Leg sjuksköterska Maria Browall har i sin avhandling undersökt livskvaliteten hos äldre kvinnor som drabbats av bröstcancer. I undersökningen ingår 170 kvinnor mellan 55-80 år som nyligen opererats för bröstcancer och fått tilläggsbehandling i form av strålning eller cellgifter. Maria Browall har delat in kvinnorna i två grupper som jämförts. I den ena gruppen ingick kvinnor i åldern 55-65, i den andra kvinnor i åldern 66-80.
– De hade flera besvärande och plågsamma symtom och uppfattade att deras livskvalitet försämrades under behandlingstiden, säger Maria Browall.
Hur det upplevde tilläggsbehandlingen berodde på vilken behandling de fick. Kvinnorna som strålades hade symtom som var direkt kopplade till det opererade och det strålbehandlade området, medan de som fick cellgifter upplevde en generell påverkan på hela kroppen. Illamående och kräkningar var det mest förväntade symtomet bland kvinnorna och också de symtom som ökade mest under behandlingen tillsammans med trötthet och depression. Dessa besvär kvarstod upp till fyra månader efter avslutad behandling. Ålder i sig visade sig dock inte påverka livskvaliteten hos dessa kvinnor.
– Vårt resultat tyder på att det inte finns någon anledning av avstå från tilläggsbehandling på grund av ålder, det var ingen skillnad på hur 55-åringarna upplevde behandlingen jämfört med 80-åringarna, säger Maria Browall.
Kvinnorna använde en mängd olika strategier för att hantera sina besvär. De vanligaste strategierna var att acceptera problemet som det var, att slappna av samt att tänka på något annat. Avhandlingen visar vidare att det är viktigt med socialt och emotionellt stöd från anhöriga och vänner men också från vårdpersonal för att den upplevda livskvaliteten ska bli bättre.
– Vården för dessa kvinnor skulle kunna förbättras om sjukvårdspersonalen fokuserade speciellt på de specifika symtomen, som illamåendet, kräkningarna, tröttheten och depression, säger Maria Browall.
Maria Browall anser att det behövs fler studier med specifik inriktning på de faktorer som framkommit i avhandlingen för att se om vårdpersonalen i ett tidigt skede av sjukdomen och behandlingen skulle kunna förebygga så att den totala livskvaliteten inte försämrades efter avslutad behandling.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Experience of adjuvant treatment among postmenopausal women with breast cancer. Health-Related Quality of Life, symptom experience, stressful events and coping strategies
Avhandlingen försvaras fredagen den 14 mars, klockan 13.00, Hörsal Arvid Carlsson, Academicum Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg ssk, filosofie magister Maria Browall, telefon 0322-503 66, 070-550 1097, e-post: maria.browall@vgregion.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon 031-786 6032, 070-676 1460, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se
De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.
Tidigare undersökningar har visat att en specifik DNA-typ, s k mitokondriell haplotyp, är i det närmaste exklusiv för de nordeuropeiska hundraserna. Detta tolkades som att de hade ett Skandinaviskt ursprung. I den nya studien har forskare från Sverige och Danmark undersökt DNA från 24 förhistoriska skandinaviska hundar utan att hitta något som indikerar ett Skandinaviskt ursprung.
– Vi ser inget som helst bevis för att hundarna skulle komma från en Skandinavisk varg som domesticerats, säger Anders Götherström, som lett studien.
– Tvärtom tyder våra resultat på att hundarna kom färdigtämjda till Skandinavien från bl a Asien. De hade alltså varit under mänsklig kontroll under mycket lång tid.
Hundlämningarna som analyserats är huvudsakligen från bondestenåldern från Gotland, Mälardalen och Götalandskapen, men även medeltida hundar från Öland, Skara och Stockholm ingår i studien.
– Materialet kommer från fantastiska fyndplatser, jag lyckades få fram DNA ur nästan alla ben jag försökte med vilket är väldigt ovanligt, säger forskaren Helena Malmström som gjort det mesta av laboratoriearbetet i studien.
Materialet är bland annat hämtat från Ajvidegravplatsen på Gotland, en rik och välbevarad stenåldersfyndplats med ett stort fyndmaterial, och den medeltida befästa byn Eketorp på södra Öland, en spektakulär försvarsanläggning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Götherström, tel: +34 918 222 838, 073-992 78 64, anders.gotherstrom@uadm.uu.se eller Helena Malmström, tel: 070-744 24 44, hmalmstrom@bi.ku.dk
Många traditionella svenska konkurrensfördelar kommer snart att vara överspelade, tror professor Casten von Otter. Företag över hela världen har tillgång till samma teknologi, vårt kunskapsövertag utmanas i bl.a. Indien och Kina. Sociala system som underlättar samarbete och kreativitet – effektiva sociala system – tar däremot lång tid att bygga upp. De förutsätter en social utjämning som länder utan våra traditioner har svårt att hämta in. Attityder är sega.
Inget har utmanat samverkanskulturen så mycket som att de finansiella makthavarna betraktar arbetskraft som en rörlig i stället för en fast kostnad. Tidigare var en välutbildad och trygg arbetskraft en viktig del av företagets värde. I dag är det förmågan att snabbt sänka arbetskraftskostnaderna när efterfrågan viker som belönas av börsen. Det får till följd att man i alla avseenden premierar flexibla arrangemang, i stället för en långsiktighet och stabilitet som är en förutsättning för att utveckla en engagerad och kunskapsmässigt sofistikerad arbetskraft.
Fil dr Klas Levinson redovisar tre enkätundersökningar om parternas inställning till medbestämmande. På det hela taget visas en ljus bild av samverkan i både offentlig och privat sektor. Levinsons undersökningar visar dock att den långsiktiga trenden är en minskad samsyn mellan arbetsgivaren och de fackliga och ett något svagare stöd för modellen.
Utvecklingen från en ”förhandlingskultur” till en ”samverkanskultur” inom den offentliga sektorn är föremålet för statsvetardocenten Jan Wallenbergs bidrag. Han konstaterar att denna tendens möter stora svårigheter inom den regelstyrda offentliga verksamheten. Vill man dra full nytta av samverkan krävs en systematisk reformverksamhet som inte bara berör arbetsrätten utan också förvaltningssystemet.
I det fjärde bidraget jämför docenten i företagsekonomi Tony Huzzard vår utveckling med den mer individualistiska som utvecklats i Storbritannien sedan Thatcher. Han finner att tillämpningen av EU:s direktiv leder dess arbetsliv i en mer nordisk riktning. Kampen mellan medbestämmande och marknadsmässighet går vidare.
Boken ”Medbestämmande i det nya arbetslivet” är författad av fyra forskare som var verksamma vid Arbetslivsinstitutet till dess nedläggning 2006. Den är nummer ett i serien ”Arbetsliv i omvandling”, sedan denna tagits över av Växjö universitetet från Arbetslivsinstitutet.
Kontaktinformation
För beställning av skriften kontakta förlaget: info@hellmansforlag.se eller beställ via vår hemsida: www.vxu.se/svi/aio.
Författarna:
Klas Levinson: klas.levinson@telia.com, 0705 174134
Jan Wallenberg: info@janwallenberg.se, 076 3489216
Casten von Otter: Casten.vo@gmail.com, 0175 91140
Tony Huzzard: Tony.Huzzard@fek.lu.se, 070 2393412
Kontaktperson på Växjö universitet:
Annica Olsson, redaktionssekreterare, annica.olsson@vxu.se, 0470 – 70 80 05
Innehållsdesign handlar om att beskriva, ordna och bearbeta digitala material så att de ska kunna användas på många olika sätt, eller i datorprogram som man kanske inte ännu känner till. Det här gör man genom att systematiskt beskriva och strukturera innehållet, och sedan lagra det i ett format som är oberoende av den plattform där det skapats.
– Det handlar om att använda metoder och verktyg som gör det möjligt att designa flexibla digitala material, berättar Monica Langerth Zetterman.
Hon har undersökt på vilka sätt innehållsdesign kan användas för att utforma forsknings- och undervisningsmaterial. I avhandlingen fokuserar hon främst på själva processen med att utforma det digitala materialet, och beskriver olika sätt att ta sig an de pedagogiska utmaningarna som uppstår då man ska göra ett material tillgängligt för olika användargrupper både på webben och via andra medier. För att utforska innehållsdesignens möjligheter och begränsningar har hon använt sig av ett forskningsmaterial om kvinnor i offentlig verksamhet kring sekelskiftet 1900.
Avhandlingen visar att det med hjälp av innehållsdesign är fullt möjligt för forskare, lärare och studenter att ur samma källa utforma digitala material för fler ändamål än enkel webbpublicering eller pappersutskrifter. Med rätt uppbyggnad kan materialen även användas utanför det sammanhang där de från början producerades.
– Det här gör det möjligt att utveckla mångsidigare digitala arkiv, men också nya forsknings- och undervisningsmetoder, säger Monica Langerth Zetterman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Monica Langerth Zetterman, 018-471 24 89, 070-394 54 30, e-post: monica.langerth@edu.uu.se
De nya rönen publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Association of Science, PNAS. Forskningen öppnar möjligheter att på sikt påverka vilken biologisk aktivitet heparansulfatet får i kroppen.
– Kan man styra heparansulfats biologiska aktivitet har man stora möjligheter att påverka olika sjukdomstillstånd, säger Lena Kjellén, professor i medicinsk glykobiologi vid Uppsala universitet.
Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Kolhydratkedjorna är långa och negativt laddade, på grund av sulfatgrupper som bildar unika mönster på kedjorna. Detta mönster förändras under fosterutvecklingen. Även hos vuxna skiljer sig mönstret åt när man undersöker heparansulfat från olika delar av kroppen. Exempel på fysiologiska processer påverkas av heparansulfat är nybildning av blodkärl, brosk- och benbildning, reglering av blodkoagulation, fettomsättning och njurfunktion.
Tidigare forskning tyder på att heparansulfatet binder till ett nyckelproteiner som därmed får förändrade egenskaper. En viktig grupp molekyler som binder till heparansulfat är tillväxtfaktorer som påverkar embryonala celler under fosterutvecklingen. Heparansulfat med olika sulfateringsmönster binder till olika proteiner, vilket kan förklara att kolhydraten kan vara inblandad i så många olika processer.
Forskargruppen i Uppsala har undersökt hur sulfatmönstren bildas och vad som bestämmer hur de ser ut. Vissa enzymer inuti cellen bygger upp kolhydratkedjan genom att förlänga kedjan med ett socker i taget. Andra enzymer, s k sulfotransferaser, sätter fast sulfatgrupperna. Studien visar att ett av de viktigaste sulfotransferaserna, NDST1, binder till ett av förlängningsenzymena, EXT2.
– Detta tycks i sin tur bestämma hur mycket aktivt NDST1 som finns i cellen, säger Lena Kjellén.
Höga nivåer av det ena förlängningsenzymet, EXT2, leder det till höga nivåer av NDST1 och heparansulfat med många sulfatgrupper. Men de båda förlängningsenzymen binder också till varandra. Så när cellen istället tillverkar mycket EXT1 blir det lite NDST1 i cellen och heparansulfat med få sulfatgrupper.
– Detta tror vi beror på att EXT1 och NDST1 konkurrerar om bindingsstället på EXT2. Slutsatsen blir att de relativa mängderna av de tre enzymerna bestämmer sulfateringsgraden av heparansulfat. Det kan på sikt blir möjligt att påverka hur heparansulfatmönstret i en cell ska se ut och därmed vilka proteiner som kolhydraten kan binda, dvs vilken biologisk aktivitet heparansulfatet får, säger Lena Kjellén.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Lena Kjellén, tel: 018-471 42 17, 070-583 37 68, e-post: Lena.Kjellen@imbim.uu.se
– Språkutbildning och informationsteknik hör ihop, säger bokens författare Patrik Svensson, universitetslektor i humaniora och informationsteknik och föreståndare vid HUMlab, Umeå universitet. Det har aldrig varit mer sant än nu med alla nya kommunikationsformer, medier och verktyg.
I boken ”Språkutbildning i en digital värld” diskuterar Patrik Svensson olika sätt att använda informationsteknologi i undervisningen, och visar bland annat hur skapande av eget material – t.ex. filmer i YouTube eller platser i Second Life – ofta har en motiverande effekt i språkutbildningen. Författaren framhåller att språkutbildningen måste ta sig an ”texter” som datorspel, elektronisk poesi och webbsidor likaväl som mer traditionella uttryck. Han understryker också vikten av att lärarutbildningen inte skiljer ”det digitala” från den ämnesnära kompetensen – här behövs en hög grad av integration.
Boken tar upp olika lärandeteorier, utbildningspolitik och aktuell forskning kring nya medier. Resurser, som stora textdatabaser (s.k. korpusar) med hundratals miljoner ord, diskuteras utförligt liksom virtuella språklärare och grammatikprogram. Boken är av särskilt intresse för alla som arbetar med språkundervisning liksom inom lärarutbildningen, men riktar sig också till allmänt intresserade läsare.
Språkutbildning i en digital värld: Informationsteknik, kommunikation och lärande är utgiven på Norstedts akademiska förlag [www.norstedtsforlag.se]. Vänligen kontakta förlaget för recensionsexemplar.
Patrik Svensson har sedan 2000 varit ansvarig för ett nationellt nätverk om språkutbildning och informationsteknik (stött av bland annat Nätuniversitetet) och är en ofta anlitad föreläsare. Han medverkar t.ex. som plenarietalare vid den stora konferensen Eurocall2008 i september i Székesfehérvár, Ungern. Han är redaktör för boken Från vision till praktik: Språkutbildning och informationsteknik (2006). Svenssons övriga forskning handlar bland annat om digital humaniora, virtuella världar och IT och lärande mer allmänt. Under februari-mars 2008 är han gästforskare på UC Humanities Research Institute vid UC Irvine i Kalifornien, USA. Mer om hans forskning på adress: www.humlab.umu.se/patrik
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Patrik Svensson, HUMlab,
tel 070-397 84 66 eller e-post patrik.svensson@humlab.umu.se.
Livslångt lärande, eller lifelong learning, är för många liktydigt med att vi lär under hela livet, och att lärandet även kan ske i arbets- och vardagslivet utanför klassrummet. Livslångt lärande används som ett policybegrepp inom exempelvis utbildning, företag, organisationer och fackföreningar. Inom organ som OECD, UNESCO och EU ses livslångt lärande som ett nyckelbegrepp, och ett nödvändigt konkurrensmedel för nationer, organisationer och individer.
Gun Berglund har i sin avhandling studerat hur begreppet lifelong learning används i svenska, australienska och amerikanska policydokument. Hon visar att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp, och nyttoaspekten framhålls på olika sätt genom en tydlig koppling mellan utbildning och arbetsliv.
Gun Berglund menar att innebörden av livslångt lärande ofta speglar den samhälls- och människosyn som i övrigt uttrycks i dokumenten. Där tecknas en bild av dagens och framtidens samhälle – kunskapssamhället – där det är önskvärt att vi som individer är aktiva, självständiga, motiverade, engagerade, utbildningvilliga och kapabla, så kallade lifelong learners. Men genom att beskriva en önskvärd individ skapas även dess motsats – den oönskade individen – som någon som inte förmår leva upp till kunskapssamhällets krav.
För att fostra önskvärda lifelong learners lyfts särskilda målgrupper fram för samhälleliga åtgärder, exempelvis socialt utsatta grupper som arbetslösa, lågutbildade, invandrare och kriminella. I sin avhandling diskuterar Gun Berglund hur västvärldens rådande konstruktion av den önskvärde individen samtidigt innebär att den oönskade individen tenderar att ses som onormal. Här ses livslångt lärande närmast som ett mirakelmedel som kan bota dessa individer och få dem att bli goda samhällsmedborgare.
Fredagen den 14 mars försvarar Gun Berglund, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln On Lifelong Learning as Stories of the Present (Om livslångt lärande som berättelser om vår samtid). Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Richard Edwards, University of Stirling, Skottland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Gun Berglund,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6768 (arbetet), 070-664 7564 (mobil)
e-post: gun.berglund@pedag.umu.se
Vad hände med kvinnors anställningar i Östeuropa efter socialismens fall? Har kvinnorna blivit hemmafruar, eller har de behållit sina tidigare positioner på arbetsmarknaden? Accepteras yrkesarbetande kvinnor? Det här är några av de frågor som undersöks i Akvile Motiejunaites avhandling vid Stockholms universitet.
Avhandlingen består av fyra artiklar, som tar upp de gemensamma frågorna ur olika perspektiv. Avhandlingen är i huvudsak inriktad på de baltiska staterna, men forskningen har även inbegripit Tyskland, Sverige och Ryssland. Tidsperioden som undersökts startar med socialismens fall.
I sin avhandling argumenterar Akvile Motiejunaite mot en vanlig uppfattning, också bland samhällsforskare, att kvinnor har förlorat på övergången från socialism till marknadsekonomi. Ofta har man försummat att jämföra kvinnors och mäns situation utifrån deras tidigare positioner i arbetslivet.
– Forskningsmaterialet visar att både män och kvinnor förlorade sina arbeten under övergången, till exempel utgjorde kvinnor en majoritet av de yrkesarbetande i det socialistiska Litauen. En inte oväntad följd av det var att just kvinnor förlorade sina jobb i större utsträckning än män när marknadsekonomin infördes, säger Akvile Motiejunaite.
Avhandlingen undersöker också hur attityder är kopplade till beteende. I de socialistiska länderna fanns en traditionell syn på könsrollerna. Ändå arbetade både kvinnor och män i stor utsträckning heltid. Vad hände då med könsrollerna när den socialistiska regimen föll i dessa länder? Man kunde tänka sig två olika vägar; antingen att kvinnor som tänker mer traditionellt väljer att i högre utsträckning vara hemma när möjligheterna finns, eller att traditionellt orienterade arbetsgivare avskedar kvinnorna.
– Båda förhållningssätten fanns i olika utsträckning representerade under övergången. Men min avhandling visar att kvinnorna behållit sina yrkespositioner i de flesta östeuropeiska länder och att könsrollerna blivit mindre traditionella, säger Akvile Motiejunaite.
Ett stort empiriskt material har använts, bland annat attitydunderökningar, arbetsmarknadsstatistik samt intervjuer med arbetslösa kvinnor.
Avhandlingens titel: Female employment, gender roles, and attitudes: The Baltic countries in a broader context
Ytterligare information
Akvile Motiejunaite, doktorand vid BEEGS, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, tfn 08-608 4958, mobil 0762211213, e-post akvile.motiejunaite@sh.se
Hur kan en dator klara enorma beräkningar på bråkdelen av en sekund, men inte skilja en hund från en katt? En teori är att den binära koden med sina ettor och nollor inte är det bästa valet för den här typen av problem.
Ett exempel på det är industrirobotar. De system som de styrs med idag fungerar väl för specifika uppgifter. Men det går åt mycket ingenjörskraft för att mata dem med data, och det arbetet måste göras om ifall roboten får nya sorters föremål att känna igen. En robot som i stället får lära sig hur saker ser ut och fungerar genom att själv utforska sin omgivning, blir betydligt mer anpassningsbar.
– Det ligger en stor samhällsnytta i att få fram mer flexibla, adaptiva system, säger Erik Jonsson, doktorand i bildbehandling som snart lägger fram sin avhandling om kanalkodning – en metod inspirerad av hur nervcellerna i hjärnan aktiveras av synintryck.
För att en dator ska förstå innehållet i en bild används ofta tydliga egenskaper som färg och riktning. I det system som utvecklats vid LiU får roboten rotera objektet, granska det ur olika vinklar och skapa en egen tolkning av ett föremål – ungefär som ett människobarn gör.
Med kanalkodning beskrivs inte vissa bestämda synvinklar av ett föremål, utan den kontinuerliga övergången från en vinkel till en annan. Varje kanal mäter förekomsten av en viss färg och en viss orientering i närheten av en given position i bilden. Alla dessa mätvärden tillsammans beskriver den vy som roboten ”ser” med hjälp av sin videokamera.
Tanken är att datorseendeprogram av den här typen ska kunna installeras i vilken robot som helst, och då är den självständiga inlärningen en förutsättning.
– Om du ska ha en robot som står hemma hos dig och diskar så kan du inte förvänta dig att den från början vet hur just dina koppar ser ut, säger Erik Jonsson.
Alla metoder som presenteras i avhandlingen har testats i experiment. Arbetet har varit en del i EU-projektet COSPAL, som koordinerats av docent Michael Felsberg vid Avdelningen för bildbehandling.
Avhandlingen Channel-Coded Feature Maps for Computer Vision and Machine Learning läggs fram fredag 28 mars 2008 kl 13.15 i Glashuset, hus B, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Kontakt:
Erik Jonsson 0733-522028, erijo@isy.liu.se
– Ögat fungerar som ett fönster där vi kan följa komplicerade biologiska processer på cellulär nivå under lång tid utan att göra några ingrepp på djuret, som alltså inte lider på något sätt. Vi kan också konstatera att diabetiska möss som fått betaceller från bukspottkörteln transplanterade till ögat blivit helt botade, säger professor Per-Olof Berggren som lett studien vid Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, Karolinska Institutet.
Insulinfrisättningen från betacellerna i den del av bukspottköteln som kallas de Langerhanska cellöarna är en komplicerad process. Om insulinfrisättningen inte fungerar på ett korrekt sätt drabbas man av diabetes, sockersjuka. Men för att kunna göra något åt defekter i betacellerna vid diabetes behöver forskarna förstå hur dessa fungerar under normala betingelser, och även identifiera alla de signaler som normalt påverkar frisättningen av insulin.
Mycket av forskningen har hittills varit begränsad till studier av enstaka betaceller och Langerhanska cellöar i laboratorier – alltså konstgjorda förhållande – och inte i levande djur eller människor.
I en studie som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Medicine har forskarna utvecklat en ny experimentell metod som bygger på att man transplanterar Langerhanska cellöar till främre ögonkammaren på möss. Dessa cellöar växer fast på regnbågshinnan och blir snabbt såväl kärl- som nervförsörjda. Med hjälp av mikroskop kan forskarna registrera förändringar i specifika cellulära markörer genom ögats hornhinna. På så sätt kan de sedan utföra detaljerade studier av funktionen hos olika signalsystem och deras betydelse för regleringen av betacellens funktion och överlevnad i det levande, friska djuret.
Forskarna menar att den nu publicerade studien kommer att ha stor betydelse för diabetesforskningen på en rad olika sätt, alltifrån genuttryck och hur kärl och nerver etableras i den insulinfrisättande delen av bukspottkörteln till utprövning av nya läkemedel i levande organismer. Men upptäckten kan också användas av forskare för att studera andra typer av celler än i dem bukspottkörteln.
En stor fördel med metoden är att mössen kan fortsätta leva ett normalt liv utan lidande. Sannolikt innebär detta i förlängningen att antalet försöksdjur kan minskas.
Publikation: “Non-invasive in vivo imaging of pancreatic islet cell biology”, Stephan Speier, Daniel Nyqvist, Over Cabrera, Jia Yu, R. Damaris Molano, Antonello Pileggi, Tilo Moede, Martin Köhler, Johannes Wilbertz, Barbara Leibiger, Camillo Ricordi, Ingo B. Leibiger, Alejandro Caicedo och Per-Olof Berggren, Nature Medicine, Online Early Edition, 7 mars 2008.
På hemsidan kan vem som helst rapportera när olika örter, buskar och träd börjar blomma, sätta blad och frukt etc. I takt med att rapporter kommer in kan man också direkt följa vårens ankomst över hela landet på hemsidan. Det är det nybildade Svenska fenologinätverket som står bakom hemsidan. Målsättningen är att bygga upp ett landsomfattande register med fenologiska observationer för många olika arter.
– Om tillräckligt många rapporterar från olika delar av landet, kommer det att vara ett ovärderligt bidrag till att förstå effekterna av klimatförändringen. Därför har vi sett till att göra hemsidan så enkel som möjligt att använda, säger Kjell Bolmgren, forskare vid University of California i Berkeley.
Det förändrade klimatet har redan satt tydliga avtryck i årstidsmönstren. Pollenallergikerna får besvär av pollen allt tidigare på året. Växtsäsongen blir längre och många arter blommar tidigare, ibland t o m flera gånger på ett år. Skadeinsekter hinner med fler generationers förökning än tidigare. Olika arter svarar dock olika på klimatförändringen och det saknas kunskap för att förstå hur detta kommer att påverka deras livskraft och ekosystemens funktion.
– Tack vare att vi i Sverige har tillgång till data från gamla fenologiska observationer och en god kännedom om hur vår flora förändras, kommer de nya observationer vi förväntar oss att få på hemsidan att ge oss möjlighet att inom en relativt kort tid förstå vilken effekt klimatförändringen har, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning på SLU.
Kontaktinformation
Svenska Fenologinätverket:
Ola Langvall, SLU, tel 070-600 52 26, Ola.Langvall@esf.slu.se
Åslög Dahl, Botaniska Analysgruppen, tel 070-755 69 62, aslog.dahl@dpes.gu.se
Kjell Bolmgren, Berkeley-universitetet, tel + 1-510 367 7396, bolmgren@berkeley.edu
Från Sjuhäradsbygden i södra Västergötland gav sig hundratals husbönder, drängar och söner varje år av på långväga och långvariga handelsresor. De sålde framför allt textilier över så gott som hela Sverige och även utanför landets gränser. Ännu i dag är denna region ledande inom textilbranschen i Norden.
För två hundra år sedan var den västgötska gårdfarihandeln ett av få landsomfattande system för varuförmedling med nationell räckvidd. I Pia Lundqvists avhandling skildras Sjuhäradsbygdens gårdfarihandel och dess förändringar mot bakgrund av den snabba och omvälvande samhällsutvecklingen i Sverige från sent 1700-tal fram till 1864, gårdfarihandelns verkliga glansperiod. Vilka var egentligen gårdfarihandlarna? Hur kommer det sig att obetydliga småbönder kunde spela en så viktig roll för landets inre handel? Hur tog man sig runt i landet till de mest avlägsna trakter? Vilka varor såldes och vem köpte? Vad betydde gårdfarihandeln i längre perspektiv – för handlarnas hemtrakt Sjuhäradsbygden och för landet i övrigt?
Gårdfarihandeln och dess roll undersöks på flera nivåer, såväl på en nationell nivå som på hushållsnivå. Handeln var småskalig och utgick från hushåll, vilket gjorde den flexibel. Inom hushållen övertog kvinnorna arbetsuppgifter som på andra håll ansågs vara traditionellt manliga, medan männen huvudsakligen ägnade sig åt handel. Både i hembygden och på marknaden utvecklades strategier för att snabbt anpassa sig till förändringar i lagstiftningen och i efterfrågan.
Västgötarna hade ett vidsträckt kontaktnät med olika aktörer på marknaden. Via sina affärskontakter i städerna stod de i förbindelse med den internationella kredit- och varumarknaden. De rörde sig mellan olika regioner och mellan land och stad, vilket gav dem ett informationsövertag som utnyttjades strategiskt. Undersökningen har dessutom visat på hur flytande gränserna var mellan olika handelsformer och mellan städernas och landsbygdens ekonomi. Den äldre handelshistoriska forskningens uppdelning mellan land och stad, inrikeshandel och utrikeshandel framstår med andra ord som väl förenklade.
Avhandlingens titel: Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864.
Disputationen äger rum fredagen den 28 mars 2008 kl 10.00
Plats: Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Lundqvist, 031-92 92 39 (hem),
0706-01 51 80, pia.lundqvist@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Mineralgödsel kan snart utvinnas ur askor från avloppsslam och slakteriavfall. Forskare vid institutionen för markvetenskap, SLU i Uppsala, har utarbetat en metod som har patenterats och som kommer att kommersialiseras av EasyMining Sweden AB.
Ett vanligt sätt att ta hand om avloppsslam är att elda upp det i en förbränningsugn. Fosfor kan enligt forskarna utvinnas ur askorna i form av vattenlösliga fosfatsalter utan tungmetaller och andra föroreningar. På detta sätt möjliggörs en uthållig recirkulation av fosfor ur avfall och en jämn återförsel av avfallets fosforinnehåll till odlingsmark, utan miljörisker.
Övriga metaller, t.ex. järn och aluminium, för andra ändamål kan också utvinnas. Dessutom kan metoden användas för förenklad fosforutvinning ur mineralet apatit, ur järnmalm med högt fosforinnehåll och ur aluminium- och järnfosfatfyndigheter. Därmed kan man uppnå ett mer slutet växtnäringskretslopp och öka livslängden på världens fosforreserver. Metoden är mer energieffektiv än den nuvarande tekniken för att processa apatit.
Den svenska lammköttsproduktionen har ökat under senare år, medan produktion av nöt- och griskött minskat. Men trots det är lammproduktionen fortfarande liten och småskalig. Endast 40 procent av det lamm- och fårkött som konsumeras i Sverige har producerats inom landet och bara 30 procent av besättningarna har mer än 25 tackor.
Stora fårbesättningar kan bli lönsamma om gårdens förutsättningar är de rätta, enligt en studie vid SLU i Skara. Intervjuer med lammproducenter som byggt upp stora besättningar visar dock att det finns fördelar med att börja i liten skala, med befintliga byggnader och annat arbete vid sidan om. Därefter kan man successivt bygga upp en stor besättning, med egna djur och mer mark. Dyra inköp av livdjur, smitta med inköpta djur och stora kapitalkostnader för nybyggnad kan ge problem om man börjar för snabbt.
Arbetsinsatsen för att sköta 50 tackor inklusive foderodlingen är cirka 500 timmar per år och produktionen kan ge en ersättning till arbete, byggnad, maskiner och mark på 50 000 kr. För att ge en normal årslön och samtidigt betala kostnaderna för nya byggnader krävs cirka 500 tackor. I stora, lönsamma besättningar finns ekonomiska förutsättningar att vara flera under bland annat lamningen. Detta minskar arbetsbelastningen och möjliggör kontinuerlig tillsyn och därmed god djurvälfärd och låg lammdödlighet.
mailto:Karl-Ivar.Kumm@hmh.slu.se, 0511-672 56
Vägar till lönsam nöt- och lammköttsproduktion http://publikationer.slu.se/Filer/Rapport_11.pdf
Möjligheter att förverkliga storleksfördelar i lammproduktionen http://www-hmh.slu.se/prodsyst/lamm.pdf
Metan (CH4, sumpgas) är en så kallad växthusgas som bildas när kor och andra idisslare smälter fodret. Gasen kommer till 95 procent ut med luften när korna rapar, resten där bak. En svensk mjölkko producerar 100-130 kg metan per år, beroende på hur mycket och vad hon äter. Mer foder leder till ökad metanproduktion per ko och dag, men mindre metan per kg mjölk.
En förändring av förhållandet mellan grov- och kraftfoder innebär enligt äldre beräkningar relativt små förändringar. I ny forskning vid SLU i Uppsala utvecklar man nu metoder för att säkrare kunna mäta metanavgången vid olika foderstater. Man vill också kunna förutsäga hur mycket metan som avgår från kor som äter ett visst foder.
Jan.Bertilsson@huv.slu.se, 018-67 16 45
Forskning special från Svensk mjölk http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/JanB%20Metan.pdf
Kartläggningen av melanocortinsystemet blev möjlig genom kloningen av generna för fem olika melanocortinreceptorer, vilket utfördes av Jarl Wikberg tillsammans med andra forskare i början av 1990-talet.
– Melanocortinsystemet känner av energibalansen och styr hur mycket vi äter och hur mycket energi som förbrukas i kroppen. Allt detta sammantaget gör att vi behåller en normal kroppsvikt, säger Jarl Wikberg.
Men mycket kan gå fel. Det är ett mycket komplext system och även små obalanser leder till stora förändringar. Melanocortinsystemet är t ex utsatt för stora genetiska variationer och många mutationer leder till extrem övervikt i tidig ålder. Hos 3-6 procent av de barn som har dessa problem finner man sådana mutationer.
– Det finns också mutationer som påverkar systemet åt motsatt håll och dessa kan vara en förklaring till anorexi.
Dessa upptäckter har lett till att de flesta större läkemedelsbolag nu utvecklar läkemedel med effekt på melanocortinreceptorer, för behandling av ätstörningar. Intressant nog har samma system också visat sig vara involverat i regleringen av sexuella beteenden och det har resulterat i utveckling av läkemedel även för behandling av minskad sexuell lust.
– Hos män har sådan behandling blivit accepterad, men det är ännu kontroversiellt att behandla kvinnor. Det skall bli intressant att se hur en effektiv behandling mot minskad lust kommer att mottas i framtiden, säger Jarl Wikberg.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jarl Wikberg, e-post: Jarl.Wikberg@farmbio.uu.se, tel: 070-3 449 549.
