Det nya redskapet, som innefattar ett helt ”paket” med metoder, förenklar identifikation av mutationer i bananflugan, Drosophila melanogaster. Genkartläggningen i bananflugan är den hittills största tillämpningen av den så kallade minisekvensningsmetoden, som forskargruppen i Uppsala tidigare utvecklat och regelbundet använder i teknikutvecklingsprojekt.
– Vår metod lämpar sig väldigt bra för genkartläggning i bananflugan. Man kan analysera flera hundra markörer i 80 bananflugor samtidigt, vilket gör metoden både flexibel och tillräckligt billig, säger professor Ann-Christine Syvänen, som ledde den del av arbetet som utfördes i Uppsala.
Forskargruppen utvecklade först en karta av genetiska markörer (s k singel nukleotidpolymorfismer; SNP) som täcker bananflugans arvsmassa med hög täthet. Kartan kan jämställas med den så kallade HapMap-karta för människan som blivit ett viktigt hjälpmedel för att identifiera sjukdomsgener. Förutom SNP-kartan finns också en nyskapad ”biobank” bestående av 62 olika bananflugestammar, som tillsammans med genkartan möjliggör snabb lokalisering av mutationerna till någon del av bananflugans tre kromosomer. Till detta kommer minisekvenseringsmetoden för snabb genanalys med hjälp av kartan, liksom ett datorprogram för tolkning av resultaten.
Med de nya redskapen kunde gruppen snabbt identifiera 14 olika mutationer som ger upphov till typiska embryonala mönster i bananflugans muskler.
– Dessa resurser görs nu allmänt tillgängliga för alla forskare som använder bananflugan i sin forskning, säger Ann-Christine Syvänen.
Studien utfördes i samarbete ett av Europas ledande laboratorier för utvecklingsbiologisk forskning med hjälp av bananflugan vid Institutet för molekylär patologi i Wien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Ann-Christine Syvänen, Institutionen för medicinska vetenskaper, tel. 018-611 29 59, e-mail: Ann-Christine.Syvanen@medsci.uu.se
Rodney Edvinsson är koordinator för Riksbanks-projektet. Databasen inkluderar historiska serier över penningmängd, inflation, räntor, börskurser, växelkurser, löner och statslån. Inom en nära framtid kommer även bankstatistik och fastighetspriser att publiceras. De som kommer att ha nytta av databasen kommer att vara en bred grupp av användare. Det finns stora samhällsekonomiska vinster om prognoser baseras på konsistenta historiska serier som går långt tillbaka i tiden. Tre exempel kan illustrera innehållet i databasen:
– Konsumentprisindexet går ända tillbaka till 1290. Detta index har sammanställts av Johan Söderberg och Rodney Edvinsson. Sedan Riksbankens grundande år 1668 har den årliga inflationen i medeltal varit 2,4 procent per år. Under de flesta åren av Riksbankens existens har inflationen legat under två procent. Riksbankens nuvarande inflationsmål är två procent.
– Mellan december 1918 och december 2006 har börsindex exklusive utdelningar i genomsnitt stigit med 6,5 procent per år, inklusive utdelningar med 10,7 procent per år. Som jämförelse steg obligationsindex med 6,7 procent per år och konsumentprisindex med 3,1 procent per år under samma tidsperiod. Men börsindex stiger inte oavbrutet. År 1953 låg exempelvis börsindex exklusive utdelningar fortfarande på en lägre nivå än år 1907.
– I september 1914 var Riksbankens kurs på en tysk mark 89 svenska öre. En miljard tyska mark i september 1914 kunde köpa en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. 1 oktober 1923 var Riksbankens kurs på en miljard tyska mark 30 svenska kronor. En månad senare var kursen 4 svenska öre. I september 1924 var kursen under en tiondels öre. En miljard tyska mark kunde då endast köpa ½ cl svensk mjölk.
Databasen nås via Riksbankens webbplats, http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26813
Ytterligare information
Fil. dr Rodney Edvinsson, Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08-16 1386, mobil 070-5696491, e-post rodney.edvinsson@ekohist.su.se.
Radioaktiviteten från kol 14 halveras på 6000 år och metoden kan användas för dateringar 50 000 år bakåt i tiden. Men fastän radioaktiviteten avklingar på ett regelbundet matematiskt sätt är problemet att mängden kol 14 i atmosfären inte är konstant.
Kol 14 bildas när kosmisk strålning tränger in i jordatmosfären. Men det finns flera faktorer som påverkar den processen. För det första kan variationer i solaktiviteten och i det jordmagnetiska fältet medföra att mer eller mindre kosmisk strålning träffar jorden. Oceanerna tar också upp mycket kol. Om cirkulationen under en period minskar, kommer det att finnas mer kol 14 i atmosfären.
Men den kosmiska strålningen ger också upphov till en annan radioaktiv isotop: beryllium 10. Och den lagras i inlandsisen. Medan träden kan berätta sin historia via årsringarna kan isen berätta via sina årliga lager. I mellersta Grönland är isen ca tre kilometer tjock. Totalt motsvarar det minst 100 000 år varav de översta 1 500 meterna motsvarar 10 000 år. – detta därför att den djupast belägna isen pressas ihop av de överliggande ismassorna. Det är just på borrkärnor av is från mellersta Grönland som Raimund Muscheler och Svante Björck vid Geologiska institutionen har analyserat mätningar av beryllium 10. Projektet är ett internationellt samarbete vari även ingår forskare från Tyskland, Danmark, Schweiz och USA.
Raimund Muschelers forskning tog sitt avstamp i vad internationella forskare tidigare pusslat ihop. Genom att lägga olika fossila trädfynd ovanpå varandra hade de skapat en karta av årsringar som sträckte sig 14000 år bakåt i tiden. Men på ett ställe fanns ett gap som antogs vara 300 – 400 år stort. Muschelers metod visar att gapet bara är 100 år och att många händelser längre bak i tiden inträffat något senare än vi trott.
Denna tidsförskjutning gäller t ex för de dramatiska kasten i temperaturskillnader som inträffade under istidens slutskede. För 12 700 år sedan sjönk temperaturen dramatiskt – på mellersta Grönland handlar det om en temperaturskillnad på ca tio grader inom loppet av några decennier. Ca 11 600 före vår tid steg temperaturen lika dramatiskt och avsmältningen av inlandsisen fortsatte.
– Under den perioden tycks Atlantströmmen av varmt vatten från ekvatorn och norrut tillfälligtvis ha upphört eller avtagit – det var denna dramatiska klimathändelse som inspirerade katastroffilmen The Day After Tomorrow, säger Raimund Muscheler.
Artikeln i Nature Geoscience som nu publiceras on-line heter Tree rings and ice cores reveal 14 C calibration uncertainties during the Younger Dryas. Författare är R Muscheler, B Kromer, S Björck, A Svensson Michael Friedrich, K F Kaiser och J Southon.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Raimund Muscheler tel 046 222 04 54 eller via e-post Raimund.Muscheler@geol.lu.se
En stor grupp människor i samhället har olika typer av funktionsnedsättningar som påverkar deras liv. Gränsen mellan vem som har en funktionsnedsättning och inte kan variera beroende på definition. Men de avgränsningar som görs i Folkhälsoinstitutets senaste nationella folkhälsoenkät visar att cirka en femtedel av befolkningen i åldern 16 – 84 år eller närmare 1,5 miljoner har någon form av funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om psykiska funktionsnedsättningar, rörelsehinder och nedsatt syn samt hörsel.
I många fall finns ett självklart samband mellan en funktionsnedsättning och dålig hälsa. Men bilden som träder fram är att gruppens ohälsa är vanligare än den skulle behöva vara. Nästan genomgående var ohälsan störst bland personer med rörelsehinder.
Kartläggningen visar att personer med funktionsnedsättning oftare har en kort utbildning och sämre ekonomisk situation än andra. Det är också betydligt färre som yrkesarbetar. Utifrån de grunderna finns också förklaringar till stora delar av ohälsan. Brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrande processer eller faktorer som sätter ner livskvaliteten.
Risken för dålig hälsa minskar med runt en tredjedel när kontroll görs för ålder, utbildningsnivå, saknar kontantmarginal, stillasittande fritid, kraftig övervikt och socialt deltagande. Det betyder att det är möjligt att förbättra hälsan i gruppen.
– Öka det sociala deltagandet, minska kraftig övervikt, öka den fysiska aktiviteten, förbättra de ekonomiska förutsättningarna och minska diskrimineringen, det är vägar för att förbättra hälsan bland personer med funktionsnedsättning, säger Ylva Arnhof som lett regeringsuppdraget.
Folkhälsoarbetet måste på ett tydligare sätt än hittills omfatta personer med funktionsnedsättning och fokusera på funktionshindrande bestämningsfaktorer.
För mer information: Hela rapporten ”Onödig ohälsa” finns på www.fhi.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ylva Arnhof, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 070-483 35 07, e-post: ylva.arnhof@fhi.se
Magnus Wimmercranz, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 61, e-post: magnus.wimmercranz@fhi.se
1,3 miljarder av jorden befolkning är överviktiga eller feta. Det är en viktig uppgift för forskarna att ta reda på hur fetmaepidemin kan stoppas eftersom fetman orsakar följdsjukdomar. Men det är inte alla som blir sjuka av sina extrakilon, men varför det är så är fortfarande oklart.
– I den forskargrupp jag ingår i försöker vi förstå varför fetma leder till sjukdom. Resultaten kan ge oss möjlighet att förebygga och bota några av våra allvarligaste folksjukdomar, säger Margareta Jernås som skrivit avhandlingen.
I sitt avhandlingsarbete har hon studerat fettvävnad och fettcellers storlek. Risken för fetmarelaterade komplikationer påverkas inte bara av mängden fettvävnad och var på kroppen fettet sitter, utan också av storleken på fettcellerna.
Tidigare jämförelser mellan små och stora fettceller har utförts med fett från olika individer eller olika fettdepåer. Det gör att det inte går att utesluta att olikheter i födointag, hormonbalans eller genetiska faktorer påverkar fettcellens ämnesomsättning. För att komma runt detta problem har Margareta Jernås tillsammans med sina forskarkollegor utvecklat en teknik där de separerar små och stora fettceller från samma fettväv.
– För att studera genernas aktivitet i fettcellerna och i fettväven använde vi så kallade mikroarrayer. Det är en metod som gör det möjligt att studera mer 20 000 gener samtidigt. Vi jämförde genaktiviteten i små och stora fettceller och fann att flera immun-relaterade gener har mycket högre aktivitet i de stora cellerna, säger Margareta Jernås.
Efter att med mikroarrayteknik ha funnit tre nya fettcellsspecifika gener – serum amyloid A, CIDE-A och NQO1 – gick Margareta Jernås vidare och studerade hur dessa geners aktivitet förändras av viktnedgång. Överviktiga personer med högt blodtryck och förhöjt blodsocker fick under 16 veckors äta endast 450 kalorier om dagen. Personerna gick ner mellan 17 och 40 kilo. Under viktnedgången togs upprepade fettvävsprover och genaktiviteten mättes med microarrayteknik. Två av de gener vars aktivitet påverkades mest var de tidigare identifierade fettcellsspecifika generna, NQO1 och CIDE-A.
– Detta är ett viktigt fynd eftersom vi genom att hitta gener som huvudsakligen är uttryckta i fettceller kan identifiera faktorer som påverkar hela kroppens ämnesomsättning när storleken på fettceller och fettdepåer förändras. Kunskap om gener som påverkar sjukdom är mycket viktig för att möjliggöra utveckling av nya, förbättrade läkemedel. Att hitta markörer som visar vilka personer som löper störst risk att bli sjuka är också ett mål, så att förebyggande åtgärder kan sättas in i tid, säger Margareta Jernås.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Microarray analysis of gene expression in human adipocytes and adipose tissue
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Medicine doktor Margareta Jernås, telefon: 031-342 11 42, 070-795 29 12, e-post: margareta.jernas@medic.gu.se
Handledare:
Professor Lena Carlsson, telefon: 031-342 28 66, e-post: lena.carlsson@medic.gu.se
Under ett valår ökar kommunerna sin personal med en procent. Det betyder 0,6 fler helårsanställda per 1 000 invånare. Dessutom ökar utgifterna med 630 kronor/person eller 2,3 procent, och skatten sänks med 0,05 procentenheter.
Rapporten bygger på nästan 20 års data från 276 svenska och 411 finska kommuner. Under perioden (1985-2002) har det hållits sex svenska och fyra finska kommunalval.
Flera saker kan tänkas påverka kommunernas sysselsättning, konsumtion och skatter: statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas löner, invånarantal, andel barn och ungdomar samt andel äldre än 64 år. För att se hur just valåren påverkar kommunpolitiken tar man i rapporten hänsyn till alla dessa saker med hjälp av statistisk analys.
Varför påverkar valår den kommunala politiken?
Mönstret gör att man kan misstänka att de kommunala beslutsfattarna inte bara ser till (ekonomisk) effektivitet. Vad beror kommunernas återkommande generositet under valår på?
– En tänkbar och kanske inte helt orimlig hypotes, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar, säger Eva Mörk som är en av forskarna bakom rapporten.
– Effekten är för stor för att enbart kunna förklaras av ökade administrativa kostnader i samband med själva valet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
IFAU-rapport 2008:4 ”Valår och den kommunala politiken” bygger på IFAU Working paper 2008:3 ”Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects”. Bägge är skrivna av Matz Dahlberg och Eva Mörk, IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Om du vill veta mer kontakta Matz Dahlberg, tel 018-471 11 26, e-post: matz.dahlberg@nek.uu.se eller Eva Mörk, tel 018-471 70 72, mobil
070-237 67 00, e-post: eva.mork@ifau.uu.se.
En viktig aspekt av ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor, ändå tyder forskning på att musikundervisning försummar denna aspekt. Jessika Karlsson började med att undersöka hur musikundervisning vanligen går till, med särskilt fokus på känslomässigt uttryck.
– Trots att det fanns skillnader mellan lärare utmärktes samtligas undervisning av en brist på tydliga mål, specifika uppgifter och informativ feedback, säger Jessika Karlsson.
Tillsammans med sin forskargrupp utvecklade och utvärderade hon sedan ett nytt datorprogram som analyserar musikutföranden och ger informativ feedback med förslag på hur det känslomässiga uttrycket kan förbättras. Musiker delades slumpmässigt in i tre grupper, där en grupp fick feedback från datorprogrammet, en från en lärare och en tredje blev utan feedback. Resultaten visar att musikerna tyckte att programmet var lätt att förstå och lätt att använda, men de ville ändå inte använda det i sitt framtida lärande.
– Men lyssningsexperiment visade att den största förbättringen ägde rum i den grupp som fick feedback från datorprogrammet.
Hon undersökte därför om oviljan att använda det nya datorprogrammet kunde bero på generellt negativa attityder till datorer, eller på att man ogillade själva innehållet i datorns feedback. Syftet med experimentet var dolt för deltagarna. Resultaten visar att feedback bedömdes som bättre om den verkligen kom från en lärare, eller om man trodde att den gjorde det – jämfört med om man trodde att den kom från en dator. I synnerhet uppskattades lärarnas exempel och förklaringar till varför deras förslag skulle fungera.
– Avhandlingen visar att musiker kan förbättra förmågan att uttrycka känslor genom datorstödd undervisning, men att sådan undervisning kan vinna på att inkludera aspekter som uppmuntran, exempel och förklaringar för att göra metoden mer attraktiv för potentiella användare, säger Jessika Karlsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jessika Karlsson, mobil: 073-932 69 94, e-post: Jessika.Karlsson@psyk.uu.se
Adiam Tedros har granskat hur storstäderna framställdes i samband med att ett nytt politikområde – ”Storstadspolitiken” – inrättades i slutet av 90-talet. Genom storstadspolitiken utformades en särskild politik för Stockholm, Göteborg och Malmö.
Studien visar att storstäderna ofta beskrevs som mångfacetterade i de diskussioner som föregick storstadspolitiken. Å ena sidan var de potentiella tillväxtmotorer för hela landet, å andra sidan var de belastade med sociala problem, inte minst i förorterna. Den nya politiken kom att fokusera på det senare: invånarna i förorten var socialt och ekonomiskt svagare än övriga storstaden. Förortens höga andel av personer med invandrarbakgrund osynliggjordes därmed.
Själva förortsmiljön blev förklaringen till problemen. Problemen beskrevs i socioekonomiska termer, medan frågor om etnicitet och diskriminering undveks. Strukturer i den urbana storstadsmiljön som helhet sågs inte som någon orsak till problemen.
– Det fanns inte någon plats för en diskussion om hur det kunde komma sig att vissa samhällsgrupper var överrepresenterade i stadens minst attraktiva och mest utsatta områden, säger Adiam Tedros.
Förekomsten av maktstrukturer och etnisk diskriminering ignorerades alltså i den politiska diskussionen.
– Kultur- eller etnicitetsbundna förklaringar undviks ofta i den politiska debatten. Motivet sägs vara att man vill undvika utpekande och förenklade förklaringar. Min studie visar dock att ett osynliggörande av den etniska dimensionen inte nödvändigtvis behöver resultera i en mindre utpekande politik, förklarar Adiam Tedros.
Paradoxalt nog var det först när storstadsproblemet identifierades som ett förortsproblem som storstadspolitiken verkligen etablerades.
– Men storstadspolitiken utgick från beskrivningen av förorten som problematisk och icke-fungerande. Och det innebar det att såväl förortens invånare som deras problem placerades utanför staden, avslutar Adiam Tedros.
Avhandlingens titel: Utanför storstaden. Konkurrerande framställningar av förorten i svensk storstadspolitik.
Tid och plats för disputation: onsdagen den 12 mars, klockan 10.15, sal K001, Pilgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Adiam Tedros,
031-786 44 85, adiam.tedros@spa.gu.se
Informatör: Monica Bengtson
031-786 1022, 0708-61 0998
Det nyupptäckta proteinet, som går under benämningen NALP5, utgör målet för immunsystemets angrepp på bisköldkörtlarna vid sjukdomen APS-1. Fyndet gör det möjligt för forskarna att närmare studera den första fasen av autoimmuna sjukdomar i allmänhet, där immuncellerna i stället för att angripa främmande bakterier och virus felaktigt angriper kroppens egen vävnad.
Proteinet fungerar som mål för immuncellerna hos människor, men även i en djurmodell för sjukdomen som har samma genetiska defekt som APS-1-patienterna.
– Det här betyder att vi nu för första gången i en experimentell situation kommer att kunna jämföra immunförsvaret med exakt samma målprotein hos människan och en djurmodell, säger Mohammad AliMohammadi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, som gjort upptäckten.
Bisköldkörtlarna är de senast beskrivna anatomiska strukturerna hos människan. De upptäcktes 1879 av forskare vid Uppsala universitet och styr kroppens kalkbalans. Att man hittat proteinet NALP5 i biköldkörtlarna ökar förståelsen för deras funktioner. Det här kan på sikt göra det möjligt att utveckla läkemedel och behandlingsmetoder mot sjukdomar som ger störningar i kalkbalansen, som till exempel benskörhet.
Hos patienter med APS-1 kan bisköldkörtlarna förstöras redan vid tidig ålder, vilket kan leda till svåra krampanfall som vanlig krampbehandling inte hjälper mot. Ifall sjukdomen inte upptäcks leder den därför ofta till döden. Den nya upptäckten av Uppsalaforskarna gör det också möjligt att tidigt diagnostisera sjukdomen, så att patienterna kan få rätt behandling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mohammad AliMohammadi, 070-882 99 22, e-post: Mohammad.Alimohammadi@medsci.uu.se
Ett stort antal forskare från Belgien, Frankrike, Tyskland, Sverige och USA har samarbetat i kartläggningen av genomet med finansiering från amerikanska energidepartementets Joint Genome Institute . Den svenska forskargruppen leds av professor Anders Tunlid på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet. Rönen publiceras i det senaste numret av Nature.
Mykhorizzasvamparna lever i symbios med trädens rötter. De tar och ger. De överför näringsämnen – främst kväve och fosfater – som de brutit ner av förmultnande organiska ämnen i marken. Samtidigt tar de upp kol från träden.
Den nu studerade mykhorizzasvampen Laccaria bicolor förekommer allmänt i tallskogar och hagar i stora delar av Sverige.
– Mykhorizza-symbiosen har varit av central betydelse för livets utvecklingen på jorden. Utan den hade inte de första växterna kunnat etablera sig på land, säger professor Anders Tunlid och fortsätter:
– Det här är det största svampgenom som någonsin kartlagts. I Lund har vi som arbetar med mikrobiologisk ekologi länge intresserat oss för vilken roll genfamiljer spelar, dvs när samma gen upprepas på olika ställen i den genetiska sekvensen. Normalt kan det hos svampar handla om fem till tio gener som på det sättet upprepas. Men hos Laccaria rör det sig om stora familjer på upp till 150 gener.
– Varför det är så vet vi inte. Men vi vet att med tiden kommer dessa från början identiska gener att förändras och sinsemellan skilja sig åt. Med så här stora genfamiljer kan man gissa att det är här en organism med stor flexibilitet och anpassningsförmåga.
Man har också kunnat isolera gener som gör det möjligt för mykhorizzasvampen att ta sig igenom trädens naturliga försvarsmekanismer så att symbios blir möjlig, likaså gener som är viktiga vid nedbrytningen av organiskt material.
Ett av skälen till att det amerikanska energidepartementet satsat på projektet är de tillämpningar som det kan leda till. Med större kunskaper om genernas och enzymernas roll i symbiosen kanske man kan få fram träd som tar upp näring effektivare och ger större avkastning i biomassa.
Dessutom är mykhorizzaorganismerna av stor betydelse för kolbalansen på vår planet; de håller stora mängder kol bundet i marken. Och kolbalansen är sin tur av avgörande betydelse för växthuseffekten. Kanske kommer framtiden att bjuda på biotekniska metoder, där genförändrade organismer kan binda stora mängder kol i marken och därmed bromsa jordens uppvärmning.
Kontaktinformation
Artikeln i Nature heter The genome of Laccaria bicolor provides insight into myccorrhizal symbiosis. För ytterligare information: Anders Tunlid är anträffbar på tel 046 222 37 57 eller 070 314 00 67 eller via e-post på adress Anders.Tunlid@mbioekol.lu.se
Mikael Witterblad vid Umeå universitet har undersökt vad som bestämmer storleken på, och sammansättning av, de svenska kommunala utgifterna. En bättre förståelse för hur de kommunala utgifterna bestäms gör det lättare för staten att omfördela intäkter mellan kommuner via det nationella statsbidragssystemet. Kunskapen bidrar också till att det blir lättare för staten att utforma nationella riktlinjer i syfte att styra kommuner mot ett specifikt mål.
Studien som analyserar de totala utgifterna i kommunerna baseras på åren 1996-2004 och i stort sett all kommuner. Mikael Witterblad visar att de totala utgifterna i genomsnitt ökar ungefär tre gånger så mycket när den kommunala intäktsökningen består av statsbidrag från staten istället för ökade egna skatteintäkter. Ju större andel som statsbidragen utgör i den kommunala budgeten, desto större utgifter genererar en ökning i statsbidragen i förhållande till en ökad skattebas.
Studien av sammansättningen av de kommunala utgifterna bygger på 273 kommuner och åren 1998-2005. Enligt Mikael Witterblad så ökar efterfrågan på all form av kommunal service när de samlade inkomsterna i kommunen ökar. Efterfrågan på social omsorg är minst beroende av förändringar i de samlade inkomsterna medan efterfrågan på infrastruktur, kultur och fritid är mest känslig för förändringar i de samlade inkomsterna. Mikael Witterblad finner även att efterfrågan på kommunal service faller när priset på den kommunala verksamheten stiger.
Mikael Witterblad har också, i två samförfattade teoretiska studier, undersökt hur staten kan omfördela mellan olika individer i situationer där staten begränsas av att inte kunna observera olika individers produktivitet. Den ena studien handlar om offentligt tillhandahållande av privata varor i en ekonomi med arbetslöshet medan den andra studien analyserar optimal inkomst- och varubeskattning i samband med förekomster av andrahandsmarknader.
Fredagen den 7 mars försvarar Mikael Witterblad sin avhandling med titeln Essays on Redistribution and Local Public Expenditures. Svensk titel: Uppsatser om omfördelning och lokala offentliga utgifter. Disputationen äger rum kl 10.15 i sal N200 i Naturvetarhuset. Opponent är Professor Lars-Erik Borge, Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet, Trondheim.
Kontaktinformation
För mer information:
Mikael Witterblad,
institutionen för nationalekonomi
Umeå universitet
Tel: 090-786 6806
e-post: mikael.witterblad@econ.umu.se
– Fokus i min forskning ligger på flödet av grundämnen, till exempel näringsämnen, spårämnen och ”tungmetaller” under det att barr och löv bryts ned samt flödet av olika ämnen som sker mellan mark och växter, säger Christian Brun.
När döda växtdelar bryts ned frigörs inbundna näringsämnen så att de åter kan nyttjas av den levande växligheten. Det finns även ämnen som inte används av växterna och som till och med kan vara giftiga, till exempel bly, kadmium och tallium. För se hur olika grundämnen beter sig under denna process har barr och löv från olika stadier av nedbrytning, under 8-åriga tidsserier studerats.
Resultaten visar generellt att grundämnena följer två olika trender under nedbrytningens gång. En grupp, däribland många giftiga metaller samt en del mikronäringsämnen, kunde öka betydligt i förnan med tiden. En andra mindre grupp, som mestadels består av näringsämnen, lakas ut under nedbrytningens gång.
Mer specifika fenomen hos många grundämnen har även identifierats. Tallium har till exempel olika beteenden under nedbrytning av barr respektive löv och visar på skillnader i upptag, och translokering (rörlighet inuti växten) mellan de olika växterna. Resultaten visar också att stora koncentrationsökningar av av zink förekom under de första årens nedbrytning.
– Vattendrag runtom i världen har relativt höga halter av kalium, vilket slutligen hamnar i världshaven, säger Christian Brun. Dessa höga halter kan ha sin källa i det kalium som frigörs under nedbrytningen, men som inte återanvänds av växterna. Det är dock svårt att särskilja detta från det kalium som frigörs vid mineralvittring och andra geologiska processer.
Christian Brun disputerade den 29 februari med avhandlingen ”Major and Trace elements in Boreal Forests – Litter Decomposition, Soil-Plant Chemistry and Aspects of Pollution”. Opponent var doktor Tiina Nieminen, The Finnish Forest Research Institute, Finland.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christian Brun
tel: 0480-446743
mobil: 073-1515868
e-post: christian.brun@hik.se
Det har länge varit känt att gifter producerade av växtplankton ur släktet Dinophysis ansamlas i musslor som äter dessa plankton. Gifterna tycks inte påverka musslans hälsa – medan en människa som äter musslorna drabbas av diarré, kräkningar och magkramper. Dessa så kallade diarrégifter orsakar stor ekonomisk skada för svenska musselodlare, som tvingas stänga när gifthalterna är för höga eller när förekomsten av släktet Dinophysis är för hög i närliggande vatten.
En doktorsavhandling vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, ger nu ökad kunskap kring Dinophysis gifter, vilket på sikt kan hjälpa musselodlarna att förutspå och minska giftförekomst i musslor.
Doktoranden Marie Johansen är uppvuxen i Österåker, bor i Lysekil och arbetar vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Fiskebäckskil. Hon kan med sin studie visa att gifthalten i växtplankton varierar med både djup och med hur stor ansamlingen är: ju fler celler i vattnet, ju mindre giftig är den enskilda cellen. För musselnäringen, som tidigare använt cellantalet av Dinophysis som ett mått på musslornas giftinnehåll, är det här en av de viktigare upptäckterna.
Disputationen On Dinophysis – occurrence and toxin content försvaras vid disputation den 29 februari. Handledare för avhandlingen är docent Odd Lindahl.
Fakta Dinophysis
Växtplankton är mikroskopiska encelliga organismer som förekommer fritt i vattnet antingen enskilt eller i kedjor, och som utgör föda för en rad djurgrupper som musslor, fisklarver och kräftdjur. Trots att livstiden är kort och att dess biomassa bara utgör någon procent av landväxternas, bidrar växtplankton med nära hälften av den globala primärproduktionen (produktion av organiskt material enligt fotosyntes).
Släktet Dinophysis hör till gruppen dinoflagellater, där flera arter tillverkar gift som är skadligt för människan. Den art som vid svenska västkusten troligtvis bidrar mest till giftförekomst i musslor är Dinophyis acuta.
Kontaktinformation
Marie Johansen, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0523-18583
0523-16155 (hem)
0705-214208
Åsa Wreders doktorsavhandling, som fått namnet How leadership and new technology influence the work environment – Experiences taken from Swedish organizations, handlar om hur ledarskap och ny informations- och kommunikationsteknologi (IKT) påverkar arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse och i förlängningen hälsa, kvalitet och resultat.
De reslutat som presenteras i avhandlingen bygger på två olika studier, där den ena fokuserar på vad vi kan lära oss av organisationer som framgångsrikt arbetat med ledarskap, arbetsmiljö och att sänka antalet sjukskrivningar.
– Den studien handlar om hur man som ledare kan bidra till att skapa en god arbetsmiljö och en hållbar hälsa. Den bygger på en omfattande studie av hur chefer och medarbetare arbetat hälsofrämjande på olika nivåer inom Swedbank. Baserat på min studie och i jämförelse med teori och liknande studier i mindre organisationer, presenterar jag en ledarskapsmodell för att inspirera och ge konkreta exempel på strategi, arbetssätt och verktyg till i första hand chefer i olika organisationer, säger Åsa Wreder.
Den andra studien ingår i SARAH-projektet som genomförts i Norrbotten med deltagare från bland annat olika kommuner och landstinget. Projektets huvudsyfte är att skapa samverkan i vårdkedjan för bättre vård, omsorg och rehabilitering i hemmet med hjälp av IKT, informations- och kommunikationsteknologi.
– Den studien undersöker hur den nya tekniken påverkar sjuksköterskornas arbetssituation inom äldrevården och visar sammantaget att det finns potential för IKT att förbättra sjuksköterskornas arbetssituation och därmed äldrevården.
– Genom användandet av olika tillämpningar av IKT och medicinsk diagnostikutrustning fick sjuksköterskorna bland annat mer information, ökad egenmakt och bättre kontroll över arbetet, vilket innebar att de kände sig tryggare och hade mindre behov av att konsultera läkare och personal vid vårdcentralerna.
Detta kan i sin tur leda till att vårdkedjan förenklas och att de äldre kan få snabbare och bättre vård – för att denna potential ska kunna nyttjas krävs dock att organisation, resurser och rutiner anpassas till de nya arbetsgifter, ansvar och behov som användningen av IKT innebär för sjuksköterskorna.
En av Åsa Wreders viktigaste slutsaser är att chefer kan – och borde – forma ledarskapet och tekniken så att de bidrar till att skapa arbetsförhållanden som tillfredsställer medarbetarnas behov. Resultaten från studierna visar samstämmigt vikten av att ge medarbetarna möjligheter att
ha kontroll och hantera kraven i arbetet,
vara delaktiga,
få information,
se tydliga mål och följa upp dessa, samt
utvecklas i arbetet.
– Resultaten bekräftar vad som länge varit känt från ledarskapslitteraturen och visar att det är möjligt att skapa god arbetsmiljö och i förlängningen hälsa, kvalitet och resultat genom att tillämpa redan välkända teorier, säger Åsa Wreder.
Åsa Wreder (f 1978) kommer ursprungligen frånVästerås och tog sin civilingenjörsexamen i ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet 2004.
Hon disputerar den 7 mars.
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Wreder, tel. 0920-49 23 77, asa.wreder@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Eftersom de flesta hällbilder gjordes på strandnära lägen i norra Bohuslän under bronsåldern bör stranden under denna tid ha betraktats som en viktig och laddad plats.
Genom att mäta höjden på hällbilderna och jämföra detta med strandlinjens läge under bronsåldern diskuterar Ling i sin avhandling olika tidsmässiga, rumsliga och sociala aspekter kring placeringen av hällristningarna. Under större delen av 1900-talet har emellertid bronsåldermänniskan betraktats som en passiv jordbrukare. Och skeppen på hällarna har setts som agrara ”kultskepp” som gjorts i samband med fruktbarhetsritualer vid odlingsmarken i norra Bohuslän.
Resultaten i Lings avhandling pekar mot en mer komplex bild av tidens ekonomi och sociala och rituella praktik. Han konstaterar att det maritima inslaget har spelat en stor roll vid sidan av jordbruk och boskapsskötsel. Det arkeologiska materialet visar på att kommunikation, handel, interaktion mellan Bohuslän och Jylland var såväl frekvent som beständig under bronsåldern. De kommunikativt belägna hällristningsområdena kan ha fungerat som viktiga maritima portar, transitzoner och hållpunkter för vägarna till havs och fungerat som säsongsvisa samlingsplatser för olika slags sociala, rituella och praktiska handlingar.
Hällbilderna har flera olika dimensioner som spänner från en konkret social och praktisk sida till ett mer abstrakt inslag, bortom vardagspraktik och världsbild. Det finns också inslag av andra sociala och rituella positioner och antagonism, sexualitet och rörlighet har gestaltats tillsammans med mer laddade rituella symboler. Johan Ling har studerat mer grundläggande praktiska och sociala aspekter på själva inhuggningsprocessen i relation till andra sociala och symboliska aspekter av bildkommunikation. Tidigare forskning kring hällbilder har dock ganska ensidigt fokuserat på olika teman och teorier kring den kontemplativa betraktaren och således lyft ut bilderna ur dess sammanhang i landskapet och jämfört bilderna med myter och sagor i tid och rum. Johan Ling har i sin avhandling istället försökt att diskutera den reella praktiken i landskapet.
Avhandlingens titel: Elevated Rock Art. Towards a Maritime Understanding of Bronze Age Rock Art in Northern Bohuslän, Sweden.
Disputationen äger rum torsdagen den 20 mars 2008 kl 13.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg _______________________________________
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Johan Ling, 031-786 18 67 (arb), 0703-32 50 02, johan.ling@archaeology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Det ideella arbetets betydelse för demokratin och välfärden har studerats, dess omfattning och struktur har kartlagts och dess ekonomiska värde har beräknats, men vi vet fortfarande relativt lite om vad det ideella arbetet betyder för dem som utför det. Johan von Essen har intervjuat fyrtio personer som arbetar ideellt med miljöfrågor, socialt arbete och idrott.
– Samtalen kom också att handla om de intervjuades livsåskådningar, eftersom de kretsade kring förhållandet mellan människan och samhället, och vad det innebär att vara en medborgare. När människor tänker efter vad de gör när de arbetar ideellt ger de också uttryck för sina tankar kring medborgarskap i det svenska samhället, berättar han.
Hur de intervjuade gestaltar sitt medborgarskap har därför, vid sidan av det ideella arbetets betydelse för dem, kommit att bli ett centralt tema i avhandlingen. Johan von Essen beskriver ideellt arbete utgående från fem teman; det är oavlönat, för någons nytta, frivilligt, ett uttryck för det egna engagemanget och äger rum i en gemenskap.
– Det formar också människors identitet, samtidigt som det är ett sätt att förverkliga sig själv och hitta en mening med sitt liv, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan von Essen, 08-555 05 144, 070-851 81 23, e-post: Johan.VonEssen@esh.se
