Baruch Spinoza (1632–1677) är känd som en av de stora rationalisterna inom filosofin, och enligt Minna Koiviniemi är hans tankar av stor betydelse om man ska kunna reda ut det mycket komplexa förhållandet mellan passioner, det filosoferna brukade kalla emotioner, och förnuft.

– Enligt Spinoza behöver vi inte nödvändigtvis bara förnuftet, utan också vår föreställningsförmåga och externa medel för att kunna kontroller våra passioner, berättar hon.

En speciell typ av glädje som Spinoza kallar hilaritas är också särskilt viktig. Hilaritas innebär  ett glädjetillstånd som uppkommer i kroppen när den är i jämvikt. Enligt Spinoza måste kroppen befinna sig i ett sådant tillstånd för att vi ska kunna följa förnuftet.

– För att kunna nå en sådan jämvikt i kroppen menar Spinoza att vi måste använda oss av många olika typer av externa medel, bland annat nöjen. Det kan vara att njuta av god mat och dryck, parfymer, smycken, sport och teaterföreställningar, som han skriver i sin vackraste proposition i Etiken, berättar Minna Koivuniemi.

I avhandlingen visar hon också att det finns en koppling mellan Spinoza och klassiska författare, särskilt Ovidius verk Amores och Metamorphoses. Spinoza använder sig av förhållandet mellan Jason och Medea, två figurer ur den grekiska mytologin. Han citerar Medeas kända ord ”Jag ser det bästa och gillar det, men jag följer det värsta”, men hittills har man inte riktigt förstått vilken innebörd orden hade för Spinoza.

Minna Koivuniemi visar genom sin läsning av Ovidius att Spinoza använder Medea som ett exempel på en kropp som inte är i jämvik,  Medea blir besatt av den modiga och vackra Jason, vilket gör att hon inte kan följa sitt förnuft.

Minna Koivuniemi har genomfört sina doktorandstudier inom ramen för ett samarbetsavtal mellan Uppsala universitet och Ecole Normale Supérieure des Lettres et Sciences Humaines i Lyon, Frankrike, vilket innebär att hon blir doktor både i Sverige och Frankrike. Tack vare samarbetet har hon haft möjlighet att dra nytta av två olika forskningstraditioner.

– I Sverige har jag lärt mig att skriva analytiskt och problemorienterat. Frankrike har å andra sidan starka traditioner i filosofihistoria, och det har varit mycket centralt för min forskning att få ta del av hur man där förhåller sig till gamla texter och deras sammanhang, berättar hon.

Kända Spinozaforskare från både Frankrike och Nordamerika kommer att närvara vid disputationen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Minna Koivuniemi, 070-155 14 76, e-post: Minna.Koivuniemi@filosofi.uu.se

– För att effektivisera försvaret krävs först av allt en tydligare inriktning av verksamheten. Det säger Peter Nordlund, forskare vid FOI som är specialiserad på försvarsekonomi. Valet av inriktning påverkar försvarets uppbyggnad, organisation, personalförsörjning och materielförsörjning vilket i sin tur har stark påverkan på ekonomin.

– Vi har i tidigare rapporter hävdat att de ekonomiska analyserna avsevärt måste förstärkas. Ekonomistyrningen i försvaret är framför allt kameral, man försöker hålla ordning på att pengarna räcker till under innevarande budgetår. Ekonomistyrning som en aktiv del i verksamhetsstyrningen är något helt annat. Det behövs för att förhindra att man hamnar i kortsiktiga ekonomiska besvär.

– Försvaret befinner sig idag i en brytningstid mellan en ny och en gammal verksamhetsidé. Man ska både upprätthålla förmågan till nationellt försvar och göra fredsfrämjande internationella insatser, vilket ofta innebär målkonflikter. Försvarets kostnader är trögrörliga och det finns stora strukturella problem inom försvaret som tar tid att åtgärda. Hur dessa hanteras är avgörande för hur kostnaderna utvecklas och i vår nyutkomna rapport återfinns förslag på hur försvaret kan utformas i balans med medborgarnas krav och ekonomin, avslutar Peter Nordlund.

Kontaktinformation
Kontakt
Peter Nordlund, forskare, peter.nordlund@foi.se 08-555 038 74,
073-444 7674
Maria Hugosson, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 08-555 031 55,
073-444 7755

Bidragen i boken anlägger olika integrativa perspektiv på två grundläggande aspekter av hur det offentliga utbildningssystemet fungerar; dels hur den politiska och administrativa styrningen ser ut och hur den fungerat över tid, dels hur de pedagogiska aktörernas egna villkor och möjligheter i utbildningssystemet har utvecklats.

Pedagogikforskningen med integrativ karaktär vid Växjö universitet har ambitionen att söka nya tolkningar genom språkfilosofiska och kommunikationsteoretiska perspektiv. I den integrativa pedagogiken finns en mycket levande idé om det kvalificerade samtalet som bärande princip; ett samtal med avsikt att fördjupa lärandet och att vetenskapliggöra den pedagogiska praktiken. Antologin ”Att tolka pedagogikens språk – perspektiv och diskurser” vill vara en del av detta kvalificerade samtal.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christer Fritzell, e-post: Christer.Fritzell@vxu.se

Antologin går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Avhandlingen är baserad på kvalitativa intervjuer och består av fyra delstudier. Sammanlagt har 22 personer i åldrarna 33-65 år intervjuats. Resultatet visar att när en människa drabbas av hjärtsvikt ”mitt i livet” så kan det innebära en upplevelse av att livet blivit avbrutet.

– Att vara nära döden, trots att man själv upplever att man är för ung för att dö, kan för en del vara en förödande tanke som laddas med sorg och saknad efter det som gått förlorat eller med rädslan för att dö, säger Lena Nordgren. För många innebär detta att livssituationen präglas av existentiell vilsenhet. Medelålders människor med hjärtsvikt behöver därför hjälp från vården, inte bara med det sviktande hjärtat, utan också med vilsenheten. Dock framstår vården i detta avseende som delvis otillräcklig.

Resultatet visar också att när medelålders människor med hjärtsvikt upplever att de får stöd av andra, så kan de finna en inre styrka så att de kan revidera sin livsmening och sina livsmål. För att de ska ha möjlighet att ta ansvar för sina hälsoprocesser krävs dock information, kunskap och delaktighet i vården. Samtidigt behöver vården och vårdarna fokusera mer, än vad som sker idag, på att stödja de här människorna i relation till deras livssituation. Med utgångspunkt i personernas egna upplevelser kan vårdarna besvara deras frågor och tvivel, och stödja dem i deras strävan efter att återta sina liv och att kunna se framåt, trots ovisshet och osäkerhet, och trots de gränser kroppen sätter upp.

Eftersom kontroll och trygghet är centrala aspekter av att lära sig leva med hjärtsvikt för människor i medelåldern, så är en tillgänglig vård och kontinuitet av stor betydelse. I Sverige är det idag vanligt med specialistsjuksköterskor inom primärvården för människor med till exempel diabetes eller högt blodtryck, men alltjämt finns bara ett fåtal specialistmottagningar för människor med hjärtsvikt.

– Detta är ett område som borde prioriteras avsevärt mycket högre inom dagens hälso- och sjukvård, säger Lena Nordgren. Sannolikt skulle hjärtsviktsmottagningar inom primärvården innebära större tillgänglighet, bättre kontinuitet och mer trygghet för de här människorna, vilket skulle kunna avspegla sig i ett ökat välbefinnande hos dem likväl som i reducerade sjukskrivningstider och minskade kostnader för återkommande vård på sjukhus.

Även arbetssituationen framstår som problematisk och komplicerad för människor som lever med hjärtsvikt i medelåldern. Arbetet är ofta en betydelsefull del av livssituationen och en del i deras självbild. Samordning mellan arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och hjärtsviktsmottagning saknas dock ofta, vilket kan hindra dem från att återgå till arbetet i någon form. Sjukskrivningarna blir ofta mycket långa och sjukpension är vanligt förekommande. Med stöd och flexibilitet från arbetsgivare, arbetskamrater och Försäkringskassa kan det finnas möjlighet att anpassa arbetet så att medelålders människor med hjärtsvikt kan fortsätta arbeta i den utsträckning deras kropp förmår.

Lena Nordgren, som tidigare har arbetat som sjuksköterska inom hjärtsjukvård, är hemmahörande i Kvicksund och arbetar för närvarande som universitetsadjunkt i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.

Avhandlingen När kroppen sätter gränser. En studie om att leva med hjärtsvikt i medelåldern försvaras fredagen den 30 maj 2008, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Anna Strömberg, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lena Nordgren, telefon: 016-15 32 58, 073-600 33 20 eller e-post: lena.nordgren@mdh.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Avhandlingen inriktar sig på hur små och medelstora företag tillsammans försöker skapa och använda sig av kunskapsrelaterade resurser i sin jakt på konkurrensfördelar. Men fokus är även på hur ett innovationssystem, bestående av mindre IT-företag, stora företag i processindustrin samt olika forskningscentrum tillsammans kombinerar kunskap från olika resursbaser för att på så sätt skapa nya produkter och tjänster.

– De motiv en aktör har för att engagera sig i ett samarbete är viktiga eftersom de påverkar hur man väljer partners och projekt. Dessutom påverkar motiven utfallet av själva samarbetet eftersom det har stor betydelse att de som ingår i samarbetet har likartade motiv. Genom att betona motivens betydelse tydliggörs både komplexiteten och flexibiliteten – det förstnämnda eftersom en aktör kan ha flera motiv för sitt deltagande, den sistnämnda eftersom aktörernas motiv både förändras och utvecklas under samarbetets gång, säger Johan Johansson.

Forskningsresultaten visar att personliga kontakter är av stor betydelse och en av utmaningarna – särskilt för små och medelstora företag – är att veta vem i företagets omgivning som vet vad, kan vad eller känner någon som vet eller kan.

– Relationer är alltså oerhört viktiga, och resultaten visar också att olika typer av samarbeten leder till olika former av synergier. Sådana samarbeten som fokuserar på att utveckla nuvarande affärer har en tendens att ge positiva effekter på företagets produktionsteknologi medan samarbeten som fokuserar på att utveckla nya affärer i stället tenderar att ge positiva effekter på företagens produktteknologi, säger Johan Johansson.

I avhandlingen konstateras också att skapandet av ett fungerande innovationssystem snarare är en dynamisk, självorganiserande pricess som sker över lång tid, än en process som kan planeras fram eller styras på ett traditionellt management-sätt.
– Den insikten är ett viktigt inspel för offentliga beslutsfattare i deras ansträngningar att bidra till lokal eller regional tillväxt, konstaterar Johan Johansson.

Avhandlingen heter ”Essays on collaborative processes among SME:s for competitiveness development presenteras” och presenteras den 28 maj.

Johan Johansson är bosatt i Boden. Innan han bytte yrkesbana arbetade han som arméofficer vid Norrbottens regemente under åren 1989-2002 och har examina från såväl Officers- som Krigshögskolan samt från Stridsskola Syd. 2002 tog han en ekonomie magisterexamen och 2005 en teknologie licentiatexamen.

Kontaktinformation
Upplysningar: Johan Johansson, tel. 0920-49 23 82, 070-344 72 38, johan.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Det som framträder i flera av Ann-Sophie Hanssons studier är hur viktigt det är att kunna hantera de påfrestningar man utsätts för antingen i arbets- eller privatlivet för att lyckas med återhämtningen. Att ständigt och med starkt engagemang arbeta i nära relationer med människor är mentalt belastande och ställer därför extra stora krav på att kunna sätta gränser inte bara arbetstidsmässigt utan också i psykologisk mening.

– Det är tydligt att det ofta råder en obalans mellan upplevd stress och de resurser man har för att kunna hantera den. Här handlar det både om individens egna resurser, som till exempel copingförmåga, men kanske ännu viktigare är möjligheten att erbjudas stöd från organisationen på olika sätt – detta borde vara en självklarhet inom dessa yrken, säger Ann-Sophie Hansson.

Stress och ohälsa är vanligt inom yrken som socialarbetare, psykologer, vårdanställda och anställda inom den religiösa sektorn. Ohälsan har i olika studier visats vara relaterad till högt arbetstempo, höga krav och små möjligheter att påverka sin arbetssituation. De flesta studier har i huvudsak fokuserat olika arbetsplatsrelaterade faktorer och dess påverkan på hälsan, medan få har undersökt de komplexa samband som finns mellan hälsa och faktorer relaterade till såväl organisationen, till samhället som till individens sociala och psykobiologiska förhållanden. Ann-Sophie Hansson har genomfört två enkätstudier inom äldrevården, varav den ena undersökte effekterna av en omorganisation på hälsa och sjukskrivning. I dessa studier mättes också biologiska stressmarkörer hos de anställda. Hon har också gjort två studier inom Svenska kyrkan. Den ena infattar data från dåvarande Yrkesinspektionen samt djupintervjuer kring den psykosociala arbetsmiljön med samtliga personalkonsulenter inom de 13 stiften, den andra utvärderade resultatet av församlingarnas införande av och arbete med måldokument i samband med att kyrka och stat skiljdes åt år 2000.

– Det finns en tradition inom båda dessa yrkesgrupper att man har en stark drivkraft i sitt arbete, och till och med att man ibland upplever ett sorts kall. Att ohälsan inom dessa yrken blivit så tydlig under de senaste decennierna kan bero på ett i stort förändrat arbetsliv, som för dessa grupper inneburit ökade påfrestningar, säger Ann-Sophie Hansson.

I hennes studier framstår Svenska kyrkan som en komplex arbetsplats karaktäriserad av djupgående och ofta svårlösta konflikter på grund av en oförmåga att hantera problemen, samtidigt som det finns en stor frihet att utforma och påverka sina arbetsuppgifter. Stor entusiasm i arbetet och en stark känsla av engagemang är positiva faktorer som dock tenderar att vändas negativt till känslor av otillräcklighet och en oförmåga att dra gränser mellan arbete och fritid. Detta kan i sin tur leda till utmattning och utbrändhet. Vidare framgår att styrnings- och ledningsstrukturen ofta är otydlig, vilket skapar osäkerhet och stress hos medarbetarna. Arbetsförhållandena kännetecknas av höga krav både från omgivningen och inifrån kyrkan själv, arbetsmiljöfrågorna prioriteras inte och kommunikationen fungerar dåligt. Sammantaget innebär detta att arbetsmiljön på många sätt medför negativa konsekvenser för hälsa och sjukskrivning.

– Inom kyrkan där drivkraften är ens tro och övertygelse är det lätt att känna att man ska räcka till för alla. Då behövs bra stöd och möjlighet till återhämtning för att se på sitt jobb på ett rimligt sätt.

Arbetet med måldokument uppfattas ha lett till ökad tydlighet och upplevs ha en övervägande positiv påverkan på såväl utveckling av arbetsmiljö som verksamhet.

Resultatet av studierna från äldreomsorgen visar generellt på en hög grad av arbetsrelaterad utmattning som ett resultat av framför allt bristande återhämtning. Utmärkande för dem med en hög grad av stressrelaterad sjukfrånvaro var missnöje med arbetssituationen liksom en dålig social situation och hemsituation jämfört med dem som inte angett stressrelaterad sjukfrånvaro. Däremot bekräftades inte dessa skillnader mellan grupperna när det gällde uppmätta värden av biologiska stresshormoner. Studien visar också att otillfredsställelsen med arbetet var relaterad till små utvecklingsmöjligheter, en hög arbetsbelastning, en svag känsla av meningsfullhet i livet och små möjligheter till återhämtning. Risken att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning visade sig vara nära tre gånger så stor för vårdanställda som upplever sin arbetssituation som otillfredsställande jämfört med dem som inte upplever detta. Med en dålig social situation är risken ännu något större.

I studien av effekterna av en organisationsförändring inom vården visade resultatet inte på någon signifikant försämrad hälsa mellan mätningarna (ett år) eller mellan dem som var eller inte var berörda av organisationsförändringen. Dock fanns en tendens på försämrad återhämtning för dem som var berörda av organisationsförändringen genom förändrade nivåer i ett av de så kallade återuppbyggnadshormonerna.

– Det var ett ganska oväntat resultat eftersom många tidigare studier visat på negativa hälsoeffekter av just denna typ av organisationsförändringar. Möjligen ser man effekter efter en längre tid, eller så finns redan en viss erfarenhet hos de anställda av liknande förändringar som gör att man vant sig vid att hantera denna typ av påfrestningar, säger Ann-Sophie Hansson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sophie Hansson, mobil: 070-853 97 90, e-post: Ann-Sophie.Hansson@pubcare.uu.se

Ukrainas premiärminister Julia Timosjenko talade i april i år i Europarådets parlamentariska församling och betonade då Europarådets betydelse inte bara för Ukrainas europaintegration men också för utvecklingen av den ukrainska demokratin. Till detta bör tilläggas att Ukraina också bidragit till Europarådets och granskningsprocessens utveckling. Den ukrainska granskningsprocessen har varit den mest aktiva och idag är det en ukrainare som leder granskningsutskottet.

– Man kan säga att den parlamentariska församlingen har kommit att bli något av en symbolisk andra kammare till Ukrainas parlament, säger Anders Nordström, som i sin avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, studerat Europarådets granskning av Ukraina.

Den form av styrning som granskningsprocessen är ett exempel på reagerar på lokala problem och för upp dem till en principiell diskussion kring hur en europeisk stat bör bete sig mot sina medborgare. Det finns inga maktmedel förutom hotet om uteslutning. Ändå har processen uppfattats som meningsfull för de inblandade parterna.

– Den parlamentariska församlingen har ofta blivit ett forum där ukrainska politiker från olika politiska block återkommande, inför sina europeiska kollegor, har debatterat hur den egna regeringen levt upp till åtaganden angående demokrati, rättstatlighet och mänskliga rättigheter. I stort sett alla ledande ukrainska politiker har någon gång uppträtt i Europarådet, berättar Anders Nordström.

Denna dynamik kan förstås genom den interaktion mellan den ukrainska och den europeiska nivån som växt fram under processens gång menar Anders Nordström.

– Europarådets begränsade resurser och Ukrainas oklara status i det internationella samfundet är faktorer som bidragit till att dialog och kritik fått en mer framträdande roll än påvisbara resultat. Detta uppfattas ibland som ett misslyckande men kan också ses som en modell för sammanvävning av tidigare åtskiljda politiska och rättsliga system med mer utrymme för lyhördhet och delaktighet, säger Anders Nordström.

Avhandlingens namn: The Interactive Dynamics of Regulation: Exploring the Council of Europe’s Monitoring of Ukraine.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Anders Nordström, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola, tfn 08- 6084685, 073-640 10 96, e-post anders.nordstrom@sh.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

– Min avhandling spänner från Noréns innersta drivkrafter i arbetet med hans våldsamma Kyla till SVT:s produktion för primetime – jättesatsningen ”Riket”, som jag följde på plats i Polen. Det är ett intressant nutidsdokument med tanke på realitygenrens status och utveckling, säger Per Zetterfalk.

Avhandlingen bygger på en omfattande dokumentation och gestaltning av skaparprocesserna i film och text. Per Zetterfalks intima porträttfilm om Lars Norén, ”Kall” – Noréns drama, kom på dvd för ett år sedan. Hans samlade forskaranteckningar, som han skriver ungefär samtidigt med Noréns så uppmärksammade ”En dramatikers dagbok”, omfattar 37 journalböcker om 10 000 sidor. Utöver sina observationer och intervjuer kommenterar han även sitt eget skapande.

– Mitt arbete är ett exempel på hur konstnärligt skapande kan vara en väg också för vetenskapligt arbete, men även hur vetenskaplig analys kan vara en väg för konstnärlig utveckling. Jag har försökt gestalta en verklig kombination av skapande och analys. Mina resultat tillhör olika traditioner men är tätt sammanlänkade.

– Mitt fokus är vägen till ett verk, inte verket i sig. Syftet är att spegla den vindlande resan från ambition till färdigt resultat och fånga det unika i skaparprocessen, säger Per Zetterfalk.

Avhandlingen och boken Inter esse och filmen Kall kompletterar varandra. Med det samlade resultatet bryter han därmed ny mark i gränslandet mellan verkligheten, konst och vetenskap.

– Avhandlingen ger också en bild av den status kulturen åtnjuter i ett samhälle och de värden som står på spel, förklarar han. Det handlar inte bara om den enorma uppmärksamhet som Noréns dagbok röner, utan även om den samhälleligt så inflytelserika massmediaproduktion vars utveckling inom public service SVT 24:s chef Erik Fichtelius nyligen starkt kritiserade.

– ”Inter esse” kastar ett skarpt sken över traditionellt sett undanskymda men intensiva spelplatser där vår tid formas, säger han.

Per Zetterfalk försvarar sin avhandling den 30 maj kl 13.00 i Biografen, Dramatiska institutet, Valhallavägen 189, Stockholm. Filmvisning kl 10-12. Opponent: Maaret Koskinen.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller filmmaterial kontakta: Per Zetterfalk, tfn 0707-46 42 64 eller per.zetterfalk@draminst.se. För pressbilder se: www.memoriaproduktion.se. För pressexemplar av boken kontakta: Gidlunds förlag, tfn 0224-83 140 eller info@gidlunds.se

De svenskar som har testats har tillbringat lång tid i Tyskland, de flesta mellan 7 och mer än 30 år, och utövar där olika yrken. Alla har gått i svenskt gymnasium. De flesta har förutom engelska läst tyska i minst fem år och några har läst ytterligare språk i skolan.

Fem språkområden testades: ordförråd, grammatik (främst syntax), muntlig produktion, användningen av de för tyskan typiska modalpartiklarna samt s.k. registerkompetens, dvs. hur stilnivån anpassas efter olika situationer. Avhandlingsförfattarens ambition har varit att ge en helhetsbild av den språkliga kompetensen och språkbruket hos dessa inlärare. Uttalet hos några informanter har också bedömts av språkligt bildade tyskar och bedömts vara mycket bra. För jämförelse har samma tests också gjorts av en tysk kontrollgrupp.

Förvånansvärt är att så många av de testade svenskarna trots den långa vistelsen i tyskspråkig omgivning har svårt med kasus och genus. Däremot klaras ordföljd och konjunktiv bra. Gemensamma drag är också, att svenskarna har svårt att slita sig från den svenska informationsstrukturen, dvs. korta element återfinns i början av satsen, vilket medför en överanvändning av subjektspronomen.

Det är välkänt att ordförrådet ökar med vistelsens längd och graden av input, vilket också statistiskt bekräftas i undersökningen. Vidare har en signifikant korrelation mellan skolbetyg i modersmålet och lexikontestet konstaterats. Sådana samband har inte kunnat påvisas beträffande grammatiken. Den muntliga produktionen uppvisar hos de flesta svenskar ett bra ’flyt’, även om svenskarna i allmänhet talar något långsammare och gör fler pauser än tyskarna. Den största skillnaden mellan de testade svenskarna ligger i komplexiteten och korrektheten i tyskan. Skillnader mellan svenskar och tyskar kan även noteras inom området registerkompetens, där tyskarna i vissa situationer uppvisar en större variation än svenskarna och använder en högre stilnivå, när så krävs.   

Nyckelfaktorer för att framgångrikt kunna tillägna sig ett främmande språk tycks vara graden av ”input” genom en 100%-ig kontakt med det omgivande samhället och motivationen att aktivt förbättra och utveckla språket. En god språklig bakgrund i form av formell undervisning och en analytisk förmåga underlättar vägen fram till målet. Den här undersökningen visar också att krav på goda språkkunskaper i yrkeslivet är en pådrivande faktor för mycket god språkbehärskning.

Avhandlingens titel: Sackgasse oder Autobahn? Deutsch in Deutschland erwerben. Zu Fortgeschrittenenvarietäten in L3 Deutsch erwachsener Schweden.
Disputationen äger rum lördagen den 31 maj 2008 kl. 11.00.
Plats: Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Inger Trollstad, 042-15 67 89, inger.trollstad@telia.com

Mediaforskaren Margareta Melin lägger nu fram sin avhandling om könskodad journalistikkultur vid JMG, Göteborgs universitet. Det handlar om strategier och taktiker som används av svenska och brittiska journalister för att behålla eller skaffa sig en position inom journalistiken. Tidsramen är sent 1980-tal till tidigt 2000-tal.

– Syftet har varit att förstå journalistikens grundförutsättningar genom att undersöka brittisk och svensk journalistikkultur, säger Margareta Melin. Slutsatsen är att de två undersökta journalistikkulturerna har mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. Främst visar det sig genom den genomgående könskodade logiken, som genomsyrar kulturerna.

Margareta Melin visar att de oavbrutna maktkamperna på de två journalistiska fälten främst rör sig om en kamp om uppfattningen om vad journalistik är. För att försvara sin maktposition använder sig den journalistiska, manliga eliten av olika strategier. Exempel på dessa är rutiner på redaktionen, t ex utdelande av ”kvinnliga mjuka nyheter” till kvinnliga journalister på morgonmöten, ryktesspridning och baktaleri, samt mer eller mindre dolda sexuella trakasserier.

– I England och framför allt Skottland är puben och alkoholkonsumtion också en strategi. Kvinnor svarar med olika taktiker.
Exempel på sådana är att skapa en ämnesmässig nisch, skaffa ett mer manligt sätt att vara, utnyttja sin kvinnlighet, utnyttja sin utbildning och att skapa och utnyttja sociala nätverk. Taktikerna är inte statiska utan journalisterna väljer de som passar bäst i olika skeenden.

– Systemet att öppet motarbeta och negligera kvinnors och andra gruppers erfarenheter och kompetenser liknar ett krigsspel. Det får negativa individuella konsekvenser för både män och kvinnor. Det får negativa samhälleliga konsekvenser. Och journalistiken blir lidande, säger Margareta Melin.

Melins studie utgörs av stora statistiska undersökningar med 1 500 svenska journalister under 1989-2005 och djupare intervjuer med 33 brittiska journalister som hon har följt mellan 1992 och 2002. Margareta Melin har bedrivit sin forskning vid Malmö högskola och lägger fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.
– För mig är den teoretiska utvecklingen ett av huvudresultaten av mitt avhandlingsarbete. Teoretiskt sett tar avhandlingen avstamp i traditionell journalistikforskning, men utvecklar denna genom att föra in ett feministiskt perspektiv och genom att låna begrepp från de franska kulturforskarna Pierre Bourdieu och Michel de Certeau. I centrum står begreppet journalistikkultur.

Avhandlingens titel: Gendered Journalism Cultures. Strategies and Tactics in the Fields of Journalism in Britain and Sweden.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 maj 2008, kl. 13.15, Sal 302, Anndalsseminariet, Campus Linné, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Margareta Melin, 073-964 4849, 040-667 0137(bost.), 040-665 7221 (arb.)
margareta.melin@mah.se