Tandläkare Anita Alm har i sin avhandling kopplat karies hos femtonåringar till olika faktorer från tidig barndom. I studien har tandhälsan hos 568 barn i åldern ett till femton följts. Resultaten visar att två av tre femtonåringar hade karies.
Föräldrarna till barnen svarade på en enkät om sin egen tandskötsel och sin sociala situation när barnen var ett år. Resultaten visar att det är ett flertal psykosociala faktorer från tidig barndom som påverkar tandhälsan i ett längre tidsperspektiv.
– Barn till föräldrar som trots kallelse till tandvården inte kom till undersökning när barnen var ett år hade i genomsnitt mer än dubbelt så mycket karies när de var femton, jämfört med barn som kom till dessa undersökningar. En orsak till att föräldrarna inte tog med sina barn till undersökningarna var att de själva hade tandvårdsrädsla eller att de hade en komplicerad social situation där tandskötsel inte prioriterades, säger Anita Alm.
Andra psykosociala faktorer som påverkade tandhälsan negativt hos tonåringarna var om mamman i enkäten uppgav att hon inte skötte sina egna tänder och om pappan uppgav att han var missnöjd med sin sociala situation.
Goda tandvårdsvanor under småbarnsåren ger friskare tänder längre fram i livet
Studien visar vidare att kost- och munhygienvanor under tidiga barnaår också påverkar tandhälsan i ett längre perspektiv. Småbarn med hög sötsakskonsumtion, det vill säga barn som åt godis mer än en gång i veckan och eller barn som mer än tre gånger per dag konsumerade kariesriskprodukter som läsk, saft, nyponsoppa, kakor och glass, hade mer karies i tonåren jämfört med barn som sällan eller aldrig åt sötsaker.
– Det visade sig också att tidigt etablerade goda munhygienvanor med tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm har betydelse för att uppnå en god tandhälsa även senare i livet, säger Anita Alm.
Kariessituationen för femtonåringarna relaterades också till ungdomarnas BMI, Body Mass Index. Resultatet visar att ungdomar med övervikt och fetma hade fler kariesskador än de med normalvikt.
Mot bakgrund av dessa resultat är det därför viktigt att förebyggande behandling sätts in mycket tidigt, speciellt för barn som uteblir från tandundersökningar och för barn som utvecklat kariesskador redan under förskoleperioden.
– För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn och tonåringar är det viktigt att samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och förbättras, säger Anita Alm.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för odontologi
Avhandlingens titel: On Dental Caries and Caries-Related Factors in Children and Teenagers
Avhandlingen försvaras torsdagen den 12 juni 2008, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Tandläkare Anita Alm, telefon: 0500–432 900, 070–678 3776, e-post: anita.alm@vgregion.se
Huvudhandledare:
Professor Dowen Birkhed, telefon: 031–786 3201, e-post: birkhed@odontologi.gu.se
I vatten förvandlas koldioxid till syra; ju mer koldioxid som tas upp ju surare blir haven. Denna havets försurning sker nu i en snabbare takt än någonsin under de senaste 400 000 åren. Tidigare forskning vid Göteborgs universitet, som studerat försurningens inverkan på bland annat sjöstjärnor, har rest farhågor om att en sänkt pH-halt kan leda till massutrotning av vissa marina arter.
Med målet att djupare studera dessa risker, dokumentera försurningen och förstå hur den påverkar marina organismer, djur och ekosystem, och dessutom försöka förutspå försurningens konsekvenser de kommande 100 åren, skapas nu European Project on Ocean Acidification, EPOCA. Projektet har en budget på 150 miljoner kronor och samlar över 100 forskare från 29 universitet och enheter i nio länder.
Från Göteborgs universitet deltar två forskare vid institutionen för kemi: Sara Jutterström och Leif Anderson, som båda arbetar med marin kemi med ett särskilt intresse för kolflöden i havet.
– Den främsta uppgiften inom EPOCA blir att samla och utvärdera mätdata från Arktis, ett nyckelområde där uppkomsten och påverkan av försurning bedöms vara stor, säger Leif Andersson.
Ett steg i dessa undersökningar är den svensk-ryska expeditionen ISSS-08 som kommer att gå utanför Sibiriens kust i sommar.
Arbetet inom EPOCA får sin officiella start vid ett möte i Nice, Frankrike, den 10 juni.
Kontaktinformation
Leif Anderson
leifand@chem.gu.se
Tel. 031 772 27 74
Mob. 0709 41 42 11
Sara Jutterström
sara.jutterstrom@chem.gu.se
Tel. 031-772 27 77
Mob. 0734-40 79 00
Läs mer om EPOCA:
http://epoca-project.eu
Presskontakt
Krister Svahn
informatör/pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 49 12
0732-096 339
krister.svahn@science.gu.se
När en organism utsätts för stress, till exempel vid förgiftning, bildas giftiga syremolekyler. För att skydda cellen har alla organismer som andas därför ett antioxidantskydd, bestående av proteiner, molekyler och enzymer som cellen själv producerar. Om antioxidantskyddet har brister skadas cellens proteiner, fettmolekyler och DNA, vilket i sin tur kan leda till nedsatt immunförsvar, cancer, för tidigt åldrande och/eller död.
Att upptäcka förändringar i fiskars antioxidantskydd kan därmed ge kunskap om var och när kemikalier släpps ut i våra vatten, samt vilka skador det orsakar. En avhandling från Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet, studerar bland annat tånglake i Göteborgs hamn. Resultaten avslöjar att även enskilda händelser som mudderarbeten och oljeutsläpp ger direkta skadeeffekter på fiskars hälsa:
– Tånglaken hade stora skador på proteiner och DNA, sannolikt orsakade av muddring, hamnverksamhet och utsläpp
– I regnbågsöring som lever exponerad för avloppsvatten från ett reningsverk i Viskan utanför Borås, konstaterades skador på proteiner och fettmolekyler
– Utanför en koppargruva i Stavanger, Norge, fanns liknande skador på arten skärsnultra
Zoologen Bethanie Carney Almroths avhandling slår också fast att antioxidantskyddet avtar med fiskens ålder, samt att skadade proteiner ackumuleras i fiskens celler. Det sistnämnda är troligen den viktigaste faktorn för åldrande i alla organismer, i fisk liksom i människa. Eftersom fiskens cellulära system liknar vårt, blir fiskar intressanta som modelldjur för människans åldrande.
Särskilt intressant är det faktum att fiskar åldras på olika sätt: antingen långsamt som oss människor, väldigt snabbt (ål och stillhavslax dör efter parning) eller i princip inte alls (som stör eller karp). Hur dessa olika åldringssätt regleras är en gåta forskningen ännu inte kunnat lösa – även om Bethanie Carney Almroths forskning är ett litet steg på väg.
Avhandlingen Oxidative damage in fish used as biomarkers in field and laboratory studies försvarades vid disputation den 9 maj.
Kontaktinformation
Bethanie Carney Almroth
bethanie.carney@zool.gu.se
0738 466783
031-413599
Hemort: New York, USA; forskning bedrivits i Göteborg
Handledare: Prof. Lars Förlin
lars.forlin@zool.gu.se
031 786 3676
Presskontakt:
Krister Svahn
informatör/pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 49 12
0732-096 339
krister.svahn@science.gu.se
Sverige har de största arealerna av rikkärr inom hela EU. I de här myrarna lever minst 160 rödlistade arter av olika sorters organismer, inklusive ett 70-tal som klassas som hotade.
Växtekologen Kalle Mälson har i sin avhandling studerat dels vilken inverkan dikningen haft på rikkkärrens vegetation, dels hur man kan restaurera dikade kärr. Han har bland annat använt sig av data från ett dikat rikkärr, där man under lång tid har följt med hur vegetationen reagerat efter en skogsdikning.
– Resultaten visar att växtfloran, både mossor och kärlväxter, förändrades mycket drastiskt, berättar han.
Fem år efter dikningen hade de mossarter som är typiska för rikkärren, och som tidigare varit vanligt förekommande, försvunnit helt. Drygt tjugo år efter dikningen hade huvuddelen av de mossor och kärlväxter som naturligt förekommer i rikkär försvunnit och ersatts med några få dominanta arter, främst glasbjörk och gräset blåtåtel.
År 2002 återskapades det ursprungliga vattenståndet i kärret med hjälp av dämmen i diket. Efter dämningen kunde man se en långsam tillbakagång bland de dominanta arterna, men få av de typiska rikkärrsarterna har kommit tillbaka. Dikade kärr domineras ofta av buskar, gräs och vitmossor, och i jämförelse med dem är rikkärrsarterna ofta konkurrenssvaga.
Avhandlingen visar att det krävs en kombination av åtgärder om man ska kunna skapa förutsättningar för rikkärrsarter att etablera sig på nytt i restaurerade kärr.
– Att dämma diken för att återfå en funktionell hydrologi är en grundförutsättning. Men det kan också krävas andra åtgärder, till exempel slåtter eller bete i kombination med att man röjer bort träd och buskar, säger Kalle Mälson.
Ett annat problem är att spridningsavstånden och isoleringen mellan de rikkärr som finns kvar har ökat då många rikkärr omvandlats till skogs- eller jordbruksmark. Det här kan försvåra återetableringen av arter.
– I avhandlingen visar jag hur man kan återföra rikkärrsmossor till restaurerade kärr med hjälp av små fragment av mossorna. Om man kan skapa vegetationsfria ytor för mossorna att etablera sig på, och dessutom eventuellt tillföra kalk och ge skydd mot uttorkning, finns det goda möjligheter att lyckas, berättar Kalle Mälson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kalle Mälson, 018-471 28 53, 070-699 02 66, e-post: kalle.malson@ebc.uu.se
Hästar kan – precis som människor – få problem med sina ryggar. Vissa problem är medfödda medan andra kommer med tiden.
Att upptäcka att hästen har ont i ryggen vid arbete är dock inte helt lätt. Men avancerad teknik avslöjar att hästar med ryggproblem har ett avvikande rörelsemönster jämfört med friska hästar. Det visar ny forskning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det är ganska lätt att se när en häst är halt eller har kolik, det vill säga smärtor i buken. Men när det gäller nedsatt ryggfunktion hos häst räcker inte det mänskliga ögat till. Här behövs avancerade diagnostiska hjälpmedel, säger Josefine Wennerstrand som har forskat inom ämnet vid SLU och nyligen försvarade sin doktorsavhandling inom veterinärmedicin.
Vid SLU inleddes år 2000 ett omfattande forskningsprojekt kring hästens rygg. Området har inte tidigare prioriterats inom den veterinärmedicinska forskningen, trots att ryggproblem beskrevs inom facklitteraturen redan för över hundra år sedan.
Att en häst har ryggproblem kan den visa på olika sätt. Hästen kanske protesterar när ryttaren sätter sig i sadeln, viftar irriterat på svansen, vägrar på hinder vid hoppning, är svårare att rida på böjda spår eller rent allmänt visar sämre prestation. Problemen utvecklas ofta långsammare än till exempel vid en hälta och symptomen kan vara svåra att tolka.
– I våra studier har vi sett att tekniska hjälpmedel som höghastighetskameror, reflexmarkörer fastsatta på hästens rygg, hals och ben, samt rullmatta kan hjälpa oss att upptäcka om och hur hästens rörelser ändras av problem i ryggen, säger Josefine Wennerstrand.
Hästens ryggrad är konstruerad så att den ger både stabilitet och styvhet samtidigt som den är flexibel. Hästen böjer, sträcker och roterar sin rygg mest i skritt och galopp, medan ryggen är mer stabil i trav. I trav är muskelaktiviteten högre än i skritt, vilket speglas av att hästen i skritt böjer och sträcker sin rygg upp till dubbelt så mycket som i trav.
VIKTER PÅ BENEN
Josefine Wennerstrands avhandling bygger på fyra olika studier. I dessa ingick såväl fullt fungerande ridhästar utan symptom på ryggproblem, som patienter med dokumenterade ryggproblem.
Bland annat studerades hur viktdamasker fastsatta på bakben respektive framben påverkade ryggens rörelser hos kliniskt friska hästar. Vikter på hästens ben används ibland vid rehabilitering efter skada samt vid vanlig träning, men man har inte tidigare känt till vilken effekt vikter på benen har på ryggens rörelser.
– Vi filmade hästarna på rullmatta i skritt och trav. Hästarna mättes tre gånger i slumpvis ordning i både skritt och trav, utan viktdamasker, med vikterna på bakbenen och med vikterna på frambenen. Studierna visade att extra vikt på bakbenen påverkade hästens rygg i skritt. Då syntes en ökad böjning och sträckning av ländryggen. Påverkan var mätbar enbart i skritt. I trav, där muskelaktiviteten är högre, syntes ingen effekt.
I en annan studie sprutades mjölksyra i ryggmuskulaturen på åtta friska ridhästar för att framkalla reversibel, det vill säga tillfällig, ryggsmärta. Skillnader i hästarnas rörelsemönster gick att mäta ganska omgående och effekten satt i flera dagar. När den klingade av syntes förändringen snabbare i skritt än i trav.
Precis som så ofta vid utredning av hästar med ryggproblem såg forskarna i den studien inga skillnader i hästarnas rörelsemönster med blotta ögat. Det behövdes mätning med hjälp av höghastighetskamerorna för att upptäcka dem.
– Våra studier visar att rörelseanalysteknik är ett värdefullt kliniskt verktyg vid diagnostisering av hästar med ryggsmärta och nedsatt ryggfunktion. Tekniken klarar att upptäcka funktionella avvikelser i ryggens rörelser och kan även användas för uppföljning och utvärdering vid rehabilitering av hästen, säger Josefine Wennerstrand.
Josefine Wennerstrand, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU har disputerat på avhandlingen Clinical Perspectives on Equine Back Kinematics, a Biomechanical Analysis of the Equine Back at Walk and Trot.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josefine Wennerstrand på tel: 018-67 21 47 josefine.wennerstrand@afb.slu.se
FAP tillhör en grupp sjukdomar med den gemensamma grundorsaken att ett proteins tredimensionella struktur har blivit felaktig. Det leder till att proteinet bildar klumpar, s.k. aggregat, som kan påverka många organ. Aggregaten består av ett slags trådar som kallas amyloid.
Just skelleftesjukan beror på att genen för blodplasmaproteinet transtyretin har muterats så att en av dess 127 aminosyror har bytts ut. Denna lilla förändring leder till att de drabbade någon gång i femtioårsåldern drabbas av en allvarlig sjukdom genom att perifera nerver påverkas av amyloidinlagring.
Genom pionjärarbete i Umeå har levertransplantation blivit standardbehandling för FAP över hela världen. Men det finns nackdelar och många forskare söker därför läkemedel som direkt skulle kunna påverka aggregatbildningen. För det krävs djurförsök, som emellertid hittills i stort sett har misslyckats.
I avhandlingsarbetet har den felaktiga genen förts in i bananflugor, Drosophila. Till skillnad från möss, som vanligtvis används i sammanhanget, får flugorna bara efter ett antal dagar svårigheter att röra sig normalt med en symtombild som liknar den vid skelleftesjukan. Det muterade proteinet ansamlas i flera organ och får med tiden en ordnad struktur utan skadliga effekter.
I avhandlingen visas också att ett lovande läkemedel under utprövning (diflunisal) fungerar även på flugorna. Ett annat fynd är att proteinet SAP, som normalt täcker amyloid nu visades hämma dess skadliga effekter, vilket kan leda till ny behandling av sjukdomen.
Bananflugemodellen som utvecklas i avhandlingen ger viktiga upplysningar om sjukdomsmekanismen och verkar användbar för att testa läkemedelskandidater, både när det gäller effekter och biverkningar.
Resultaten har uppmärksammats i ett stort europeiskt samarbetsprojekt (EURAMY), där Drosophila numera är förstahandsalternativ som djurmodell för Skellefteåsjukan. Projektet har haft ett mångårigt stöd av patientföreningarna FAMY och Stiftelsen Amyl.
Torsdagen den 12 juni försvarar Malgorzata Pokrzywa, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A Drosophila disease-model for TTR-associated amyloidosis. Svensk titel: En Drsophila-sjukdomsmodell för familjär amyloidos med polyneuropati.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är Dr Damian C. Crowther, University of Cambridge, Cambridge, UK.
Kontaktinformation
Malgorzata Pokrzywa är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel 073-655 70 36, e-post: malgorzata.pokrzywa@molbiol.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Agneta Lundström är doktorand i pedagogiskt arbete och tillhör den nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet. Hon har i könsåtskilda grupper, reflekterat över konfliktfyllda situationer i skolan tillsammans med tio lärare.
– Kvinnliga lärare kan använda sig av maskulina strategier som att ge regler och bestämma liksom manliga lärare använder sig av feminint kodade föreställningar och strategier som den om omsorg, berättar Agneta Lundström.
Normen att visa omsorg om elever dominerar både för manliga och kvinnliga lärare. Lärarna förväntar sig att också elever visar omsorg om andra.
– Ett dilemma kan uppstå mellan att de maskulint kodade föreställningar några elever styrs av inte är sammanfaller med förväntningar på att visa omsorg och skolans norm om en god elev, säger Agneta Lundström.
Ett annat dilemma utgörs av att flickors konflikter inte är lika synliga och greppbara för lärarna, vilket speciellt visade sig hos de fem manliga lärare som ingick i studien.
Eleverna kan också ha olika förväntningar på läraren beroende på om eleven är flicka eller pojke. Manliga lärare intar en medvetet försiktigare hållning vad det gäller fysisk närhet till flickor på grund av den sexuella misstänksamhet som uppkommit de senaste årtiondena.
– De får tänka sig för innan de tar fysiskt i en flickelev. De fem kvinnliga lärarna som ingick i studien säger sig inte uppleva samma dilemma, förklarar Agneta Lundström.
I studien framkommer också kritik från båda lärargrupperna att de som yrkeskår blir alltför ensamma med ett för stort ansvar för elever som far illa.
– Jag har använt en modell med diskussionsrundor och pedagogiska rollspel. Lärarna har under fem dagar under ett läsår träffats för att reflektera över konflikter de möter i sin skolvardag. Under samtalen mellan lärarna förändras sättet att tala. Det som först beskrivs som skillnader i kön övergår till att nyanseras genom de variationer som uppstår när nya erfarenheter motsäger de gamla.
– Jag tycker att lärarutbildningen skulle kunna använda sig av modellen för att förbereda lärarstuderande på sitt framtida yrke med en större medvetenhet om föreställningar om kön, fler strategier för att hantera dessa och med en vetenskaplig förankring i vad de gör, menar Agneta Lundström.
Fredagen den 30 maj försvarade Agneta Lundström, institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lärare och konflikthantering – en undersökande studie ur ett könsperspektiv.
Disputationen ägde rum kl 10.00 i Sal N, 320, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent var docent Gun-Marie Frånberg, institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Agneta Lundström nås på:
Telefon 090 786 71 68
E-post agneta.lundstrom@educ.umu.se
Målet för forskarna var att ta reda på hur kroppen reglerar blodsockerkoncentrationen hos friska människor. Att blodsockret regleras med hjälp av hormoner i bukspottkörteln är väl känt sedan länge, det vill säga att betaceller producerar hormonet insulin, som sänker sockret och att alfaceller producerar hormonet glukagon, som höjer sockret. För att vi människor ska må bra måste sockerbalansen ligga inom ett mycket snävt intervall. Vi behöver både insulin, som sänkare och glukagon, som höjare igen när sockret blir för lågt.
– En person med för lågt blodsockervärde mår dåligt och drabbas av svimningar. En person med för högt blodsocker, får diabetes, säger Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet och den som har lett den aktuella studien.
Man vet betydligt mer om insulinfrisättningen än om glukagonfrisättningen. Därför koncentrerade sig forskarna på det senare. De upptäckte att alfacellerna, som normalt producerar sockerhöjaren glukagon, även gav ifrån sig ämnet glutamat. Glutamatet underlättade glukagonfrisättningen; gjorde frisättningen mer effektiv.
Forskarnas hypotes är följande: När blodsockret höjs hos en frisk människa, blir betacellerna aktiva och börjar frisätta insulin. Insulinet sänker sockerkoncentrationen i blodet och då börjar alfacellerna frisätta glukagon och glutamat. I detta sammanhang fungerar glutamat som en positiv signal som talar om för alfacellerna, att nu är det dags att skynda på glukagonfrisättningen så att blodsockret inte blir för lågt.
– Det är den här signalvägen som är vår nya upptäckt, säger Per-Olof Berggren. Detta samspel mellan betaceller och alfaceller är viktigt för en normal blodsockerreglering.
Upptäckten innebär också att när betacellerna inte producerar insulin som de ska, som hos diabetespatienter, så stängs även signalvägen i alfacellen av, vilket innebär en ytterligare försämring av blodsockerbalansen. I förlängningen hoppas nu forskargruppen att upptäckten av den nya signalvägen ska ge ny fart åt den kliniska diabetesforskningen.
– Kanske kan man uppnå en bättre reglering av blodsockerkoncentrationen hos patienter med diabetes om man siktar in sig mer på glukagonet/glutamatet och inte bara på insulinet, säger Per-Olof Berggren.
Artikel: “Glutamate is a positive autocrine signal for glucagons”, O Cabrera, MC Jaques-Silva, S Speier, S-N Yang, M Köler, A Fachado, E Vieira, JR Zierath, R Kibbey, DM Berman, NS Kenyon, C Ricordi, A Caicedo och P-O Berggren, Cell Metabolism, 4 juni 2008.
För frågor, kontakta:
Professor Per-Olof Berggren,
Rolf Lufts forskningscenter för diabetes och endokrinologi
Tel: 08-517 757 31
E-post: per-olof.berggren@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel 08-524 838 95, 070-224 3895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
En känd riskfaktor för besvär i muskler och leder är vibrationer. Yrkesförare av terränggående fordon — t.ex. skogsmaskiner, snöskotrar och pistmaskiner — utsätts dels för vibrationer i händerna från styrdonen, s.k. hand-armvibrationer, dels vibrationer från sätet, s.k. helkroppsvibrationer. Denna dubbla exponering skulle enligt avhandlingen kunna bidra till de utbredda besvären i nacke och skuldra hos denna yrkesgrupp.
Det är också känt att vibrationer kan öka muskelaktiviteten genom en reflexmekanism. Denna ökande belastning på musklerna har föreslagits kunna bidra till besvären.
Syftet med avhandlingen var därför att se om det finns samband mellan terrängfordonskörning och besvär i nacke och skuldror samt vibrationsrelaterade besvär i händer och armar. Syftet var också att i experimentella studier undersöka vibrationernas akuta effekt på nackmusklerna.
Resultaten visar att förare av terränggående fordon löper ökad risk för besvär i nacke, skuldror och handleder samt ökad risk för en del besvär i händerna som är typiska för vibrationsutsatta, bl.a. domningar, köldkänsla och vita fingrar. Experimenten visade att vibrationer inte ökar muskeltröttheten under en exponeringstid på tre minuter. Däremot finns vissa skillnader i hur muskelaktiviteten ändras under en sådan period.
Om nackmusklerna under låg belastning utsätts för vibrationer ses en tidig ökning av muskelaktiviteten som sedan avtar, men om samma arbete utförs utan vibrationer blir ökningen jämn över tiden. Kombinationen hand-armvibrationer och helkroppsvibrationer ger upphov till en ökad muskelaktivitet jämfört med båda typerna av vibration var för sig.
Dessa resultat visar att lokala vibrationer på kort sikt påverkar muskelaktiviteten, men de verkar inte ha någon negativ effekt på muskeltrötthet i nacken.
Fredagen den 13 juni försvarar Charlotte Åström, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, , Umeå universitet, sin avhandling med titeln Effects of vibration on muscles in the neck and upper limbs – with focus on occupational terranin vehicle drivers.
Svensk titel: Effekter av vibrationer på muskler i nacken och övre extremiteterna – med fokus på yrkesförare av terrängfordon.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Charlotte Åström är doktorand vid enheten för sjukgymnastik och kan nås på tel. 090-786 98 82, mobil 073-053 77 23, e-post: charlotte.astrom@physiother.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Det övergripande syftet i det forskningsprojekt som resulterat i doktorsavhandlingen Mänsklig mekanik och besjälade maskiner – Koreografiska perspektiv på mänskliga kvaliteter i kroppars rörelser, med vilken Åsa Unander-Scharin disputerar den 13 juni, har varit att i en serie koreografiska processer och verk undersöka och synliggöra hur olika mänskliga rörelsekvaliteter kan fångas, förvandlas, skapas och simuleras digitalt.
– Projektet tog avstamp i den konstnärliga processens frågeställningar, val och problemlösningar och det har resulterat i sex interaktiva dansverk i utställningen Navigation, en scenframställning Hybrid, väsen och labyrinter samt fyra dansande och sjungande skulpturer i serien Komprimerade klassiker, säger Åsa Unander-Scharin.
Själva avhandlingen består av en textdel och en intraktiv DVD där utsnitt ur de koreografiska verken visas, och på Unander-Scharins hemsida, www.scenochsinne.se, finns också videoutsnitt från koreografiska verk och hennes koreografiska verksamhet.
Installationerna i Navigation har visats i ett 15-tal konsthallar, museer och på festivaler, bland annat på Dansmuseet i Stockholm, Malmö konsthall, Norrbottens museum, Monaco Dansforum och ARCO-konstmässa i Madrid.
Hybrid, väsen och labyrinter spelades på Moderna dansteatern i Stockholm och två Komprimerade klassiker har premiärvisats på Studio Acusticum i Piteå, Dansbiennalen MADE-festivalen i Umeå och ställs hösten 2008 ut i Göteborgsoperans foajé. Dessutom visas fler verk ur serien på Tekniska museet i Stockholm under våren 2009.
Åsa Unander-Scharin (född 1963) har utbildat sig till danspedagog och koreograf vid Danshögskolan i Stockholm och har ett stort antal konstnärliga verk på sin meritlista.
En sammanfattning av doktorsavhandlingen kan laddas ner på sidan http://epubl.ltu.se/1402-1544/2008/24/index.html
Kontaktinformation
Upplysningar: Åsa Unander-Scharin, tel. 0709-890 80 01 , asa.unander-scharin@telia.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Och eftersom policyskapande antas äga rum i sådana konstellationer, ofta utanför formella beslutsforum och över organisatoriska gränser, är nätverk ett nyckelbegrepp inom den vetenskapliga policyanalysen. Behovet av mer kunskap om dessa nätverk och hur deras egenskaper påverkar policyskapandet och möjligheten att lösa problem, är stort.
Doktorsavhandlingen Policy networks: The relation between structure and performance med vilken Annica Sandström disputerar den 5 juni, handlar om policynätverk och i vilken mån de kan användas som förklarande variabler i policyanalysen.
Finns det någon koppling mellan nätverkens struktur, det vill säga egenskaperna hos de inblandade aktörerna och mönstret av deras inbördes samverkan, deras organiseringsförmåga och effektivitet? Eller enklare – är några typer av nätverk mer effektiva än andra?
– Resultaten pekar på att två specifika egenskaper, nätverkens integrering och dess heterogenitet, påverkar policyprocessen. Förenklat uttryckt så underlättas nätverkens prioriteringsprocess av dess grad av integration, dess förmga att mobilisera resurser av dess mångfald, säger Annica Sandström.
– Slutsatsen är alltså att policynätverken har ett förklarande värde – vissa typer av nätverk kan antas vara bättre skickade än andra.
Annica Sandström är uppvuxen i Antnäs utanför Luleå och har bland annat arbetat som valombudsman inom SSU-distriktet i Norrbotten under 1990-talet. I samband med valet 2006 var hon valkommentator i Sveriges Radio Norrbotten och under 2007 var hon ledarskribent i Norrländska socialdemokraten.
Kontaktinformation
Upplysningar: Annica Sandström, tel. 0920-49 13 56, annica.sandstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Hur glad eller bekymrad blev du när du hörde ljudet? Hur uppjagad blev du av ljudet? De frågorna har testpersonerna fått besvara, i en studie gjord av Anders Sköld vid Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers. Med hjälp av de två parametrarna positiv/negativ respons och lugn/uppjagad respons får man fram den emotionella reaktionen på ett ljud, vilket är ett nytt verktyg vid värderingen av ljud inom tillverkningsindustrin.
– Ett varningsljud för kollision i en bil bör till exempel utformas så att användaren känner sig mycket uppjagad och negativ, säger Anders Sköld. Ljudet som säger att det har kommit ett SMS i mobilen bör däremot inte göra användaren uppjagad, och får gärna ge en positiv respons.
Han har undersökt både artificiella ljud, som pipsignaler, och så kallade ljudikoner. Det senare är ljudmässiga representationer av händelser. Till exempel kan man använda inspelade tjut från däck och kraschljud som en ljudikon för kollisionsvarning.
Testpersonerna har fått ange sina reaktioner på en skala. Resultaten har sedan jämförts med resultaten från en annan studie, av testpersonernas fysiologiska reaktioner på de olika ljuden. De har mätts med hjälp av elektroder i ansiktet: aktivitet i smilmuskeln indikerar en positiv reaktion medan aktivitet i en muskel vid ögonbrynet indikerar en negativ reaktion.
Hur uppjagad testpersonen blev avslöjades av mätningar av hudkonduktans, alltså svett, på fingrarna.
Försöken visade att testpersonernas egna skattningar av sina emotionella reaktioner stämde överens med deras fysiologiska reaktioner.
Med hjälp av resultaten från de två studierna har Anders Sköld skapat en modell för hur man kan förutsäga emotionella reaktioner utifrån de fysiska parametrarna hos olika ljud. Modellen kan användas som ett verktyg vid ljuddesign inom till exempel fordonsindustrin.
Avhandlingen ”Integrative Analysis of Perception and Reaction to Information and Warning Sounds in Vehicles” försvarades den 30 maj.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=70105
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Sköld, Avdelningen för teknisk akustik, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola.
Tel: 031-772 21 92 Mobil: 0706-93 17 79
anders.skold@chalmers.se
Huvudhandledare: Mendel Kleiner, Avdelningen för teknisk akustik, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 06
mendel.kleiner@chalmers.se
Bihandledare: Daniel Västfjäll, Avdelningen för teknisk akustik, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 06
danielv@chalmers.se
Den sociala rörelse som benämnts den globala rättviserörelsen kan sägas ha framträtt via större demonstrationstillfällen och i samband med de många sociala forumen.
Den Sociala Forumprocessen finns bredvid eller ”under” protesterna, den globala sociala rättviserörelsen och övriga plattformar för samarbeten mellan organisationer, men är relaterad till dem och utmärks av en pågående organisering av sociala forum-arrangemang. I maj 2004 arrangerades ett första Göteborgs Sociala Forum och sammanlagt deltog cirka 2400 personer.
Niklas Hansson ställer frågor om politiska organisationsformer i fokus: hur konkretiserades idén med ett Göteborgs Sociala Forum? Vilka var förutsättningarna för en fungerande lokal social forumprocess?
Avhandlingen är ett försök att förklara delar av denna process, så som den materialiserades i Göteborg och syftet är att undersöka produktion av nätverkspolitik, med Göteborgs Sociala Forumprocess som exempel. Tidsperioden 2003 – 2005 utgör studiens historiska utgångspunkt och undersökningen baseras bl.a. på ett längre fältarbete med deltagande observation i kombination med andra empiriska källor.
Avhandlingsförfattaren behandlar beslutstagande, avgränsningar och exkluderingar, kontroll- och maktaspekter, relationen mellan informations- och kommunikations-teknologier och politiska nätverk och förhandlingar mellan olika ideologiskpolitiska intressen.
I avhandlingen tecknas en framväxande struktur av ett nätverk av sammankopplade sociala forumorganisationer, med interaktionsprocesser på lokal och regional, såväl som på nationell och global nivå.
Avhandlingens titel: Nätverkspolitik. Organisering, öppenhet och kontroll i Göteborgs Sociala Forumprocess 2003-2005.
Disputationen äger rum lördagen den 14 juni 2008 kl. 13.00
Plats: Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Niklas Hansson, 031-7865327 (arb.) eller 0704-965026,
niklas.hansson@ethnology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Förstudien av det nya brokonceptet, i-bron, ingår som en del i Peter Harrysons doktorsavhandling i betongbyggnad vid Chalmers. Bron består av mycket lätta delar som sätts samman på plats.
De bärande delarna utgörs av v-formade glasfiberbalkar som är förstärkta med kolfiber i underkant. Balkarna samverkar med ett tunt brodäck som tillverkas i förväg av stålfiberarmerad betong med mycket hög hållfasthet. Eftersom dessa material är väldigt beständiga är de fördelaktiga ur ett livscykelperspektiv, och lämpar sig väl för industriellt byggande. Materialen används dock inte vid nybyggnad av broar idag.
I studien beskrivs de industriella förutsättningar som är nödvändiga för att bygga bron. En preliminär konstruktionsberäkning av bron har kombinerats med utvalda laboratorieförsök, för att få ökad kunskap om det mekaniska verkningssättet i vissa kritiska konstruktionsdelar. Avslutningsvis har en brobalksprototyp provbelastats till brott i laboratoriet.
– Den nya brotypen är en konstruktion som spänner flera år in i framtiden, men studien visar att det skulle vara tekniskt möjligt att bygga bron redan idag om konceptet utvecklas vidare, säger Peter Harryson. Idag begränsas dock de ekonomiska förutsättningarna av de stora investeringar som skulle krävas för att starta tillverkning, och av de höga materialpriserna på fiberkompositer.
I dagsläget bedöms den nya brotypen kosta mer än dubbelt så mycket som en konventionell bro. Men den ekonomiska potentialen för brokonceptet kan förbättras betydligt om den ekonomiska kalkylen görs på ett annorlunda sätt. Förutom den korta byggtiden, finns det flera fördelar i såväl ett livscykelperspektiv som ur arbetsmiljösynpunkt som skulle kunna värderas bättre.
Peter Harryson har också analyserat den nuvarande brobyggnadsprocessen och dragit slutsatser om de stora fördelar man kan förvänta sig av att i stället använda en industriell brobyggnadsprocess. Dessutom har han gjort en studie av en innovativ sammanfogningsteknik för prefabricerade betongelement, populärt kallad betongsvetsning. Denna typ av fogteknik innebär en betydlig förbättring av effektiviteten på arbetsplatsen.
Projektet har ingått i Vinnovas forskarprogram ”Väg, Bro, Tunnel”. Peter Harryson har varit industridoktorand för Vägverket, som också har bidragit med finansiering.
Avhandlingen ”Industrial Bridge Engineering – Structural developments for more efficient bridge construction” försvarades den 29 maj.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
http://publications.lib.chalmers.se/cpl/record/index.xsql?pubid=70808
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Peter Harryson, Avdelningen för konstruktionsteknik, Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 49 Mobil: 0706-636400
peter.harryson@chalmers.se
Handledare: Professor Kent Gylltoft, Avdelningen för konstruktionsteknik, Institutionen för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 22 45
kent.gylltoft@chalmers.se
I miljonstaden Yogyakarta i Indonesien har antalet internationella backpackers minskat dramatiskt under de senaste tio åren, till stor del på grund av politiska oroligheter i området.
Erika Sörensson vid Umeå universitet har studerat olika aspekter av turismarbete inom ett av stadens backpackerområden. Hon menar att många turismarbetare är väldigt sårbara för förändringar i turistflödena, och påverkas direkt på ett mycket negativt sätt om antalet turister minskar.
Många turismarbetare återfinns inom hotell- och restaurangbranschen, men också som återförsäljare av lokala resor och utflykter. Inom den oreglerade informella sektorn utanför alla trygghetssystem arbetar många som ”guider”, dvs. mellanhänder som ger turister service mot provision från hotell, travel agents och souvenirbutiker.
Erika Sörensson visar att turismarbetarna uppfattar sig själva som tillhandahållare av underhållning, och förväntas möta turisternas behov av exempelvis mat, boende, transporter och sex. Arbetarna är också mottagare av en typ av turism som initieras och utövas bortom deras kontroll, något som gör dem sårbara. Enligt Erika Sörensson är detta en baksida av turism som sällan kommer fram i ljuset.
Så länge turisttillströmningen ligger på en hög nivå kan backpackerturism erbjuda en möjlighet att skapa sig anständig och till och med hög inkomst. Men om turisterna plötsligt slutar att komma påverkas turismarbetare omedelbart på ett mycket negativt sätt, framförallt genom att försörjningen uteblir. I Indonesien har detta förhållande varit särskilt tydligt sedan Asienkrisen och de upprepade terrorattentaten i huvudstaden Jakarta och på turistön Bali.
Studien baseras på återkommande fältarbeten och ett flertal intervjuer med turismarbetare i backpackerområden i Yogyakarta mellan 2001 och 2006.
Torsdagen den 5 juni försvarar Erika Sörensson, kulturgeografiska institutionen/Nationella Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Making a Living in the World of Tourism. Livelihoods in Backpacker Tourism in Urban Indonesia.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S 213h, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är Michael Haldrup Pedersen, Department of Environmental, Social, and Spatial Change, Roskilde universitet, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erika Sörensson,
kulturgeografiska institutionen,
Umeå universitet,
090-786 54 68
Erika.Sorensson@geography.umu.se
– Först måste man besluta om det krävs en åtgärd över huvud taget. Undersök hur stor volym träd som har mer än 90 procent barrförlust, eftersom det främst är i sådana träd som större märgborren kan föröka sig. Överskrider den volymen 10-15 skogskubikmeter per hektar råder vi att gå in och saneringsgallra, säger Ulf Sikström, Skogforsk.
En saneringsgallring bör göras snarast möjligt och inbegripa alla träd som förlorat 80 procent av barren eller mer.
– Det ger hög sannolikhet att kvarvarande träd överlever och en betryggande säkerhetsmarginal mot massförökning av märgborre. Om man bedömer att beståndet kommer att bli alltför glest efter en sådan gallring är det bättre att slutavverka och etablera ny skog. I beslutsschemat finns råd om detta, säger Ulf Sikström.
Även om skogsägaren inte helt kan gardera sig för framtida Gremmeniellaangrepp finns det möjlighet att minska risken.
– Använd lämpligt skogsodlingsmaterial och satsa på rätt trädslag för ståndorten. Genom att konsekvent låggallra skogen bör också risken minska, eftersom våra data visar att små och undertryckta träd angrips mer frekvent och hårdare, säger Ulf Sikström.
Skogforsks råd är framtagna utifrån studier där man följt utvecklingen i fem tallbestånd i Bergslagen som angreps av Gremmeniella vid det senaste stora utbrottet sommaren 2000.
Fakta
* Gremmeniella är en parasitisk svamp som angriper många barrträdsarter över hela norra halvklotet. När den går på tall kallas den ”tallens knopp- och grentorka”.
* På tall infekteras knopparna eller de ettåriga skotten under sommaren. Därefter intar svampen ett viloläge tills den börjar växa i träden under gynnsamma vinterförhållanden.
* Död vävnad under barken är det första synliga tecknet på en infektion. I ett senare skede försvagas barrens infästning på skotten och barren blir röd-bruna, med start från basen på barren. Den ”röde djävulen” har slagit till!
* Märgborren är en skadeinsekt som förökar sig i starkt försvagade eller döende tallar. De nya borrarna gör sitt näringsgnag i levande tallkronor, vilket kan ge ytterligare tillväxtnedsättning utöver den orsakad av Gremmeniellan.
Läs mer i Resultat nr 4, 2008 som kan beställas på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Ulf Sikström, Skogforsk. Tel: 018-18 85 52, 070-638 85 52
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
