I Sverige liksom i övriga Europa gör kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket hushållsarbete som män. Samtidigt arbetar kvinnor oftare deltid eller är hemma på heltid för att ta hand om hem och barn. Sociologen Katarina Boye vid Stockholms universitet har undersökt orsaker till och konsekvenser av detta, bland annat genom att studera svenska par före och efter att de blivit föräldrar.
– Kvinnor lägger mer tid på sådant som matlagning, inköp, städning och tvätt än män redan innan barnen kommer, men föräldraskapet bidrar till att fördelningen blir ännu mer ojämn. Kvinnan är den som tar på sig det extra hushållsarbete som skapas när man får barn. Bland män är det bara de som tagit ut föräldraledighet i mer än en månad som ökat sin insats i hushållsarbetet när de blivit föräldrar, berättar Katarina Boye.
Avhandlingen visar vidare att fördelningen av hushållsarbetet är speciellt ojämn i par där kvinnan har en stor total arbetsbelastning från yrkesarbete och hushållsarbete. I par där både kvinnan och mannen arbetar mer än heltid på arbetsmarknaden gör kvinnan i genomsnitt fyra gånger så mycket hushållsarbete som mannen.
– Männen i de här familjerna har lika mycket tid som kvinnorna att göra hushållsarbete, men de gör mycket mindre. Subventioneringen av hushållsnära tjänster är antagligen införd med de här högt belastade kvinnorna i åtanke. Men eftersom kvinnornas höga arbetsbelastning beror på den ojämna fördelningen av hushållsarbetet blir det snarast en subventionering av männens bristande ansvar, säger Katarina Boye.
En av orsakerna till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än män är att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män gör. Kvinnor mår bättre ju längre deras yrkesarbetstid är, och det finns också en positiv effekt av att utföra hushållsarbete. Men blir hushållsarbetstiden för lång får det negativa effekter på kvinnors psykiska välbefinnande. Dessutom finns en negativ effekt av den totala arbetsbelastningen från yrkesarbete plus hushållsarbete.
Att jobba relativt mycket och inte göra allt för mycket hushållsarbete är positivt inte bara för svenska kvinnor utan för kvinnor i hela Europa, oavsett om de har traditionella eller moderna attityder till jämställdhet. Men det finns vissa skillnader mellan länder.
– Där familjepolitiken uppmuntrar traditionella roller bland kvinnor och män är till exempel hushållsarbete lite mer positivt för mödrar än i andra länder, men samtidigt är yrkesarbete lika positivt i dessa länder som i andra delar av Europa, säger Katarina Boye.
Avhandlingens namn: Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Katarina Boye, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tel. 08-674 79 97, 070-429 74 45, e-post katarina.boye@sofi.su.se
För bild på Katarina Boye, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Cancer är en sjukdom som beror på förändringar i kroppens gener och DNA, där cellens normalt fungerande tillväxtkontroll sätts ur spel och cellen börjar dela sig ohämmat, vilket bildar tumörer. I forskningen om cancer används olika modellsystem, där en av de vanligaste bygger på celler från råttstammar.
Forskare vid Göteborgs universitet har nu tagit fram ett modellsystem för livmoderkroppscancer i råtta, något som tidigare saknats. Modellen ökar kunskaperna om hur cancerformen uppstår hos människor och är ett steg på vägen för att hitta generna bakom sjukdomen.
Eftersom livmoderns uppbyggnad är likartad hos råtta och människa är råttan är en utmärkt modell för att studera livmoderkroppscancer. I sin avhandling har Emma Samuelson, uppvuxen på Brännö i Göteborgs skärgård, kunnat identifiera och karaktärisera ett antal målgener som bidrar till tumörutvecklingen i denna cancerform.
Att veta vilka genförändringar som sker är avgörande för att veta vilken behandling som bör sättas in. I avhandlingen studeras också de biologiska processer som ligger bakom utveckling av cancer i kroppens mjukdelar, så kallad fibrosarkom.
Slutsatsen är att råttmodeller mycket väl kan användas för hitta nya angreppspunkter i riktad behandling av cancer.
Avhandlingen Analyses of Rat Tumor Models for DMBA-induced Fibrosarcoma and Spontaneous Endometrial Carcinoma försvaras vid en disputation den 20 november.
Kontaktinformation
Kontakt
Emma Samuelsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet:
emma.samuelson@cmb.gu.se
031-343 65 27
0704-806464
Avhandlingen visar att exponering för radiofrekventa fält inte påverkar symtomen, aktiviteten i det autonoma nervsystemet (mätt t.ex. som variationer i hjärtfrekvens) eller arbetsminne och reaktionstid hos vare sig personer med mobiltelefonrelaterade besvär eller kontrollpersoner utan sådana. Samma typ av exponering påverkade, i ett senare försök, inte heller koncentrationen av tre biomarkörer i blodet hos personer med hudbesvär (atopiskt eksem) utan koppling till elektromagnetiska fält. Försökspersonerna med mobiltelefonrelaterade besvär visar en kraftigare fysiologisk reaktion på mental stress än kontrollpersoner utan besvär, men skiljer sig inte från kontrollpersonerna i vila. Det här är en skillnad mellan personer med mobiltelefonrelaterade besvär och personer med elkänslighet, som i tidigare studier visat en förhöjd stressreaktion både som svar på mental stress och i vila.
I en enkät bland personer med besvär av elektromagnetiska fält rapporterade personer med elkänslighet mer depression, oro och utmattning än gruppen med enbart mobiltelefonrelaterade besvär. Vidare rapporterade gruppen elkänsliga fler symtom och en mer komplex symtombild samt högre grad av påverkan på livskvaliteten.
En uppföljning av ett antal deltagare med elkänslighet från en tidigare studie visade att de förbättrats över tiden. De rapporterade färre symptom vid uppföljningen, och den avvikelse i hjärtfrekvensvariabilitet som tidigare iakttagits hade minskat. Studien medger inga generella slutatser, men antyder att besvär relaterade till elektromagnetiska fält kan minska med tiden.
Amanda Johansson, som är uppväxt i Sollefteå, är doktorand vid enheten för yrkes- och miljömedicin. Hon kan nås på
tel. 090-785 27 89, mobil 076-802 76 18,
e-post amanda.johansson@envmed.umu.se
Fredagen 7 november försvarar Amanda Johansson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet; sin doktorsavhandling med titeln Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields – physiological and psychological aspects
Fakultetsopponent är doc. Lena Hillert, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.
Disputationen äger rum i sal 933, by. 3A, Norrlands Universitetssjukhus kl. 13.00.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Träden i våra barrskogar är beroende av symbios med mykorrhizasvampar för sin näringsförsörjning – mer än 95 procent av trädens finrötter är koloniserade av s.k. ektomykhorrizasvamp*. Av växtnäringsämnena är det främst kväve och fosfor som begränsar trädens tillväxt i dessa marker. Merparten av kvävet och fosforn är hårt bunden till organiskt material i marken, och oåtkomlig för växterna utan hjälp av mykorrhizasvamp.
Gruppen mykorrhizasvampar förfogar över en stor arsenal av enzymer som gör att de kan komma åt det hårt bundna förrådet av kväve och fosfor i marken. Det vi vet om dessa svampars enzymatiska förmåga kommer dock från experiment med ett fåtal lättodlade och snabbväxande arter, medan vi har vetat ganska lite om de släkten som vi oftast hittar på trädens finrötter. Cajsa Nygren har i sitt arbete studerat ett brett urval av ekologiskt betydelsefulla ektomykorrhizasvampar och deras förmåga att utnyttja protein, nitrat, och olika fosforkällor för sin näringsförsörjning. Många av dessa svamparter, t.ex. från släktena spindlingar, riskor och kremlor, har tidigare inte kunnat odlas i renkultur.
Försöken visar att det hos de ekologiskt mest betydelsefulla arterna finns en förmåga att utnyttja ett brett spektrum av kväve- och fosforkällor. Hur effektivt olika källor kunde utnyttjas för att bygga upp biomassa varierade dock mellan arterna.
Alla isolat kunde utnyttja nitrat som kvävekälla och gener för bildning av enzymet nitratreduktas var vanligt förekommande bland isolaten. Förmågan att utnyttja protein-kväve genom att utsöndra enzymer visade sig också vara utbredd. Vidare kunde alla isolat också utnyttja flera typer av fosforkällor.
* Det finns två huvudtyper av mykorrhiza, ektotrof och endotrof. Ektomykorrhiza-svampar lever i symbios med skogsträd och förbättrar trädens näringsupptag i utbyte mot kolhydrater från trädens fotosyntes. Ektomykorrhizan utmärks av att svamphyferna växer mellan cellerna i cortex och bildar dessutom en mantel runt finrötterna, så att roten blir förtjockad jämfört med oinfekterade rötter. Ektomykorrhiza förekommer huvudsakligen hos barrträd men även många av våra lövträd.
—————————–
Biolog Cajsa Nygren, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar sin avhandling Functional Diversity in Nutrient Acquisition by Ectomycorrhizal Fungi.
Tid: Fredag den 31 oktober 2008, kl. 09.00
Plats: Sal FU 26, HVC (Husdjursvetenskapligt centrum), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Clare Robinson, School of Earth, Atmospheric and Environmental Sciences, University of Manchester, Storbritannien
Mer information: Cajsa Nygren, tel. 018-67 18 37, Cajsa.Nygren@mykopat.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001804/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Från att ha varit nomader och storviltjägare blev människorna längst Norrbottenskusten mer bofasta från slutet av det sjätte årtusendet före vår tideräkning. Inslaget av permanenta bostäder ökar. I sin doktorsavhandling för arkeolog Erik Norberg fram tesen att bostäderna till en början i huvudsak bestod av enfamiljshushåll; medelstorleken för bostaden var ca 9 m2.
– Troligen uppehöll sig de här människorna vid havet den största delen av året, berättar Erik Norberg. Där kunde de ta för sig av ett rikt fiske, men undersökningarna visar att också fågel, bäver, en del älg och säl var delar av menyn i början av den yngre stenåldern. Vintertid torde harpunering av vikaresäl vid andningshålen ha varit populärt.
Runt 4000 före vår tideräkning sker flera förändringar i kustsamhällena. Från den tiden känner arkeologerna till färre bosättningar med permanent bebyggelse, men på varje lokal finns däremot fler bostäder än tidigare. Bostäderna är också i genomsnitt betydligt större i jämförelse med föregående period, drygt 15 m2.
– Det kan tyda på att befolkningen under den här tiden blev än mer bofast. De större bostäderna rymde troligen fler familjer än en. Man kan också se att jakten koncentrerades mot marin fångst – troligen framförallt mot fisk men även säl och sjöfågel. Jakten på älg och ren kan däremot ha gått tillbaka eller fått en annan betydelse, säger Erik Norberg.
Under slutet av fjärde och under tredje årtusendet före vår tideräkning ökar antalet bosättningar igen, samtidigt som bostäderna blir ännu större, i medeltal 28 m2. I jakt och fångstsamhällen innebär det att det var fråga om flerfamiljshushåll. Främst syns det här i de två nordligaste älvdalarna i Sverige, runt Kalix och Torne älvar. En del bosättningar från den här tiden innehåller upp emot 20 bostäder, idag synliga som små vallomgivna försänkningar i marken. Liknande och större bosättningar från samma tid har påträffats på finsk sida ibland annat utanför Kemi älvdal.
I slutet av tredje årtusendet överges de stora boplatserna, bostäderna blir åter mindre och bosättningsmönstret mer mobilt. Från samma tid finns tecken på kontakter med jordbrukande kulturer som då finns upp till norra delen av Västerbottens kustland.
– Kanske behövde man ändra sitt sätt att leva för att anpassa sig efter mötena med dem, säger Erik Norberg. Sin kultur håller man däremot fast vid och jordbruket tas inte upp vid den här tidpunkten i Norrbotten. Inte heller det senare sydskandinaviska gravskicket, som under bronsåldern når ända upp till Jävrebygden, tas upp av grupperna i de övre delarna av Bottenviken.
Norberg konstaterar i sin avhandling att förmågan till snabb anpassning till förändringar i de egna samhällena och i omgivande, troligen har varit nyckeln till en lyckad fortlevnad. Kopplingarna till omgivande grupper med gemensamma myter och besläktade språk har troligen aktiverats när det funnits behov av att stärka den egna gruppen i sin identitet.
Fredagen den 7 november försvarar Erik Norberg, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Boplatsvallen som bostad i Norrbottens kustland. En studie av kontinuitet och förändring. Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Mika Lavento. Institutionen för Kulturforskning, Arkeologi. Helsingfors Universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna Erik Norberg på
tel: 0612-32570, 070-2841875 eller via e-post: erik.norberg@arke.se
Forskarna vid Karolinska Institutet har undersökt hur antalet hjärtinfarkter i Sverige har varierat vid sommar- och vintertidsomställningar sedan 1987. Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter i genomsnitt ökar med cirka fem procent under den första veckan efter omställningen till sommartid.
– Det är en liten riskökning för individen, framförallt under de tre första dagarna efter omställningen. Den förlorade timmens sömn och medföljande störning av sömnen är den troligaste förklaringen, säger Imre Janszky, en av forskarna bakom studien.
Forskarna såg också att omställningen till vintertid den sista söndagen i oktober, då vi får sova en timme längre, följs av en minskning i risken för hjärtinfarkt på måndagen direkt efter. För hela veckan är dock minskningen betydligt mindre än ökningen vid sommartidsomställningen.
Enligt forskarna ger studien en tänkbar förklaring till att hjärtinfarkt är vanligast på måndagar, något som tidigare forskning har visat.
– Man har ansett att det främst beror på ökad stress inför en ny arbetsvecka. Men kanske beror det också på sömnstörningar till följd av den förändrade dygnrytmen under helgen, säger Imre Janszky.
Trots att det rör sig om relativt små riskförändringar för individen, menar forskarna att studien kan bidra till förståelsen av hur störd dygnsrytm påverkar vår hälsa.
– Ungefär 1,5 miljarder människor utsätts varje år för sommar- och vintertidsomställning, men det är svårt att generalisera kring hur många hjärtinfarkter i världen det kan orsaka, säger läkaren och forskaren Rickard Ljung, som också har deltagit i studien.
Publikation:
Janszky I, Ljung R. Shifts to and from Daylight Saving Time and Incidence of Myocardial Infarction. New England Journal of Medicine, 30 oktober 2008, 359;18:1966-68.
För mer information, kontakta:
Imre Janszky, Med dr och leg läkare
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-737 38 94 eller 076-872 39 01
E-post: Imre.Janszky@ki.se
Rickard Ljung, med dr och leg läkare
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 075-247 33 07
E-post: rickard.ljung@socialstyrelsen.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Mer än 40 procent av all tropisk skog finns i områden med en utpräglad torrperiod, och dessa skogar hör till de mest hotade i tropikerna. I Afrika har dessa områden i alla tider lockat till bosättning, då förutsättningarna för både odling och boskapsskötsel är bättre än i regnskogsområdena och i de torrare delarna av savannen.
Souleymane Paré har i sitt doktorsarbete undersökt hur markanvändningen i södra Burkina Faso har förändrats under senare tid och hur detta har påverkat omkringliggande områden med tropisk torrskog. Han har också undersökt hur lokalbefolkningen uppfattar det som sker. Bakgrunden till undersökningarna är att det behövs väl underbyggda beslutsunderlag för att få till stånd en hållbar skötsel av de tropiska torrskogarna.
En markanvändningsanalys visar att betydande skogsarealer omvandlades till åkermark under perioden 1984–2002. Befolkningstillväxt, inflyttning, insamling av brännved och övergång från självhushåll till kommersiellt jordbruk är de viktigaste förklaringarna.
Reservatavsättning tycks inte vara ett effektivt sätt att bevara trädslagsmångfalden i ett område. ”Oskyddade” skogar har en förhållandevis hög diversitet, förmodligen tack vare ett bättre besittningsskydd. Inte heller skogsföryngringen gynnas av reservatsbildning. En inventering av småplantor i ett antal områden visade att återväxten var svag hos ett stort antal trädslag, oberoende av både områdets skyddsstatus och befolkningstryck.
Ett viktigt skäl till att reservaten inte fungerar som det var tänkt är att deras skydd inte alltid respekteras. Människor utnyttjar dem till bland annat bete och vedtäkt trots att det inte är tillåtet.
I intervjuundersökningarna framkom att skogen förser lokalbefolkningen med mat, foder, virke, energi, läkemedel och inkomster. Hela 82 trädslag nämndes, men det fanns delade meningar om vilka som är viktigast. Kvinnor och män hade olika uppfattning om detta, liksom olika folkslag. Det fanns även skillnader mellan bofasta och migranter eller inflyttade.
För att kunna ge de kvarvarande skogarna ett effektivt skydd menar Souleymane Paré att det behövs en skötselstrategi som bygger på idén att ”bevara genom att bruka”. Rekommendationen är att ägande och skötsel överlåts åt lokalbefolkningen, och att det skapas mekanismer som ger alla intressenter skäliga förmåner. Socio-ekonomiska frågor är viktiga komponenter i förvaltning av naturresurser.
—————————–
MSc Souleymane Paré, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, försvarar sin avhandling Land use, tree diversity and local perception of dry forest decline in southern Burkina Faso, West Africa.
Tid: Fredag den 7 november 2008, kl. 10.00
Plats: Aulan, SLU i Alnarp
Opponent: Professor Olavi Luukkanen, Viks tropikinstitut (VITRI), Helsingfors universitet, Finland
Pressbilder, gå till
http://www.slu.se/?ID=135&Nyheter_id=9369
Kontaktinformation
Mer information:
Souleymane Paré (talar engelska och franska), 090-786 83 25, souleymane.pare@genfys.slu.se
Per Oden, professor och handledare, 090-7868343, Per.Oden@genfys.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001843/
Den aktuella avhandlingen visar att mycket av den praxis som präglar nedskärningar idag har djupa historiska rötter. Av Tobias Karlssons studie framgår att ”sist in först ut” även kunde användas av arbetsgivare som inte var bundna av avtal i frågan.
Under mellankrigstiden, liksom idag, kunde teknologisk förändring föra med sig att underförstådda överenskommelser på arbetsmarknaden omprövades. När cigarrtillverkningen mekaniserades i början av 1920-talet övergav Tobaksmonopolet den etablerade senioritetsprincipen. Mekaniseringen innebar att arbetet förenklades, och de seniora arbetarna behövdes inte längre för att lära upp nyanställda. Dilemmat för företaget var att de äldre arbetarna, som anställda i ett statsägt monopol, ansåg att de blivit lovade en stark anställningstrygghet. Lösningen blev att betala ut avgångsvederlag.
— Liknande fall, med företag som köper ut anställda för att kringå turordningsreglerna, är vanliga också på dagens arbetsmarknad. Mycket talar för att Tobaksmonopolet kom att bli mönsterbildande. En hel del av de åtgärder som monopolets ledning tog till blev senare praxis i andra industrier som behövde skära ned på personal. Avgångsvederlag är ett exempel, förtidspensioneringar och omskolningskurser för övertaliga är två andra exempel på nymodigheter som infördes av Tobaksmonopolet, säger forskaren.
Svenska Tobaksmonopolet skapades genom ett riksdagsbeslut 1914 för att stärka statsfinanserna. Företaget fick några första goda år, men när Sverige 1921 drabbades av en djup depression sjönk efterfrågan på cigarrer dramatiskt. Samtidigt introducerades de första automatiska maskinerna för tillverkning av cigarrer. Resultatet blev ett stort överskott på arbetskraft. Tobias Karlssons studie handlar om hur Tobaksmonopolets ledning och tobaksarbetarnas fackförbund hanterade den situationen. Särskilt knepig för företagsledningen var frågan om hur de manliga cigarrmakarna, som ofta hade fysiska handikapp och var skolade i en äldre hantverkstradition, skulle behandlas. Inom fackförbundet uppstod en diskussion om gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete.
— Med hjälp av protokoll från styrelsemöten och företagets personalmatriklar ger min avhandling en unik inblick i vad som händer i ett företag som genomgår en nedskärningsprocess. Samspelet mellan parterna och resultatet av processen rekonstrueras på ett sätt som aldrig tidigare gjorts, säger Tobias Karlsson.
Tobias Karlsson disputerade den 27 september med avhandlingen Downsizing: Personnel Reductions at the Swedish Tobacco Monopoly, 1915-1939 vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, och för att beställa avhandlingen, kontakta Tobias Karlsson på 070-2765847 eller tobias.karlsson@ekh.lu.se
Utsläppen till luft av dioxiner och dioxinlika föreningar från sopförbränningsanläggningar har minskat kraftigt. Detta tack vare effektiva metoder för att rena rökgaserna. Problemet är att det i samband med reningen bildas mycket giftiga biprodukter i form av aska och filter, vilka klassificeras som farligt avfall. Genom att klarlägga hur dessa ämnen bildas skulle det gå att minska utsläppen ännu mer och dessutom resultera i mindre giftiga askor och filter. Detta minskar eller till och med eliminerar behovet av kostsam och riskfylld efterbehandling.
Stina Jansson har gjort provtagningar under realistiska och välkontrollerade sopförbränningsförsök i en förbränningsreaktor. Resultaten visar att dioxiner och dioxinlika föreningar bildas snabbt och huvudsakligen i första delen av avsvalningszonen. Bildningen är starkt kopplad till uppehållstiden inom ett visst temperaturintervall och dioxinhalterna minskar om uppehållstiden vid höga temperaturer förlängs. Detta kommer förhoppningsvis att kunna användas för att minska bildningen av dioxiner genom att använda en optimalt anpassad avsvalningsprofil med en relativt sett lång uppehållstid vid temperaturer över 450 grader, följt av ett ganska snabbt temperaturfall.
Dioxinerna och de dioxinlika föreningarna bildas på flera olika sätt under förbränningen. För att närmare studera detta injicerades ett antal olika dioxinlika föreningar in i avsvalningszonen, vilket gav skiftande resultat.
– Dioxinhalterna minskade med 50 procent när vi tillsatte de två likartade föreningarna dibensofuran och fluoren. Vi vet ännu inte vad minskningen beror på, men vi kommer att fortsätta våra studier för att ta reda på detta, säger Stina Jansson.
Fredagen den 7 november försvarar Stina Jansson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Thermal formation and chlorination of dioxins and dioxin-like compounds. Svensk titel: Termisk bildning och klorering av dioxiner och dioxin-lika föreningar.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Jochen F. Müller, National Research Centre for Environmental Toxicology, The University of Queensland, Australien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Stina Jansson
Telefon: 090-786 9320
E-mail: stina.jansson@chem.umu.se
Ädellövträd är inte bara ek och bok. Ask, alm, lönn, lind, avenbok och fågelbär räknas också dit. De ädla träslagens unika egenskaper beror på deras olika densitet, krympningsbenägenhet, beständighet och hårdhet. Det gör dem lämpliga att använda för olika saker, från skulpturer av lind till hårda askgolv.
Bokforskare vid SLU konstaterar att ollonåren under de senaste 35 åren har kommit oftare och varit rikligare. Efter 1983 har det aldrig varit längre än tre år mellan ollonåren, sannolikt beroende på ett varmare klimat. Under goda ollonår är det lämpligt att föryngra sin bokskog. Mycket kan dock hända efter ollonfallet på senhösten – sorkar, insekter och svampar angriper ollonen redan före groningen, småplantorna dukar under för frost, torka och svampangrepp eller äts upp av betande djur. Det krävs minst 500 000 ollon per hektar för att man ska få upp ett tillräckligt antal bokplantor.
Inom Ädellövprogrammet vid SLU i Alnarp bedrivs forskning om skogsproduktion, naturvård, rekreationsvärden och ädellövsvirke. Sex nya Fakta Skog om ädellövträd har nu producerats lagom till Skogskonferensen med samma tema.
Ädellövskog kan tänkas breda ut sig över större arealer i ett framtida varmare klimat. Bilden från Hainich nationalpark, Tyskland. Foto: Andreas Bolte http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/Hainich_Hintergr2fix.jpg
Kontaktinformation
Magnus.Lof@ess.slu.se, 040-41 51 19
http://www.slu.se/?id=142
http://skogskonferens.slu.se/
http://www.adellovskog.nu/
http://www.slu.se/?id=551&puff=60
Genom en fodertillsats av syntetiskt metionin, som också kan omvandlas till cystin, kan fåglarnas behov täckas. I ekologisk äggproduktion är emellertid detta inte en möjlig väg att gå och det råder brist på KRAV-godkända råvaror med högt metionininnehåll, t.ex. fiskmjöl, potatisproteinkoncentrat, majsglutenmjöl och mjölkpulver. Andra möjliga ekologiska foder med högt metionininnehåll är framförallt musselmjöl med t.ex. rapskaka, hampfrö och solrosfrö som komplement.
Forskare vid SLU i Uppsala har visat att hönorna söker kompensera en metioninbrist genom att söka på marken efter andra hönors fjädrar eller plocka i sig grönskan i rastgården. Genotypen Hyline utnyttjade rastgården betydligt mer än Svenska Hönan och den i Sverige mycket vanliga genotypen Lohmann Selected Leghorn var speciellt känslig avseende fjäderplockning. Hönor, som inte hade fått metionintillsats i fodret, var ute mer i rastgårdarna och rensade dem i vissa fall rena från grönska (Hyline). Det är alltså viktigt att välja rätt ras vid ekologisk produktion. Det kan också spara in mycket på foderkostnaden eftersom hönor med gles fjäderdräkt behöver mer energi.
Hönorna utnyttjade rastgården mer då fodret inte innehöll tillräckligt med metionin. Foto: Klas Elwinger http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/C-Hyl.jpg
Kontaktinformation
Klas.Elwinger@huv.slu.se, 018-67 20 93
Foder till ekologiska värphöns http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf06/Jo06-13.pdf
Göran Pettersson är mannen bakom den sensationella fångsten, som han fick vid bottenmete efter abborre i Saltösund utanför Karlskrona. Göran, som kommer från Sibbehult i Skåne, har upplevt många fiskefängen i vattnen kring Karlskrona men har aldrig stött på arten förut. Än mer förvånad blev han när han senare under dagen fångade ytterligare tre exemplar.
– Jag är ju fiskeintresserad, och efter att ha jämfört dem med bilder på Internet och från ett reportage i tidningen ”Svenskt Fiske” förstod jag snart att det var svartmunnade smörbultar jag fått upp, säger Göran Pettersson.
Rådigt fryste Göran in ett exemplar och rapporterade fyndet till Fiskeriverkets kustlaboratorium, vilka sedermera förmedlade fyndet till Gustaf Almqvist vid Stockholms universitet som tillsammans med Sven Kullander på Naturhistoriska riksmuseet kunde bekräfta att det var en svartmunnad smörbult det var fråga om. Det visade sig vara en 96 mm lång hane som uppskattningsvis var två, högst tre, år gammal.
– Det var bara att vänta att den skulle etablera sig i svenska vatten förr eller senare. Rom och yngel kan ju spridas via ballastvatten. Att det första exemplaret fångades i Karlskrona är logiskt med tanke på den intensiva båttrafiken mellan Karlskrona och polska vatten, säger Gustaf Almqvist som på Stockholms universitet tidigare i år lade fram sin avhandling om den svartmunnade smörbulten.
I sin avhandling visade han hur den svartmunnade smörbulten på knappt tre decennier blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken lever främst av musslor, den kan bli 30 cm lång och är i sitt ursprungsområde uppskattad som matfisk. Arten har snabbt anpassat sig till Östersjöns förhållanden och kan lokalt dominera det kustnära fisksamhället. Detta har lett till att den konkurrerar med inhemska bottenlevande fiskarter och studier har visat att den kan tränga bort skrubbskädda (flundra) från vissa områden. Den har även blivit ett betydelsefullt bidrag som föda för viktiga rovfiskar såsom torsk och abborre, och kan under vissa delar av året utgöra det viktigaste bytesslaget för dessa fiskar. Eftersom dessa rovfiskars andra byten inte lever av blåmusslor i särskilt stor utsträckning utgör den svartmunnade smörbulten en ny länk mellan musslor och rovfiskar.
Om det bara är fråga om några enstaka exemplar eller om arten verkligen har etablerat sig i Blekinge är det för tidigt att uttala sig om.
– Eftersom svartmunnade smörbultar övervintrar på djupare vatten där de är mer svårfångade, kan riktade provfisken efter arten förmodligen att äga rum först till våren. Fisken kan mycket väl redan finnas i andra områden längs den svenska kusten, särskilt i hamnområden med särskilt intensiva handelsförbindelser med södra Östersjön, säger Gustaf Almqvist.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller om du tror dig ha fångat ett exemplar, kontakta Gustaf Almqvist på Stockholm Marina Forskningscentrum, Stockholms universitet, tfn 08-161109, mobil 0739 400092, e-post: gustaf.almqvist@smf.su.se.
För bild på den funna svartmunnade smörbulten, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
I sin avhandling har Maria Frisk studerat planeringsarbete med det skandalomsusade tunnelbygget genom Hallandsåsen som case. Ett tunnelbygge som skulle spara sju minuter och som efter alla turer med miljöskandalen kostade sju miljarder. I dagarna meddelades att bygget blir ännu mera försenat och att kostnaderna stiger ytterligare.
– I traditionellt planeringsarbete har man sett människor som aktörer i första hand och betraktat naturen som en passiv part som ska bemästras, säger Maria Frisk. I min avhandling vill jag visa att naturen kan visa sig vara en aktiv part, om än inte medvetet.
Planeringsarbetet med tunnelbygget började vid mitten av åttiotalet och 1994 var det byggstart. Snart blir det tydligt att borren Hallborr inte fungerar i den lösa och vattenrika åsen. Tätningsmedlet Rochagil började användas och 1997 var skandalen ett faktum när det giftiga ämnet akrylamid läckt ut i grundvattnet. Från 1997 till 2004 låg projektet nere. När man sedan tog upp det igen säger man sig ha ändrat sitt planeringstänkande och tar större hänsyn till naturen och de närboende. Man säger sig även ha en större beredskap för att kunna ändra arbetssättet vid förändrade förutsättningar.
– Jag hoppas att min avhandling ska kunna vara ett bidrag till specifika kulturgeografiska planeringsdiskussioner samt till samhällsdebatten kring planering och miljöpolitik i stort, säger Maria Frisk. Om planeringsarbetet inledningsvis får ta längre tid kan man ha igen det genom en kortare genomförandefas.
Maria Frisk är en av fyra Cerutdoktorander som fick sina doktorandtjänster när Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, startades 2002.
Carina Olsson
Kommunikationsavdelningen
Karlstads universitet
054-700 2244
Kontaktinformation
För mera information kontakta Maria Frisk, doktor i kulturgeografi på tel 0706-127482.
Blå putsarfiskar äter parasiter som har satt sig fast på klientfisken, men ibland kan inte putsarfisken stå emot frestelsen och tar ett bett av klientens slemlager.
– Eftersom det är ett smärtsamt tjuvnyp avslutar klientfisken samarbetet, ruskar av sig putsarfisken och simmar iväg, säger Olof Leimar, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Putsandet utförs ibland av en ensam fisk och ibland av ett par av fiskar som tillsammans servar samma klient. Frågan är om ett par ger bättre eller sämre service än en ensam putsarfisk.
– Vi använde oss av en kombination av metoder – inklusive teoretiska modeller, fältobservationer och laboratorieexperiment – för att kartlägga skillnaden mellan när putsarfiskarna arbetar ensamma och i par. Vår teoretiska modell indikerar att så länge putsarfiskarna samarbetar och övervakar varandras beteenden så avstår de från att ta det där frestande bettet. I så fall blir servicen för klientfisken bättre än när fiskarna arbetar ensamma. Våra fältundersökningar och laboratorieexperiment kommer fram till samma resultat, säger Olof Leimar.
En annan intressant dimension är att paren alltid består av en hane och en hona och att honan bidrar i större utsträckning än hanen till den förbättrade servicen.
– Beteendemönstret mellan honor och hanar behöver studeras. Hanarna är större än honorna. Om honorna tar ett otillåtet bett jagar ofta hanen honan. Detta skulle kunna betyda att olika kroppsstyrka hos putsarparet leder till en repressiv situation med hot om straff, säger Olof Leimar.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Olof Leimar, professor, Zoologiska institutionen, tfn 08-16 4056 mobil 070-285 09 93, e-post Olof.Leimar@zoologi.su.se
För bilder kontakta: press@su.se
Norrköpings kommun är en av landets mest jämställda när det gäller kommunalpolitiken. Kvinnorna dominerar i kommunfullmäktige och har många tunga styrelseposter i nämnder och kommittéer.
Ändå framfördes så sent som 2002 anklagelser om ”gubbvälde” i kommunen. Den debatten blev startpunkten för Micael Nilssons avhandling som lagts fram vid Tema Q, Kultur och samhälle. Han har dels studerat kvinnors inträde rent kvantitativt på den lokalpolitiska arenan, från 1970 och fram till 2006. Men framförallt söker han svar på frågan varför kvinnors ökade formella deltagande inte åtföljts av verklig makt.
Det har att göra med vilken typ av informell maktmodell som underbygger den politiska makten, säger han. Det gäller att granska själva grundidén, vad vi förknippar med makt.
– I många svenska kommuner byggdes en starkt auktoritär och patriarkal maktmodell upp på 1960- och 70-talen. Kommunstyrelsens ordförande fick oproportionerligt mycket makt. Organisationen var hierarkisk, och hans makt byggde på en informell maktbas, ofta arbetarkommunen och facket. Få personer fanns med i den inre kretsen.
Det här är en osynlig men manligt könskodad modell, fortsätter Micael Nilsson, etablerad i en tid när män utformade de politiska systemen. För kvinnor har det handlat om att finna sig tillrätta i manliga strukturer. Men inte bara det: denna maktmodell har också vilat på ett specifikt manlighetsideal som Nilsson benämner auktoritär manlighet.
I början på 2000-talet introducerade kommunstyrelsens nye ordförande i Norrköping en ny ledarstil, byggd på ett mer förhandlande manlighetsideal och vad Micael Nilsson kallar för en egalitär maktmodell. Den politiska ledningen blev mer jämställd, exempelvis släpptes kommunstyrelsens vice ordförande (en kvinna) fram och tilläts ta ansvar på ett sätt som inte gjorts tidigare.
Samtidigt uppfattar emellertid många att politikerna har blivit svagare och de manliga tjänstemännen starkare. Anklagelser framförs om tjänstemannavälde. Många menar att kommunledningen under 2000-talet präglas av grabbighet.
En mjuk, lyssnande och förhandlingsinriktad ledarstil känns inte igen och leder därför till otrygghet och osäkerhet, konstaterar Micael Nilsson. Vår bild av makten bygger på en manlig logik.
– En man som är svag som ledare blir inte bara ifrågasatt som ledare, han blir också ifrågasatt som man, konstaterar han.
Frågan om makt och genus kan inte förstås utifrån individuella perspektiv, menar han. Det handlar om system och strukturer, vilket innebär att enbart kvotering inte kommer att leda till ett jämställt politiskt samhälle.
Kontaktinformation
Micael Nilsson disputerade den 24 oktober. Han har telefon 0701-853249, e-post: micael.nilsson@isak.liu.se
Forskargruppen vid Uppsala universitets avdelning för molekylär evolution vid Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC) har i den aktuella studien identifierat ett helt nytt celldelningsmaskineri. Upptäckten är gjord i Sulfolobus acidocaldarius, en mikroorganism tillhörande livets tredje utvecklingslinje, arkéerna, som ursprungligen isolerades från varma källor i nationalparken Yellowstone i Wyoming, USA. De extrema livsbetingelserna, där cellerna växer optimalt i het syra vid 80ºC, innebär att de inte bara är intressanta på grund av sin unika biologi.
– De är även mycket spännande som modellsystem i teorier för hur livet en gång kan ha uppkommit i varma miljöer under jordens tidiga utveckling, liksom i sökandet efter liv på andra planeter som uppvisar extrema miljöer, förklarar professor Rolf Bernander, som lett studien i samarbete med kollegorna Ann-Christin Lindås, Erik Karlsson, Maria Lindgren och Thijs Ettema.
De har identifierat tre gener som aktiveras strax innan en cell börjar dela sig. Proteinerna som uttrycks från dessa gener bildar ett skarpt band mitt i cellen inför delningen, mellan kromosomerna, och snörper sedan av cellen på mitten så att två nya dotterceller uppstår.
– Detta är första gången på decennier som en helt ny celldelningsmekanism har upptäckts, och de ingående komponenterna uppvisar ingen likhet med tidigare kända celldelningsproteiner, säger Rolf Bernander.
Två av genprodukterna liknar i stället så kallade ESCRT-proteiner som används av celler med cellkärna, eukaryoter, för bildning av membranblåsor inne i cellen, samt för avknoppning av olika virus, exempelvis HIV, från cellytan. Förutom insikterna i den unika biologi som karakteriserar dessa speciella organismer har resultaten därför också betydelse för förståelsen av centrala processer i celler hos människa och andra högre organismer, samt för evolutionära jämförelser mellan livets olika utvecklingsgrenar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Rold Bernander, tel: 018-471 46 98, rolf.bernander@ebc.uu.se
