har visat sig svåra att genomföra med framgång på grund av betydande skillnader mellan IT-konsultation och managementkonsultation. Framför allt har skillnader i hur IT-konsulter respektive managementkonsulter ser på sin identitet betydelse för möjligheten att integrera verksamheterna.

− Identitet är särskilt viktigt i konsultföretag eftersom konsulter behöver vara noga med vilken image de förmedlar till sina kunder om de vill tas på allvar som kunniga experter. Dessutom hamnar konsulter ofta i situationer då de i sin roll kritiseras och ifrågasätts. Att förmedla en positiv bild av vilka man är blir då ett medel för att klara av denna utsatta situation, säger Annika Schilling.

Studien visar att identiteten hos IT-konsulter respektive managementkonsulter ser ganska olika ut. När konsultföretag från skilda discipliner ska fusioneras uppstår lätt problem med att konsulterna upplever att deras självbild hotas. Att börja samarbeta med konsulter som förmedlar en annan bild av sig själva riskerar underminera både IT-konsulters och managementkonsulters trovärdighet.

− Hot mot den egna identiteten leder lätt till att man vägrar samarbeta eller finner vägar att undvika integration och association med varandra. En slutsats från studien är att konsulters behov att förmedla en tydlig identitet står i vägen för lyckade fusioner mellan IT-konsultföretag och managementkonsultföretag, säger Annika Schilling.

Avhandlingen ”Kan konsulter fusionera?- en studie av betydelsen av identitet vid en fusion mellan konsultföretag” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Annika Schilling, ekonomie doktor vid HHS
Tel: 08-736 94 65
E-post: annika.schilling@hhs.se

Nästan en halv miljon svenskar är medlemmar i någon av landets alla hembygdsföreningar. De bedriver en bred verksamhet som har den lokala historien som minsta gemensam nämnare. Rörelsen är livskraftig och kunskapssökandet och utbudet av aktiviteter mycket varierat.

Pigga pensionärer utgör merparten av de aktiva medlemmarna i hembygdsföreningarna.

– Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling vid Tema kultur och samhälle, LiU.

Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, ca 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver.

Traditionellt har hembygdsföreningar vädjat till känslan för hembygden och även för nationen. De har förknippats med nationalistiska rörelser. Idag har den ideologiska dimensionen försvagats, visar Anna Eskilsson. Föreningarna är oftast pragmatiskt inriktade. En ideologi går möjligen att urskilja i deras underifrånperspektiv på historien. Det är i första hand torparnas och industriarbetarnas historia de berättar, inte herrarnas och kungarnas.

Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det.

– Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv.

Kontaktinformation
Anna Eskilsson disputerar den 7 mars. Hon nås på telefon 0702 827087, e-post: annes@isak.liu.se. Avhandlingen heter På plats i historien. Studier av hembygdsföreningar på 2000-talet.

Den digitala linjens speciella egenskaper beror på att den består av små bildpunkter, så kallade pixlar. Datorbilder studeras inom digital geometri, som gör det möjligt att konstruera en exakt matematisk teori för den här sortens bilder. Behovet av att förstå digitala bilder med tre eller fyra dimensioner har blivit allt större t.ex. när man inom sjukvården ska analysera datortomografi- och magnetröntgenbilder.

En topologi är en matematisk struktur på ett rum som bland annat definierar sammanhang och kontinuitet. Inom den klassiska geometrin använder man sig ofta av den euklidiska topologin, men den fungerar inte för digitala linjer. Under den senare delen av 1960-talet upptäckte matematikern Efim Khalimsky en annan topologi som fungerade på ett liknande sätt, men hans upptäckter publicerades till en början enbart på ryska och det dröjde till början av 90-talet innan de blev kända bland de forskare som ägnar sig åt digital geometri. I sin avhandling visar Erik Melin hur Khalimskys topologi kan användas för att konstruera digitala linjer, kurvor och ytor.

– Det faktum att ytorna respekterar Khalimskys topologi ger dem mycket intressanta egenskaper. Skärningen mellan två sådana ytor fungerar till exempel bättre, berättar han.

Han har också undersökt möjligheterna att med hjälp av Khalimskys topologi definiera så kallade digitala mångfalder, dvs. ytor och kurvor i vilken dimension som helst.

– Mångfaldsbegreppet ger matematikern frihet att studera lokala egenskaper hos ett geometriskt objekt utan att vara bunden till ett omgivande rum med begränsande egenskaper, förklarar Erik Melin.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Melin, 018-471 76 21, 070-263 85 69, e-post: Erik.Melin@math.uu.se

Den vanligaste orsaken till turist-diarré, ETEC, är också ett stort hälsoproblem bland barn och vuxna som bor i utvecklingsländer. Varje år dör i världen cirka 380 000 barn under fem år av diarrésjukdomen. Eftersom det idag inte något tillgängligt heltäckande vaccin mot ETEC forskas det bland annat vid Sahlgrenska akademin på att finna ett fungerade vaccin.

Matilda Nicklasson ingår i en forskargrupp som försöker identifiera verksamma vaccinkomponenter mot ETEC. I sin avhandling har hon bland annat undersökt hur ETEC reglerar de sjukdomsframkallande faktorer som orsakar sjukdomen under infektion inne i den mänskliga tarmen. Matilda Nicklasson har undersökt ETEC-bakterier från patienter vid International Centre for Diarrhoeal Disease Research (ICDDR,B) i Dhaka, Bangladesh, ett land där ETEC-bakterien är mycket vanlig. Det visade sig att vissa av bakteriens virulensfaktorer, alltså sjukdomsframkallande ytstrukturer och gifter, påverkas på olika sätt av miljön i tarmen. Faktorer i tarmen som påverkade var gallsalter, som utsöndras naturligt i tarmen från levern vid födointag, frånvaro av syre, samt näringsämnena glukos och aminosyror, som bildas när kolhydrater och protein bryts ner i tarmen.
– En intressant observation var att olika virulensfaktorer påverkas på olika sätt av dessa miljöfaktorer. Exempelvis blockerade gallsalter utsöndringen av ett av gifterna, samtidigt som en av ytstrukturerna krävde gallsalter för att transporteras ut till bakteriens yta. Man kan därför tänka sig att miljön i tarmen i viss mån styr infektionsförloppet, säger Matilda Nicklasson.

För att kunna utveckla verksamma vacciner mot ETEC är det viktigt att veta vilka virulensfaktorer som uttrycks av bakterien under en pågående infektion och hur tarmmiljön reglerar virulensfaktorerna.
– Ett viktigt fynd i min avhandling är att det snarare är transporten av virulensfaktorer ut från bakterien som påverkas av miljön i tarmen än själva genavskrivningen av de virulensfaktorer som vi har studerat. Det är därför viktigt att titta både på gen- och proteinnivå för att identifiera vaccinkomponenter och för att förstå hur ETEC infekterar den mänskliga tarmen och orsakar sjukdom, säger Matilda Nicklasson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Studies on the Expression and Regulation of Enterotoxins and Colonization Factors in Enterotoxigenic Escherichia coli (ETEC)
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För information kontakta:
Matilda Nicklasson, PhD, telefon: 031-786 6232, 0739-54 13 36, e-post: matilda.nicklasson@microbio.gu.se

Handledare:
Åsa Sjöling, telefon: 031-786 6232, 0702-34 58 15, e-post: asa.sjoling@microbio.gu.se
Ann-Mari Svennerholm, telefon: 031-786 6202, 0708-29 89 60, e-post: ann-mari.svennerholm@microbio.gu.se.

I årtusenden har människan genom olika processer spridit kvicksilver i miljön. Som en följd har till exempel en del fiskarter idag så höga kvicksilverhalter att de är farliga att äta. Även platser som tidigare ansetts oförstörda har visat sig lagra höga halter av miljögiftet.
Nu avslöjar en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet att kvicksilverhalterna i Ishavet är upp till tio gånger högre än i Norra Atlanten.

Tidigare forskning har visat att kvicksilverhalten i Ishavets luft under den Arktiska våren sjunker till nästan noll. Förklaringen är att kvicksilvret då övergår till vattenlöslig form, som samlas på isen och i vattnet. Vad som därefter sker är oklart, även om man vet att höga halter kvicksilver samlas i Arktis marina däggdjur och i de människor som bor i området.
Doktoranden Maria Andersson vid Institutionen för kemi har i sin avhandling gjort flera expeditioner till Ishavet, Medelhavet och Norra Atlanten. Syftet har varit att studera och jämföra halterna av gasformigt kvicksilver i ytvatten, och utbytet av kvicksilver mellan hav och atmosfär. Mätningarna, som är de första i sitt slag, antyder att Arktis fungerar som en deponi där koncentrationerna av kvicksilver på vissa platser i Ishavet är lika höga som vid platser med industriutsläpp i Medelhavet.
Maria Andersson, som kommer från Uddevalla, har ett rikt bildmaterial från expeditionerna.

Avhandlingen Transport of Mercury Species in the Environment försvaras vid disputation den 29 februari. Handledare är professor Oliver Lindqvist.

Kontaktinformation
Maria Andersson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
0703-394027
maria80@chem.gu.se

Ingemar Mundebo har granskat hur styrningen fungerar vid åtta myndigheter samt inom regeringskansli, regering och riksdag under åren 2002-2006. Hur bör det vara enligt program och riksdagsbeslut och hur är det i verkligheten? Hur kan staten styra i ett samhälle präglat av starka regioner och kommuner, växande internationellt samarbete och ökad samverkan mellan offentliga organ, företag och organisationer?

Han beskriver olika sätt att styra – genom lagar och förordningar, genom finansiella resurser, anslag och mål- och resultatkrav, genom organisering, utnämningar, kontroll och informella kontakter.

– Det finns stora skillnader mellan program och verklighet. Styrningen är nu för omfattande och för detaljerad, samtidigt som det finns för litet av granskning och analys av uppnådda resultat, säger Ingemar Mundebo.

Hans slutsats är att mål och resultat, uppföljning och utvärdering bör vara viktiga inslag i all styrning. Men regeringens styrning bör inte avse alla detaljer. Det finns ett värde med myndigheter som fullgör politiskt beslutade verksamheter under betydande frihet och ansvar.

– Förvaltningspolitiken under de senaste 20 åren har präglats av många ansatser, men också av alltför många ofullbordade insatser, säger han.

Avhandlingen ”Hur styrs staten? Resultat av resultatstyrning.” försvaras fredagen den 29 februari 2008 kl 10.00 i hörsal A2, Södra huset, Frescati.

Fakta om Ingemar Mundebo (född 15/10 1930):
Under närmare 50 år verksam inom svensk förvaltning på central, regional och lokalnivå – som tjänsteman och som politiker. Socionomexamen 1954 och filosofie licentiat 1964 vid Stockholms universitet, där han också var anställd 1964-1978, från 1976 som byråchef. Riksdagsledamot (fp) 1965-1980. Statsråd och chef för Budgetdepartementet 1976-1980, även chef för Ekonomidepartementet 1978-1979. Han var därefter landshövding i Uppsala län 1980-1986 och generaldirektör för Riksrevisionsverket 1986-1993.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ingemar Mundebo, tfn 08-663 14 90, e-post ingemar.mundebo@telia.com

För bilder kontakta
press@su.se eller tfn 08-16 40 90

Enligt världshälsoorganisationen WHO kan fluoriderad mjölk vara en alternativ metod för att förebygga karies hos barn och ungdomar i områden där det är svårt att exponera dem för fluor på andra sätt. I fältstudier där barn har serverats mjölk med fluor i skolan har man funnit positiva effekter på kariesförekomsten.

I avhandlingens studeras mer i detalj vad som händer i munnen hos dem som dricker mjölk med fluor. De viktigaste resultaten var förhöjda fluorvärden under 15 minuter i saliv och upp till fyra timmar i plack. Fluorkoncentrationerna påverkades inte nämnvärt om personerna samtidigt intog föda. Tillgängligheten av fluor från mjölk var något lägre än tillgängligheten av fluor från vatten. Ett dagligt intag av fluoriderad mjölk påverkade inte salivens sammansättning av kariesbakterier men deras syraproduktion minskade något.

Kristina Engström, är doktorand vid enheten för pedodonti, Umeå universitet, och verksam vid specialisttandvården, Länssjukhuset i Halmstad. Hon kan nås på tel. 035-13 40 22 eller 13 40 21, e-post kristina.engstrom@thalland.se

Fredagen den 29 februari försvarar Kristina Engström, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fluoride concentration in plaque and saliva and its effects on oral ecology after intake of fluoridated milk. Svensk titel: Koncentration av fluor i saliv och plack samt påverkan på oral ekologi efter intag av fluoriderad mjölk.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Göran Dahllöf, Institutionen för odontologi, Karolinska institutet.

– Med undantag av vissa infektionssjukdomar som polio och tuberkulos har så uttalad nedgång inte setts för andra sjukdomar, säger professor emeritus Lars Wilhelmsen som lett studierna.

Sedan 1963 har Wilhelmsens forskargrupp vid Sahlgrenska akademin studerat hjärt-kärlhälsan hos medelålders män genom att vart tionde år undersöka ett slumpvis urval av 50-åriga göteborgare. De tre viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av hjärtinfarkt är rökning, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. På alla dessa punkter har förbättringar skett sedan 1963.
– 1963 rökte 56 procent av 50-åringarna, 2003 var 22 procent rökare. Under samma tidsperiod minskade blodtrycket, från i genomsnitt 138/91 till 135/85, liksom kolesterolhalten i blodet, från 6,4 till 5,5 mmol/l. Dessa förbättringar, som i huvudsak inte beror på ökande läkemedelsbehandling utan på ändrade levnadsvanor, har lett till att det idag är hälften så många 50-åringar som drabbas av hjärtinfarkt jämfört med 1963, säger professor emeritus Lars Wilhelmsen.

Dessutom har dödligheten i hjärtinfarkt minskat under perioden. Dödligheten under första månaden efter en hjärtinfarkt är idag ungefär hälften så stor jämfört med 1963, vilket kan förklaras av bättre behandling.

Men allt har inte blivit bättre hos 50-åringarna. Genomsnittsmannens BMI har ökat med 1,6 enheter, från 24,8 till 26,4. Dagens 50-åringar rör på sig något mindre än 1960-talets och andelen diabetiker har ökat från 3,6 procent till 6,6 procent.

Enligt en riskfunktion som konstruerades av forskargruppen 1973 baserad på de tre viktigaste riskfaktorerna – kolesterolvärde, blodtryck och rökvanor – gick risken ner år 2003 till 42 procent av risken år 1963.
– Sedan mitten av 1970-talet har vi i Göteborg ett hjärtinfarktregister. Det visar att sedan 1975 har nyinsjuknandet i hjärtinfrakt gått ner till 45 procent, vilket överensstämmer med nedgången i risk enligt ovanstående data. Detta är första gången i världen som riskfaktordata kunnat relateras till nyinsjuknande, säger Lars Wilhelmsen.

Tidskrift: Journal of Internal Medicine
Artikelns titel: Secular changes in cardiovascular risk factors and attack rate of myocardial infarction among men aged 50 in Gothenburg, Sweden. Accurate prediction using risk models
Författare: Lars Wilhelmsen, Lennart Welin, Kurt Svärdsudd, Hans Wedel, Henry Eriksson, Per-Olof Hansson och Annika Rosengren

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
professor emeritus Lars Wilhelmsen, telefon: 031-29 51 82, e-post: lars.wilhelmsen@gu.se

En vit svensk medelålders heterosexuell kvinna med bakgrund i arbetarklassen – sådan är schablonbilden av en person som arbetar inom hemtjänsten. Så har det också sett ut allt sedan 1950, då hemtjänsten startade sin verksamhet i Sverige. Men på senare år har hemtjänstpersonalen förändrats – dagens omsorgsarbetare har varierande ursprung, kön, klassbakgrund och ålder. De uppfyller inte längre sinnebilden för hur en omsorgsarbetare inom hemtjänsten förväntas vara. Vad händer när allt fler svenska män arbetar inom hemtjänsten? Vilken position får människor med utomnordisk bakgrund? Spelar det någon roll vem det är som arbetar med omsorg? I sin avhandling vid Stockholms universitet visar socialantropologen Renita Sörensdotter hur hemtjänstpersonalen brottas med olika problem beroende på hur grupperna är sammansatta.

Renita Sörensdotter har följt två hemtjänstgrupper för att studera och förstå deras inbördes relationer, arbetsvillkor och kunskapsprocesser. Den ena gruppen är relativt enhetlig och består av vita svenska kvinnor med arbetarklassbakgrund, boende i en liten bruksort i Dalarna där arbetsfördelningen i samhället är tydligt heteronormativ. Den andra gruppen arbetar i Stockholms innerstad och består av en blandning av människor, där kön, etnicitet, klasstillhörighet och utbildningsnivå varierar.

– I den enhetliga kvinnogruppen i bruksort skapas normer för hur en kvinna förväntas bete sig och uppträda. Det finns tydliga krav på ett gemensamt tyckande och tänkande. Detta är trivsamt för de flesta i gruppen, samtidigt kan det bli för snäva normer för den som inte passar in i gruppen, säger Renita Sörensotter.

Hemtjänstyrket är kodat som kvinnligt, därför upplevs det vara mer ”naturligt” för kvinnor att arbeta inom hemtjänsten. Män får ett annat bemötande än kvinnor menar Renita Sörensotter.

– I den blandade gruppen i Stockholm är det högre i tak och mer utrymme för olikhet, samtidigt skiktas gruppen genom att vita svenska män får högre status än andra, medan män med utomnordisk bakgrund och mörk hudfärg problematiseras, berättar Renita Sörensdotter.

I sitt arbete råkar även personalen ut för rasism och sexism från vissa av de pensionärer de ger omsorg. Personalen står oftast ensamma i situationen och har sällan stöd från sin närmsta chef. I gruppen kan dock personalen stödja varandra och tillsammans utforma strategier för att hantera svåra situationer.

– Enhetschefer och andra inom hemtjänstorganisationen behöver mer kunskap om hur genus, etnicitet och klass påverkar arbetsvillkoren och ge personalen rimliga förutsättningar för att kunna hantera svåra situationer. Samtidigt behöver ledningen bli medveten om att jämställdhet och mångfald inte skapas per automatik bara för att en hemtjänstgrupp blir blandad. Det krävs medvetenhet om genusfrågor, så att cheferna ser till att ifrågasätta att män per automatik tilldelas högre status än kvinnor, säger Renita Sörensdotter.

I avhandlingen diskuteras hemtjänstgruppernas skillnader och likheter med särskilt fokus på yrkesval, jämställdhet, integration, gruppens inbördes kultur, kroppsliga möten och emotionellt arbete.

Avhandlingens namn: Omsorgsarbete i omvandling. Genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten.

Ytterligare information:
Renita Sörensdotter, Centrum för genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 73 01, mobil 070-473 60 57, e-post: renita.sorensdotter@kvinfo.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se eller tfn 08-164090.

Kvalitetsarbete tar tid och kostar pengar men kan vara lönsamt på lång sikt. Förutsättningen är att arbetet organiseras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt utifrån ett helhetsperspektiv. Genom sin forskning om hur svenska sjukhuskliniker arbetar har Stefan Kunkel kunnat utveckla ett hjälpmedel för att göra just detta.

– Det handlar om verktyg för att beskriva och utvärdera kvalitetsarbetet idag och för att planera hur arbetet ska kunna bli bättre imorgon. Både chefer och personal inom sjukvården kan dra nytta av min forskning, säger Stefan Kunkel.

Idag har kliniker tillgång till en mängd olika metoder, tekniker och system för att arbeta med kvalitetsförbättringar. Var och en har sina fördelar och nackdelar. Vissa system kräver mycket resurser och ett omfattande administrativt stöd, exempelvis ackreditering enligt Iso-9000. Andra sätt att arbete med kvalitet kan vara mer beroende av ett välutvecklat samarbete mellan läkare och sjuksköterskor eller kanske av att det görs regelbundna uppföljningar och utvärderingar.

Ett viktigt resultat i Stefan Kunkels avhandling är att olika metoder och system för att arbeta med kvalitet har olika krav på organisation.

– Jag har beskrivit kraven för flera av de vanligaste metoderna, exempelvis för avvikelsehantering, kvalitetsregister och samordning mellan kliniker. Det kan hjälpa chefer och personal att välja rätt system utifrån de förhållanden som gäller för just deras verksamheter, förklarar han.

Ofta handlar det om att utveckla eller förändra system som redan finns på plats. Det kan dock vara lättare sagt än gjort.

– Tyvärr underskattas ofta svårigheterna med att införa nya metoder eller sätt att arbeta. Mina resultat är praktiskt användbara för att förbättra planering och genomförande av förändringar. Det ökar möjligheterna att göra rätt från början, säger Stefan Kunkel.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Stefan Kunkel, 073-583 83 27, e-post: Stefan.Kunkel@pubcare.uu.se

– Sjukvårdsrådgivningen med sin callcenterteknik är ett nytt sätt att organisera arbetet inom hälso- och sjukvården och en svensk variant av marknadsanpassad ledning av offentliga organisationer. Det har medfört nya arbetssätt, retorik, kontroll och nya arbetsrelationer, säger Monica Andersson Bäck som den 29 februari lägger fram sin avhandling vid institutionen för arbetsvetenskap.

Avhandlingen visar på en process kantad av spänningar, konflikter och motstånd. Beroende på fokus: politikerns, tjänstemannens, läkarens, avdelningschefens eller telefonsjuksköterskans, finns olika föreställningar om sjukvårdsrådgivningen.

– Det är ingen tillfällighet att sjukvårdsrådgivningen har uppstått i Sverige. Den är i högsta grad kopplad till den svenska utvecklingen i politisk, ekonomisk, avtals-och lagmässig och kulturell mening, säger Monica Andersson Bäck.

Call centers innebär en industralisering av tjänstesektorn. Den karaktäriseras av monotont, strikt kontrollerat arbete och standardiserade moment som utförs i en Tayloristisk anda. Hälso- och sjukvården är å andra sidan baserad på byråkrati, men utförs av personal med en lång utbildning och legitimation.

– Sjuksköterskor beskriver sitt yrke i termer av att vårda, uppmärksamt sköta om och utbilda sjuka. Sjukvårdsrådgivning ställer därmed nya krav på kompetens och öppnas upp för en specialisering av sjuksköterskans arbete på distans.

Avhandlingen “Conceptions, conflicts and contradictions in the introduction of a Swedish Health call centre” utforskar vad som händer när man kombinerar hälso-och sjukvård med just callcenterorganisation och teknik. Den visar både en positiv och negativ bild där professionellt ansvar står mot professionell sårbarhet, arbetsintensifiering kontra mindre fysiska krav, isolering kontra frihet och olika aspekter av social kompetens.

Avhandlingen bygger på en studie av sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal i Västra Götalandsregionen under tiden 2002 till 2006, ett 80-tal intervjuer med nyckelaktörer, 400 strukturerade intervjuer med brukare av tjänsten samt observationer på möten och på arbetsplatsen.

Kontaktinformation
Författare: Monica Andersson Bäck Avhandlingens titel: Conceptions, conflicts and contradictions in the introduction of a Swedish Health call centre. Handledare: Docent Christer Thörnqvist, institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet och Med.Dr Anna Carin Wahlberg Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Instistutet. Disputation: Fredagen den 29 februari 2008 kl 13.15 sal 10, huvudbyggnaden Göteborgs Universitet, Vasaparken, Opponent: Ph.D. Carole Thornley, Keele University, UK Kontakt: monica.andersson@av.gu.se, 031-786 5557, 0709-665402

Huvuddelen av världens befolkning räknas inte. Mer än hälften av alla människor föds och dör utan att deras existens blir noterad. De bor i världens fattigaste länder där sjukdomsbördan också är tyngst. I stora delar av Afrika, Asien och Sydamerika kan en person gå genom hela livet utan att träffa en läkare och begravas utan någon som helst kunskap om dödsorsaken. Denna brist på information – som har beskrivits i termer som ”en osynlighetens skandal” och ”det största enskilda misslyckandet när det gäller utvecklingen under de senaste 30 åren” – innebär att det blir omöjligt att med någon säkerhet besluta om de viktigaste hälsoprioriteringarna i de berörda samhällena: Om man inte vet vad människor dör av vet man inte heller vad som kan göras för att förebygga sjukdom och förtida död i befolkningen.

Idag saknas övergripande system för att mäta förtida dödlighet i fattiga länder vilket beror på att de är alltför kostsamma att genomföra. Däremot har ett antal mer småskaliga, lokala system för ”befolkningsövervakning” etablerats i många fattiga länder under de senaste 10-15 åren. De fungerar som ett användbart surrogat för mer globalt baserade aktiviteter, men de metoder som används saknar standardisering och solid vetenskaplig grund vilket gör att det blir svårt att t.ex. jämföra dödsorsaker över tid och mellan olika områden.

I avhandlingen utvärderas, utvecklas och förfinas metoder för att mäta dödlighet via lokala befolkningsövervakningssystem i Etiopien, Vietnam och Burkina Faso. En stor del av intresset ägnas åt en metod som kallas ”muntlig obduktion” (eng. verbal autopsy) och går ut på att noggrant och systematiskt intervjua nära släktingar till en avliden person för att samla information om sjukdomstecken och andra omständigheter i samband med dödsfallet. Denna information kan sedan användas för att härleda troliga dödsorsaker i miljöer där dödsbevis och obduktioner av västerländsk modell är sällsynta eller inte förekommer alls. I avhandlingen diskuteras också hur sådana data kan användas för att spåra och följa viktiga förändringar, t.ex. beskriva en föga uppmärksammad humanitär kris pga. svält på landsbygden i Etiopien, och utvärderas hur den här typen av data skulle ha kunna användas för att spåra den i tid.

Arbetet bidrar till förståelsen av sådana metoder för mätningen av dödligheten och visar att också lokala övervakningssystem kan bidra väsentligt till att utveckla hälsovården i resursfattiga länder. Ytterst ligger deras värde inte i att räkna alla dödsfall utan i att få alla dödsfall att räknas.

Edward Fottrell är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, mobil 070-293 43 23 (engelskspråkig), e-post edwardfottrell@yahoo.co.uk

I motsats till den gängse uppfattningen närmar sig fattiga och rika länder varandra snabbt vad gäller sjukdomspanorama. Därmed är hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer snart lika vanligt i fattiga som i rika länder. När ett land utvecklas ekonomiskt kan de kroniska sjukdomarna först öka bland de välbeställda, men blir snabbt vanliga bland fattiga. Kronisk sjukdom och fattigdom är sammankopplade i ett elakartat förhållande. I många länder är det de fattigaste människorna som riskerar att utveckla kroniska sjukdomar och dö i förtid av dem, eftersom de har de sämsta förutsättningarna att bära den finansiella bördan. Kronisk sjukdom kan orsaka sjukdom bland individer och familjer och dra ner dem i en nedåtgående spiral som förvärrar sjukdom och fattigdom.

De huvudsakliga kroniska sjukdomarna – hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer – har ett antal gemensamma riskfaktorer som är relaterade till beteenden vad gäller kost och livsstil. Dessa omfattar bland annat högt blodtryck, höga kolesterolvärden, tobaksanvändning, överdrivet alkoholbruk, otillräckligt intag av frukt och grönsaker, övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Alla dessa riskfaktorer ökar i afrikanska länder, och deras bidrag till hjärt-kärlsjukdom är oförändrat i Afrika och andra delar av världen. Därmed står fem riskfaktorer för ungefär 90 % av risken för hjärtinfarkt i afrikanska befolkningar.

Även om effekterna av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i Afrika liknar effekterna på andra befolkningar dör nu dubbelt så många av hjärt-kärlsjukdom i u-länder jämfört med i-länder. Dessa sjukdomar påverkar yngre befolkningar och leder till för tidig död i u-länder på grund av brist på förebyggande åtgärder eller effektiv hantering av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Stroke och cancer i livmodertappen (cervixcancer) inträffar hos yngre personer och hos fler i Afrika än i utvecklade länder. Detta forskningsarbete utgör grunden för framtida insatser för att förebygga och hantera hjärt-kärlsjukdom och relaterade sjukdomar i Etiopien.

Fredag 29 februari försvarar Fikru Tesfaye, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln ”Epidemiology of Cardiovascular Disease Risk Factors in Ethiopia: The urban-rural divide”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 135, Norrlands universitetssjuhus. Fakultetsopponent är professor Rainer Sauerborn, Heidelbergs universitet, Tyskland.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fikru Tesfaye (engelskspråkig) på telefon 090-785 12 19 eller 090-785 27 69, eller e-post ttfikru@yahoo.com.

I rapporten ”Åtgärdbar dödlighet” analyseras regionala skillnader i den så kallade åtgärdbara dödligheten i Sverige under åren 1989-2003. Åtgärdbar dödlighet är ett internationellt begrepp som beskriver dödligheten i ett urval av diagnoser och skador som anses påverkbara med förebyggande eller behandlande insatser.

Viktiga dödsorsaker som direkt går att påverka med insatser från sjukvården är till exempel diabetes, astma och magsår. De betecknas som sjukvårdsindikatorer. Sjukdomar som påverkas av bredare hälsopolitiska insatser, till exempel lungcancer och levercirros, betecknas som hälsopolitiska indikatorer.

Rapportförfattaren Ragnar Westerling visar i studien att ett antal landstingsområden utmärker sig vid flera tillfällen. Därför kan det finnas systematiska olikheter i utformningen av sjukvården. Men resultaten kan påverkas av många faktorer, däribland hur vanligt förekommande sjukdomarna är i olika områden och skillnader i levnadsvanor.

I rapporten hade några landstingsområden höga dödstal för flera åtgärdbara dödsorsaker. För sjukvårdsindikatorerna gällde det främst Gotland (diabetes, kronisk luftrörskatarr och emfysem) och Gävleborgs läns landsting (cerebrovaskulär sjukdom och cancer i livmoderhalsen).

Utöver de två områdena hade även Södermanlands och Värmlands län något högre dödstal än riket vad gäller hela gruppen sjukvårdsindikatorer totalt. Stockholms län hade högre dödstal än riket för samtliga tobaks- och alkoholrelaterade hälsopolitiska indikatorer (cancer i luftstrupe, luftrör, lunga och matstrupe samt levercirros).

Vad gäller förhållandet tätort och glesbygd visar studien att skillnaderna minskat betydligt de senaste femton åren. I början av 1990-talet fanns stora skillnader med sämre resultat för sjukvårdsindikatorer på mindre orter och sämre resultat för tobaks- och alkoholrelaterade dödsorsaker på större orter. I början av 2000-talet var skillnaderna små.

Rapporten ”Åtgärdbar dödlighet” finns tillgänglig på www.fhi.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ragnar Westerling, docent, Uppsala universitet, 018-611 35 68 e-post: ragnar.westerling@pubcare.uu.se
Håkan Brodin, hälsoekonom, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 88, e-post: hakan.brodin@fhi.se

Tidigare har det varit omöjligt att fotografera elektroner eftersom deras väldigt höga hastigheter gjort bilderna suddiga. För att kunna avbilda de här snabba förloppen behövs extremt korta ljusblixtar som tidigare inte funnits. Men med hjälp av en nyutvecklad teknik att generera korta pulser från intensivt laserljus, s k attosekundspulser, har forskare vid Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet för första gången lyckats filma en elektron.

– Det tar ca 150 attosekunder för en elektron att röra sig ett varv runt en atomkärna. En attosekund är 10 upphöjt till -18 sekunder lång, eller annorlunda uttryckt: En attosekund förhåller sig till en sekund som en sekund förhåller sig till universums ålder, berättar Johan Mauritsson, forskarassistent i Atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola. Han är en av sju forskare som ligger bakom studien som letts av honom själv och professor Anne L’Huillier.

Med hjälp av ytterligare en laser har forskarna dessutom kunnat styra elektronens rörelse så att de kunnat avbilda en kollision mellan en elektron och en atom.

– Vi har länge lovat forskarvärlden att vi med hjälp av attosekundspulserna ska kunna filma elektroner som rör sig. Nu när vi har lyckats kan vi t ex undersöka hur elektroner beter sig när de kolliderar med olika objekt. Bilderna kan fungera som stöd för våra beräkningar. I detta fall betedde sig elektronen som vi förväntat oss och bekräftade våra teorier, förklarar Johan Mauritsson.

Forskarna hoppas också få veta lite mer om vad som händer med resten av atomen när en inre elektron lämnar den, t ex hur och när de andra elektronerna fyller upp hålet som då uppstår.

– Det vi sysslar med är ren grundforskning, om det råkar finnas framtida tillämpningar får de ses som en bonus, tillägger Johan Mauritsson.

Filmens längd motsvarar bara en svängning av en ljusvåg, men hastigheten har sedan skruvats ner betydligt så att den går att titta på. Filmsekvensen visar elektronens energifördelning och är därför inte en film i dess vanliga bemärkelse.

Tidigare har forskare studerat elektronernas rörelser med indirekta metoder, t ex genom att mäta deras spektrum. Med dessa metoder har man bara kunnat mäta resultatet av elektronernas rörelse, medan man nu har möjlighet att följa hela förloppet.

Attosekundspulser har varit möjliga att skapa i ett par år, men det är först nu som man lyckats använda dem till att filma elektronrörelser eftersom attosekundspulserna var för sig är för svaga för att kunna ta tydliga bilder.

– Genom att ta flera bilder vid exakt samma tillfälle i processen går det att få starkare, men fortfarande skarpa bilder. Förutsättningen är att processen upprepas på ett identiskt sätt, vilket är fallet med elektronens rörelse i en ljusvåg. Vi har utgått från ett s k stroboskop. Ett stroboskop gör det möjligt att “frysa” en periodisk rörelse, t ex avbilda en kolibri som flaxar med vingarna. Man tar då flera bilder när vingarna är i samma position, t ex högst upp och bilden blir tydlig trots den snabba rörelsen, tydliggör Johan Mauritsson.

Artikeln publiceras i Physical Review letters, vol. 100. Filmen och den vetenskapliga artikeln ”Coherent Electron Scattering Captured by an Attosecond Quantum Stroboscope” finns på http://www.atto.fysik.lth.se

En populärvetenskaplig version av artikeln finns på: http://focus.aps.org/

Filmen går också att se här: ftp://ftp.aip.org/epaps/phys_rev_lett/E-PRLTAO-100-004808/Mauritsson.mov

För mer information, kontakta: Johan Mauritsson, forskarassistent Atomfysik, 046-22 27 654, 0702-38 55 32, Johan.Mauritsson@fysik.lth.se

Studenterna anpassar sig också till denna situation, visar en doktorsavhandling vid Institutionen för matematiska vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Doktoranden Kerstin Pettersson är en erfaren matematiklärare och arbetar sedan 1985 vid Högskolan i Skövde. Hennes avhandling är den första vid institutionen som fokuserar på matematik-lärande. Avhandlingen bygger på två fallstudier.

I den ena har studenter från ingenjörsutbildning intervjuats om hur de uppfattar begrepp som funktion, gränsvärde, derivata och integral.

I den andra har en grupp matematikstuderande fått arbeta med en utmanande uppgift. Resultaten visar att studenter på de inledande matematikkurserna i stor utsträckning anpassar sig efter hur matematiken framställs i läroböcker och efter vilka frågor som ställs vid tentor och andra examinationer.

– Förenklat kan man säga att studenterna lär sig vad de ska stoppa in för att få ut ett visst svar. Men ändamålet med matematikstudierna är att ge eleverna en helhetsbild av begreppen. Vi vill inte bara lära ut hur de ska göra, utan också varför, säger Kerstin Pettersson.

Avhandlingen visar också att studenter senare utvecklar även andra förhållningssätt till matematiken. Resultaten visar att studenter kan utnyttja en växelverkan mellan olika förhållningssätt.

Doktorsavhandlingen Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel: En studie av hur studenter nyttjar sina begreppsuppfattningar inom matematisk analys försvarades vid en disputation 8 februari. Handläggare var professorerna Mats Andersson och Inger Wistedt.

Kontaktinformation
Kerstin Pettersson,
Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet och Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde
0500-448605
kerstin.pettersson@his.se