Leg sjuksköterska Carina Sparud Lundin har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och vårdgivare upplever överflyttningen från barn- till vuxendiabetesvård. Hon har dessutom följt en större grupp ungdomar mellan 18 och 24 år via deras journaler.
Resultaten visar att barnsidan erbjuder ett multidimensionellt stöd med bättre tillgänglighet och komplementära resurser, mer informell vårdmiljö samt högre grad av föräldradelaktighet. Efter övergången till vuxenvård blir ungdomarna mindre synliga på grund av organisatoriska villkor och strategier. Vårdgivare, ungdomar och deras föräldrar efterfrågar en bättre integration mellan barn- och vuxendiabetesvård. De unga upplevde också att bristande kontinuitet i vuxenvården påverkade relationen till den nya vårdgivaren mycket negativt. Det visade sig i studien vara svårare att överbrygga skillnader mellan barn- och vuxendiabetesvård vid större sjukhus med många mottagande enheter än vid mindre sjukhus.
Antalet besök minskade för varje år under perioden och kvinnorna gjorde fler besök i vuxenvården än männen. Trots mindre resurser inom vuxenmedicinsk diabetesvård än på barnsidan gjorde patienter med sämst sjukdomskontroll flest besök till skillnad mot vad flera tidigare studier visat.
– Detta talar för att de begränsade resurserna ändå fördelas till dem med störst behov. Å andra sidan kan detta också vara en förklaring till att många unga vuxna känner sig mindre prioriterade än i barnsjukvården, säger Carina Sparud Lundin.
I analysen användes också chatt-kommunikation mellan unga där deras kontakter visade sig kunna utgöra ett kravlöst, bekräftande och ofta lärande stöd att hantera sjukdomen i det dagliga livet.
– I vissa chatt-inlägg blev det tydligt att den unge kände sig mycket vilsen och att existentiella funderingar blev diskuterade och eller genuint bekräftande av andra unga med liknande erfarenheter. Detta är ett stöd som vårdgivarna inte kan erbjuda, men som uppenbarligen kompletterar deras insatser för unga med diabetes, säger Carina Sparud Lundin.
En allmän debatt om hur vården ska organiseras för ungdomar med kroniska sjukdomar pågår och framförallt vårdgivare från barnsjukvården känner oro för att lämna över patienter. Det ökade antalet patienter som insjuknar i diabetes under barn- och ungdomsåren har ökat belastningen inom vården. Enligt sjukvårdspolitiska beslut är nu direktivet att överföra patienter vid 18 års ålder, oavsett patientens individuella behov och oftast utan att särskilda insatser för integration av barn – och vuxendiabetesvård.
– Jag hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till denna debatt genom att visa hur olika förutsättningar påverkar vårdkedjan och den enskilde patientens upplevelse av möten i vården under en sårbar tid i livet, säger Carina Sparud Lundin.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Living with diabetes during transition to adult life- Relationships, support of self-management, diabetes control and diabetes care.
Avhandlingen försvaras fredagen 16 maj, klockan 13.00, hörsal 2119, Arvid Wallgrens Backe 2, Hus 2, Göteborg.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/10029
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter, och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska Carina Sparud Lundin, telefon: 031–786 6063, e-post: carina.s-lundin@fhs.gu.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031–786 6032, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se
Universitetslektor Ingbritt Öhrn, telefon: 031–786 6077, e-post: ingbritt.ohrn@fhs.gu.se
Sektorsöverläkare Gun Forsander, telefon: 031–438 247, e-post: gun.forsander@vgregion.se
– Resultaten innebär att en hel del av studierna om sexuell selektion kan behöva omvärderas, säger Anders Ödeen, forskarassistent vid avdelningen för zooekologi vid Uppsala universitet, som tillsammans med kollegan Olle Håstad genomfört studien.
Betydelsen av fåglars fjäderdräkt, både vad gäller färgrikedom och särskilda signaler, har visats vara stor när det gäller fåglars val av partner. För att bedöma fåglars färger används allt från kikare till bildanalys i RGB-system. Men de allra flesta studier bygger på att det mänskliga färgseendet kan användas för att bedöma vad fåglar ser.
– Det kan liknas vid när en färgblind beskriver klädfärger, många gånger är det rimligt men ibland kan det gå helt galet.
Problematiken har diskuterats inom forskningsfältet, men hittills har ingen studie kunnat visa hur allvarligt problemet är. Uppsalaforskarna har använts sig av en matematisk modell av hur fåglars respektive människans näthinna fungerar. Med hjälp av modellen och kunskapen om olikheter i ögats färgkänsliga tappar, har de kunnat bedöma hur färgkontrasterna uppfattas. Stor färgkontrast kan översättas till ”färgrikedom”, eller mer ”färgglad”.
– Vi visar att färgerna uppfattas olika i drygt 39 procent av fallen, vilket innebär att det kan vara så att det gjorts felbedömningar i mer än en tredjedel av fallen i tidigare studier.
Skillnaderna berodde bara delvis på att människans inte kan uppfatta UV-ljus, som fåglar kan. Det finns flera skillnader mellan människans och fåglars färgseende som gör att vissa färgnyanser som kan ses tydligt av fåglar inte alls kan uppfattas av människan. Vårt färgseende har genom evolutionen utvecklats från ett mer ursprungligt sådant. Bland annat har vi gått från två typer av färgkänsliga tappar i ögat till tre. Fåglar har fyra.
– De flesta andra djurarter har bara två, dvs ett mycket rudimentärt färgseende. Det är människans färgseende som är avvikande, så egentligen är det extra tokigt att använda just vårt färgseende för att bedöma andra djurs färger.
Resultaten har inte bara har betydelse för grundforskning om sexuell selektion utan belyser också riskerna med att utgå från mänsklig syn vid utformning av och lagstiftning kring exempelvis belysningssystem för tamfåglar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Ödeen, tel: 018-471 26 72, 070-301 52 62, e-post: Anders.Odeen@ebc.uu.se
I avhandlingen undersöks allergiutvecklingen bland samtliga barn födda på Östersunds sjukhus mellan februari 1996 och januari 1997, sammanlagt 1228 barn varav 817 deltog vid både ett och fyra års ålder. Andelen med positivt allergitest fördubblades mellan provtagningarna vid ett och fyra års ålder (från 7 till 14 procent). Bland ettåringarna var ägg den vanligaste allergenen medan katt och björk dominerade bland fyraåringarna.
Katt i hemmet under barnets första levnadsår ökade risken för positivt allergitest vid ett års ålder men påverkade inte risken för kattallergi eller astma vid fyra år. Hundinnehav under första året påverkade inte risken för tidigt debuterande astma (symtom både vid ett och fyra års ålder) och minskade risken för senare astma (symtom endast vid fyra år) samt för pollenallergi vid fyra år. Ett sådant omvänt samband mellan djurinnehav och allergier brukar förklaras med att allergiska familjer undviker att skaffa djur. I studien kvarstod emellertid den skyddande effekten av hundinnehav också sedan man kontrollerat ev. sådana effekter.
Andelen allergiska sjukdomar har ökat i västvärlden sedan mitten av 1900-talet samtidigt som bättre hygien m.m. lett till att många infektioner blivit ovanligare. Det har föreslagits att denna ökade hygien skulle bidra till allergierna genom förändrad bakteriekolonisation av tarmen. Det är en tanke som får stöd av resultaten i avhandlingen.
Det nyfödda barnet har en steril tarmkanal, men kolonisationen med bakterier börjar direkt efter födseln. Kontakten med bakterier har avgörande betydelse för att immunförsvaret ska utvecklas. Det har diskuterats om tarmflorans sammansättning påverkar risken för allergi. Tarmen innehåller tusentals olika bakteriearter, men endast en mindre del av dem är identifierade. I stället för att analysera enskilda bakterier studerar avhandlingen fria fettsyror i avföringen, som är ett uttryck för vad tarmbakterierna åstadkommer. Sammansättningen och koncentrationerna av korta fettsyror skilde sig mellan allergiska och icke-allergiska barn både vid ett och fyra års ålder. Det kan tolkas som att allergiska barn har en mindre komplex tarmflora.
Fredagen den 16 maj försvarar Anna Sandin, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Development of allergy, salivary IgA abtibodies and gut microbiota in a Swedish birth cohort. Svensk titel: Utveckling av allergi, salivärt IgA och tarmens microbiota i en svensk födelsekohort.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 260, plan 2, by. 3A, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Agnes Wold , Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Anna Sandin är uppväxt i Umeå och läkarutbildad vid Umeå universitet. Hon är bosatt i Jämtland och verksam som barnläkare i både Jämtlands och i Norrbottens län samt doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Hon kan nås på tel. 076–838 47 63, epost anna.sandin@jll.se
– De nya positionskänsliga detektorerna kan användas för att mäta positionen av en infallande ljuspunkt på ytan. Det sker med hög noggrannhet och hastighet, säger Henrik Andersson, doktorand i elektronik. Både en och tvådimensionella detektorer har utvecklats. Det har också varit viktigt att den nya tekniken ska kunna användas tillsammans med kiselteknologi, det som idag är standard vid tillverkning av elektroniska kretsar av olika slag.
Små, kompakta och kostnadseffektiva spektrometrar har också utvecklats för användning i processindustrin. En spektrometer används till att bestämma ljusets våglängd, det som vi människor ser som färger.
– En mycket kompakt kilformad interferometer har utvecklats som delar upp ljuset i sina våglängder. Genom att använda en positionskänslig detektor för att läsa ut ljusintensiteten är det möjligt att konstruera en väldigt kompakt och kostnadseffektiv spektrometer som har minimalt med optik, säger Henrik Andersson.
Avhandlingens titel är ”Position Sensitive Detectors – Device Technology and Applications in Spectroscopy.” Hela avhandlingen finns på www.miun.se/biblioteket
Kontaktinformation
Henrik Andersson, telefon 060-14 87 17. E-post: Henrik.Andersson@miun.se
I alla naturliga vatten finns en stor mängd mikroorganismer. Dessa mikroorganismer bildar en födoväv där mindre mikroorganismer som bakterier och alger fungerar som föda till de något större rovdjuren, protozoer. Det är känt att en ökad tillgång på näring i ett sötvattenssystem skapar många förändringar i vattnets födoväv. Det kan till exempel leda till en förändrad artsammansättning av mikroorganismer eller blomning av giftiga alger. Tillgången på näring ökar till exempel när gödsel ifrån jordbruk läcker ut i vattendrag.
Resultaten i Johanna Thelaus avhandling visar att en ökad näringstillgång i vatten leder till att bakterier ökar sin tillväxthastighet. Det gör att bakterierna blir intensivt jagade av rovdjuren, protozoer, som får tillgång till mer byten och kan öka i antal. Ett sådant starkt betningstryck leder till att en speciell typ av bakterier gynnas i näringsrika vatten; bakterier som använder sig av olika försvarsmekanismer och därför inte blir uppätna av protozoer, s.k. predationsresistenta bakterier. Ett exempel är den sjukdomsframkallande bakterien Francisella tularensis, bakterien som orsakar sjukdomen harpest. En ökad andel av predationsresistenta bakterier kan medföra att födovävens förmåga att transportera energi till större organismer som t.ex. fisk, minskar.
I avhandlingen visar Johanna Thelaus att bakterien F. tularensis förekommer i näringsrika vatten i ett område i närheten av Örebro med återkommande harpestutbrott. Harpest är en sjukdom som drabbar många djurarter bland andra människor och gnagare. Den främsta smittvägen av bakterien till människor i Sverige är via myggbett. Hur harpestbakterien överlever i naturen mellan sina utbrott har varit okänt. Resultat som presenteras i avhandlingen visar att bakterien är predationsresistent och därför gynnas i miljöer med mycket näring. Dessutom visar Johanna Thelaus att sammansättningen av mikroorganismer i vatten är viktiga för harpestbakteriens tillväxt och överlevnad. Dessa resultat tyder på att harpestbakterien kan överleva i näringsrika vatten mellan sina utbrott, åtminstone under kortare perioder.
I avhandlingen visar hon även att harpestbakterien kan växa på ytor och då bilda en matta med en tredimensionell struktur, så kallad biofilm. Detta sker dock bara vid temperaturer över 30°C. Bakterier som växer i biofilm är bättre skyddade mot stressfaktorer, som till exempel låg näringstillgång, och mot rovdjur eller mot immunförsvarets attacker. Förmågan att bilda biofilm kan därför vara viktig för F. tularensis när bakterien orsakar sjukdom i däggdjur eller för att bakterien skall kunna spridas med insekter t.ex. myggor.
Johanna Thelaus är uppvuxen i Motala och flyttade 1998 till Umeå för att studera Molekylärbiologi.
Torsdagen den 22 maj försvarar Johanna Thelaus, Institutionen för ekologi miljö och geovetenskap vid Umeå universitet samt Försvarets Forskningsinstitut FOI, CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå, sin avhandling med titeln The aquatic microbial food web and occurence of predation-resistant and potentially pathogenic bacteria, such. as Francisella tularensis.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KBC-huset, Lilla hörsalen. Fakultetsopponent är professor Farooq Azam, Scripps Institut för Oceanografi, USCD La Jolla, USA.
Kontaktinformation
Johanna Thelaus kan nås via:
E-post: johanna.thelaus@emg.umu.se
Telefon: 070-6612899
Stina Fallberg Sundmarks avhandling handlar om hur kyrkan agerade i vardagen i Sverige ute bland människor i deras egen boende- och arbetsmiljö under medeltiden och på 1500-talet. Läsaren får möta den vanlige församlingsprästen i nära kontakt med sina sjuka och döende sockenbor. För första gången undersöks hur prästens sjukbesök rent konkret kunde gå till och vilket syfte det hade.
När någon ute i socknen låg sjuk eller svävade mellan liv och död skulle man kalla till sig prästen för ett sjukbesök, så kallat sockenbud. Prästen var då skyldig att omedelbart ge sig i väg, oavsett väderlek eller väglag, en resa som kunde vara både lång och farofylld. Under färden fördes under medeltiden det invigda nattvardsbrödet som ansågs vara Kristi kropp, från kyrkorummet och ut i människors vardag. Det skulle märkas att det heliga drog genom socknen eller stadens gränder och in i ett hem. Prästens medhjälpare ringde i en klocka för att människor i närheten skulle kunna visa Kristi kropp sin vördnad genom böner och gester.
Företrädarna för den reformatoriska teologin kom senare, i motsats till den medeltida traditionen, att ange att prästen skulle ta med sig oinvigt bröd och vin och inviga detta först i sjukrummet. Detta nya bruk fick konsekvenser. Då Kristi kropp inte längre fördes genom socknen eller staden försvann en möjlighet för människor att uttrycka sin fromhet i den egna vardagliga miljön.
Då den medeltida prästen kom till den sjukes hus skulle den sjuke bikta sig, ta emot nattvarden och få sista smörjelsen. Detta syftade sammantaget till att ge den sjuke hälsan åter eller till att förbereda honom eller henne för att dö salig. Till sin helhet bestod sjukbesökets struktur med bikt, nattvard och smörjelse, under reformationens inledningsfas, medan man senare kom att påbjuda att smörjelsen skulle avskaffas. Gemensamt för båda perioderna var att det var betydelsefullt att den enskilda sockenbon fick del av kyrkans omsorg då prästen förberedde en människa för mötet med evigheten. Endast den vars synder var förlåtna kunde möta döden med tillförsikt och dö salig.
Undersökningen har gjorts utifrån studier av bl.a. de svenska landskapslagarna, kyrkorättsliga föreskrifter och ordningar, undervisningstexter samt bildmaterial och de bevarade kärl och redskap som användes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Stina Fallberg Sundmark 018-471 21 91, e-post: stina.fallberg-sundmark@teol.uu.se
Vad trodde folk egentligen om livet och döden på medeltiden? Det är svårt att veta exakt eftersom man knappast skrev ner sina egna tankar på den tiden, men ett sätt att komma åt det är att läsa kyrkliga texter som predikningar och teologiska verk. Det var utifrån kyrkans förkunnelse som en stor del av folks föreställningar långsamt formades, allt mer ju längre folket hade varit kristet.
I sin avhandling har Georg Stenborg gjort den första vetenskapliga utgåvan någonsin av en text på latin som kallas De qualitate caelestis patriae, på svenska ungefär ”Om det himmelska hemlandets beskaffenhet”. Texten är skriven runt år 800 av någon som heter Emmo, som vi tyvärr inte vet något om.
– Egentligen är det inte så viktigt, i alla fall inte för Emmo själv. För honom var det viktiga inte han själv utan det han skrev om, himlen och helvetet och allt däremellan, säger han.
Boken handlar först om himlen och hur det är för de lyckliga som kommer dit. Sedan beskriver Emmo hur man måste leva för att komma dit och prisar de kristna dygderna som ödmjukhet, givmildhet, tålamod. Allra viktigast är ånger och botgöring när man har begått svåra synder, för annars är allt förlorat. I så fall hamnar man i underjorden efter döden. Läsaren får veta en del om skärselden, som är ganska bra, för ifrån den blir man räddad till himlen till slut, men kommer man till helvetet så är allt för sent. Där plågas man av outsägliga plågor för evigt utan hopp.
– Man kan jämföra med Dante och ”Den gudomliga komedin”, men denna text är inte poetisk utan filosofisk och teologisk, ofta torrt utredande, men ibland engagerat predikande, säger Georg Stenborg.
En vetenskaplig utgåva av en gammal text innebär att man måste samla varenda handskrift som finns av texten, läsa igenom och jämföra dem exakt, och sedan använda felskrivningarna för att göra en bild av vem som har skrivit av vem. När man vet det kan man i bästa fall tala om hur texten såg ut från början – vad Emmo faktiskt skrev.
– Vi tror lätt att en texttradition är oföränderlig, men före boktryckarkonsten måste varenda text skrivas av för hand varje gång, och då blir det fel ibland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Georg Stenborg, 018-471 76 78, 070??, e-post: Georg.Stenborg@lingfil.uu.se
Carolina Liljenstolpe studerade i sitt doktorsarbete betalningsviljan för vissa djurskyddsbefrämjande åtgärder i svensk grisproduktion. Konsumenten har en särskilt hög betalningsvilja för mobila slakterier och att grisar ska få gå i mindre avgränsade utrymmen, så kallad sektionering.
Resultaten tyder också på att konsumenters preferenser är mycket varierande: en djurskyddsåtgärd, såsom att utesluta kastrering av smågrisar, kan av en individ uppfattas som positiv och man har en positiv betalningsvilja för åtgärden, medan en annan individ uppfattar samma åtgärd som negativ och är villiga att betala för att regleringen inte skall införas.
Preferenser för djurvälfärd tycks också vara indelad i olika grupper beroende på hur man ser på djurvälfärd. En del konsumenter vill betala för djurvälfärd för att man känner empati för djuren medan en annan grupp av konsumenter anser att en hög djurvälfärd bidrar till högre livsmedelssäkerhet. Vidare framgår att de konsumenter som prioriterar livsmedelssäkerhet tycker att ekologiska produkter bidrar till säkrare och renare mat, medan de konsumenter som prioriterar djurvälfärd inte anser att ekologiska produkter har producerats med bättre ”djurvänlighet”.
Avslutningsvis modelleras den svenska djurskyddslagstiftningen i en ekonomisk jämviktsmodell. Det visar sig att lagstiftningen har bidragit till en lägre inhemsk produktion av griskött och ökade priser på svenskproducerat kött. Men eftersom djurskyddsåtgärder i många fall ingår i kvalitetscertifieringar, i vissa fall initierade av slakterier eller frivilliga intresseorganisationer, finns det inget entydigt svar på hur svensk produktion skulle ha påverkats om man inte hade infört det striktare djurskyddet.
Kontaktinformation
Agronomekonom Carolina Liljenstolpe, institutionen för ekonomi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Consumer valuation studies and structural modelling of the pig industry – A focus on animal welfare”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Plats:Sal O, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala
Tid: Torsdag den 29 maj 2008 kl. 13.00.
Opponent: Associate Professor Alison Burrell, Agricultural Economics and Rural Policy Group, Wageningen University, Wageningen, The Netherlands
————————
Mer information:
Carolina Liljenstolpe, 018-67 17 06, Carolina.Liljenstolpe@ekon.slu.se
Institutionen för ekonomi, http://www.ekon.slu.se
————————
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU http://www.slu.se/?id=102
Anna Larsson har gjort djupintervjuer med en handfull verkställande direktörer i medelstora svenska företag. I sin avhandling i företagsekonomi tolkar hon deras agenda och vilka frågor en VD ägnar tid åt. Hon fann bl.a. att en börsintroduktion på ett avgörande sätt förändrar spelplanen för en VD.
– Som strateger får de en ny omvärld att ta ställning till. De får en extern part som de inte tidigare har haft. Betydelsen av att förse finansmarknaden, börsen, med aktuell information kan inte överskattas.
– Ingen kan kosta på sig att missköta informationshanteringen. De har fått en helt ny kategori av externa aktörer med stort tolkningsutrymme.
Det handlar alltså inte om företagets finansiärer utan om börsanalytiker och liknande, som ju utgör ett slags mellanhand till det finansiella kapitalet.
Det här betyder i sin tur att VD själv måste vara ständigt uppdaterad, vilket leder till en ökad betoning på mätbara resultat i företaget. Kraven ökar på att konstruera mätbara produktionsenheter och att driva mätbarhet så långt det bara går. Anna Larsson visar också vilken betydelse en börs-VD fäster vid tillväxt.
Hur fria är då dessa högt placerade och mäktiga personer i sina beslut och handlingsstrategier? VD i ett börsföretag är i sin vardag mer bunden än man kanske skulle tro, konstaterar Anna Larsson.
För studien valde hon chefer som inte själva är renodlade entreprenörer, dvs. som inte själva byggt upp företagen och därför är starkt känslomässigt engagerade i dem.
– Jag ville porträttera den rörliga, professionella VD:n, säger hon. Och jag hade, som många andra, en stereotyp bild av en rationell, kanske ganska hård person som inte låter sig styras av känslor.
Men det var en bild som hon fick revidera.
– Jag fick tänka om, jag mötte människor som drivs av ett intresse, en stark vilja att bygga något, att föra företaget med dess historia in i framtiden.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Strategists – free or bound? On individuality and typicality among CEOs. Telefon till Anna Larsson 0707 434160, e-post: anna.larsson@ihh.hj.se
Stora internationella studier visar sedan flera decennier ungdomars avtagande intresse för och kunskaper om naturvetenskap. Andra studier pekar på att ungdomars intresse vaknar då naturvetenskap sätts i samband med samhälleliga dilemman eller filosofiska frågeställningar.
Syftet med Eva Davidssons avhandling har varit att ta reda på vilken bild av naturvetenskap som möter besökarna på science centers och vilka faktorer som påverkar hur naturvetenskap framställs på utställningar. Hon har koncentrerat sig på hur personalen ser på innehåll och design i utställningarna och hur de väljer eller väljer bort olika aspekter av naturvetenskap.
Avhandlingen visar att personalen i hög utsträckning skapar utställningar som endast visar på nyttan av naturvetenskap och där naturvetenskap gestaltas genom begrepp, fakta och tekniska tillämpningar.
– Det verkar finnas en oro för att ta upp kontroversiella frågor både kring samhälleliga dilemman såsom exempelvis strålning från radiomaster, djurförsök eller genmodifiering men även när det gäller naturvetenskapliga förklaringar, där man ännu inte är överens. Personalen tycks alltså välja bort aspekter av naturvetenskap som ungdomar är intresserade av, säger Eva Davidsson.
– Nyttoperspektivet, utan koppling till exempelvis ekonomi, politik, värderingar är den vanligaste bilden av naturvetenskap i utställningar. Flera av de intervjuade menar att man inte vill förvirra besökarna eller stöta sig med forskarsamhället. En annan förklaring kan ligga i personalens förhållande till besökarnas lärande, fortsätter hon.
Majoriteten av den intervjuade personalen utgår från hur de själva lär sig när de ska planera för besökarnas lärande. Få av de anställda har en vetenskaplig approach och teoretiska kunskaper kring lärande.
– Många uttrycker att lärande endast sker i organiserade situationer. Därmed finns en risk att de inte inser alla möjligheter för lärande i en utställningsmiljö, där erfarenheter, upplevelser och förströelse, likväl kan ge upphov till nya tankar och idéer, säger Eva Davidsson.
Hon hoppas att resultaten från avhandlingen kan användas i diskussioner om hur man kan göra utställningar bättre för att öka besökarnas intresse och lärande, både vad gäller innehåll och presentation.
– Jag anser att utställningsmiljöer har stora potentialer både som skolresurser där elever får möjligheter att fördjupa sina kunskaper i olika naturvetenskapliga ämnesområden eller göra experiment men också för allmänhetens livslånga lärande. Vidare kan de utgöra en viktig arena för att kommunicera ny naturvetenskaplig kunskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Davidsson på e-post evda@dpu.dk eller Jesper Liedholm, Malmö högskolas informationsavdelning, 040-665 71 88
0708-655 240.
Jordbakterien Arthrobacter chlorophenolicus kan bryta ner 4-klorfenol och vissa andra ringformade ämnen. 4-klorfenol är en vanlig naturförorening i mark, t.ex. vid gamla träskyddsindustrier, eftersom det har använts som träskyddsmedel. Det bildas även vid förbränning av sopor eller klorblekning av papper och ingår i kreosot, som används till impregnering av t.ex. telefonstolpar.
A. chlorophenolicus kan växa under för bakterier svåra förhållanden i jord, såsom låg temperatur eller kraftiga temperaturväxlingar. Detta, i kombination med att bakterien kan växa på ovanligt höga halter av de olika fenolerna, gör att den är intressant för biosanering.
I sitt doktorsarbete vid SLU har Maria Unell studerat hur A. chlorophenolicus bryter ner fenoler och hanterar stress. Hon har bland annat upptäckt att den bryter ner 4-klorfenol genom en effektiv nedbrytningsväg som inte setts hos syrekrävande bakterier förut.
När celltillväxten på en blandning av olika fenoler studerades visade det sig att fenolerna bröts ner i en oväntad ordning, med den giftigaste fenolen först och den minst giftiga sist.
Flera av bakteriens anpassningar till ökande koncentrationer av olika fenoler och till olika temperaturer har undersökts. I en studie av de proteiner som producerades under dessa olika förhållanden sågs både kända och nya anpassningsmekanismer.
A. chlorophenolicus alla gener har nu sekvenserats, och nya rön om genomets struktur, anpassningsmekanismer och möjligheter att bryta ner olika ämnen har kunnat utläsas.
—————–
Magister i biologi Maria Unell, institutionen för mikrobiologi försvarar sin avhandling med titeln ”Physiological, Genetic and Proteomic Characterization of Arthrobacter chlorophenolicus During Growth on Different Phenolic Substrates or Temperatures”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: Torsdagen den 15 maj 2008
Plats: Genetikcentrum, SLU, Ultuna
Opponent: Professor William Mohn, Canada.
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU
http://www.slu.s e/?id=102
Kontaktinformation
Mer information
Maria Unell, 018-67 33 27, 073-807 49 80, Maria.Unell@mikrob.slu.se
Maria kommer från Torpsbruk i Småland.
Abstract och avhandlingen i sin helhet
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001751/
Institutionen för mikrobiologi, om Marias forskning
http://www.mikrob.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=4285
Arvid Horns nya regering tar vid medan ryssarna härjar och bränner längs östersjökusten. Utrikeshandeln släpps fri, en frihet som dock blev en kortvarig. Redan året efter freden i Nystad 1721 inleds en ny ekonomisk politik för att få Sveriges ekonomi på fötter, inte minst genom att stödja inhemsk produktion. Successivt växer en allt hårdare attityd fram mot import av varor som kunde tillverkas inom landet. Samtidigt stöds en omorientering av utrikeshandeln bort från de traditionella östersjöhamnarna. Det fanns en politisk medvetenhet om att denna politik riskerade att öka prisnivån i landet, något man helst ville undvika.
Under Horns regeringstid grundlades en merkantilistisk politik, där tull- och avgiftshöjningar i kombination med olika typer av förbud blev allt mer dominerande för att minska importen till landet. Ett subventionssystem växter fram, avsett att stödja nyetablering av ny produktion eller utöka den gamla tillverkningen. Lili-Annè Aldman har i sin avhandling studerat den ekonomiska politikens omläggning och i vilken utsträckning Stockholms textilimportörer anpassade sin utrikeshandel till den nya politiken mellan 1720-1738.
Hon visar att importörerna bland annat minskade importen av tyger samtidigt som de ökade importen av textila råvaror. När det gäller tillverkning av ylle och lin tycks ett av målen, att öka självförsörjningsgraden, till stor del ha uppnåtts. Ett annat mål var att minska mellanhandeln i Östersjön, något som också skedde, men övergången innebar att det tillfälligt kunde uppstå en brist och att en del tyger som tidigare importerats försvann från marknaden. Övergången till ökad handel från hamnar utanför Östersjön förändrade också sortimentet av de tyger som importerades till Stockholm. Trots ökade kostnader för införsel av tyger behölls generellt sett en relativt stabil prisnivå i Stockholm under perioden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lili-Annè Aldman, tel: 018-471 12 30, 073-903 62 04, e-post: Lili-Anne.Aldman@ekhist.uu.se
Tonåringar som drabbats av cancer upplever sämre livskvalitet och mer nedstämdhet vid diagnos jämfört med en kontrollgrupp bestående av slumpvis utvalda personer i samma ålder. Särskilt stressande är förstås tiden när man just fått diagnosen. Elisabet Mattssons avhandling, som bygger på telefonintervjuer med friska och cancersjuka tonåringar utifrån samma frågeformulär, visar dock att detta förändras över tid. 12 månader efter diagnos finns ingen skillnad mellan grupperna och 18 månader efter diagnos rapporterar cancergruppen till och med mindre oro och nedstämdhet samt bättre livskvalitet än kontrollgruppen.
– Men 18 månader efter diagnos framträder ett annat mönster, då rapporterar 75 procent god eller till och med utmärkt psykosocial funktion, säger Elisabet Mattson.
Två år efter diagnos beskriver tonåringarna både negativa och positiva erfarenheter av cancersjukdomen. Fysiska problem, obehagliga tankar och känslor, känna sig utanför kamratkretsen och svårigheter med skolarbetet är exempel på kvarstående problem. En majoritet av tonåringarna beskriver också positiva erfarenheter av cancersjukdomen, till exempel en mer positiv syn på livet, bättre självförtroende, kunskap och erfarenhet om cancersjukdomar och sjukvård, bättre relationer, nya perspektiv och materiella fördelar.
Hur utvecklar sig då livet på lång sikt för barn och tonåringar som drabbats av cancer? En litteraturgenomgång visar att de som överlevt cancer i de flesta avseenden fungerar lika väl som personer som inte drabbats av cancer i barndomen. Vänskap, sexualitet och relationer till en partner tycks dock vara områden som kan utvecklas problematiskt.
Kontaktinformation
För mer information, tel: 018-471 35 08, 073-229 79 80, e-post: Elisabet.Mattsson@pubcare.uu.se
Undersökningen i avhandlingen visar att det svenska systemet inte fungerar i gränsöverskridande situationer. Bland annat blir den skattskyldige i flera fall föremål för dubbelbeskattning som inte kan undanröjas eller lindras med tillämpning av skatteavtal eller andra metoder. Ett centralt problem är att olika stater ställer olika villkor för att en pensionsförsäkring skatterättsligt ska omfattas av de gynnsamma skattebestämmelser som normalt gäller för inhemska pensionsförsäkringar. Det här kan till exempel i Sverige innebära att premierna för en utländsk pensionsförsäkring inte är avdragsgilla eller undantagna från skatteplikt då försäkringen inte uppfyller de svenska villkoren.
I avhandlingen granskas skattekonsekvenserna av det svenska systemet för beskattning av pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar i ett antal konkreta gränsöverskridande situationer mellan Sverige och en annan med-lemsstat inom EU – Finland. Det svenska systemet skiljer sig från systemen i de flesta andra västeuropeiska medlemsstater genom att avkastningen på det sparade försäkringskapitalet beskattas både löpande och i samband med att pensionsbeloppen betalas ut. I de flesta andra medlemsstater, däribland Finland, beskattas endast utfallande pensionsbelopp. Resultaten av undersökningen är därmed av intresse även i förhållande till andra medlemsstater.
Nina Ewalds disputerar den 23 maj klockan 10.15 i hörsal 8, hus D, Universitetsv. 10. Opponent är Edward Andersson från Helsingfors.
Kontaktinformation
Nina Ewalds nås på e-post nina.ewalds@juridicum.su.se, tfn 08-16 38 17, mobil 070-777 69 07. För porträttbild på Nina Ewalds gå till www.juridicum.su.se/jurweb/Nina_Ewalds_webb.jpg (webbformat) eller http://www.juridicum.su.se/jurweb/Nina_Ewalds_tryck.zip (tryckformat). Fotograf är Staffan Westerlund, mobil 073-784 5031, e-post staffan.westerlund@juridicum.su.se. Han kan även kontaktas vid eventuella frågor om disputationen.
Enligt företagsekonomen Magnus Hansson vid Örebro universitet visar det att man kan öka produktiviteten avsevärt utan investeringar. Det är också ett argument för längre nedläggningsperioder, vilket skulle gynna både de anställda och företaget.
– Förlängda nedläggningsperioder skapar bättre förutsättningar för de anställda att hitta nya jobb, för det omgivande näringslivet att utveckla ersättningsjobb och ger företagsledningen mer tid att fasa över produktionen till andra anläggningar.
Magnus Hansson har nyligen lagt fram en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet. Hans forskning bygger på nedläggningsprocesserna i tio tillverkningsföretag, varav två i andra länder, mellan åren 2002 och 2007, och han har sett samma händelseförlopp i samtliga fall:
– Sambandet är förvånansvärt tydligt. När beslutet om nedläggning offentliggörs blir det initialt en nedgång i produktiviteten. Folk är förbannade, ledsna och oroliga för sin framtid. Men när förhandlingarna är klara och alla vet vilka förutsättningar som gäller, stiger produktiviteten, berättar han.
Och då, när ledningens kontroll och styrning av den dagliga verksamheten samtidigt minskar, finns det plötsligt utrymme för personalen att agera spontant och självständigt och själva organisera arbetet.
– Det släpper fram en innovativ kraft, som inte behöver leda till radikala förändringar, men många små förändringar som ökar produktiviteten. I flera fall som jag har studerat har det också varit tydligt att personer som tidigare inte hade ett formellt ansvar eller befogenheter tar ett större ansvar och blir informella ledare.
– Detta är raka motsatsen till vad som händer när ett företag minskar personalen. Trots att syftet är att det ska öka produktiviteten, ledet det paradoxalt nog till försämrad produktion.
Förklaringen till den skillnaden är enligt Magnus Hansson att beslutet om nedläggning så småningom mynnar ut i en situation där personalen vet vad som kommer att hända, medan personalminskningar skapar osäkerhet och konflikter.
Magnus Hanssons forskning bygger på fabrikernas egen produktionsstatistik, men för att se vad som döljer sig bakom siffrorna har han också djupstuderat tre företag. Intervjuer med platschefer, fackliga företrädare och anställda har kompletterats med egna observationer, till exempel vad de anställda pratade om på fikarasterna, vilken syn de hade på ledningen och på arbetet. Då upptäckte han flera viktiga faktorer som till stor del förklarar den ökade produktiviteten:
– Det handlar om människor och människors drivkrafter. Man blir förvånad över personalens engagemang och ansträngningar i en sådan extrem situation som innebär att de kommer att förlora sitt jobb.
Magnus Hanssons disputerade i företagsekonomi 28 mars, och hans avhandling är den första som lagts fram på den nybildade Handelshögskolan vid Örebro universitet.
Det tio företag som behandlas i Magnus Hanssons avhandling är:
Korsnäs Marmaverken i Söderhamn
SSAB i Luleå
PLM (Hammars Glasbruk) i Hammar (flyttade till Limared)
Fundia Steel, Wire Rod, i Smedjebacken
Lovene Dörr i Lidköping
Gusab Stainless i Mjölby
Gislaveds däckfabrik, däckstillverkning i Gislaved
Gislaveds däckfabrik, dubbningsavdelning i Gislaved
BHP Billiton i Newcastle, Australien
Boston Scientific i Seattle, USA
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Hansson, 019-30 39 71 eller 070-945 09 95.
Melanom i huden hos hundar är ofta godartade till skillnad från melanom hos människa. Däremot är melanom i munhåla, ögonslemhinna och i klofalsar mycket aggressiva och sprider sig (metastaserar) ofta. Kirurgi, och i en mindre utsträckning strålbehandling samt cellgiftbehandling, används ofta men ger inte någon längre överlevnad i långt gångna stadier av sjukdomen.
I studien som publiceras i senaste numret av Journal of Immunotherapy från en forskargrupp från institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi vid Uppsala universitet har man för första gången behandlat ett par hundar med en helt ny typ av immunoterapi (adenovektor CD40L-terapi). CD40L är ett protein som redan finns naturligt i kroppen i låga halter och som bidrar till att stärka immunförsvaret.
Det första fallet var en hund med långt gånget melanom i munhålan som återkommit efter kirurgi. Denna hund behandlades med två lokala AdCD40L-injektioner innan en större del av tumören opererades bort igen. Efter behandlingen visade det sig att tumören infiltrerats med T- och B-lymfocyter, som är ett slags vita blodkroppar och en del av kroppens immunförsvar. Detta tyder på att immunförsvaret aktiverades. Hunden levde i 401 dagar efter den första AdCD40L-injektionen och var fri ifrån melanom vid obduktion.
Fall nummer två hade ett melanom i ögats bindehinna med snabb tillväxt efter tidigare operation. Även om ögat skulle opereras bort helt, bedömdes prognosen som mycket dålig. Hunden fick sex lokala injektioner under 60 dagar. Efter behandlingen försvann tumören i princip helt och hunden kunde använda sitt öga helt normalt. Efter ett år återkom tumören snabbt och hunden avlivades.
Båda hundarna svarade bra på behandling och hade i princip inga biverkningar efter AdCD40L-injektionerna. Dessa resultat tyder på att AdCD40L-immunoterapi är användbar vid malignt melanom hos hund och skulle kunna övervägas att användas vid långt gångna melanom hos människa där det i dag helt saknas framgångsrik behandling.
Efter det att studien gjordes har ytterligare en hund med malignt melanom i munhålan behandlats framgångsrikt med samma metod. Hunden lever fortfarande och har inga tecken på tumörsjukdom.
Studien skall fortsätta vid SLU och UU. Sedan tidigare pågår vid urologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala en studie med AdCD40L på människor med svår blåscancer.
Hundens genetiska kod kartlades för ett par år sedan och uppvisade en stor likhet med människans. Hunden utvecklar dessutom likartade spontana sjukdomar som människan och har en väl utvecklad (veterinär)sjukvård i västvärlden. Slutligen delar hundarna miljö med människor och exponeras för i princip samma cancerorsakande ämnen som sina ägare. Docent Henrik von Euler, SLU, som leder den veterinärmedicinska delen i studien har startat ett nätverk, C3O (Center of Clinical Comparative Oncology), för forskare inom området cancer hos sällskapsdjur och människa. Kunskapen om dessa tumörer kan hjälpa till att förbättra behandling och diagnostik av cancer även hos människa. Mer information finns på www.c3o.se
Kontaktinformation
Docent Henrik von Euler, SLU, tel 070- 690 96 01, henrik.von.euler@kv.slu.se
Kontaktpersoner på Uppsala universitet: professor Thomas Tötterman, , tel 0708-93 13 33, thomas.totterman@klinimm.uu.se och professor Per-Uno Malmström, tel 018-611 46 61, per-uno.malmstrom@surgsci.uu.se
