Livsmedlet, som kallas för tempe, är dessutom en fullkornsprodukt med ett högt innehåll av folat. Att fullkorn minskar risken för hjärt/kärlsjukdomar är medicinskt vedertaget, och man tror att det också skyddar mot åldersdiabetes och vissa former av cancer. B-vitaminet folat är den naturliga formen av folsyra, och behövs bland annat för normal fosterutveckling.
– Tempe är tänkt för vegetarianer, men också för människor som vill äta mindre kött av till exempel miljöskäl, säger Charlotte Eklund-Jonsson. Vi tänkte också på miljön när vi valde att utgå från korn och havre, som passar bra att odla i Sverige och därmed inte kräver några långa transporter.
Man tillverkar tempe genom fermentering med hjälp av mikrosvampen Rhizopus oligosporus. Tempe-fermentering har sitt ursprung i Indonesien, men där används i stället sojabönor som råvara. Charlotte Eklund-Jonsson har samarbetat med Svalöf Weibull, som har hjälpt henne att välja korn- och havresorter med ett högt innehåll av lösliga kostfibrer, mineraler och vitaminer.
– Jag har också samarbetat med Lantmännen Foods, som förhoppningsvis kommer att lansera spannmålstempe i sitt Go Green-sortiment som riktar sig till vegetarianer. Det skulle i så fall bli en köttersättning som liknar produkten Quorn, och som består av både svamp och spannmål.
Under avhandlingen har hon tagit fram metoder för att bevara spannmålets höga fiberinnehåll, och samtidigt öka dess halt av lättillgängligt järn. Dessa saker står normalt i motsats till varandra.
Charlotte Eklund-Jonsson har visat att järnupptaget fördubblades efter en måltid med korntempe jämfört med ofermenterat korn, i en studie på friska människor. I ytterligare studier gav både havre- och korntempe dessutom låga blodsockersvar och insulinsvar hos försökspersonerna, vilket är karaktäristiskt för fullkornsprodukter. Halterna av folat ökade 2,5 gånger under tempe-fermentering av korn.
Hon har också undersökt motsvarande måltider i en datorstyrd mag/tarm-modell, och gjort ljusmikroskopi-studier av prover som togs ut från den simulerade matsmältningen. Dessa undersökningar bekräftade resultaten från studierna på människa.
Avhandlingen, ”Nutritional properties of tempe fermented whole-grain barley and oats –
Influence of processing conditions on the retention and availability of iron, starch and folates” försvaras vid en offentlig disputation den 5 juni.
Tid: 10.00.
Plats: Sal KB, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Charlotte Eklund-Jonsson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers
Tel: 031-772 3816
charlotte.eklund-jonsson@chalmers.se
Huvudhandledare: Docent Marie Alminger, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers
Tel: 031-772 3817
marie.alminger@chalmers.se
Biträdande handledare: Professor Ann-Sofie Sandberg, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers
Tel: 031-772 3826
ann-sofie.sandberg@chalmers.se
I avhandlingen har Pelle Åberg studerat ett tjugotal samarbetsprojekt mellan det svenska studieförbundet ABF (Arbetarnas bildningsförbund) och uppbyggnaden av den estniska organisationen AHL (Avatud Hariduse Liit). Projekten finansierades till största delen via Olof Palmes Internationella Centrum och i förlängningen av SIDA. I avhandlingen studerades projekt som genomfördes mellan 1991 och 2004, dvs perioden mellan den estniska frigörelsen från Sovjetunionen och EU-inträdet, och fokus i studien låg på samarbeten mellan frivilliga organisationer, vilka kan ses som en del av det civila samhället, och aktiviteter som faller under den typ av stöd som getts ut till Östeuropa och före detta Sovjetunionen sedan dess sammanbrott.
– Det resultat som framträder tydligast i studien är att de idéer som är förknippade med svensk folkbildning, till exempel studiecirkelsmetoden, inte bara exporterats och tillämpats på plats hos mottagarna, utan de har också anpassats till de lokala förhållandena, säger Pelle Åberg. Avhandlingen visar dessutom att förhållandet mellan samarbetspartners och de strategier som svenska organisationer valt påverkar både hur projekten upplevts och koms ihåg likväl som de resultat de lett till.
Pelle Åbergs studie pekar också på att möjligheten att identifiera sig med samarbetspartnern är viktig. ABF har en stark koppling till arbetarrörelsen och den svenska socialdemokratin medan AHL har haft betydligt mer varierande typer av medlemsorganisationer som inte knutit an till samma typ av gemensam värdegrund. Detta har också i vissa fall inneburit komplikationer i samarbetet. Dessutom visas tydligt att också de svenska organisationerna har fått ut en hel del av dessa internationella projekt. Det rör sig med andra ord ofta inte om en ensidig process utan även de som väntas stå för biståndet kan lära sig mycket.
Avhandlingen visar att förändringar i det som sprids genom denna typ av projekt är en viktig del av processen och inte minst den översättning av idéer och metoder som sker genom den mottagande partnerns ansträngningar att anpassa innehållet till den egna miljön. Dessutom identifieras ett antal aspekter som är viktiga för väl fungerande samarbeten och demokratistödjande insatser såsom närhet, både geografiskt och kulturellt, vilket är nära förknippat till möjligheten att finna gemensam mark och gemensamma värderingar samt att det är viktigt att involvera samarbetspartnern i alla steg av projekten.
Disputationen äger rum fredagen den 30 maj 2008 kl.13.00 i sal MB 503 på Södertörns högskola. Opponent är Professor Mikko Lagerspetz från Åbo Akademi.
Avhandlingens namn: Translating Popular Education – Civil Society Cooperation between Sweden and Estonia. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7424.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Pelle Åberg, tfn 08-608 49 55 mobil 070-978 20 60 eller e-post pelle.aberg@sh.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
De nya rönen beskrivs i majnumret av den vetenskapliga tidskriften Molecular and Cellular Proteomics. Människans proteiner är involverade i det närmaste alla viktiga fysiologiska funktioner och små förändringar hos proteiner kan ge upphov till sjukdom.
Det svenska HPA-projektet (Human Protein Atlas) arbetar med att kartlägga människans proteiner och alla resultat presenteras i en publik databas där för närvarande 3014 proteiner finns listade. I höst beräknas 6000 proteiner vara inlagda i databasen. För varje protein finns en sammanställning med bilder som visar hur proteinet förekommer i 48 olika normala vävnader och i 20 olika typer av cancervävnader. Tidigare har det endast varit möjligt att genomsöka databasen med hjälp av namnet på en gen eller en kromosom, men med den nya avancerade funktionen förbättras sökmöjligheterna avsevärt.
– Man kan söka utifrån hur proteinet uttrycks i olika vävnader, till exempel en frisk vävnad i förhållande till en tumör. Det går också att söka på proteiner som finns i stor mängd i en cancervävnad, men inte i en annan och man kan ange flera kriterier samtidigt, säger Cecilia Lindskog, doktorand inom projektet.
Atlasen kommer att kunna användas för att finna proteiner som kan vara intressanta ur en diagnostisk eller prognostisk synvinkel. Proteiner kan exempelvis användas för att ”leta upp” en skadlig förändring i en cell eller vävnad. Tidig diagnostik, liksom bättre möjlighet att göra en riktig prognos, är en mycket viktig framtidsfråga för sjuk- och hälsovården eftersom det innebär att behandlingsresurserna kan användas för de mest behövande och på ett tidigare stadium.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Pontén, 018-611 38 46, 073-041 39 91, e-post: Fredrik.Ponten@genpat.uu.se eller Cecilia Lindskog, tel: 018-471 50 33, 073-314 54 47, e-post: Cecilia.Lindskog@genpat.uu.se
Gruppen innehåller även forskare från Karolinska Institutet, Center for Inflammation and Metabolism i Köpenhamn, Cambridge- and Heriot Watt-universiteten i Storbritannien, samt Scripps Institute i Florida, USA. Resultaten är webbpublicerade i tidskriften FASEB Journal.
Forskarna har studerat genen PINK1 (PTEN-induced Kinase 1) hos personer från Skandinavien och Storbritannien. Mutationer i den här genen har tidigare visats orsaka sällsynta, ärftliga former av Parkinsons sjukdom.
Till att börja med identifierade forskarna flera vanliga förändringar i PINK1-genen som hämmar bildandet av budbärar-RNA (mRNA) och visade att låga halter av just mRNA ökar risken för typ 2-diabetes. Nästa steg var att påvisa att förändringar i PINK1-genen har samband med diabetes, vilket de kunde göra via prover från 50 000 personer i den genetiska DIAGRAM-databasen.
Eftersom typ 2-diabetes är en så komplex sjukdom ville forskarna söka mer precist efter de mekanismer som ligger bakom kopplingen mellan gendefekter i PINK1 och diabetes.
PINK1-proteinet, som genen kodar för, anses skydda cellens mitokondrier från oxidationsskador och med ledning av detta studerades om personer som bär på den muterade genformen har problem med att oxidera energisubstanser som blodfetter (lipider) och glukos.
Misstanken visade sig riktig: PINK1-defekterna som störde mRNA-bildandet och orsakade diabetes var också kopplade till höjda halter av blodfetter och störningar i syreomsättningen.
I fettceller från möss kunde forskargruppen därefter visa att den hämmade produktionen av PINK1-proteinet orsakar nedreglering av en annan gen som är inblandad i lipidtransporter, ”fatty acid binding protein 2”. Denna observation kan förklara varför defekter i PINK1-genen medför ökade blodfetthalter och diabetes.
Referens: PW Franks, C Scheele, RJF Loos, AR Nielsen, FM Finucane, C Wahlestedt, BK Pedersen, NJ Wareham, JA Timmons. “Genomic variants at the PINK1 locus are associated with transcript abundance and plasma NEFA concentrations in European Whites”. FASEB Journal 2008.
Kontaktinformation
Paul W. Franks är gästlärare vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 33 54, epost paul.franks@medicin.umu.se
Djurs hälsa, välbefinnande och välfärd är begrepp som började diskuteras allmänt på 1960-talet och som sedan dess vuxit i betydelse. Hur dessa begrepp definieras har förstås stor betydelse för frågor kring djurskötsel och djuretik.
Henrik Lerner, biolog, filosof och doktorand vid Tema hälsa, har undersökt hur dessa tre begrepp definieras i olika sammanhang: i den vetenskapliga litteraturen, bland några veterinärer, och i lagstiftningen i några olika länder.
Hans övergripande slutsats är att ingen enighet finns om hur begreppen ska tolkas.
– Vi tror att vi är överens om vad vi menar med uttryck som ”djurens välfärd”, säger han, men så är det inte alls. Det här behöver diskuteras mycket mer.
Han tar ett exempel från den tyska grundlagen som säger att djuren är våra medvarelser. Men dessa formuleringar har ännu inte fått några praktiska konsekvenser.
– I grunden utgår vi fortfarande ifrån att djur är saker, säger han. De kan köpas, säljas och avlivas utifrån våra behov.
I Sverige regleras människors relationer till djur i en lång rad olika lagar t ex: Brottsbalken, djurskyddslagen, miljöbalken, jaktlagstiftningen och artskyddsförordningen. Synen på djur varierar, inte bara beroende på art, utan också på vilken roll de spelar för människan. Därför föreskrivs olika sätt att behandla laboratoriedjur, husdjur, slaktdjur, utrotningshotade djur och djur som jagas, exempelvis.
Många är idag överens om att vissa djur kan känna smärta och ångest, och därmed lidande. Men därifrån är steget fortfarande stort till att definiera vad som karakteriserar välbefinnande hos djur och vad som menas med välfärd för dem. Ofta landar man i diskussioner om utformning av stall, ytor, temperaturer och luftkvalitet.
– Veterinärer anser sig kunna avgöra om en ko lider genom att studera dess hållning, säger Henrik Lerner. Men en älg som inte är social på samma sätt visar aldrig om den lider.
För att komma vidare i de här frågorna krävs en mer nyanserad syn på djur, menar han. Det går inte att klumpa ihop dem i en enda stor grupp.
Vi behöver också definiera vad vi menar med djur, fortsätter han, och påpekar att människan ju också är ett djur. Ingen har ännu hittat en definition som på ett avgörande sätt skiljer ut oss från alla andra djur. Vi delar våra egenskaper med en eller flera andra arter, så vilka egenskaper vi än väljer att lyfta fram i en definition, kommer flera andra arter att hamna i samma grupp som vi.
Kontaktinformation
Henrik Lerner nås på telefon 013-285771, 0768-539373, e-post: henle@ihs.liu.se. Han disputerar den 4 juni.
Genom att använda resultat från bland annat vattenståndsmätare och geoelektriska sensorer, tillsammans med hastighetsfält från datormodeller har Jenny Nilsson i sin avhandling vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, kunnat uppskatta havscirkulationen i Östersjön. I det aktuella fallet är observationssystemet baserat på en telekommunikationskabel mellan Västervik och Visby, lokaliserat i hjärtat av Östersjön. Jämfört med andra mätsystem i området är detta enligt Jenny Nilsson klart överlägset med sin räckvidd, höga tidsupplösning och låga driftskostnader. I en av studierna i avhandlingen undersöks vindens inflytande på havsströmmarna i Östersjön.
– Resultaten visade att på vintern orsakar de kraftiga vindarna en storskalig ”skvalpande” rörelse över hela Östersjön. Det torde inte råda tvivel om att dessa nya geoelektriska observationer kommer att vara en viktig informationskälla om tillståndet i Östersjön, nu och i framtiden, säger Jenny Nilsson.
Traditionella metoder (som till exempel mätbojar) för att mäta havsströmmar har många begränsningar för Östersjön och den typen av innanhav, dels eftersom Östersjön är kraftigt trafikerat men även på grund av det aktiva fisket. Risken är stor att utplacerade mätsystem fastnar i trålar och försvinner. Andra metoder för att undersöka havscirkulationen baseras på direkta fartygsmätningar. Dessa är dock både ekonomiskt och tidsmässigt kostsamma och ger endast tids- och rumsbegränsade uppskattningar av havets tillstånd. Sedan 1950-talet har en alternativ teknik utvecklats för att uppskatta oceanernas vattentransport, och i början av 1980-talet rapporterades om lyckade mätförsök på Floridaströmmen utanför USA:s sydöstra kust. Tekniken är baserad på mätningar av de elektriska fält som uppkommer då havsvattnet rör sig genom jordens magnetfält; dessa observationsdata omvandlas sedan till volymtransport. Studier har visat att det till och med är möjligt att studera havsrörelser på väldigt långt avstånd, till exempel från rymden med hjälp av satellitmätningar.
– I min avhandling har vi dock hållit oss på jorden och tillämpat tekniken på vårt närmaste farvatten – Östersjön, säger Jenny Nilsson.
Avhandlingens titel: On methods for estimating oceanic flow
Avhandlingen kan laddas ner som pdf via http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7343.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Jenny Nilsson, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2413, 0733-563 562, e-post jennyn@misu.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
SLU-forskarna Kjell Johansson och Staffan Åkerblom visar att kvicksilverhalten i fisk har ökat med i genomsnitt några procent per år under de senaste tio åren. Grundorsaken till ökningen är att luftnedfallet fortfarande har en sådan storlek att kvicksilverhalterna i marken fortsätter att byggas på. Därmed ökar också utläckaget av kvicksilver från marken till våra vattensystem vilket ger ökande halter i fisk. Det kvicksilver som faller ned över Sverige kommer främst från utsläpp i samband med förbränningsprocesser i andra europeiska länder.
– För att ekosystemen ska få en återhämtning där kvicksilverhalterna sjunker krävs att luftnedfallet minskar med 80 procent jämfört med dagens nivå, säger Kjell Johansson, professor vid SLU.
Även om det är luftnedfallet av kvicksilver som är huvudorsaken till ökningen av kvicksilverhalterna i fisk, kan den pågående klimatförändringen vara en bidragande orsak.
Enligt SLU-forskarna påverkar ett förändrat klimat bland annat de processer som styr vilka mängder av kvicksilver som frigörs till vattensystemen totalt och vilken mängd som är direkt tillgängligt för upptag i organismer.
Möjligen kan skogsbruket också ha bidragit till en viss ökning i läckaget av kvicksilver från mark, genom att grundvattennivåerna stigit i områden som inte dikesrensats på länge.
– Vi kommer att gå vidare med en fördjupad analys av datamaterialet för att om möjligt reda ut orsakssambanden kring den pågående ökningen av kvicksilver i fisk, berättar Kjell Johansson.
Källa: Staffan Åkerblom och Kjell Johansson (2008). Kvicksilver i svensk insjöfisk – Variationer i tid och rum. Rapport från institutionen för vatten och miljö nr 8 2008, SLU. ISSN 1403-977X.
Läs rapporten: http://publikationer.slu.se/Filer/Hg_Fisk.pdf
SLU-forskarnas utvärdering bygger på data om kvicksilver i fisk som samlats från den nationella datavärden IVL, myndigheters databaser och andra tillgängliga datakällor (regionala och lokala). Sammanställningen av data och forskarnas utvärdering har finansierats med medel inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys www.slu.se/foma, program Organiska risksubstanser och metaller www.slu.se/foma/orgriskmetaller.
Pressbild
Kjell Johansson (Foto: Ann-Katrin Hallin)
Kontaktinformation
Kjell Johansson, institutionen för vatten och miljö, SLU. Tel 0705-67 31 05. kjell.johansson@ma.slu.se
Insättning av knäledsproteser visar i alllmänhet mycket goda resultat när de utvärderas, men de flesta studier är gjorda på äldre patienter. Knäledsförslitning blir emellertid allt vanligare hos yngre personer, dvs. före 60—65 års ålder. För att kunna erbjudas också till dessa patienter måste proteserna hålla och sitta fast i minst 25 år.
Undersökningar av yngre patienter som fått knäledsprotes visar i allmänhet sämre resultat än motsvarande hos äldre. Det har lett till att många ortopeder är tveksamma till att operera den här gruppen, som därmed inte kunnat erbjudas en typ av behandling som ger avsevärd smärtlindring och bättre funktion.
I avhandlingen testas nya beläggningar på protesdelarna med avsikten att protes och ben skall ”växa” ihop och ge tillförlitlig fastsättning över lång tid hos yngre patienter. Det förefaller också som om konceptet ger stabil och bestående fastsättning av knäledsproteserna.
Utvärderingarna av de nya knäledsproteserna har visat lovande resultat i studier vid Norrlands universitetssjukhus och Falu lasarett. De moderna knäledsproteserna, som insätts utan s.k. bencement, har följts upp med en speciell röntgenmetod med hög upplösning. Metoden, radiostereometrisk analys, har mer än tio gånger högre noggrannhet än vanlig röntgen och kan mäta rörelser mellan protes och ben med en exakthet på upp till 0,05 mm och 0,1 grad.
Fredagen den 30 maj försvarar Anders Henricson, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Total Knee Arthroplasty. Aspect on improved fixation in the younger patient. Svensk titel: Aspekter på förbättrad fixation av knäledsproteser hos yngre patienter.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Föreläsningssalen, Falu lasarett.
Fakultetsopponent är docent Sören Toksvig-Larsen, Ortopedkliniken, Hässleholms sjukhus.
Kontaktinformation
Anders Henricson är verksam som ortoped vid Falu Lasarett, Dalarna, och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 070-523 69 86, epost anders.henricson@ltdalarna.se
Att skilja mellan olika typer av satsdelar är en viktig komponent i denna process. I det avseendet bjuder de nordiska språken vissa utmaningar eftersom de har möjlighet till variation i ordföljden, samtidigt som den morfologiska markeringen är begränsad. Subjektet i en mening kan till exempel placeras både före och efter verbet (jfr Ida läste igår och Igår läste Ida), utan att subjektsfunktionen markeras formellt (jfr Ida läste boken och Boken ligger på bordet där boken har samma form oberoende av om det är subjekt eller objekt).
Lilja Øvrelid undersöker i sin avhandling vilka språkliga faktorer som bidrar till att man kan göra skillnad mellan olika typer av satsdelar som subjekt och objekt. Hon använder sig av generaliseringar som gäller för en rad språk om hur vi människor gör detta. En av de faktorer som har visat sig ha betydelse är animathet, som i huvudsak uttrycker huruvida något är levande eller inte. Ordet doktorand refererar till exempel till något animat, nämligen en människa, medan avhandling betecknar ett inanimat objekt.
Øvrelid hävdar att den nära kopplingen mellan betydelse och språkligt uttryck kan utnyttjas vid bruket av datadrivna metoder. Stora mängder språkliga data analyseras automatiskt med hjälp av så kallade maskininlärningstekniker. Avhandlingsförfattaren undersöker hur den semantiska egenskapen animathet kan tillämpas automatiskt, och därefter hur denna och andra språkliga faktorer påverkar automatisk syntaktisk analys av svenska.
Resultaten visar att en rad faktorer som är viktiga för mänsklig språkförståelse också bidrar till bättre automatiska system. Vidare visar resultaten att datadrivna metoder kan användas för att studera mänskligt språkbruk och de faktorer som bidrar till syntaktisk analys.
Avhandlingens titel: Argument Differentiation. Soft constraints and data-driven Models.
Disputationen äger rum lördagen den 31 maj 2008 kl. 10.15.
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Lilja Øvrelid, e-post: lilja.ovrelid@svenska.gu.se
Ulrika Pöders avhandling vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap är en del av ett större projekt om förekomsten och utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom som pågår vid Uppsala universitet. Förutom att studera förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom hos föräldrar till barn som genomgår cancerbehandling har hon också undersökt hur föräldrar uppfattar barnets vård och det känslomässigt stöd de själva fått i samband med behandlingen. Föräldrar till barn som behandlas vid fyra barncancercentra i Göteborg, Linköping, Umeå och Uppsala har intervjuats med hjälp av frågeformulär och öppna frågor på telefon. Data samlades in vid tre tillfällen under de första fyra månaderna av behandlingen, samt vid ett tillfälle efter avslutad behandling.
Föräldrarna beskriver många olika reaktioner, erfarenheter och sätt att handskas med sin nya situation. Ungefär en fjärdedel av föräldrarna rapporterade att de hade symtom som motsvarar posttraumatiskt stressyndrom, vilket till exempel kan innebära att man återupplever svåra minnen som är kopplade till barnets cancersjukdom, känner sig känslomässigt avtrubbad, är extra vaksam, samt har sömn- eller koncentrationssvårigheter. Mammor rapporterade mer besvär av posttraumatisk stress än pappor. De föräldrar som inte arbetat före barnets diagnos och de som upplevt en svår händelse tidigare i livet rapporterade också mer besvär. Färre än hälften av de föräldrar som uppgav att de hade behov av att prata med psykolog sade sig ha fått tillfälle att göra det.
När det gällde den vård barnen fick var föräldrarna överlag nöjda, framför allt med de tekniska aspekterna. De vanligaste symtomen hos barnen var enligt föräldrarna känslomässiga besvär, trötthet, aptitlöshet och illamående samt smärta.
– Föräldrarna till cancersjuka barn borde ses som potentiella vårdtagare. För att förebygga posttraumatiskt stressyndrom borde de få praktisk hjälp med att åtminstone till en viss del upprätthålla sitt vanliga liv, till exempel så att de kan fortsätta arbeta, fortsätta med sociala och fysiska aktiviteter och få tillräckligt med vila, säger Ulrika Pöder.
Hennes uppskattning är att föräldrarna i två av fem familjer behöver mer omfattande psykosocialt stöd för att handskas med den posttraumatiska stress de upplever i samband med sitt barns sjukdom.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Pöder, 018-471 53 09, 073-655 03 74, e-post: Ulrika.Poder@pubcare.uu.se
I en avhandling vid Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, RAR, har psykologen Mats Liljegren studerat sambanden mellan anställdas beteenden och hälsa vid en större förändring på arbetsplatsen. Han har tidigare arbetat bl.a. inom företagshälsovård och reflekterat över hur olika människor agerar i samband med organisationsförändringar. Många som initialt var helt emot kunde vända helt och så småningom konstatera att ”det här är det bästa som hänt mig”.
– Jag ville veta mer om vad det är som gör att folk mår bra eller dåligt i samband med förändringar, säger han.
Han studerade ca 1 000 anställda vid Arbetsmarknadsverket som har gått igenom en rad organisationsförändringar de senaste åren. Med hjälp av omfattande frågebatterier har han undersökt sambanden mellan hur människor beter sig vid förändringar och hur de mår.
Han fann att de som är aktivt negativa till förändringen mår sämst och har störst grad av utbrändhet. Ett sätt för dem att må bättre kan vara genom att byta arbetsgivare. Om de stannar kvar riskerar deras hälsa försämras. Detta är också något man har sett i samband med studier av utbrända. Det fungerar oftast bäst om de kan byta, inte bara arbetsuppgifter utan också arbetsgivare, när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
Här spelar de s.k. inlåsningseffekterna roll. Ofta upplevs det mycket svårt att byta jobb. Och Mats Liljegren håller med om att många skulle ha lättare för att byta om det fanns starkare positiva incitament för rörlighet på arbetsmarknaden.
– Det handlar om att bli lockad mer än att bli knuffad, mer om morot än piska, säger han. De som tvingas till en förändring mår sällan bra, men de som själva kan välja mår betydligt bättre sedan. Men då behövs system som underlättar det.
Mats Liljegren har också tittat på hur människors upplevelse av att bli rättvist behandlade påverkar deras hälsa. Sambanden mellan rättvisa och hälsa är ett nytt forskningsområde, och detta är den första större studien i Sverige.
Rättvisa har flera aspekter; distributiv, procedural och relationell. Mats Liljegren visar att även om den distributiva rättvisan tillgodoses, dvs. att utfallet av en förändring upplevs som rättvist, så kan människor kränkas starkt av procedural orättvisa – att det inte gick rätt till – eller relationell – att chefen behandlar dem dåligt.
Att kränkta människor mår dåligt är inte nytt, men att de kan kränkas på flera sätt, som var för sig är lika viktiga, förbises ofta.
– Anställda kan acceptera att de blir uppsagda om de känner att det gick rätt till, konstaterar Mats Liljegren.
Kontaktinformation
Mats Liljegren nås på telefon 013- 224570, 0734-416646, e-post: mats.liljegren@ihs.liu.se
Tabita Björk har granskat mätmetoderna med fokus på hur man ska mäta och vad man mäter.
Hon har dels utgått från forskningens vanligaste sätt att mäta utfall och tillämpat det på drygt 300 patienter, för att se hur många som utifrån dessa synsätt var friska.
– Variationen var stor – man kunde lika gärna säga att 25 procent var friska, som att 75 procent var det, beroende på hur man mätte friskhet, säger hon.
– Med de mätmetoder som används har vi väldigt osäkra kunskaper om vad behandlingarna av ätstörning ger och hur prognosen för tillfrisknande ser ut . Alla mäter på sitt sätt och det är svårt, för att inte säga omöjligt att få fram jämförbara data som är tillförlitliga. Det är dessutom ovanligt att patienterna egen syn på tillfrisknande från ätstörning lyfts fram.
Bortfall ett problem
Forskningen om ätstörning har också andra problem, t ex att patienter avbryter sin behandling och att man inte vet hur det går för dem. Därför sökte hon även förklaringar till varför patienter avbryter behandling samt orsaker till att så många avbryter deltagande i forskning.
– Gemensamt för dem som avbröt behandlingen eller deltagande i forskning var att de redan från början hade färre psykologiska problem. De som avbröt behandling hade dessutom mindre negativ självbild än de som fullföljde sin behandling, vilket betyder att de bl a var mindre kritiska mot sig själva.
Friskhet känns i både kropp och psyke
Till sist bad hon fjorton kvinnor att berätta vad det är att vara frisk från ätstörning.
– Jag fick reda på saker som vi aldrig mäter i uppföljning. Patienterna tog upp att de nu hade ett avspänt förhållande till mat och nu åt regelbundet. De hade också ett annat förhållande till kroppen numera, lyssnade till kroppens signaler och ville inte hela tiden förändra den. Men framförallt pratade de om starkare självkänsla och förbättrat socialt liv.
– Att vara frisk är så mycket mer än att bara äta och hålla vikten. Det är att hitta sig själv och må bra på insidan, säger hon.
Kontaktinformation
Tabita Björk försvarar sin avhandling ”Measuring eating disorder outcome: Definitions dropout and patients’ perspectives” kl 13.00 den 27 maj 2008 i Wilandersalen, Universitetssjukhuset, Örebro.
För mer information kontakta Tabita Björk, tel 019 -602 58 95, 0709-775521,
e-post tabita.bjork@orebroll.se
Med narkotikarelaterade menas att illegala droger har påvisats i toxikologiska undersökningar. Under 2007 registrerades 350 dödsfall i landet som narkotikarelaterade medan det år 1995 registrerades 182 dödsfall. Efter en ökning under 90-talets andra hälft stabiliserades antalet dödsfall efter millennieskiftet, men under 2007 har alltså siffran åter stigit.
Samtidigt som det experimentella bruket bland ungdomar har minskat de senaste åren, har tillgängligheten till narkotika ökat under perioden, med sjunkande priser och ökade beslag av tull och polis som följd.
Ökningen i dödlighet ses för samtliga preparatgrupper.
– Detta är en klart oroande utveckling säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut. Det är en stark signal att fullfölja och förstärka det förebyggande arbetet mot narkotika. Det är särskilt angeläget att begränsa tillgängligheten.
En rättsmedicinsk och toxikologisk undersökning görs i mer än nio av tio narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Uppgifterna är möjliga att följa sedan 1994 och är ett resultat av ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, Rättsmedicinalverket, Karolinska Institutet och Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum.
Syftet med registret är att visa trender i den narkotikarelaterade dödligheten, snarare än att ange exakta tal. Fördelen är att det här registret bygger på data som tas fram rutinmässigt, utan tolkning eller urval, och att uppgifterna är aktuella när de presenteras.
Kontaktinformation
För mer information:
Anna Bessö, bitr. avdelningschef, alkohol- och narkotikaavdelningen, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 64, e-post: anna.besso@fhi.se
Nils Stenström, utredare, alkohol- och narkotikaavdelningen, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 79, e-post: nils.stenstrom@fhi.se
Skogsbruket står inför en brist på förädlat granfrö, som kan bestå ända fram till slutet på 2020-talet. Men nu presenterar Skogforsk nya metoder som kan öka tillgången på frö.
– I dag är det bara i Svealand som fröplantagerna klarar att täcka skogsplantskolornas behov av plantagefrö för plantproduktion. I Norrland och Götaland räcker plantagernas frö bara till drygt hälften av fröbehovet, säger Curt Almqvist, Skogforsk.
Men Curt Almqvist har några förslag på hur bristen kan minskas.
– Man kan till exempel förbättra blomningen genom att behandla plantageträden med gibberellin, som är ett av trädens naturliga blomningshormon. Effekten varierar, men man kan öka fröproduktionen med 50 procent eller mer, säger han.
Curt Almqvist tror också på biologisk bekämpning av kott- och fröinsekter i granfröplantagerna.
– Insekterna förstör i genomsnitt 40 procent av plantagefröet. Erfarenheter från försök vi gjort är att behandling med biologiska preparat kan minska insektsskadorna med omkring 60 procent, säger han.
Ytterligare ett sätt att minska fröbristen är att göra sticklingar av plantor från det bästa fröet.
– Sticklingstekniken innebär att man kan göra många plantor av varje frö och därigenom beskoga en betydligt större areal med ett begränsat fröparti, säger Curt Almqvist.
Fakta om skogsträdsförädling
* Förädlat gran- och tallfrö används för att producera plantor med egenskaper som skogsbruket och samhället efterfrågar.
* Skogsträdsförädlingens mål är hög virkesproduktion, god virkeskvalitet, motståndskraft mot sjukdomar, god anpassning till klimatförändringar och bevarande av genetisk variation.
* Skogforsk leder sedan 1930-talet det svenska skogsträdsförädlingsprogrammet.
Kontaktinformation
Kontakt
Curt Almqvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 57, 070-601 90 39
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Öppen hjärtkirurgi i form av kranskärlsoperation eller hjärtklaffsbyte påverkar både patienter och närstående, individuellt och som samspelande parter. Sjukvårdspersonal är väl medvetna om patienternas utsatta situation, medan de närstående har en undanskymd roll inom hjärtsjukvården.
– Betydelsen av samspelet mellan olika familjemedlemmar för återhämtning och välbefinnande efter hjärtoperationen är undervärderad, säger socionom Ann-Kristin Karlsson som skrivit avhandlingen.
I studien som ligger till grund för hennes avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras upplevelser av öppen hjärtkirurgi. Patienterna har också besvarat enkätfrågor om psykiskt välbefinnande och sjukvårdspersonal har intervjuats om hur de uppfattar patienters och närståendes välbefinnande efter öppen hjärtkirurgi.
Åttio patienter besvarade en enkät fem veckor, fem månader och tre år efter sin hjärtoperation. Hela 52 procent visade tecken på mild eller måttlig nedstämdhet vid något eller samtliga mättillfällen.
– Vid en uppföljande telefonintervju tre år efter operationen beskrev nedstämda patienter påtagliga hälsoproblem, begränsningar i social förmåga och förändrade nära relationer. Patienter utan tecken på nedstämdhet hade få hälsoproblem och beskrev ett ganska oförändrat liv efter hjärtoperationen. Gemensamt för alla var att operationen upplevdes som en stor utmaning, en medvetenhet om risken för framtida hjärtproblem och en djup tacksamhet över livet, säger Ann-Kristin Karlsson.
Öppen hjärtkirurgi är en livshändelse som förändrar patienters och närståendes livsvärld, det vill säga vardagslivet som friska personer tar för givet. De intervjuade patienterna uppvisade ett gemensamt drag av skörhet både ett halvår efter operationen och tre år senare. Närstående påverkas både som individer och som del av ett familjesystem.
– Gemensamt för den undersökta gruppen närstående var att de reagerade med att visa uthållighet. Uthålligheten innebar att vara både stark och sårbar. Styrkan fungerade som ett omedelbart svar på patientens skörhet, ett ”kärlekens pris”, medan sårbarheten hölls tillbaka, säger Ann-Kristin Karlsson.
Ju större behov patienten hade av den närståendes styrka desto mindre möjlighet fanns för den närstående att kännas vid sin sårbarhet. Sjukvårdspersonalen noterade främst överbeskydd av patienten som uttryck för närståendes oro, men uttryckte sällan att hjärtsjukdom är ett problem som drabbar hela familjen på djupet.
– Det är viktigt med ett synsätt som naturligt inkluderar också närstående i vård och behandling för att minska negativa effekter som exempelvis oro och nedstämdhet i samband med öppen hjärtkirurgi. Det är också viktigt att genom tvärprofessionellt samarbete tidigt uppmärksamma tecken på försämrat välbefinnande i de berörda familjerna, säger Ann-Kristin Karlsson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: Open heart surgery and its consequences for well-being – the perspectives of patients, relatives and health care professionals
Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni, klockan 9.00, hörsal 2119, hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Auktoriserad socionom och fil mag Ann-Kristin Karlsson, telefon: 0708–45 16 85, e-post: ann-kristin.karlsson@lthalland.se
Handledare:
Överläkare/Medicine doktor Mats Johansson, telefon: 0340–48 11 09, e-post: mats.johansson@lthalland.se
Docent Evy Lidell, telefon: 035–16 74 57, e-post: evy.lidell@hos.hh.se
Professor emeritus Bengt Mattsson, telefon: 031–786 68 31, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se
Den bakterie som orsakar sjukdomen harpest är extremt infektiös och färre än tio bakterier krävs för att etablera en infektion. Detta, tillsammans med att bakterien kan orsaka svår sjukdom och död utan att smitta från människa till människa, gör att harpest klassas som ett potentiellt biologiskt vapen. I Sverige finns endast så kallade typ B-stammar av bakterien, vilka ger allvarliga infektioner, som dock vanligtvis kan botas med antibiotika. I Nordamerika förekommer en typ A- variant av bakterien med betydligt allvarligare sjukdomsbild, där dödligheten, om behandling inte sätts in i tid, kan vara upp till 60 procent.
Vid vaccination injiceras i kroppen samma sjukdomsframkallande virus, bakterier eller bakteriegifter, som orsakar själva sjukdomen. Det olicensierade vaccinet LVS utgörs av en levande försvagad bakteriestam som normalt inte orsakar sjukdom hos människor. Kroppen reagerar med att bygga upp antikroppar mot vaccinet. På så sätt tränas kroppen i att känna igen smittoämnet och bygga upp ett försvar mot det så att man senare i livet kan övervinna en infektion utan att drabbas av sjukdomen. Det finns dock bekymmer med LVS. Dels ger det otillräckligt skydd mot lunginfektioner som orsakas av typ A-stammar och dessutom är det fortfarande oklart på vilket sätt stammen är försvagad. Därför har LVS inte heller kunnat godkännas som ett vaccin för civil användning.
Genom att på DNA-nivå jämföra vaccinstammen LVS med fullt infektiösa typ B-stammar har forskare funnit genetiska skillnader som kan hjälpa oss att förstå varför vaccinstammen inte orsakar sjukdom. Emelie Salomonsson har i sitt arbete koncentrerat sig på två regioner, det vill säga delar av DNA-sekvenser, som saknas i vaccinet, RD18 och RD19. Generna i region RD18 representerar proteiner som är unika för harpestbakterien och vars funktioner fortfarande är okända, medan generna i region RD19 kodar för en särskild typ av proteiner som finns på ytan hos många sjukdomsframkallande bakterier och som är involverade i flera olika processer viktiga för infektion.
Emelie Salomonssons studier visar att region RD19 i LVS krävs för att stammen ska kunnan sprida sig i kroppen och därmed etablera en så kallad systemisk infektion. Hon visar också att den andra regionen, RD18, är nödvändig för bakteriens förmåga att orsaka sjukdom hos mus. Genom att introducera de båda saknade regionerna i vaccinstammen LVS återställs den sjukdomsframkallande förmågan till en nivå som är jämförbar med en infektiös typ B-stam.
– Utifrån detta kan vi dra den viktiga slutsatsen att det är avsaknaden av RD18 och RD19 som gör att LVS är försvagad. Den här kunskapen som för oss närmare ett godkännande av LVS som vaccin även för civil användning, säger Emelie Salomonsson.
Torsdagen den 5 juni försvarar Emelie Salomonsson, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, samt Medicinskt skydd, FOI, sin avhandling med titeln The role of the Type IV pili system in the virulence of Francisella tularensis. Svensk titel: Typ IV pili-systemets betydelse för Francisella tularensis förmåga att orsaka sjukdom
Disputationen äger rum kl 9.00 i sal Major Groove, byggnad 6L, NUS, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Jean-Pierre Gorvel, Centre d’immunologie de Marseille Luminy, Frankrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Emelie Salomonsson
Telefon: 090-106825, 070-5313089
E-post: emelie.salomonsson@foi.se
