Enligt flera tidigare studier löper flera stora invandrargrupper i Sverige betydligt högre risk att insjukna i exempelvis i hjärtkärlsjukdom jämfört med personer födda i Sverige. Men i vilken grad det är kopplat till migrationen vet forskarna lite om. I doktorsavhandlingen ”Elderly Iranians in Sweden – The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease” har dietisten Afsaneh Koochek, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM), tagit reda på mer om dessa samband. Hon har studerat riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos äldre iranier som har utvandrat till Sverige och jämfört dem med iranier som bor kvar i Iran. Äldre iranier är idag den största gruppen bland äldre utomeuropeiska invandrare i Sverige.
Totalt ingick cirka 1200 män och kvinnor i åldrarna 60-84 år i fyra delstudier. Deltagare i både Sverige och Iran intervjuades ingående om bland annat motions- och matvanor, rökning, hälsotillstånd och livskvalitet. Forskarna mätte även deltagarnas längd, vikt, midjemått och blodtryck. Avhandlingen visar att migrationen till Sverige medför en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. De iranska männen i Sverige löper mer än tre gånger så hög risk att drabbas av högt blodtryck än landsmännen som bor kvar i Iran. För iranskorna i Sverige är risken dubbelt så stor jämfört med kvinnorna i Iran. Andelen rökare är hela sex gånger högre bland iranierna i Sverige jämfört med de i Iran. Vad gäller matvanor äter iranierna i Sverige visserligen mer frukt och grönt, men samtidigt använder de betydligt mer fett i maten.
– Det tyder på att man efter flytten anammat en mer västerländsk livsstil, med både fördelaktiga och mindre fördelaktiga vanor som påverkar hälsan, Afsaneh Koochek.
Tvärt emot vad man kan tro visar hennes avhandling att livskvaliteten inte verkar ha blivit sämre efter flytten till Sverige. De äldre iranierna i Sverige skattar sin livskvalitet lika högt som de i Iran. Det gäller framförallt kvinnorna som vistats mer än 15 år i Sverige.
– Det är inte lätt att anpassa sig efter en ny uppsättning normer, värderingar och vanor i det nya landet. Därför är det förvånade att migrationen verkar påverka de äldre iranierna mer fysiskt än psykiskt, säger Afsaneh Koochek.
Inte heller förekommer några större skillnader i förekomsten av fetma och diabetes mellan de som utvandrat och de som bor kvar. Värt att notera är dock att fyra av fem iranska kvinnor i både Sverige och Iran är bukfeta och cirka hälften av de iranska kvinnorna i Sverige uppger att de nästan aldrig är fysiskt aktiva.
– Det kan bland annat bero på ovana att motionera och även vara kulturellt betingat. Bland många av de äldre iranierna är en stor kropp sinnebilden för hälsa och framgång, säger Afsaneh Koochek.
Hon uppmanar sina kollegor i vård och omsorg att bli bättre på att uppmärksamma, förebygga och behandla välkända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, särskilt fetma och bukfetma.
– Det gäller i synnerhet iranierna, men även bland äldre svenskar är problemet växande. Vi blir matade med larmrapporter om undervikt, men de äldre med ett BMI över trettio är faktiskt en större grupp. Det behövs framförallt bättre riktlinjer för hur vi ska behandla denna grupp på bästa sätt. De som finns idag är anpassade efter personer upp till 60 år.
Avhandling: ”Elderly Iranians in Sweden – The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease”, Afsaneh Koochek. Huvudhandledare var professor Jan Sundquist, Karolinska Institutet. Bihandledare var professor Sven-Erik Johansson, Karolinska Institutet samt docent Brita Karlström, Uppsala Universitet. Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet.
För mer information, kontakta:
Afsaneh Koochek, dietist, CeFAM
Tel: +46 (0)70-484 83 29
E-post: afsaneh.koochek@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Fokus för avhandlingen är vad barn själva har att berätta om knapphetens bety-delse i relationen med föräldrar, kompisar och andra viktiga personer. Det är de sociala relationerna som står i centrum. Även föräldrar kommer till tals i avhand-lingen, då främst om familjens gemensamma vardagsvillkor och om ekonomins betydelse i relationen mellan barn och föräldrar. Avhandlingen behandlar också hur barn själva agerar i förhållande till den begränsade ekonomin och hur de uppfattar de givna sammanhang de finns inom.
Två övergripande resultat utkristalliseras i avhandlingen. Det ena är att knapp ekonomi har betydelse i relationen med kompisar och i relationen mellan barn och föräldrar. Dels påverkar den, i olika grad beroende av sammanhang, barns möjligheter till social delaktighet med kompisar och andra jämnåriga. Detta gäll-er både i förhållande till vad man kan göra tillsammans, och möjligheter att kun-na välja hur man önskar presentera sig inför andra barn. Även relationen mellan barn och föräldrar påverkas genom att barn tar ekonomiskt ansvar och samarbe-tar i förhållande till den ekonomiska situationen. Knappheten innebär också en påfrestning på relationen mellan barn och föräldrar.
Det andra resultatet är att barn är aktiva i att forma vardagen i förhållande till ekonomin. De är aktörer som utifrån en förståelse och tolkning av situationen väljer olika strategier för att hantera situationen. Strategierna delas i avhandling-en upp i reaktiva respektive proaktiva strategier. De reaktiva handlar om att an-passa sig till den befintliga situationen genom att till exempel avstå, vänta, dölja och visa sitt missnöje, medan de proaktiva strategierna syftar till att förändra det egna men också familjens handlingsutrymme. Detta sker bland annat genom ar-bete, planering, sparsamhet, tjat och lån. Att barn är aktiva konsumenter och ekonomiska aktörer som reflekterar kring den ekonomiska situationen, klarar sig på egna pengar, gör ekonomiska prioriteringar och planerar sin ekonomi framgår tydligt i avhandlingen. Den innebörd av barn som ekonomiska aktörer i förhål-lande till knappa ekonomiska omständigheter som framträder är således en som handlar om kompetens, meningsskapande och användning av de möjligheter som står till buds.
Anne Harju är personalvetare och sociolog som disputerar i socialt arbete. Nu arbetar hon i ett forskningsprojekt knutet till ett förändringsarbete i en stadsdel i Landskrona samt undervisar vid Växjö universitet.
Avhandlingen Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenhe-ter och strategier försvaras fredagen den 11 april 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Elisabeth Backe Hansen, NOVA, Oslo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anne Harju, e-post: anne.harju@vxu.se, telefon: 040-39 64 48.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, te-lefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Forskarna ansåg länge att Amerika koloniserades relativt sent, för ca 13 000 år sedan. Enligt teorin, som går under namnet Clovis first, skulle de första människorna ha kommit via en isfri korridor som sträckte sig över det område som kallas Beringia från det som idag är östra Sibirien till Alaska.
Teorin har fått sitt namn efter den arkeologiska Clovis-kulturen, som de tidigaste lämningarna ansetts tillhöra. Under senare år har forskare dock ifrågasatt detta scenario, dels för att man fått anledning att tro Clovis kulturen kanske inte är så gammal som man tidigare påstått, dels för att man hittat spår av människor i Amerika som kan vara äldre än 13 000 år.
– Att helt falsifiera teorin har ändå varit svårt, eftersom kritiken mot den främst bygger på kontroversiella dateringar. Men nu har vi lyckats, vår studie innebär den sista spiken i kistan för Clovis first, berättar Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Studien, som letts av forskare vid Köpenhamns universitet och där Uppsalaforskare haft en central roll, visar att det fanns människor i Amerika tusentals år innan Clovis-kulturen existerade.
Argumenten bygger framför allt på två typer av data, C14-dateringar av fosillerad avföring (så kallade koproliter) och DNA-sekvenser som man funnit i den. C14-dateringarna visar att avföringen, som hittats i grottorna Paisley Caves i Oregon, är mer än 14 500 år gammal. DNA-analysen visar i sin tur att avföringen kommer från indianer.
– Våra resultat flyttar bakåt tidpunkten för när Amerika koloniserades med minst tusen år. Däremot motsäger de inte på något sätt teorin om att den viktigaste kolonisationen skedde över Beringia, säger Anders Götherström, som själv har arbetat med att sekvensera DNA från de förhistoriska koproliterna.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Sverige, Danmark, USA, Tyskland, Storbritanien och Spanien. Artikeln publiceras i det senaste numret av Science Express, och senare som en vanlig artikel i Science.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-992 78 64, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
Avhandlingen Doxa och debatt hör hemma inom området forskning om forskning. Doxa är det som inte behöver rättfärdigas, de tysta antaganden som den vetenskapliga praktiken är organiserad kring.
Hanne-Lore Anderssons resultat visar att doxa inom svensk litteraturvetenskap år 2000 är att forska på kanoniserade svenska och i första hand manliga författarskap och att studera hur skönlitterära texter är gjorda, vilka konstnärliga grepp som kommer till användning. Normen är också att presentera sin forskning i form av monografier om enskilda författare eller verk och att visa prov på ett gott hantverkskunnande.
Till de inslag i ämnets doxa som har utmanats hör det smala litteratur- eller textbegreppet, som exkluderar exempelvis populärlitteratur, fokuseringen på texten som text, samt opersonlighetsnormen, enligt vilken forskaren inte allt för tydligt bör framträda som synligt subjekt.
Att en norm eller en doxa är svår att förändra är ett välkänt fenomen, men svensk litteraturvetenskap är förvånansvärt lik den för trettio år sedan. Förvånande är också att forskningen i så hög grad utgår från material och mindre från vetenskapliga problem. Om det senare vore fallet skulle material av helt olika slag kunna samsas i en och samma studie liksom att forskningen lättare skulle kunna öppnas för tvärvetenskapliga perspektiv.
Avhandlingsförfattarens förhoppning är att avliva den existerande myten om att litteraturvetenskapen har förändrats radikalt under de senaste decennierna och att den lägesbeskrivning som ges i avhandlingen ska ligga till grund för den fortsatta debatten om litteraturvetenskapens och humanioras roll.
– Min förhoppning är också att avhandlingen skall få läsare inte bara inom ämnet litteraturvetenskap utan också inom humaniora i stort, och att alla från grundstudenter till professorer tydligare än tidigare skall reflektera kring och kunna formulera vad de ser som humanioras mål och mening, säger Hanne-Lore Andersson.
– En ständig debatt är enligt min mening nödvändig för att en vetenskaplig verksamhet ska förbli vital och en angelägenhet också för människor utanför universitetet, avslutar hon.
Avhandlingens titel: Doxa och debatt. Litteraturvetenskap runt sekelskiftet 2000.
Disputationen äger rum fredagen den 18 april 2008 kl 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Hanne-Lore Andersson,
tel. 031-786 43 49 (arb.), 031-26 48 11 (hem), e-post: hanne.andersson@lit.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Forskarsamhället har svårt att säga hur framtidens vattensituation kommer att se ut. Vattenflöden är i sig komplexa och svåra att förstå. Till detta kommer globala förändringar som påverkar dessa flöden. Klimatförändringar gör att vatten omfördelas på stor skala. Vattenanvändning ökar dessutom för att möta behoven från ökad jordbruksproduktion, en ökande befolkning och en allt mer vattenintensiv global ekonomi. I denna situation är det är viktigt att förstå vattensystemet och vad som händer med det för att kunna skapa framtidsutsikter, och för att kunna handla därefter.
Resultaten i avhandlingen går i en annan riktning och visar på systematiska brister i dagens informationshantering. För Sverige visas hur miljöövervakning för vatten missar de områden där föroreningar skulle kunna vara störst. För den globala skalan visas att tillgängligheten till kritisk information faktiskt har minskat de senaste 35 åren och nu nått mycket låga nivåer. Under samma period har det skett stora förändringar i påverkan på vattenresurserna.
– Min forskning visar en stor potential för förbättring av hur samhället på alla skalor hanterar information om vatten. För all den information som redan samlas in kan det göras till en relativt låg kostnad. Det kan få stor effekt för våra möjligheter att upptäcka förändringar i vattentillgång och vattnets kvalitet i tid. En större och kostsammare utmaning är att se över våra prioritering om vilken information vi faktiskt samlar in och hur vi behandlar den.
Disputationen sker kl 13:00 måndagen den 7 april vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Avhandlingen och ytterligare information och presentationen finns att ladda ner på: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=7431
Kontaktinformation
Fredrik Hannerz, mobil 070 48 06 52 (lördag till tisdag lunch) annars +32 497 621 603, e-post fredrik.hannerz@natgeo.su.se
För bild kontakta: 08-16 40 90 eller press@su.se
Webbplatsen Levande historia öppnade 1998, som ett led i ett regeringsstött projekt om förintelsen. Sidorna kopierades och lades lätt förvrängda ut under titeln Sann historia. Texterna ändrades så att hela förintelsen ifrågasattes på ett subtilt sätt. För den icke invigde eller ouppmärksamme var det lätt att blanda ihop de två webbplatserna.
Händelsen blev utgångspunkt för Maria Mattus´ studier i användandet av Internet. Nu disputerar hon på Tema Kommunikation. ”Uppslagsverket” Wikipedia är ett annat av hennes studieobjekt.
– Wikipedia är ett annorlunda fenomen, säger hon. Texterna är inte faktagranskade, de utvecklas och korrigeras i en kollektiv process. Det är öppet för alla att lägga in och korrigera artiklar. Att redigera och bidra med texter är lätt.
För Wikipedia-användaren gäller alltså att själv avgöra graden av tillförlitlighet, samtidigt som hon/han är med och delar på ansvaret för att artiklarna är korrekta.
Med hjälp av länkar och hypertexter skapar Internet-användarna i stor utsträckning själva den information och det sammanhang de söker. Informationssökandet blir individuellt. Internet har också gjort det billigare och enklare än någonsin tidigare att själv publicera texter, bilder och ljud.
Internet är anonymt men ger en falsk känsla av närhet, intimitet. Det privata och det offentliga glider ihop, inte minst på de numera populära bloggarna.
Och vems är ansvaret när bedragare som den s.k. Alexandramannen lockar unga flickor att skicka nakenbilder på sig själva och gå med på sexmöten?
– Det går aldrig att lasta en anonym person för något man själv gjort, säger Maria Mattus. Användaren bär själv ansvaret. Jag tror medvetenheten rent generellt behöver öka om hur vi använder Internet och vilka konsekvenser det kan få.
Krav på censur och reglering av Internet förekommer ständigt. Men Maria Mattus tror inte att censur är en framkomlig väg. Istället gäller det för användarna att vara medvetna om mediets begränsningar och faror, säger hon och myntar begreppet ”den navigerande människan”, som den människotyp som behövs för detta.
Kontaktinformation
Maria Mattus disputerar den 4 april. Hon nås på telefon 036-125220, e-post: maria.mattus@hlk.hj.se. Avhandlingen heter ”De länkade orden. Den digitala arenans dynamik”.
För 8 000 år sedan tog människor i Sydostasien vilda djungelhöns som husdjur, men då var det inte köttet och äggen man var intresserad av. Aveln inriktade sig bland annat på tuppfäktning där högresta kroppar och långa ben var eftertraktade egenskaper.
Först på 1900-talet började människor avla fram höns för matproduktion. Vi fick värphöns specialiserade på äggläggning och kortbenta köttraser med stora bröstmuskler.
Under tusentals år i fångenskap har dessa domesticerade hönsraser förändrats genetiskt, både genom naturlig selektion och avsiktlig inavel. Christina Lindqvist, doktorand i etologi, har undersökt vad detta fått för konsekvenser för djurens förmåga till anpassning.
– Utforskande beteende, inlärningsförmåga och aktiv respons på förändringar är nödvändiga egenskaper hos naturligt levande djur. Hos djur i fångenskap är detta förmodligen inte lika viktigt eftersom de lever i en stabil miljö, säger hon.
En försämring av utforskande beteende och kognitiv förmåga kan eventuellt påverka husdjurens välfärd negativt, eftersom även de kan utsättas för utmaningar som att vistas i stora grupper, möta nya skötare och flyttas till nya miljöer.
Christina Lindqvist har främst studerat värphöns av rasen vit leghorn och jämfört dem med djungelhöns i fångenskap. Speciellt har hon studerat födosöksbeteendet.
Vilda djur jobbar inte bara för maten utan också för att skaffa information om alternativa födokällor. För domesticerade djur betyder den informationen inte lika mycket. Då sker en omfördelning av resurser – djuren blir ”latare” för att i stället lägga energin på exempelvis äggläggning.
I avhandlingen beskrivs en rad experiment där djungelhönsen genomgående visade mer av utforskande beteende än produktionsraserna, som föredrog den lätta vägen och åt av den föda som var serverad. Djungelhönsen var också känsligare för social isolering och hade bättre inlärningsförmåga än värphönsen.
Avhandlingen Domestication effects on foraging behaviour – consequenses for adaptability in chickens lades fram 28 mars.
Kontaktinformation
Kontakt:
Christina Lindqvist, tel 013-281332, mobil 070-6385976, e-post chrli@ifm.liu.se
Fredagen den 4 april lägger Laila Gustavsson fram sin avhandling ”Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan.”
– Praxisnära forskning är en forskningsmetod som bedrivs och utvecklas i nära anslutning till den pedagogiska verksamheten. I min avhandling lyfts denna typ av forskning fram som ett exempel på hur verksamma lärare och forskare kan bidra till lärares professionella utveckling, berättar Laila Gustavsson vid Högskolan Kristianstad.
Metoden som används kallas Learning study och utvecklades initialt i Hong Kong. Den innebär att lärare och forskare tillsammans planerar, genomför och analyserar lektioner i en upprepad process. Det innebär att man kan studera skilda sätt att behandla samma undervisningsinnehåll.
– I Sverige är det en förhållandevis oprövad metod medan forskare och lärare i Hong Kong genomfört ett antal sådana studier, konstaterar Laila.
Datum: Fredagen den 4 april
Tid: Kl. 10.00
Plats: Högskolan Kristianstad, aulan, hus 7
Opponent: Professor Ingrid Carlgren, Stockholms universitet
Kontaktinformation
Kontaktperson: Laila Gustavsson, doktorand i pedagogiskt arbete
Tfn: 044-20 32 09
I en färsk studie på ett representativt urval stadsbarn i Addis Abeba visade sig sängvätning vara det vanligaste psykiskt relaterade problemet. Därefter följde enkla fobier, dvs. irrationell skräck för speciella föremål eller situationer. Förekomsten av alla andra beteendeproblem var lägre än den nivå som beskrivs i den vetenskapliga litteraturen.
Bipolär sjukdom – mani och/eller depression – påträffades inte alls.
Fynden stred mot forskarnas förväntningar att beteendestörningar och mentala problem skulle vara mer utbredda här än i västvärlden på grund av att etiopiska barn växer upp under svårare omständigheter med utbrett barnarbete, trakasserier och kroppsbestraffningar som allmänt accepterade uppfostringsmetoder, fattigdom, bristande mödra- och barnavård med överdödlighet hos nyfödda och små barn.
Det faktum att avhandlingens studier visade lägre förekomst av beteendestörningar än man kunde vänta sig kan, utöver rena metodfrågor, tolkas på två sätt:
Dels kan det bero på att problemen finns men att föräldrar har svårt att känna igen och rapportera dem, dels kan resultaten naturligtvis tolkas som att fynden är riktiga.
Mot den bakgrunden är det viktigt att klarlägga hur det egentligen ligger till. Om den lägre förekomsten kan bekräftas av ytterligare forskning skulle det vara av stort globalt intresse eftersom det i så fall finns mycket att lära om de faktorer som skyddar barnen från störningar.
Fram till dess att tvivlen har skingrats, heter det i avhandlingen, är det emellertid säkrast att anta att problemen helt enkelt inte har identifierats.
Det är känt att tidiga känslomässiga och fysiska övergrepp hämmar utvecklingen hos växande barn. Den uppfattningen tillmäts stor betydelse i industriländerna och även i många utvecklingsländer. Det kan antas att sådana störningar inte är mindre vanliga hos missgynnade etiopiska barn, men det finns inga vårdinstanser i landet som tar sig an beteendestörningar hos barn och ungdomar.
Det mest sannolika skälet är en brist på medvetenhet, särskilt hos beslutsfattare, om problemen och om värdet för individen och samhället av att åtgärda dem. Systematisk folkupplysning kring mental hälsa bör därför genomföras via medierna med tyngdpunkt på vad som kan göras för att stödja en positiv utveckling av barnens psykosociala utveckling. Alla vårdinstanser som arbetar med barn bör ta med detta i sitt arbete.
Fredagen den 4 april försvarar Menelik Desta, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Epidemiological studies of mental health in children in Addis Abeba, Ethiopia.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. em. Marianne Cederblad, Lunds Universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1585<=sv.
Kontaktinformation
Menelik Desta är doktorand vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri. Han kan nås via tel. 090-785 63 83, epost menelik.desta@psychiat.umu.se
Kön, ålder och etnicitet anses vara de tre huvudkategorier utifrån vilka människor uppfattas och stereotypiseras. Att vi i de flesta fall tenderar att favorisera de grupper vi själva ingår i kommer knappast som en nyhet, men det finns också situationer där människor väljer att favorisera andra grupper på bekostnad av den egna.
Luisa Batalha förklarar i sin avhandling de psykologiska mekanismerna bakom dessa olika beteenden genom att studera frågor som rör vår syn på makt, legitimitet och positiv särbehandling.
Resultaten visar bland annat att människor som inte har kvalifikationer för en viss befattning eller position, utan istället använde sig av illegitim makt, uppfattades som mer mäktiga av testpersonerna än människor som var kvalificerade för uppgiften och använde sig av legitim makt. Synen på andra grupper än den egna påverkades också av testpersonernas kön och politiska värderingar.
Kvinnor uppfattade till exempel inflytelserika grupper som de inte själva ingick i som mer mäktiga och intelligenta än vad män gjorde. Personer som var politiskt konservativa och som hade stark tilltro till makthierarkier såg å sin sida dessa grupper som mindre intelligenta än andra gjorde.
-Det här tyder på att ju mer konservativa värderingar människor har, desto mer de tenderar att favoriserar sin egen grupp, säger Luisa Batalha.
Om man vill få människor att acceptera positiv särbehandling, till exempel av personer med invandrarbakgrund, är det viktigt hur åtgärden ramas in och motiveras. Detta gäller i alla fall för män, som förhöll sig mer positivt till särbehandlingen när den beskrevs i positiva termer.
För de kvinnliga testpersonernas åsikter hade det däremot ingen större betydelse hur åtgärderna presenterades. Politiskt konservativa personer och de som hade etniska fördomar var mindre benägna än andra att acceptera positiv särbehandling av invandrare.
Avhandlingen visar också att vi har lättare att acceptera positiv särbehandling när den baseras på meriter än när den baseras på ren kvotering. Här spelade det en roll vilket kön de särbehandlade personerna hade, om de var kvinnor uppfattade testpersonerna dem som mer kompetenta och särbehandlingen som mer legitim än om de var män.
– När man talar om positiv särbehandling är det därför viktigt att göra klart exakt vad man menar med det. Resultaten visar att människor i allmänhet inte har speciellt mycket emot särbehandling som grundas på meriter, till skillnad från när den grundas på enbart kvoteringssiffror, säger Luisa Batalha.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Luisa Batalha, 018-471 21 57, 073-554 78 96, e-post: luisa.batalha-hallmen@psyk.uu.se
Medierna har stor betydelse i demokratiseringsprocesser. Deras budskap både återspeglar och formar samhällsstrukturer. De speglar och internaliserar dominerande värderingar, normer och idéer och påverkar på så vis socialiseringen av den läsande allmänheten och samhället i stort. Mediernas funktionssätt samverkar med samhällets allmänna utveckling.
Demokratiseringsprocesser brukar oftast studeras genom att de politiska institutionernas och lagstiftningens utveckling analyseras. Ett inte lika ofta utnyttjat – men effektivt – forskningsalternativt för att utreda hur långt ett samhälle kommit i en demokratiseringsprocess är att studera hur medie- och dagstidningstexter ger uttryck för demokratisering. Filosofen Habermas teori om den offentliga sfären och kommunikativt handlande levererar effektiva instrument för analys av politiska dagstidningstexter.
På vilka sätt kan en läsare kritisera olika budskap som framläggs i tidningsartiklarna? Kan han/hon genom att resonera komma fram till samma slutsatser som dagstidningarnas teser? I vilken utsträckning framför pressen sina budskap oberoende av dominerande politiska aktörer? Enligt Habermas är detta ett mått på ”ommunikativ rationalitet”. Premissen för sådana studier är att kommunikativ rationalitet är helt grundläggande för en utveckling av demokrati – den är byggd på och omfattar kulturella värden utan vilka en demokrati inte kan fungera.
Rutger von Seth undersöker i sin avhandling utvecklingen av politiska artikeltexter i fyra ryska dagstidningar under åren 1978-2003. Det allmänna resultatet är inte oväntat att tidningstexterna på ett ganska drastiskt sätt demokratiserats under dessa 25 år. Något mer oväntat visar det sig att den positiva utvecklingen inleds redan under sent 1980-tal, och upphör någon gång under tidigt 1990-tal, varefter den också stagnerar.
Vi ser således en kulmen på den demokratiska utvecklingen i tidningstexterna i mitten av den period som undersökts, dvs. under åren 1988-1992. Detta sammanfaller också med den mest gynnsamma tiden for mediernas ekonomiska och institutionella frihet under perioden. Under 1990-talet har mediernas frihet minskat; en utveckling som accelererat efter Putins makttillträde år 2000.
– Sammantaget visar mina resultat på att den mest gynnsamma tiden för demokratiseringen av mediesystemet och budskapen via medierna är passerad, säger Rutger von Seth.
Avhandlingens titel: From the Soviet to the post-Sovjet Russian Press:
Democracy and the Elusive Public Sphere.
Disputationen äger rum måndagen den 7 april 2008 kl 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rutger von Seth, tel. 0048 – 61 65 63 177
e-post: rutgervonseth@yahoo.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
För att en användare skall kunna använda fler än ett dialogsystem samtidigt, krävs att dessa system förhåller sig till varandra, så att de ”förstår” vilka yttranden som är riktade till dem och vilka som är riktade till andra system, och också när de bör vara tysta och när de bör tala. Om man kan bygga sådana flerdeltagarsystem kan man på ett enkelt sätt skapa ”lag” av specialiserade dialogsystem för att lösa komplexa problem.
Till exempel kan man skapa ett ”resebokarlag” genom att kombinera ett flygbokningssystem, ett hotellbokningssystem, ett tågbokningssystem och ett försäkringssystem. Genom att samordna sig språkligt, kan systemen lösa flera resebokningsuppgifter åt en och samma användare. Andra lag kan vara sammansatta på andra sätt för att lösa andra problem.
Fredrik Kronlid behandlar i sin avhandling hur den centrala logiken i ett sådant flerdeltagardialogsystem kan utformas. Genom att utgå från en etablerad teori om hur man kan bygga dialogsystem för två deltagare och utöka den med turhantering (vem som har rätt till ordet vid en given tidpunkt) och frågehantering (vem som har rätten och förpliktelsen att besvara en viss fråga) för fler
än två deltagare, konstrueras en flerdeltagardialoghanterare. För all implementation används den kommande W3C-standarden SCXML.
Avhandlingsförfattaren modellerar turhanteringen efter en välkänd teori för hur tur hanteras i konversation mellan människor. Frågehanteringen bygger på modeller som beskriver de roller som tilldelas deltagarna i konversation och används för att hantera de förpliktelser och rättigheter som finns i fråga om att besvara frågor.
Kronlid föreslår dessutom en uppdelning av frågor i kategorierna kollektiva, distributiva och individuella frågor, för att korrekt kunna beskriva förpliktelserna att besvara frågor. En fråga ställd till en enda individ är en individuell fråga. En fråga riktad till en mängd individer – med syfte att var och en av individerna skall besvara frågan – är en distributiv fråga. En fråga riktad till ett
kollektiv av individer, med syfte att en eller flera individer skall agera talesmän för kollektivet, är en kollektiv fråga.
Förutom det praktiska resultatet av avhandlingen, ett datorprogram för flerdeltagardialoghantering, lämnas flera bidrag till forskningen: distinktionen mellan de olika frågetyperna, förfiningen av rollbeskrivningarna i termer av rättigheter och förpliktelser och även att SCXML är användbart för att modellera det aktuella problemet.
Avhandlingens titel: Steps towards Multi-Party Dialogue Management.
Disputationen äger rum lördagen den 12 april 2008 kl 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Kronlid, tel. 0304-47 550 (hem), mobiltel. 0703-60 21 90, e-post: kronlid@ling.gu.se
Hemsida: www.ling.gu.se/~kronlid
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
– De etiska fonderna lovar mycket, menar Joakim Sandberg. Om man placerar sina pengar ”etiskt” sägs det att man är med och förändrar världen. Men när det kommer till kritan har de flesta etiska fonder en väldigt fyrkantig och förenklad syn på etik. Det ”etiska” i en etisk fond verkar mest handla om att skapa en så tilltalande yta som möjligt för att attrahera mer kapital, och mindre om att göra världen bättre. – Visst har man lyckats locka många småsparare med sina fina ord, men frågan är vad detta har med etik att göra, säger Joakim Sandberg.
Den populära bilden av vad som utmärker en etisk fond är nog att den undviker att placera pengar i t.ex. vapen-, tobaks- och porrindustrin. Detta är också vad de etiska fonderna säger att de gör, men det är tveksamt om detta är mer än retorik. Alla företag tjänar ju pengar på bankernas räntor, och de flesta banker investerar i både vapen, tobak och porr.
– Att tro att det går att bli helt fri från inblandning i dessa industrier är naivt, menar Joakim Sandberg. Dessutom ifrågasätter han om det är önskvärt: Så länge det finns gott om placerare som gärna investerar i vapen spelar de etiska fondernas agerande på börsen ingen som helst roll för vapenindustrin. – Att försöka svära sig fri från problemen snarare än att ta itu med dem är nonchalant, för att inte säga rent hyckleri, menar han.
Joakim Sandberg är ändå optimistisk. Idén att använda börshandel och aktieägarskap för att ställa krav på företag och belöna dem som tar störst samhällsansvar är i grunden god. Men att verkligen göra skillnad kostar förstås pengar – pengar som dagens etiska fonder inte är beredda att betala.
– Om det skulle gå riktigt dåligt för t.ex. tobaksbolagen skulle troligen också de etiska fonderna förlora pengar. Av denna anledning är de alltför sällan speciellt radikala i sitt förhållningssätt till vad de uppfattar som oetiskt. Så länge den ekonomiska avkastningen fortfarande är det som är viktigast för de etiska fonderna, och de fortsätter att stoppa huvudet i sanden istället för att ta itu med problemen, är det svårt att se hur de skulle kunna förändra världen, avslutar Joakim Sandberg.
Avhandlingens titel: The Ethics of Investing. Making Money or Making a Difference?
Disputationen äger rum lördagen den 5 april 2008 kl 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Joakim Sandberg, tel. 031-786 4571 (arb), mobiltel. 0708-35 65 32, e-post: joakim.sandberg@filosofi.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I studien jämförs individer från Sverige, Kina och Taiwan och visar att den nationella och sociala kulturen påverkar uppfattningen om etik och etiska livsmedelsprodukter. De svenska respondenterna förknippade etisk konsumtion av livsmedel med en känsla av plikt, att göra det som är bäst för samhället och djuren, och i mindre grad ökade hälsofördelar. För respondenterna med kinesisk och taiwanesisk härkomst var den huvudsakliga anledningen att handla etiska och ”gröna” livsmedel i första hand en fråga om hälsofördelar och smaken. Fokus på djur och miljö var mycket mindre för den gruppen.
– Det är inte ovanligt att förknippa etisk konsumtion med högre priser och i förlängningen med högre levnadsstandard. Etisk konsumtion anses vara något endast för dem som har råd. Studien pekar dock att etisk konsumtion inte nödvändigtvis bara handlar om ekonomiska val utan även om de kulturella aspekterna kring livsmedel. Då etik, och det som anses vara etiskt korrekt, är kulturellt förankrat påverkas även etisk konsumtion av både sociala och nationella faktorer, säger Chih-Hao Kung.
Studien bidrar med kunskap och djupare förståelse kring hur vi som konsumenter resonerar kring etiska livsmedel. Genom att förstå hur etiska livsmedel uppfattas av konsumenter från olika kulturer kan detta leda till att handeln bättre kan anpassa olika erbjudanden samt hur etiska livsmedel marknadsförs. Samtidigt kan förståelsen av de kulturella aspekternas betydelse kring valet av livsmedel medföra ökade marknadsandelar för etiska produkter, vilket inte bara gynnar handeln utan även producenter, konsumenter och miljön.
När det kommer till forskning och studier kring etisk konsumtion har det mestadels fokuserats på varför konsumenter väljer att handla etiskt. Trots att etisk konsumtion och miljö är aktuella frågor visar svensk försäljningsstatistik att etisk livsmedelskonsumtion fortfarande upptar en mycket liten del av den totala försäljningen. Uppsatsen presenterar en riktning för forskning kring etisk konsumtion för en djupare förståelse för hur kulturella skillnader påverkar uppfattningen kring etik rörande livsmedel. Det leder förhoppningsvis till bättre kunskaper inom ämnet för både akademiker och handeln.
– Det är inte långsökt att påstå att djur och miljö har lägre prioritet i vissa kulturer, till exempel bland kineser, jämfört med det vi anser vara normen i Sverige. Det påverkar i sin tur uppfattningen kring vad som anses vara etiskt inkorrekt och i förlängningen de val som görs vid livsmedelskonsumtion, avslutar Chih-Hao Kung.
Uppsatsens titel:
“When does concern (not) turn into action? Exploring the effects of Culture and Neutralisation in ethical consumer behaviour concerning groceries”
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Chih-Hao Kung, tfn 0736-795036, e-post ckung@bostream.nu
För bild eller uppsatsen, kontakta:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90.
Tina D´Hertefeldt och hennes kollegor undersökte ett fält i Skåne där ett företag för tio år sedan hade tillstånd att göra försök med GMO-raps. Den genförändrade varianten hade gjorts resistent mot bekämpningsmedlet Basta. Efter försöksodlingen i mitten av 90-talet hade ingen ytterligare raps odlats på fältet men trots detta kom det årligen upp plantor. Man misstänkte därför att frön från GMO-försöket kunde finnas kvar i jorden trots att alla rekommenderade åtgärder hade vidtagits för att undvika detta.
Genom att testa plantorna för resistens mot GMO-försökets bekämpningsmedel och därefter analysera överlevande plantor molekylärt kunde D´Hertefeldt och hennes kollegor visa att det tio år efter odling fortfarande gror genetiskt förändrade plantor. Tätheten motsvarar 100 plantor per hektar.
Det går att som en säkerhetsåtgärd gentekniskt förhindra blomning och frösättning av GMO-grödor men i fallet raps är det poänglöst eftersom det är just de oljerika fröna som skördas. Jordbruksverket har föreskrifter för hur man samlar upp frön vid GMO-försök. Likaså gäller regeln att man inte får odla samma gröda på samma åker förrän fyra år efter försöksodlingen.
– Vi blev rätt förvånade över resultaten, säger Tina D´Hertefeldt som samarbetat med forskare i Danmark där man har stor erfarenhet av GMO-raps.
– Ingen annanstans har man funnit så lång överlevnad av GMO-avkommor i åkermark. Det finns modeller som förutsagt att det är möjligt men få system där man kunnat testa det. Resultaten medför inte att man måste ifrågasätta de säkerhetsregler som gäller vid GMO-försök. Men väldigt mycket av diskussionen om GMO-raps och andra GMO-grödor har handlat om riskerna för spridning utanför odlingarna. Man har inte tänkt så mycket på att grödorna faktiskt också kan överleva som frön länge på den plats där de odlades. Det är något som borde undersökas grundligare.
Kontaktinformation
Studien i Biology Letters heter Long-term persistence of GM oilseed rape in the seedbank och kan läsas på http://journals.royalsociety.org/content/110824/ Författare är Tina D´Hertefeldt, Rikke B Jørgensen och Lars B Pettersson. Tina D´Hertefeldt nås för ytterligare information på tel 073 6592286 eller e-post tina.dhertefeldt@ekol.lu.se
Avhandlingen visar hur studenternas argument lyder och hur deras resonemang går. Ytterligare argument som anförs i nämnderna är okunskap om gällande regler eller argumentet att man faktiskt är på högskolan för att lära sig hur vetenskapliga texter bör utformas.
Lars-Erik Nilsson har granskat studenternas argument i disciplinnämnderna när de förklarar hur de ser på att de anklagas för att vilseleda den egna högskolan i samband med examination.
Enligt den senast tillgängliga statistiken från Högskoleverket har antalet studenter som varit föremål för disciplinåtgärder ökat från 127 till 449 mellan 2001 och 2006. Nästan hela ökningen utgörs av plagieringsärenden.
Övriga ärenden gäller otillåtna hjälpmedel i provsalar, ändrade provresultat eller otillåtet samarbete.
– Det finns en oro inom utbildningsväsendet att fusk urholkar utbildningskvaliteten och en misstänksamhet mot att studenter använder Internet och annan teknik, säger Lars-Erik Nilsson.
– Samtidigt finns det tydliga krav från politiskt håll och från arbetslivet att studenter ska lära sig nya arbetsformer som bygger på att datorer, andra elektroniska hjälpmedel och tillämpningar som till exempel Internet används.
Lars-Erik Nilsson uppfattning är att många studenter ofta inte förstår vad ett korrekt akademiskt skrivande innebär vid den egna entrén till högskolan och att de inte heller har någon träning på det.
I avhandlingen undersöker Lars-Erik Nilsson studenternas svårigheter med att avgöra var gränsen går mellan ett gott arbete och fusk och vad som är ett acceptabelt arbete enligt akademiska normer och enligt normer i övriga skolsystemet. Han har också granskat hur studenterna resonerar kring frågor som vad det innebär att man producerar ett unikt arbete och vilka former av samarbete som är acceptabla.
Lars-Erik Nilsson lägger fram sin avhandling ”But Can’t You See They are Lying, Student Moral Positions and Ethical Practices in the Wake of Tehnological Change” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Disputationen äger rum vid Högskolan Kristianstad den 11 april.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars-Erik Nilsson, 044-203068, 0702-666468,
lars-erik.nilsson@hkr.se
