– Samtidigt som många anser att det behövs globalt koordinerade åtgärder för att uppnå en betydande minskning av växthusgasutsläpp visar forskningen att det inte är sannolikt att stater kommer att lyckas implementera effektiva gemensamma riktlinjer genom internationella avtal, som Koyotoavtalet. För det krävs ett betydligt mer omfattande engagemang och mekanismer som är mycket mer bindande, säger Aaron Maltais.
Han menar att den globala uppvärmningen ställer oss inför ett hot som är så akut och så omfattande att vi för första gången på allvar tvingas överväga ifall det krävs en slags global politisk myndighet som kunde koordinera staternas miljöåtgärder.
I sin avhandling “Global Warming and Our Natural Duties of Justice” visar han hur stater ser ut att misslyckas i sin mest fundamentala uppgift, dvs. att erbjuda medborgarna kollektiv säkerhet och grundläggande välfärd, och hur detta tvingar oss att ställa vissa grundläggande moraliska frågor om de globala politiska relationerna.
Är det möjligt att vi har en plikt att gå samman med andra i ett globalt politiskt samarbete som begränsar de enskilda staternas självbestämmanderätt? Vem borde fatta besluten om vårt framtida klimat?
Aaron Maltais lyfter fram två skilda argument för att belysa vår moraliska förpliktelse att skapa globala politiska förhållanden som åtminstone gör det möjligt för oss att tillsammans ta itu med vårt inflytande över jordens atmosfär.
Om vi inte gör det kommer vår generation för det första inte kunna göra något betydelsefullt åt klimathotet. Förvisso är det så att vår generation inte i någon större utsträckning kan göra något åt klimatförändringen under vår livstid och knappast själv har något att vinna på att vidta kostsamma åtgärder, men att avhända sig ansvar för kommande generationer är orimligt.
Det skulle, enligt Aaron Maltais, innebära att en hel generation handlar extremt själviskt på ett sätt som inte är moraliskt försvarbart.
– Att som enskild individ minska sin inverkan på klimatet räcker inte. Det är för närvarande bristen på kollektiva åtgärder som gör det så svårt för oss att åstadkomma en kraftig minskning av växthusgasutsläppen, och det enda sättet att faktiskt göra något åt problemet är därför att stödja ett globalt politiskt projekt, förklarar han.
Aaron Maltais andra argument är att inget enskilt land och ingen grupp av länder har legitimiteten att underminera ett sådant försök, ifall resten av världen besluter sig för att gå samman och fatta gemensamma beslut om hur man ska handskas med den globala uppvärmningen. Att en enskild stat skulle vara ovillig att ta itu med de potentiellt förödande effekter den tillsammans med andra stater kan ha på miljön är enligt honom oförsvarbart.
– Det går att jämföra med enskilda individer som vägrar att acceptera de begränsningar på sin frihet som ett välordnat och säkert samhälle kräver.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Aaron Maltais, 018 – 471 57 25, e-post: Aaron.Maltais@statsvet.uu.se
Långvarig smärta från muskler och leder är en vanlig orsak till nedsatt aktivitetsförmåga för människor i arbetsför ålder och många söker hjälp hos sjukgymnaster inom primärvården för sina besvär. Hur mycket smärtan påverkar patienternas förmåga varierar stort, vilket medför att sjukgymnaster behöver kunna anpassa sin behandling.
Maria Sandborgh har i sin avhandling utvecklat och testat ett formulär för att kunna identifiera vilka patienter som löper hög eller låg risk för aktivitetsbegränsning. Hon har bland annat undersökt kända psykologiska riskfaktorer för aktivitetsbegränsning, såsom rädsla för rörelse och låg tilltro till den egna förmågan att kunna utföra viktiga aktiviteter.
Resultatet visar att formuläret mäter det som avses, att det kan förutsäga hur aktivitetsbegränsningen utvecklas över tid samt att patienterna kan delas upp i två undergrupper med hög eller låg risk för aktivitetsbegränsning.
I en pilotstudie anpassades sedan den sjukgymnastiska behandlingen till patienternas riskgruppstillhörighet.
18 patienter fick individuellt anpassad behandling inriktad mot stegvis bemästrande av viktiga dagliga aktiviteter i syfte att minska rädsla och öka tilltron till den egna förmågan. Patienter i lågriskgruppen fick kortare behandling och träffade sjukgymnasten fyra gånger, medan patienter med hög risk träffade sjukgymnasten 11-12 gånger. I en jämförelsegrupp fick 14 patienter en behandling enbart inriktad mot grundläggande fysisk träning med 11-12 behandlingstillfällen.
Studien visade att den korta individuellt anpassade behandlingen ledde till samma förbättring för lågriskgruppen, som den betydligt längre och fysiskt träningsinriktad behandlingen för jämförelsegruppen.
Alla patienter som fick individuellt anpassad behandling bedömde sin förmåga och möjlighet att klara framtida problemsituationer som bättre eller mycket bättre efter behandlingen jämfört med de patienter som fick den fysiskt träningsinriktade behandlingen. De skattade också sin aktivitetsförmåga högre än jämförelsegruppen efter behandlingen.
– Avhandlingen visar på ett sätt att systematiskt och tillförlitligt anpassa den sjukgymnastiska behandlingen efter patientens behov, säger Maria Sandborgh.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mari Sandborgh, tel: 471 34 93, mobil 070-214 14 40, e-post: maria.sandborgh@sjukgym.uu.se
Kliniska laboratorier runt om i världen har en mycket viktig roll när läkare ska ställa diagnos och behandla patienter. Sedan masspektrometri introducerats som diagnostiskt instrument i dessa laboratorier har tekniken uppmärksammats som en av de mest exakta och specifika analytiska metoderna.
Normal tillväxt hos människan är beroende av en komplex sammansättning av hormoner – livsnödvändiga ämnen som med hög precision reglerar processer och påverkar ett stort antal fysiologiska funktioner. Mark Kushnirs huvudsakliga syfte har varit att utveckla nya diagnostiska metoder för analys av steroida hormoner och använda dessa metoder i klinisk forskning. De utvecklade metoderna har mycket hög känslighet och behöver endast några få droppar prov (t ex blod) för analysen.
Metoderna har också använts i en studie av ”steroidprofiler” i äggblåsor (follikler) hos friska kvinnor och kvinnor som lider av ofrivillig barnlöshet. 15 olika steroider mättes i 0.04 milliliter vätska från äggblåsorna och olika profiler, karakteristiska för olika fysiologiska tillstånd, kunde bestämmas.
– Denna möjlighet att mäta multipla steroider på en och samma gång möjliggör bättre diagnos och behandling och underlättar också bedömning av orsaken till olika endokrina, metabola och reproduktiva sjukdomar, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och Mark Kushnirs handledare vid Uppsala universitet.
Metoderna som presenteras i avhandlingen har redan lanserats för rutinmässigt bruk i ett stort amerikanskt kliniskt laboratorium och har visat sig vara bland de mest känsliga instrument som finns för analys av steroider.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mark Kushnirs handledare Jonas Bergquist, mobil: 0709-62 13 93, jonas.bergquist@kemi.uu.se
Hur bestämmer fiskar vart de ska ta vägen? I den aktuella studien fick fiskarna två alternativ; att följa efter en grupp av tre fiskmodeller eller följa efter en ensam modell. De visade sig att fiskarna valde att följa gruppen och att det fanns en enkel regel för hur fiskarna tar detta beslut.
– De följer gruppen med flest fiskar om denna har minst två individer mer än den andra, säger David Sumpter, som utvecklat den matematiska modellen.
Modellen visar att regeln ”en fisk kan lätt ha fel, men sannolikheten att två fiskar har fel är mycket mindre” leder till att fiskar kan ta bättre beslut. David Sumpters forskning är inriktad på att med matematikens hjälp försöka förklara och förstå den intrikata kommunikationen mellan djur som lever i grupp för att bättre förstå den kollektiva organisationen. Vissa arter har ett stort mått av samarbete, medan andra framför allt drivs av att få mat eller skydd för egen del. Hur fattas gemensamma beslut? Han har tidigare använt liknande matematiska modeller för att beskriva myror, afrikanska gräshoppor och fåglar.
– Det är inte heller ovanligt för människor att härma andra när de ska ta ett svårt beslut, säger David Sumpter.
I sina studier använder han en kombination av laboratorie- och fältexperiment, datorsimuleringar och matematisk modellering i samarbete med forskare inom andra områden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David Sumpter, mobil: e-post: David@math.uu.se
Hur ska vi människor kunna fånga det som vi stundtals upplever glider mellan fingrarna på oss, nämligen upplevelsen av det meningsfulla i livet. I sin avhandling har Lena Edlund upp denna fråga och formar ett synsätt på vad existentiell mening är och hur vi objektivt ska kunna granska olika uppfattningar om existentiell mening.
– Jag har velat skriva något som passar vår tid där många kulturer och synsätt ska möta varandra och där nyhetsrapportering och information ständigt påminner oss om livets skörhet. Det skapar svårigheter för oss att upprätthålla värden som vi tror på, säger hon.
Enligt Lena Edlund kan flyktigheten bero på att mening upplevs i nuet och inifrån oss själva. Vi kan alltså aldrig ensamma fånga det meningsfulla i livet som helhet. Det större perspektivet får vi bara tillsammans med andra, då kan vi lägga ihop våra erfarenheter och göra våra livsberättelser till ett större helt.
– Det är också i samtalet med andra människor som det blir möjligt att granska existentiell mening.
Hon undersöker vidare vilka förutsättningar som behövs för att vi ska kunna granska något så subjektivt som existentiell mening på ett objektivt sätt. Det finns fler områden i våra liv där vi behöver använda objektivitet utan att ha empiriska data, till exempel i utformandet av politiska värden och inom hälsovården eller journalistiken.
– I all sådan granskning och bedömning behöver vi samtalspartners för att kunna göra korrekta bedömningar.
Hon använder tankegångar både från analytisk och kontinental filosofi och går igenom ett brett spektrum av filosofiska områden för att visa att många olika filosofiska frågor hör samman och att det uppstår andra frågor när vi för samman dem, än när vi granskar varje område för sig.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Edlund, tel: 0270-695-30, 070-697 52 50, e-post: Lena.Edlund@teol.uu.se
– Vi har i djurstudier visat att en utslagning av ALK7-receptorn både ökar insulinfrisättningen från bukspottkörteln och minskar deponeringen av fett vid energirik kost. Med tanke på att det ofta finns en koppling mellan diabetes och fetma är våra fynd sammantaget särskilt intressanta, säger professor Carlos Ibáñez som lett de två studierna som nu publiceras sida vid sida i vetenskapstidskriften PNAS.
Man uppskattar att ungefär sex procent av världens befolkning lider av diabetes i någon form. Det innebär förenklat att de antingen saknar förmåga att producera eller tillgodogöra sig insulin, ett hormon som kroppen behöver för att kunna ta upp socker (glukos) från blodet och förse cellerna med energi. Kraftig övervikt, framförallt bukfetma, har visat sig vara en riskfaktor när det gäller att utveckla diabetes typ 2. I takt med att övervikt och fetma allt mer blivit ett globalt hälsoproblem har också antalet människor som drabbas av diabetes ökat.
Carlos Ibáñez och hans forskargrupp har undersökt hur tillväxthormoner och deras receptorer (mottagarmolekyler på cellernas yta) reglerar olika fysiologiska funktioner i kroppen. Bland annat har de undersökt ALK7-receptorns funktion genom studier på genförändrade möss, så kallade knockoutmöss. I den ena studien upptäckte de då att mössen som saknade ALK7 hade förhöjda halter av insulin i blodet. Detta ledde med stigande ålder till minskad insulinkänslighet och till leversteatos, ett sjukdomstillstånd där levern blir förstorad på grund av onormal ansamling av fett.
I samarbete med en annan forskargrupp vid Karolinska Institutet, ledd av professor Per-Olof Berggren, kunde forskarna också visa att kalciumsignalering i betaceller från bukspottskörteln minskar när tillväxthormonet Activin B signalerar genom ALK7-receptorn, och att det är blodsockerhalten i sig som styr uttryck av Activin B och ALK7. Som en följd av detta hade även möss som saknade Activin B förhöjda insulinnivåer.
– Med andra ord fanns det en oväntad negativ mekanism genom vilken blodsockerhalten kan kontrollera insulinfrisättning. Vår studie visar att Activin B-signalering via just ALK7-receptorn spelar en central roll i denna process, säger Carlos Ibáñez.
I den andra studien fann forskarna att de knockoutmöss som saknade ALK7-receptorn lagrade mindre fett och gick upp mindre i vikt än vanliga möss när de fick en fet diet. Forskarna visade också att tillväxthormonet GDF3 signalerar genom ALK7-receptorn, och att möss som saknade GDF3 reagerade ungefär på samma sätt på fet diet som de som saknade ALK7. Detta trots att båda dessa knockoutmöss åt exakt samma mat och lika mycket än normala möss.
– Våra resultat tyder på att avsaknad av någon av dessa två molekyler förbättrar kroppens möjligheter att bibehålla energibalansen, säger Carlos Ibáñez
Publikationer:
”Activin B receptor ALK7 is a negative regulator of pancreatic ß-cell function”, Philippe Bertolino, Rebecka Nilsson, Eva Reissmann, Olov Andersson, Per-Olof Berggren och Carlos F. Ibáñez, PNAS, online early edition, 12-16 maj 2008.
”Growth/Differentiation Factor 3 signals through ALK7 and regulates accumulation of adipose tissue and diet-induced obesity”, Olov Andersson, Marion Korach-Andre, Eva Reissmann, Carlos F. Ibáñez och Philippe Bertolino, PNAS, online early edition, 12-16 maj 2008.
För mer information, kontakta:
Professor Carlos Ibáñez
Tel: 08 524 87660
E-post: carlos.ibanez@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
En svensk ko producerar i dag ofta 50 liter mjölk om dagen; mjölk som används för att tillverka en rad mejeriprodukter såsom fil, yoghurt, ost och smör. För att produkterna ska smaka gott och hålla hög kvalitet krävs att mjölken kommer från friska och välmående kor. Den sjukdom som har störst betydelse i kobesättningarna, både när det gäller djurhälsa och ekonomi, är juverinflammation (mastit). Bland annat försämras mjölkens sammansättning och kvalitet.
Ibland kan det dock vara svårt att upptäcka att kon drabbats av mastit (subklinisk mastit) och lantbrukaren fortsätter att leverera mjölken från den sjuka kon. För att undersöka om en ko har mastit eller för att få ett mått på juverhälsan i en besättning analyseras därför antalet vita blodkroppar, ”celltalet”, i mjölken. Celltalet i mjölken ökar när kon får mastit men det ger inte ett definitivt svar på om kon är sjuk eftersom celltalet också påverkas av andra faktorer. Utöver förebyggande arbete för en bättre juverhälsa efterfrågas i dag enkla och snabba metoder (minuter) som lantbrukare och mejerier kan använda för att avgöra om en ko är sjuk och därmed har en försämrad mjölkkvalitet.
Maria Åkerstedt och hennes kollegor har nu utvecklat en snabb och enkel biosensormetod som visar om mjölken innehåller ett s.k. akutfasprotein som bildas i ett tidigt skede av en juverinflammation. I dag utnyttjas mänskliga akutfasproteiner inom humanvården för att avgöra om en patient har en virus- eller en bakterieinfektion, men det har tidigare inte funnits några snabba och pålitliga metoder för att mäta akutfasproteiner hos något djurslag. Den metod som nu tagits fram är helt automatiserad, enkel att använda och snabb – varje prov tar bara ca 8 minuter att analysera.
I avhandlingen visas det för första gången att kons akutfasproteiner också kan vara möjliga biomarkörer för mjölkens kvalitet. Bland annat visade det sig att mjölk som innehåller akutfasproteiner innehåller mindre kasein, det protein som är speciellt viktigt vid ost- och yoghurttillverkning. Ju mer av de ekonomiskt värdefulla kaseinerna mjölken innehåller desto mer ost får man ut per kilo mjölk. I dag används mjölkens totala innehåll av protein som en viktig betalningsgrundande parameter, eftersom det inte finns någon enkel teknik för att mäta kaseinerna specifikt. Kons akutfasproteiner kan därmed få stor betydelse i mejeriernas framtida kvalitetsprogram och i mjölkbetalningssystemet.
Om det vore möjligt att mäta akutfasproteiner i automatiska mjölkningssystem (med ”mjölkningsrobotar”) skulle gårdar med sådan utrustning få betydligt bättre möjligheter att upptäcka subkliniska mastiter än idag, eftersom man inte inspekterar mjölken manuellt innan kon mjölkas i detta system.
Bioteknolog Maria Åkerstedt, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Bovine acute phase proteins in milk – haptoglobin and serum amyloid A as potential biomarkers for milk quality.
Tid: Fredag den 16 maj 2008 kl. 09.15
Plats: Sal FU:26, Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Alan L Kelly, Department of Food and Nutritional Sciences, University College Cork, Cork, Irland
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001735/
Kontaktinformation
Mer information: Maria Åkerstedt, 018-67 20 40, Maria.Akerstedt@lmv.slu.se
Under två veckor har de unga forskarna Johan Boström och Tobias Hofving från Donnergymnasiet i Göteborg utnyttjat resurserna vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö, för att med hjälp av forskarna vid Institutionen för marin ekologi specialstudera en av havets mer förborgade hemligheter: hur många partners en honsnäcka kan ha. Forskningen har nu belönats med Unga Forskares Linnépris – och resultaten är så uppseendeväckande att Göteborgs universitet erbjudit ungdomarna att fortsätta sina studier över sommaren, för att studera ytterligare fyra snäckfamiljer.
–Med avancerade DNA-metoder har vi kommit fram till att strandsnäckan Littorina saxatilis kan ha hela 22 partners på en enda kull. Syftet är förmodligen att undvika incestproblem, alltså att två individer med för lika gener parar sig med varandra, förklarar Johan Boström.
–Just snäckan löper stor risk för incest på grund av extremt begränsad rörlighet, men löser alltså det genom att se till att alla barn får olika fäder och därmed olika gener, säger Tobias Hofving.
Strandsnäckans polyandri innebär att en hona kan bära 23 uppsättningar DNA inom sig samtidigt. Om hon då råkar lossna och flyter iväg en bit kan hon alltså ensam starta en ny population – något som kraftigt förstärker snäckans migrationskapacitet.
Förutom Linnépriset vann Johan Boström och Tobias Hofving nyligen första pris vid Utställningen Unga Forskare, Sveriges största utställning för naturvetenskapliga projektarbeten på gymnasiet. De får därmed representera Sverige vid den kommande världsutställningen för unga forskare i Atlanta, USA. De bästa projekten där får dela på hela tre miljoner dollar i forskarstipendium.
–Över en miljon ungdomar över hela världen har tävlat för att komma dit, så det är naturligtvis jätteroligt, säger Johan Boström och Tobias Hofving.
Sven Lovén-centrum för marina vetenskaper och Institutionen för marin ekologi på Tjärnö och Kristineberg startar i höst en Ungdomsforskarskola, där laboratorium, fartyg och utrustning öppnas för Bohusläns högstadie- och gymmnasieelever. Ett 100-tal elever får då möjligheten att forska ”på riktigt”, och under handledning av institutionens doktorander utföra egna studier och fältarbeten. Projektet drivs med hjälp av 650 000 kronor från Gustaf B. Thordéns Stiftelse.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Johan Boström, Donnergymnasiet: 0708-383 715
johanbostrom@gmail.com
Martin Larsvik, informatör Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Göteborgs universitet: 0526-68621; 0702-204260
Kerstin Johannesson, professor Institutionen för marin ekologi: 0526-686 11
– Svenska skolsköterskor har en god och djup kunskap om skolbarns totala hälsa. Detta borde man ta bättre vara på, både på nationell och lokal nivå, säger Eva Clausson som skrivit avhandlingen – School Health Nursing – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health.
Resultatet visar att skolsköterskorna idag upplever att skolbarnens mentala hälsa har försämrats, särskilt bland flickor och för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Detta beskrivs även i en lägesrapport från Socialstyrelsen, där man bland annat noterar att andelen 15-19-åringar som vårdas på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat.
Det är individuella livsstilsfaktorer som påverkar barnens fysiska hälsa medan den mentala hälsan i stor utsträckning påverkas av skolmiljön och familjerelationerna. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa.
Bedömningen av den fysiska hälsan är lätt att registrera och kommer fram vid hälsokontroller och hälsosamtal. Men det är vid elevens spontana besök hos syster som missförhållanden blottas och ängslan, oron och ångest kryper fram. Att dokumentera denna psykosociala hälsa visar sig vara en utmaning. Svårigheterna kan relateras till etiska överväganden, traditioner och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte anses uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttrycker en rädsla för att journalanteckningarna skall märka skolbarnet för livet.
– Det finns verkligen ett behov av att utveckla skolhälsovårdsjournalen så att den bättre stämmer överens med dagens behov och tar hänsyn till en god och säker vård med respekt för individ och familj. Detta borde överbrygga de svårigheter som sköterskorna upplever då de skall dokumentera den psykosociala hälsan, säger Eva Clausson.
I en av delstudierna i avhandlingen provade ett antal skolsköterskor en modell för hälsofrämjande familjesamtal för de skolbarn som sökt för upprepade hälsoproblem. Modellen är utvecklad av sjuksköterskor i Kanada och vidareutvecklad vid Humanvetenskapliga Institutionen, Kalmar Högskola.
– De positiva effekterna av familjesamtalen var större än förväntat, både ur sköterskornas och familjerna/skolbarnens synvinkel. Barnen och föräldrarna kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De blev också mer medvetna om egna styrkor och möjligheter, säger Eva Clausson. Enligt skolsköterskorna ledde även samtalen till att en förändringsprocess startade i familjerna.
Förhoppningen är nu att skolsköterskor genom avhandlingen stimuleras till en ökad och förbättrad rapportering av barnens helhetshälsa. Att familjesamtalen kan börja användas för att förbättra och förebygga ohälsa samt att skolhälsovårdsjournalen utvecklas mot att spegla skolbarnens kompletta hälsoutveckling.
Avhandlingen är skriven av:
Eva K Clausson, Magister i Omvårdnad, Universitetsadjunkt vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 435 71 10 89, hem + 46 (0) 44 20 40 34, arb. Mobil + 46 (0) 707 562 840, e-post eva.clausson@hkr.se
Huvudhandledare:
Professor em. MD, PhD Lennart Köhler Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap.
Tel. + 46 (0) 31 169 39 76, e-post lennart.kohler@nhv.se
Bihandledare:
Docent, Dr med vet, Agneta Berg, Universitetslektor vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 44 20 85 55, e-post agneta.berg@hkr.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: SCHOOL HEALTH NURSING – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health (Avhandlingen är skriven på engelska med svensk populärsammanfattning)
Avhandlingen försvarades den 8 maj 2008 på Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+ 46 (0) 31 693 952
westergren@nhv.se
www.nhv.se
Att ersätta förstörda blodkärl är idag en rutinbehandling vid många hjärt- kärlsjukdomar, men när det gäller små blodkärl finns det inget riktigt bra alternativ om patienten saknar egna vener som kan användas. Små kärl av syntetiska material blir lätt igensatta av blodproppar.
Detta är ett stort problem inom vården, som skulle kunna lösas av en forskargrupp vid Chalmers och Sahlgrenska. Henrik Bäckdahl har varit med i gruppen ända från början, då man startade med att försöka odla djurceller på cellulosa som utsöndras av en speciell bakterie, som naturligt förekommer bland annat på ruttnande frukt.
När det visade sig att cellerna kunde växa på cellulosan gick man vidare med idén att använda den som en ”byggnadsställning” för mänskliga celler, som delar sig och bygger upp ett blodkärl tillsammans med cellulosan, efter att man tagit bort bakterierna. Idag har man kommit så långt att man har testat att transplantera sådana blodkärl till gris och får.
Föregångaren till dessa djurförsök är en studie som Henrik Bäckdahl och hans kolleger har gjort på råttor. Bakteriell cellulosa implanterades under huden, med resultatet att djurens egen vävnad växte ihop med cellulosan utan att immunförsvaret försökte stöta bort den.
För att få fram rörformad cellulosa har Henrik Bäckdahl låtit bakterierna växa på en silikonslang, som sedan dras bort. Han har också visat att det går att skapa förgrenade blodkärl med denna metod. Dessutom har han utvecklat en metod för att styra hur porös cellulosan blir.
Bakteriell cellulosa skulle kunna användas för att skapa en mängd olika konstgjorda vävnader utöver blodkärl.
– Materialet har väldigt speciella egenskaper, säger Henrik Bäckdahl. Bland annat har vi upptäckt att cellulosans fibrer har samma dimensioner som kroppens eget kollagen. Det kan vara en anledning till att det fungerar så bra att implantera materialet i levande vävnad.
Avhandlingen ”Engineering the shape of bacterial cellulose and its use as blood vessel replacement” försvaras vid en offentlig disputation torsdagen den 22 maj kl 10.00.
Plats: Sal KB, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Henrik Bäckdahl, Institutionen för kemi- och bioteknik/Biopolymerteknologi, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 09
henrik.backdahl@chalmers.se
Huvudhandledare: Professor Paul Gatenholm, Institutionen för kemi- och bioteknik/Biopolymerteknologi, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 07
paul.gatenholm@chalmers.se
Bihandledare: Professor Bo Risberg, Avdelningen för kirurgi, Sahlgrenska akademin.
Tel: 034-21120
Bo.Risberg@wlab.gu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Mirka Kans hur valet av data- och IT-system kan göra underhållet effektivare.
– Frågor som dessa kräver väl avvägda beslut som baserar sig på relevant och tillförlitlig data, säger Mirka Kans. Dagens företag är informationstäta, men det är inte lätt att veta hur man hittar rätt data och vilken data man ska välja. Därför behövs kraftfulla IT-verktyg som kan stödja beslutsfattandet. Underhåll är dock inte fullt ut datoriserat i alla företag. När man ska välja IT-system för underhållsadministration kan det vara svårt att veta vilket som lämpar sig bäst.
I sin avhandling utvecklar Mirka Kans modeller och metoder för att stödja valet av data och IT-system för underhållsstyrning. Hon presenterar också exempel på avancerat beslutstöd för underhåll.
För att förstå de behov och förutsättningar underhåll har i användningen av IT har hon studerat utvecklingen av IT-system för underhållsstyrning, såväl som de mest populära systemen av i dag och hur de används i företag. Detta har resulterat i en modell som beskriver IT-mognad inom underhåll.
– Om vi kan positionera verksamheten utifrån IT-mognad och använda metoder utvecklade för att identifiera våra data- och IT-behov, då kan användningen av IT för beslutsfattande och styrning bli verkligt effektiv, vilket i sin tur ger positiva effekter på underhållsverksamheten menar Mirka Kans.
Mirka Kans tillhör sedan 2002 ämnet systemekonomi under Institutionen teknik och design vid Växjö universitet. Förutom forskning bedriver hon utbildning och ansvarar för ett kandidatprogram för blivande ledare inom industrin.
Avhandlingen On the utilisation of information technology for the managment of profitable maintenance försvaras måndagen 19 maj, kl. 09.00. Disputationen äger rum i Södra-salen, Växjö universitet. Opponent är professor Benoît Iung, Nancy University, Frankrike.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mirka Kans, telefon 0470-708488, e-post mirka.kans@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller
e-post: vup@vxu.se
I Sverige genomgår ungefär 97 procent av alla gravida kvinnor rutinmässig ultraljudsundersökning för att fastställa graviditetens längd, upptäcka tvillinggraviditeter och hitta eventuella avvikelser. De som tillhör någon riskgrupp undersöks ofta flera gånger.
Röntgen görs alltmer sällan, men kan vara nödvändigt vid akut sjukdomstillstånd eller för att mäta bäckenets storlek. Medan det fortfarande finns sparsamt med forskning om riskerna med ultraljud är det sedan tidigare känt att höga doser röntgenstrålning på fosterstadiet kan ökar risken för cancer i barndomen.
Karin Glimskär Stålberg har i sin avhandling studerat vilka eventuella effekter röntgen- och ultraljudsundersökningar haft på olika grupper av personer födda på 70- och 80-talet.
Det har hon gjort genom att i en rad studier undersöka hur ultraljudsundersökningar påverkat risken för psykossjukdom, hjärntumör i barndomen samt personernas skolprestationer i årskurs 9, och om det finns något samband mellan röntgen under fosterstadiet och hjärntumör.
Resultaten ger en positiv bild. De pojkar som under fosterstadiet undersökts med ultraljud löpte något större risk att drabbas av för schizofreni, men risken är inte statistiskt säkerställd. För flickorna fanns ingen sådan ökad risk, och inget av könen uppvisade heller ökad risk att utveckla andra psykossjukdomar.
Ultraljudsundersökningarna hade inte heller någon inverkan på barnens skolframgång i årskurs 9. Den enda skillnaden forskarna kunde se var att de pojkar som undersökts med ultraljud någon gång under graviditeten hade något lägre betyg i idrott.
– Ultraljudets inverkan på hjärnfunktionen var liten. Något samband mellan ultraljud respektive röntgen och risken att som barn utveckla hjärntumör fanns inte heller, berättar hon, men påminner samtidigt om att energinivåerna vid ultraljud idag är högre än de som personerna i studierna utsattes för.
– Det gäller däremot inte för röntgen, där man idag tvärtom har minimerat stråldoserna för gravida kvinnor.
I avhandlingen studeras dock bara effekterna av vanlig röntgen – inte datortomografi, där strålningsdoserna är högre.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Glimskär Stålberg, 018-611 57 65, 076-850 39 22, e-post: karin.stalberg@kbh.uu.se
Cecilia Roos har forskat på ett enzym, leukotriene C4 syntas, som bildas i förhöjd nivå hos patienter med blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi, KML.
Varje år insjuknar cirka 100 svenskar och utan behandling är sjukdomen dödlig. Det finns läkemedel på marknaden som många patienter blir symptomfria av, men det finns ett stort problem med resistensutveckling och då får patienten tillbaka sjukdomen. Genom att lära känna och studera vad som har gått snett på molekylär nivå, kan forskare hitta angreppspunkter för att behandla sjukdomen och utveckla nya läkemedel.
Hennes avhandling visar att patienter som lider av denna form av blodcancer har sex till tio gånger större benägenhet att bilda leukotriener som kan påverka cellernas delning.
– Jag hoppas att mina studier ska bidra till en lösning av hur man kan bota cancersjukdomen KML. Men det behövs mer forskning för att kunna fastställa vad förekomsten av leukotriener har för betydelse för sjukdomen och bildandet av fler celler, säger Cecilia Roos.
Med sin avhandling ”Studies of leukotriene C4 synthase expression and regulation in chronic myeloid leukaemia” är Cecilia Roos den första doktoranden inom Biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet. Därmed ges biomedicinsk analytiker, farmaceuter och andra grupper med en biomedicinsk grundutbildning möjlighet till forskarutbildning vid Karlstads universitet.
Cecilia Roos disputerade fredag den 9 maj.
Opponent var Professor Anita Sjölander, Lunds universitet
Kontaktinformation
Kontaktperson
Vid frågor kontakta Cecilia Roos 070-499 28 23
En ökad medvetenhet om transporter och trafikens betydelse för samhällets utsläpp till följd av konsumtion understryker det ökade kunskapsbehovet för de trafikrelaterade utsläppskällorna.
– Jag har koncentrerat mig på metallerna antimon, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink, säger David Hjortenkrans. Min forskning strävar efter att kvantifiera utsläppen från de olika källorna,spåra förändringar över tid, kartlägga utsläppsmönster och metallrörlighet i jord som ligger nära vägarna.
Resultaten pekar på att även om de trafikrelaterade källorna kvantitativt är små i jämförelse med den totala användningen så är de av stor betydelse. De nya siffrorna visar att, trots materialutveckling inom området under det senaste årtiondet, så är fortfarande däck en av de största källorna för kadmium och zink som finns i stadsmiljö. Studien visar att bromsbelägg fortfarande är en viktig källa för utsläpp av koppar och antimon i vår miljö. Bly- och kadmiumutsläpp från däck och bromsbelägg har däremot minskat drastiskt under samma period. Denna minskning beror troligen på en reglering på EU-nivå. Dessutom visar resultaten att galvaniserade ytor är den viktigaste källan till zink i stadsmiljö.
– Metallkoncentrationerna i jord som ligger nära vägar har ökat med 3 – 16 ggr under relativt kort tid, berättar David Hjortenkrans. Metallerna uppvisar endast en begränsad spridning från vägen och ner i jordprofilen. Den största metallpåverkan återfinns inom 10 m från vägen och i de översta 10 cm av jorden.
Trots den begränsade spridningen så uppvisar de flesta metallerna en förhållandevis hög rörlighet, vilket innebär att de kan förflytta sig vid störning av jorden. De bromsrelaterade metallerna hade inte några förhöjda halter nära korsningar utan var mer jämnt spridda över hela körsträckan.
David Hjortenkrans disputerar den 16 maj kl 09.30, sal A137, Landgången 4, Kalmar med avhandlingen ”Road traffic metals – sources and emissions”. Opponent är Per-Arne Malmqvist, Chalmers
Tekniska Högskola Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Hjortenkrans
Tel: 0480- 44 62 20
E-post: david.hjortenkrans@hik.se
I en avhandling från Göteborgs universitet analyserar Johan Häggström hur olika metoder används för att lära ut samma matematikinnehåll i ett antal högstadieklasser i Uppsala liksom i Hongkong och i Shanghai. Lektionerna är dokumenterade med video i ett internationellt forskningsprojekt. De undervisande lärarna är erfarna och ansedda som duktiga lärare. Studien har fokuserat på matematiklektioner i algebra, dels linjära ekvationssystem, dels substitutionsmetoden.
– Många elever tappar sugen i samband med att just algebran kommer in. Det är ett kritiskt område i skolans matematik, säger Johan Häggström.
I avhandlingen studerar han hur matematiken i skolan presenteras och hur det blir möjligt för eleverna att lära sig matematik. Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har jämförts. Analysen har gjorts från elevernas perspektiv. Jämförelsen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av undervisningen.
Resultaten visar på tydliga skillnader. I de kinesiska klassrummen finns flera exempel på genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att systematiskt skapa kontraster och variation ger de kinesiska lärarna eleverna möjlighet att urskilja och uppfatta viktiga aspekter av matematikinnehållet. Ett enkelt exempel på variation är att algebrans x och y kan bytas ut mot andra symboler.
– Det kan vara svårt att använda en annan skolkulturs metoder i sin egen undervisning eftersom de kan upplevas som alltför främmande. Men när det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet så kan den tillämpas var som helst, oavsett klasstorlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa, säger Johan Häggström.
Sedan lång tid jämförs utfallet av en stor del av världens skolsystem i de återkommande internationella skolundersökningarna TIMSS och PISA. Det får stor uppmärksamhet när jämförelser görs mellan de deltagande länderna av hur skolelever bland annat förstår matematiken.
– Men det man missar i de undersökningarna är det som faktiskt händer i klassrummen och hur undervisningen går till, säger Johan Häggström.
Författare: Johan Häggström, Institutionen för pedagogik och didaktik och NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?
Handledare: Professor Ference Marton och Universitetslektor Jonas Emanuelsson, IPD, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen den 16 maj 2008, kl 13.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan
Opponent: Professor David Clarke, University of Melbourne, Australien
Kontaktinformation
Kontakt: johan.haggstrom@ped.gu.se, + 46 31 768 2324, + 46 31 768 6987, mobil: 0708-211771
På försök streamas disputationen den 16 maj och kan därför följas på Internet med start kl 13.15, på den länk som hittas på adress: http://www.ufn.gu.se/forskarutbildning/disputationer/ipd/
Mycket för tidigt födda barn definieras som barn födda före 32 fulla graviditetsveckor. Numera överlever många av dessa små och omogna barn, men ibland till priset av skador som leder till försenad utveckling, CP (cerebral pares) och låg IQ med därav följande svårigheter i skolan.
Den vanligaste orsaken till en mycket för tidig förlossning är infektioner hos modern. Om denna passerar över till fostret uppstår en inflammation.
Ingrid Pupp har studerat nivåerna av vissa ämnen som påvisar en inflammation, och funnit ett samband mellan inflammation vid födelsen och sjuklighet på kortare eller längre sikt. Detta kan i förlängningen leda till försök att dämpa en eventuell inflammation kring födelsen, för att därmed förhoppningsvis förbättra de berörda barnens framtida utveckling.
Lundaforskaren har också funnit att nivåerna av en tillväxtfaktor kallad IGF-I (Insulin-like Growth Factor I) sjunker efter en för tidig födsel. Skälet är troligen både att barnet självt producerar för lite av detta ämne och att det får otillräcklig näring.
I livmodern får fostret via moderkakan normalt all den näring det har behov av. Utanför livmodern är det däremot svårt att ge mycket för tidigt födda barn tillräckligt med protein och kolhydrater, eftersom de inte tål de mängder de egentligen skulle behöva.
Ingrid Pupp har därför specialstuderat vissa för tidigt födda barn som fått plasma från vuxna blodgivare som ett led i behandlingen av lågt blodtryck. Tillförseln av plasma visade sig öka barnens IGF-I-nivåer.
Hon jämför nu IGF-I-nivåer, näringstillförsel, tillväxt och hjärnans utveckling hos olika mycket för tidigt födda barn. Hypotesen är att de barn som har högst nivåer av IGF-I i blodet också har bäst utveckling när det gäller både hjärnvolym och allmän tillväxt, medan de som har lägre nivåer utvecklas sämre.
– Vi tror att det kunde vara värdefullt att under de första levnadsveckorna tillföra renframställt IGF-I till de mycket för tidigt födda barn som har låga nivåer av denna tillväxtfaktor. Vi hoppas kunna studera detta i framtiden, säger Ingrid Pupp.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Inflammation and the insulin-like growth factor system at very preterm birth”. Ingrid Pupp träffas på tel 046-17 84 42 och ingrid.pupp@skane.se.
