Vattenhaltsbestämning hör till de allra vanligaste analysmetoderna. Även låga halter vatten kan ha avgörande betydelse för en produkts ekonomiska värde eller funktion. Till exempel kan vattenhalten påverka egenskaperna för tekniska oljor och hållbarheten för livsmedel och läkemedel. En korrekt bestämning i sådana produkter, speciellt vid så låga vattenhalter som några miljondelar, är ett välkänt svårt problem.
Standardmetoden för vattenhaltsbestämning är Karl Fischer-titrering, uppkallad efter en tysk kemist som presenterade metoden redan 1935. I denna avhandling presenteras nya möjligheter att elektrokemiskt bestämma låga vattenhalter med hjälp av modifierade och anpassade Karl Fischer-reagens.
Avhandlingens första delar behandlar vattenhaltsbestämning i isolationsoljor. Dessa används i högspänningstransformatorer där vattenhalten inte bör överstiga tio miljondelar på grund av risk för överslag och kortslutning med strömavbrott och dyra reparationer som följd.
I en serie publicerade artiklar har det visat sig att olika metoder ger varierande resultat och oenighet uppstod om vilka resultat som var korrekta. Ett amerikanskt institut, The National Institute of Standards and Technology, som tillhandahåller så kallat referensmaterial (små prover med känd vattenhalt) hävdade att de normalt rekommenderade analysmetoderna inte var lämpliga och presenterade istället en modifierad metod som gav betydligt högre resultat.
William Larsson presenterar i sin avhandling bevis för att den rekommenderade metoden ger för höga resultat och han visar också vilka metoder som är tillförlitliga. I en efterföljande studie utvärderar han ett flertal kommersiella reagenslösningar för den här typen av bestämningar. Han presenterar också rekommendationer för hur korrekta resultat kan uppnås.
En annan typ av problematiska prover är de som reagerar med alkoholer och bildar vatten, eftersom alkoholer används som lösningsmedel i kommersiella Karl Fischer-reagenser. Ett exempel på en sådan provtyp är ett litiumsalt som används i laddningsbara litiumjonbatterier.
William Larsson presenterar i sin avhandling ett alkoholfritt reagens som gör det möjligt att bestämma vattenhalten i detta reaktiva salt, men också i många andra provtyper som ger felaktiga resultat när standardmetoden används. Kunskaperna om den bakomliggande kemin i alkoholfria reagenser är bristfällig och därför utförde William Larsson en djupare studie av reagenser med amider som lösningsmedel. Vissa amider har i detta sammanhang dessutom mycket intressanta lösningsmedelsegenskaper som till exempel förmågan att snabbt lösa socker- och proteinrika biologiska material.
I studien presenteras grundläggande information som är värdefull för design av nya typer av amidbaserade reagenser.
Onsdagen den 10 december försvarar William Larsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln New Approaches to Moisture Determination in Complex Matrices based on the Karl Fischer Reaction in Methanolic and Non-Alcoholic Media.
Svensk titel: Nya infallsvinklar avseende vattenhaltsbestämning i komplexa provmatriser baserat på Karl Fischer-reaktionen i metanoliska och alkoholfria medier.
Disputationen äger rum kl 13:00 i lilla hörsalen (KB3A9), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Heinz-Dieter Isengard, Institute of Food Science and Biotechnology, Universitetet i Hohenheim, Tyskland.
William Larsson bor och är uppväxt i Östra Strömåker, Bjurholm.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
William Larsson
Telefon: 070-5668647
E-post: william.larsson@chem.umu.se
Idag är undernäring och trycksår problem som drabbar långtidssjuka patienter och kanske särskilt äldre patienter. Carina Bååth har i sina studier undersökt hur man i vården arbetar med olika bedömningsinstrument för att bedöma patienters smärta, näringstillstånd och hudens tillstånd. Hon har även jämfört hur undersköterskor och sjuksköterskor bedömer patienterna och hur man dokumenterat sina bedömningar.
– Med ett aktivt ledarskap och ett medvetet arbete med att bedöma patienternas tillstånd kan man förebygga många problem, säger Carina Bååth, nybliven filosofie doktor i omvårdnad
Studier visar att man kan komma långt med att förebygga problemen genom att vara steget före och arbeta systematiskt med att använda olika bedömningsinstrument. Det är också viktigt att man dokumenterar resultaten i patienterna journaler för att säkerställa patientsäkerheten och hålla en hög vårdkvalitet.
– Nu vill jag gärna gå vidare och genomföra fler studier i hur man på ett ännu effektivare sätt kan arbeta förebyggande med de här frågorna i vården, säger Carina Bååth.
För mera information kontakta Carina Bååth, Karlstads universitet, tel 054 700 20 89 eller 0701 451 310.
Vid grön starr skadas och dör en typ av celler som sitter i ögats näthinna som heter ganglionceller. Dessa celler har en avgörande roll i överföringen av synsignaler från ögat till hjärnan. Man vet ännu inte varför ganglioncellerna dör.
– Genom att bättre få reda på mekanismerna bakom celldöden vid grön starr hoppas vi att det på sikt kommer att gå att producera effektivare läkemedel, säger Ulrika Lönngren vid Uppsala universitets Institution för neurovetenskap.
Ett ökat tryck i ögat hör ofta till sjukdomsbilden, och sågs länge som orsaken. Men det verkar finnas ytterligare faktorer som medverkar till att ganglioncellerna dör. Bland annat verkar de så kallade Müller-cellerna vara inblandade. De är en typ av celler som understödjer ganglioncellerna.
– De verkar vara viktiga för att försvara näthinnan mot skador. Jag tror att Müller-cellerna spelar en större roll än man förut har trott, säger Ulrika Lönngren.
Hon har undersökt hur näthinnan påverkas efter en skada som efterliknar grön starr, och har funnit att skadan tycks bli mindre allvarlig om Müller-cellerna kan fortsätta fungera på ett normalt sätt. Det skulle i sin tur kunna minska de negativa effekterna av grön starr betydligt.
Vid grön starr förändras genaktiviteten i näthinnans celler. Denna förändrade genaktivitet är förmodligen en bidragande faktor till att ganglioncellerna dör. Genom att ge de råttor Ulrika Lönngren använt som modelldjur ett specifikt läkemedel mot grön starr har hon sett att Müller-cellerna förändras betydligt mindre än vad som är vanligt vid grön starr-liknande skador.
– Det verkar som om läkemedelsbehandlingen dämpar de negativa effekterna på Müller-celler vid en skada på näthinnan.
Ulrika Lönngren har gjort sin forskning på råttor, men hoppas att hennes resultat ska leda vidare till forskning och i slutändan nya behandlingsmetoder för människor.
Grön starr är en de vanligaste kroniska ögonsjukdomarna hos äldre. Det är också en av de vanligaste orsakerna till blindhet i världen. Man vet att nästan 100 000 svenskar lider av grön starr. Men studier visar att lika många svenskar kan ha sjukdomen utan att veta om det.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrika Lönngren på 018-471 49 42; 0707-69 62 73, eller Ulrika.Lonngren@neuro.uu.se.
Varje år dödas och skadas många människor i trafiken och enligt tidigare studier är den så kallade mänskliga faktorn inblandad i 90–95 procent av alla olyckor. Av dessa visades 63 procent bero enbart på den mänskliga faktorn. Denna information är inte tillräcklig för att minska antalet olyckor.
Mer specifika studier där förarens beteende analyserat har identifierat tre olika typer av mänskliga felhandlingar: misstag, rutinfel och medvetna felhandlingar.
Misstag kan bero på att föraren felbedömer hastigheten på ett annat fordon. Det kan också handla om att föraren blir bländad och därför inte ser en fotgängare som uppehåller sig vid vägrenen.
Rutinfel handlar om slarv eller glömska, föraren glömmer att ta på sig bilbältet eller lägger i fel växel.
Medvetna felhandlingar kan handla om att föraren inte följer de regler som finns och kör betydligt fortare än tillåtet eller att han/hon kör om ett fordon även om sikten är skymd. Och det är just dessa medvetna felhandlingar som tycks ligga bakom de flesta olyckor.
– Medvetna felhandlingar beror inte på bristande körvana utan på förarens attityder och normer, hur han eller hon värderar det egna beteendet. Ska man minska antalet olyckor behövs det ökad insikt om de faktorer som motiverar detta, säger Sonja Forward.
I sin avhandling undersöker hon orsakerna bakom två olika felhandlingar; hastighetsbrott och omkörning vid skymd sikt.
Resultatet visar att orsaken till att förare begår felhandlingar i 33-53 procent av fallen är förarens egna normer, attityder och hur han/hon upplever sig ha kontroll över situation. Hur man uppfattar att andra gör har också betydelse. Det sistnämnda hade särskilt stor betydelse i situationer som var riskfyllda, t ex om sikten var skymd.
– I denna situation använde alltså förare andra som referens och stöd för sitt eget handlande, säger Sonja Forward.
Att agera som ”tidigare”, dvs av vana, är också vanligt. Man tror helt enkelt att en handling inte ska leda till något negativt eftersom den inte brukar göra det. De som t ex körde om vid skymd sikt trodde inte i lika hög grad som de som inte gjorde det, att handlingen kunde resultera i en olycka.
Det fanns också ”ambivalenta” förare. De såg både positiva och negativa konsekvenser av en viss handling, men balansen rubbades vid stress och irritation.
Enligt Sonja Forward kan attityder och normer kan mycket väl vara irrationella såtillvida att förarna överskattar vinsterna och underskattar riskerna, men trots det kan det finnas en sorts rationalitet bakom beteendet.
– Detta gör att försök att öka trafiksäkert beteende i trafiken bör fokusera på dessa föreställningar, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sonja Forward på Statens väg- och transportforskningsinstitut, 013-20 42 09, eller sonja.forward@vti.se
Nutritionisten Eva Landström har undersökt inställningen till livsmedel med hälsopåstående, så kallade funktionella livsmedel, bland konsumenter, dietister, läkare, och sjuksköterskor. Resultaten pekar på att konsumenter är skeptiska till funktionella livsmedel eftersom de uppfattar dem som onaturliga och att de innehåller okända och konstgjorda tillsatser.
– Konsumenterna undrade om livsmedlen var vanlig mat eller medicin. De flesta var skeptiska till att funktionella livsmedel har någon effekt och ansåg dem i stort som onödiga, berättar Eva Landström.
– För att en konsument ska konsumera livsmedlen var det viktigt att tidigare ha känt en effekt av något sådant livsmedel.
De läkare och sjuksköterskor som Eva Landström intervjuade var osäkra på vad funktionella livsmedel gör. Viljan att rekommendera funktionella livsmedel till sina patienter berodde till största del på om läkaren, sjuksköterskan eller dietisten ansåg sig känna till om livsmedlen verkligen hade hälsosamma fördelar.
– Det är alltså svårt, även för de medicinskt kunniga, att veta vad livsmedel med hälsopåståenden är och gör. Det visar att det behövs tydligare information från oberoende instanser, påpekar Eva Landström.
Precis som konsumenter trodde läkare och sjuksköterskor att det finns en risk att funktionella livsmedel används för att kompensera för en osund livsstil.
– De tyckte att folk borde äta hälsosamt och kontrollera sin hälsa utan dessa livsmedel. Några konsumenter och dietisterna däremot tyckte att livsmedlen var bra och att de behövs.
Kvinnor i undersökningen konsumerade mer funktionella livsmedel än män, och universitetsutbildade var också mer benägna att köpa dem.
Det som på engelska kallas functional foods och på svenska funktionella livsmedel eller livsmedel med hälsopåståenden är vanliga livsmedel som förutom sitt innehåll av näringsämnen även innehåller exempelvis nyttiga bakterier, fullkorn eller en hälsosam blandning av fetter.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Landström på 018-471 79 54, 073-707 24 26 eller Eva.Landstrom@pubcare.uu.se.
Utfall sker där trycket på konstruktionen är som störst, och att kunna förutsäga och bedöma skador och utfall av berg är självfallet av stor betydelse när man konstruerar i berg.
– Jag har valt att studera lämpliga metoder för att kunna förutsäga utfall som orsakas av för högt tryck i berget. För att kunna utvärdera metoderna har resultaten jämförts med observationer av skador och utfall i vägtunnlar i Norge, en tunnel vid ett svenskt råoljelager samt olika konstruktioner i flertalet svenska gruvor, säger Catrin Edelbro.
Efter att ha tillämpat fallstudier och utvärderat resultaten kunde Edelbro ta fram en lämplig modell som kan användas när man vill bedöma potentiella skador och utfall orsakade av för högt tryck i typiskt skandinaviskt berg.
– En ökad förståelse för när och hur berget går sönder och de resultat som presenteras i avhandlingen kan bidra till minskade stabilitetsproblem för underjordskonstruktioner.
Catrin Edelbro är född och uppvuxen i Hofors i Gästrikland och har en civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad från Luleå tekniska universitet. Hon var också en av arrangörerna bakom gruvkonferensen MassMin 2008 och anordnar årligen en så kallad branschkväll inom ämnet geoteknologi för civilingenjörsstudenter vid LTU.
Catrin Edelbro är också en av universitetets eldsjälar på området studentrekrytering – under sin tid som doktorand arbetade hon periodvis som rekryteringsansvarig vid sin institution, Samhällsbyggnad, ett arbete hon kommer att fortsätta med efter disputationen.
Kontaktinformation
Upplysningar: Catrin Edelbro, tel. 0920-49 13 38, catrin.edelbro@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I sin avhandling i industriell marknadsföring har Helena Lindskog studerat två parallella processer som har påverkat varandra; avmonopoliseringen av telekom-marknaden och utvecklingen av offentlig upphandling.
– Det fanns aldrig någon stark folkopinion för att avmonopolisera telefonmarknaden, säger hon. Folk var i stort nöjda med Televerket och dess tjänster. Istället var det visionära politiker som vågade ta beslutet.
Televerket hade heller inte i juridisk mening monopol, det handlade om ett de facto-monopol.
Avvecklingen av detta monopol underlättades praktiskt genom att regeringen 1991 tillsatte en delegation, STATTEL, som fick till uppgift att upphandla telekom-tjänster i konkurrens för den offentliga sektorn. Genom att kunna erbjuda stora ramavtal skulle nya spelare förmås intressera sig för den här marknaden och konkurrens uppstå, säger Helena Lindskog, som själv arbetade som tekniskt ansvarig i STATTEL.
– Det var en stark signal till marknaden. Om staten kan välja någon annan leverantör än sitt eget bolag, så är konkurrensen reell.
Intresset var också stort och Sverige blev en testmarknad för telekomföretagen, säger hon. Sverige har legat två, tre år före utvecklingen i övriga Europa.
Men när offentliga sektorn privatiserar ökar också vikten av offentlig upphandling, konstaterar Helena Lindskog. Värdet av den offentliga upphandlingen är i Sverige idag ca 20 procent av BNP. Trots detta är det få som har forskat på upphandlingen ur ett ekonomiskt perspektiv.
Den offentliga upphandlingen är strikt reglerad, betydligt strängare än privata företags upphandling. Inga ändringar får göras i förfrågningsunderlaget sedan det gjorts tillgängligt. Det innebär att upphandlaren måste tänka efter noga i förväg och vara mycket säker på vad man vill ha.
– Man kan inte ångra sig i efterhand, säger Helena Lindskog, då riskerar man att dras inför domstol.
Effekten blir att förfrågningsunderlag ofta är enormt omfattande, för att täcka alla tänkbara situationer. Ett exempel är när Stockholms stad skulle upphandla telekom-tjänster och förfrågningsunderlaget tog upp hela utrymmet på två CD-skivor. Hela processen blir mycket komplicerad och lämnar knappast utrymme för mindre utförare att lämna anbud.
Att standardisera och strukturera upphandlingsprocessen är därför en angelägen uppgift, konstaterar Helena Lindskog, som själv arbetar just med detta. I ett VINNOVA-finansierat projekt utvecklar hon ett hjälpmedel, en guide i form av en elektronisk portal för upphandling av telekom-tjänster.
Kontaktinformation
Helena Lindskog disputerade den 21 november. Hon bor i London och nås på telefon 0044 20753 73250, eller 0703-732401, e-post: helena.lindskog@liu.se
Plantagefrö förväntas ge väsentligt bättre skogstillväxt än frö från ”vilda” bestånd. Plantagefrö är också genetiskt mer mångformigt än beståndsfrö, eftersom en plantage består av många kloner med olika ursprung. Varje klon har också testats på olika lokaler vilket gör att plantagefröet blir robust och bättre klarar klimatförändringar.
Vartefter förädlingen fortskrider kommer klonerna i Sveriges fröplantager att bytas ut, oftare ju större betalningsvilja skogsägarna visar. Finnvid Prescher har i en doktorsavhandling från SLU i Umeå belyst olika aspekter på en förbättrad fröproduktion. Han utvecklade en modell för att beräkna den optimala livslängden för klonerna i fröplantagerna. För granplantager var den ekonomiska livslängden 40 år och för tallplantager 30 år.
Fröträden får kottar innan de producerar eget pollen, varför man får okända fäder i början av kottproduktionen. Finnvid Prescher rekommenderar ändå att plocka de första kottarna i nya fröplantager eftersom de genetiskt sett är bättre än alternativet, dvs. beståndsfrö eller frö från äldre plantager.
Dag.Lindgren@genfys.slu.se, 090-786 82 17, Finnvid.Prescher@skogsplantor.se
Bättre fröplantager för Sveriges framtid, Fakta Skog 2/2008 https://arbetsplats.slu.se/sites/sfak/faculty_doc/Publikt/FaktaSkog_02_2008.pdf
Finnvid Preschers avhandling: Seed orchards – genetic considerations on function, management and seed procurement http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001517/
Det finns emellertid nackdelar: rotpatogener ur algsvampssläktena Phytophtora och Pythium trivs i näringslösningen och sprider sig lätt med så kallade zoosporer. Angrepp av dessa algsvampar och Fusarium på rötterna kan leda till stora skördebortfall för alla växthusodlade grönsaker och prydnadsväxter. Av miljö- och hälsoskäl är det viktigt att minska på användningen av kemiska bekämpningsmedel, speciellt i grönsaksodlingar. Därför letar forskare vid SLU i Alnarp nu efter alternativa, biologiska bekämpningsstrategier.
Vissa typer av biotensider, ytaktiva ämnen som bildas naturligt av vissa mikroorganismer, har visat sig kunna hejda smittspridningen. Algsvamparnas zoosporer är nämligen mycket känsliga eftersom de saknar cellväggar.
Forskarna arbetar nu med den biotensidproducerande bakterien Pseudomonas putida, som är mycket lättodlad. Den kan växa och producera tensid på ett billigt medium, exempelvis använd frityrolja eller motorolja. På så sätt kan ett miljövänligt bekämpningsmedel produceras, samtidigt som oljeavfallet bryts ner på ett miljövänligt sätt. Man undersöker också om det är möjligt att få bakterien att producera biotensid direkt i odlingssystemen. Det kan ske på olika sätt – bakterien kan tillföras växtroten, näringslösningen eller fästas på en filteryta.
Malin.Hultberg@ltj.slu.se, 040-41 53 25
”Production of biosurfactants and antibiotics by fluorescent pseudomonads isolated from a closed hydroponic system equipped with a slow filter” (Malin Hultberg, Karl-Johan Bergstrand, Sammar Khalil, Beatrix Alsanius)
http://www.springerlink.com/content/e008967035562l86/fulltext.pdf
”Characterization of biosurfactant-producing strains of fluorescent pseudomonads in a soilless cultivation system” (Malin Hultberg, Karl-Johan Bergstrand, Sammar Khalil, Beatrix Alsanius)
http://www.springerlink.com/content/a5r6610541vq6u78/fulltext.pdf
Kunskapsbanken http://www.slu.se/?id=551&puff=287
Fermentering (jäsning) av blötfoder och ensilering av krossad spannmål är två allt vanligare sätt att konservera djurfoder. Båda metoderna har miljömässiga fördelar. Vid ensilering av krossad spannmål sparas 60 procent av den energi som hade gått åt om säden i stället hade torkats. Vid blötfoderfermentering går det att använda biprodukter från etanol- och mattillverkning, vilket minskar avfallsmängden från dessa produktionssystem. Konserveringsprocesserna kan också förbättra både den näringsmässiga och den hygieniska kvaliteten på fodret, även om kvaliteten inte alltid blir optimal eftersom båda metoderna bygger på spontan mikrobiell tillväxt.
Matilda Olstorpe har i sitt doktorsarbete undersökt hur dessa konserveringsmetoder förändrar fodrens kvalitet, dels vid spontan tillväxt av olika mikroorganismer, dels vid tillsats av startkulturer med utvalda mjölksyrabildande bakterier och jästsvampar.
Näringsmässig och hygienisk förbättring
Båda fermenteringsmetoderna visade sig förbättra fodrens näringsmässiga och hygieniska kvalitet. Mycket viktigt är att fermenteringen minskar mängden fytat i fodret. Fytat är en fosforkälla som enkelmagade djur (t.ex. grisar) inte kan utnyttja, och ämnet binder också flera viktiga spårämnen. Ensilering av spannmålskross visade sig även öka proteinhalten i fodret. Ett exempel på en hygienisk förbättring är att mängden Enterobakter minskade vid våtfoderfermentering och vid ensilering av krossad spannmål som inokulerats med biokontroll-jästen Pichia anomala. Den antibakteriella egenskapen hos P. anomala har inte tidigare dokumenterats i fodersystem.
Startkultur ger säkrare resultat
Avhandlingen visar att spontan fermentering med naturligt förekommande mikroorganismer har sin begränsning. Den mikrobiella floran varierade kraftigt mellan olika satser, och arter som dominerade i en sats kunde utkonkurreras i en annan. Hur olika mikroorganismer avlöser varandra under fermenteringen bestäms troligen mer av egenskaper hos enskilda stammar än av skillnader mellan olika arter. Under praktiska gårdsförhållanden blev vattenhalten i krossensilerad spannmål sällan hög nog för att ge en tillräcklig mjölksyraproduktion, vilket ledde till en oönskad tillväxt av mögel och bakterier. Foderfermentering bör därför baseras på inympade mikroorganismer istället för spontan mikrobiell tillväxt. Ympningen görs genom tillsats av startkulturer som innehåller både lämpliga jästsvampar och mjölksyrabakterier.
Bland de mikroorganismer som Matilda Olstorpe har arbetat med finns flera kandidater som bör vara lämpliga i startkulturer, t.ex. mjölksyrabakterier som Lactobacillus fermentum, Lactobacillus panis och Pediococcus pentosaceus, samt jästerna Pichia fermentum och P. anomala.
Utöver sina antibakteriella egenskaper visade sig P. anomala även ha förmågan att bryta ner fytat och att ge fodret en mer fördelaktig aminosyraprofil. Fytas-aktiviteten visade sig variera kraftigt mellan olika stammar, vilket återigen visar hur viktigt det är att använda rätt stammar i startkulturer. Tillsats av P. anomala till spannmål ökade dock inte proteininnehållet i sådan hög grad att spannmålen kan kallas proteinfoder.
Bättre hygientester behövs
Forskningsresultaten visar också att det behövs nya metoder för utvärdering av foderkvalitet. När Matilda Olstorpe använde en modern molekylär metod för att artbestämma mikroorganismer i foderprover visade det sig att de traditionella metoderna som används idag, som platträkning, har ett begränsat värde för utvärdering av foderhygien i fermenterat foder.
—————————–
Agronom Matilda Olstorpe, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Feed grain improvement through biopreservation and bioprocessing. Microbial diversity, energy conservation and animal nutrition aspects.
Tid: Fredag den 28 november 2008, kl. 13.00
Plats: Aulan (Sal 142), Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Graeme Walker, Division of Biotechnology & Forensic Science, School of Contemporary Sciences, University of Abertay Dundee, Dundee, Skottland
Mer information: Matilda Olstorpe, 018-67 32 13, mobil 070-536 19 72, Matilda.Olstorpe@mikrob.slu.se.
Länk till den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001858/
Matilda Olstorpe kommer från Söderköping.
Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges):
• Matilda Olstorpe (Foto: Niclas Olstorpe)
http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MatildaOlstorpe/matilda_olstorpe.jpg
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
För att kunna uppfylla målet med historiedisciplinen har avhandlingsförfattaren gjort en bredare undersökning av samtida internationell historieteori, som utgör den idémässiga bakgrunden till ämnets tillkomst vid de svenska universiteten. Därför är avhandlingen indelad i en europeisk och en svensk del. Den europeiska delen utgör det internationella sammanhanget och den svenska delen ett exempel på detta sammanhang med en viss tidsfördröjning.
Efter läsningen av kontinentala och svenska källtexter i historieteori kan Per Landgren avslöja ett förbisett historiebegrepp. Samtidigt med det kronologiska historiebegreppet, som vi är vana vid, fanns nämligen under senrenässansen ett relativt outforskat historiebegrepp, som saknar all relation till tid. Det definieras i texterna som kunskap om enskildheter, dvs. kunskap genom upprepad erfarenhet eller observation (induktion) och har en avgörande roll för alla vetenskaper.
Faktakunskap om verkligheten kallades för historia och kunskap om orsakerna bakom fakta kallades för vetenskap. Denna historieuppfattning går tillbaka på den grekiska filosofen Aristoteles, vilket har gett denna avhandling titeln Det aristoteliska historiebegreppet. Detta begrepp lyfts fram som viktig nyckel till förståelsen av senrenässansens föreställning om historia, men framför allt av dess kunskapssyn och vetenskapsuppfattning. Med det aristoteliska historiebegreppet kan vi bättre förstå hur vetenskaperna utvecklades under 1500- och 1600-talet.
Avhandlingens titel: Det aristoteliska historiebegreppet. Historieteori i renässansens Europa och Sverige.
Disputationen äger rum lördagen den 6 december 2008 kl. 10
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Docent Erland Sellberg, Stockholm
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs Universitetsbibliotek, acta@ub.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Per Landgren, mobiltel. 0703- 43 95 82,
e-post: p.landgren@telia.com
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I början av 2000-talet började Lena Berglin plocka isär två interaktiva produkter bl.a. en intelligent handske som man kan kommunicera via. Det blev starten till hennes forskning.
När hon satte ihop de olika delarna blev det en helt ny textil produkt –ett EKG-linne. Detta efter att hon hade fått kontakt med Arbetslivsinstitutet och Medicinsk teknik vid Umeå universitet. Tillsammans har de byggt upp ett koncept med plagg för hälsoövervakning. Det handlar om ett linne, en kofta och ett bälte som mäter EKG, muskelaktivitet och andningsfrekvens.
– Jag ville göra något som gav en nyttoeffekt och som gör livet lättare, förklarar Lena Berglin och fortsätter:
– Personer som har fått en hjärtinfarkt och är oroliga för att börja träna kan komma igång lättare med en sådan här tröja.
Koftan kom till för att göra det enklare att dra den utanpå andra kläder. Mätningen sker då vid handleden och dosan kan man ha i koftfickan. Koftans muddar är vävda efter en trelagersprincip och en liten enhet innehåller både batteri och sändare. EKG-tröjan finns förhoppningsvis som kommersiell produkt om ett år.
– Den amerikanska marknaden är mycket intresserad. De vill ha tekniken och har en tydlig kund som är van att betala för sjukvården.
I avhandlingen klargör Lena Berglin vad smarta textilier egentligen är vad det finns för nya metoder som kan utveckla arbetet med de smarta textilierna. Det handlar om textilier som reagerar med sin omgivning utifrån ett speciellt scenario. Samtidigt kan de smarta textilierna delas in i olika nivåer.
– En första grupp är hybrider där man egentligen syr eller väver in elektronik. Många anser att detta inte är smarta textiler, men jag säger att det är den enklaste formen. För är elektroniken tillräckligt liten så fungerar de helt okej.
Lena Berglin berättar om den andra gruppen, där tyget är bärare av det som reagerar. Det kan vara ett nätverk av olika elektroder som kopplas in. Den tredje gruppen är den som hon själv ägnat sig mest åt under sin forskning, dessa kallas interaktiva smarta textilier. Den röda tråden i alla Lena Berglins projekt är elektroaktiva textiler. Med hjälp av metaller skapar hon ytor i textilen som leder ström. Hennes textilier som mäter andning kan till exempel användas till barn som är födda för tidigt.
– Min forskning har hela tiden varit väldigt tillämpad. Jag förenar teknik och design.
Hon är själv utbildad textildesigner på Textilhögskolan. Därefter gick hon vidare med en magister i interaktionsdesign på Chalmers och efter några år på arbetsmarknaden kom hon tillbaka till Textilhögskolan och Chalmers för att forska i just smarta textilier.
Lena Berglin förklarar fördelarna med att infoga en funktion i exempelvis ett klädesplagg.
– Du slipper en massa extrautrustning. Du bär ju alltid plagget på dig och tyger är ett bra material att arbeta med. Det är funktionellt.
Smarta textilier är med andra ord mer än bara textilier. Det generar flera viktiga användningsområden till exempel kläder inom vården, sportkläder och skyddskläder, men också inredning, byggnader och bilar eller biomedicinska implantat.
– De smarta tygerna har uppmärksammats en hel del den senaste tiden och man kan säga att de har en peak just nu. Därför gäller det för oss att leva upp kraven. Vi har fortfarande en del frågor kvar att lösa, förklarar Lena Berglin.
Den fjärde gruppen som hon beskriver är framtidens resurssmarta textilier.
– Det är här jag vill fortsätta min forskning. Det är den nya generationen multifunktionella fibrer som ger resursstarka smarta produkter, där allt är integrerat i tyget.
För egentligen sätter Lena Berglin punkt på sitt utvecklingsarbete av de interaktiva fibrerna som skapats via smarta textilier i och med sin avhandling. Nu vill hon gå djupare in i tekniken och arbeta vidare med utvecklingen av resurssmarta textilier. För så är det. Ju mer Lena Berglin forskat i de smarta textilierna, desto mer måste hon backa i processen.
– Det är egentligen nu det roliga börjar, ler hon.
Hon har bland annat börjat titta på ett utvecklingsarbete tillsammans med forskare inom organisk elektronik vid Linköpings universitet.
– Vi tittar på hur man kan via textilier rena saltvatten till dricksvatten, rena luft och hur man kan hålla tyget kallt på utsidan men varmt på insidan. I sjukvårdsmiljö kanske man i framtiden inte behöver bära EKG-tröjan utan att den istället finns i rummet och mäter därifrån, förklarar Lena Berglin.
– Vi vill också få in tekniken i tillverkningsprocessen av tyget. Därför tittar vi nu på själva vävsystemet. En student på THS, Siw Eriksson, har hittat nya sätt att väva komplicerade strukturer som är mycket användbart för de strukturer jag tar upp i min avhandling. Man märker när man arbetar med det här så måste man hela tiden gå tillbaka och gå djupare in i tekniken. För det är det som är grunden till allt. Det är här vi kan vara kreativa och hitta lösningen.
Kontaktinformation
Lena Berglin
Textilhögskolan, Högskolan i Borås
501 90 Borås
Tfn:033 206335
Mobil: 073 752 2324
De sju intervjuade unga kvinnorna beskrev det som att de haft psykiska problem länge, redan i tidiga tonåren hade de haft självmordstankar. En bit in i tonåren hade de flesta etablerat ett missbruk.
— När de söker hjälp så är det främst för sina psykiska problem. Alkoholen eller narkotikamissbruket ser de mer som ett sätt att hantera livet, säger Solveig Olausson som disputerar vid Psykologiska institutionen.
Samtidigt vill de unga kvinnorna ha behandling både för de psykiska problemen och för missbruket. Mottagningar där behandlarna ser helheten och förstår vanmakten i deras situation i framhålls av de intervjuade unga kvinnorna.
— I intervjuerna framkommer att trots att kvinnorna är så unga hade de sökt hjälp många gånger på olika vårdinrättningar men inte känt sig väl bemötta eftersom vårdpersonalen i så stor utsträckning fokuserar på missbruket och inte på de bakomliggande psykiska problemen, säger Solveig Olausson som parallellt med sin forskning arbetat kliniskt i 20 år med gruppen kvinnor med psykisk ohälsa och missbruk.
— När unga kvinnor söker behandling bör man se både den psykiska problematiken och missbruket för att etablera en ”arbetsallians”. När det gäller de kvinnor som får behandling behöver man även se problemen utöver missbruket och den psykiska ohälsan för att återhämtningen skall bli hållbar.
De 21 kvinnor som gick i behandling var runt 40 år och hade vid sidan om substansmissbruket och den psykiska ohälsan också andra problem, till exempel med arbete och försörjning. Framförallt hade haft de svårt att finna stabila relationer till anhöriga och vänner, något som upplevs som betydelsefullt för livskvaliteten. Dålig livskvalitet kan inte bara medföra risk för återfall i missbruk utan även för att de psykiska problemen känns tyngre.
— Kvinnor med både psykiska problem och missbruk är en grupp som man inte har forskat speciellt mycket om. Mina studier visar att kvinnorna vill ha behandling och att de blir bättre inte bara när det gällde de problem de behandlas för utan också vad gäller andra aspekter. Deras behov av hjälp för att komma till rätta med till exempel kriminalitet, relationer till sina närmaste och problemen med arbete och försörjning minskar över tid, säger Solveig Olausson. Men behandlingen tar tid och både patient och behandlare bör vara uthålliga.
– Vid kartläggningen visade det sig att hälften av den äldre gruppen tidigare hade varit narkomaner men återhämtat sig och varit missbruksfria mycket längre än två år. En tredjedel även var fria från alkoholmissbruk vid uppföljningen ett och ett halvt år senare, fortsätter Solveig Olausson. Men nästan alla behövde stöd både i form av samtal och psykofarmaka för att klara sina psykiska problem.
Det tycks som om behandling hjälper kvinnorna att förbättras när det gäller missbruket och de psykiska problemen. Men att uppnå god livskvalitet och hitta goda relationer eller bra sociala sammanhang är svårare för dem. Inte ens de som återhämtat sig upplevde att deras livskvalitet hade förbättrats. De undersökta kvinnorna var alla i någon form av behandling inom psykiatrisk missbruksvård.
Avhandlingens titel: Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Fakultetsopponentens namn: Professor Rolf Holmqvist, IHB, Linköpings universitet, Sverige
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28:e november, kl. 13.00, sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Solveig Olausson, tel. 031-343 69 20 (arb.), mobil: 070-2089 689
E-post: solveig.olausson@vgregion.se
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se
E-länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/18347
Daniel Brodéns avhandling – Folkhemmets skuggbilder – är den första heltäckande studien av en svensk filmgenre. Han tar upp i princip samtliga kriminalfilmer som spelats in för bio och tv och ger en initierad inblick i genrens olika traditioner: deckare, film om brottslingar, polisfilm, samt politiska och psykologiska thrillers.
Avhandlingsförfattaren berättar om hur kriminalfilmen etablerades under andra världskriget då ond bråd död och mänskligt mörker var aktuella ämnen. Han kartlägger hur genren sedan dess speglat och kommenterat sin samtid med svärta. Kalla krigets spionfobi, undre världens hänsynslöshet, mörkläggningar av politiska skandaler, jakten på snabba pengar, Palmemordet och dagens terrorhot är några av alla ämnen som kriminalfilmen speglat under åren.
I Folkhemmets skuggbilder förenar Daniel Brodén filmhistoria med kulturanalys och målar upp en mörk bild av samhällsutvecklingen med social nedrustning, brutalt våld, ökad känslokyla och misstänksamhet mot Sverige som demokrati. Han diskuterar berättelser av Stieg Trenter, Maj Sjöwall & Per Wahlöö, Leif G W Persson, Henning Mankell och Liza Marklund. Han lyfter också fram filmmakare som Hasse Ekman, Arne Mattsson, Bo Widerberg och Kjell Sundvall.
Några av alla – kända eller bortglömda – thrillers som sätts in i sina historiska sammanhang är Medan staden sover, Damen i svart, Halsduken, Mannen på taket, Ärliga blå ögon, Skånska mord, Täcknamn Coq rouge, Sökarna, Tusenbröder och Lasermannen.
Avhandlingens titel: Folkhemmets skuggbilder: En kulturanalytisk genrestudie av svensk kriminalfiktion i film och tv.
Disputationen äger rum lördagen den 6 december 2008 kl. 10
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Professor Göran Bolin, Stockholm
Avhandlingen kan beställas direkt från förlaget: http://ekholmtegebjer.se/sajten/artikel/47/folkhemmets-skuggbilder
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Daniel Brodén, tel. (hem) 031-13 37 71,
mobiltel. 0706-50 54 00, e-post: daniel.broden@filmvet.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Nazismen saknar motstycke i Europas moderna historia. Från att ha utövat mäktig dragningskraft under mellankrigstiden blev den efter 1945 en mörk skräckbild. Även om nationalsocialismen var död som ideologisk vision fanns den kvar som en manande erfarenhet. Den skulle sätta sin varaktiga prägel på efterkrigstiden.
– I motsats till andra europeiska länder klarade Sverige sig lindrigt undan andra världskriget. Det har fått oss att tro att svenskarna förblev opåverkade av 1930- och 1940-talens dramatik, säger Johan Östling. Min forskning framhåller tvärtom den grundläggande betydelse erfarenheterna av nazismen har haft.
I avhandlingen skildras hur den nazistiska erfarenheten röjde väg för ett nytt ideologiskt landskap. Det kom att kännetecknas av rationalism, sekularism och kulturradikalism, det vill säga raka motsatsen till nazismens irrationella lära som vädjade till känslor, lustar och nationalism.
Samtidigt brännmärktes kontinentala traditioner och en allmän rörelse från den tyska till den anglosaxiska kultursfären accelererade.
– Den kulturella kursomläggning som ägde rum i andra världskrigets kölvatten illustrerar förändringen. Sedan mitten av 1800-talet hade Tyskland varit det stora föregångslandet för Sverige, men den nazistiska erfarenheten ledde till ett slutgiltigt brott med den tyska traditionen. År 1946 ersatte engelska talande nog tyska som första främmande språk i skolan. Därmed avskärmade sig Sverige för lång tid från impulser från det kontinentala Europa. Vi lever fortfarande med detta arv, menar Johan Östling.
Avhandlingen behandlar också vad som hände med svenskar som sympatiserat med nazismen.
– De flesta lyckades framgångsrikt skaka av sig sitt nazistiska förflutna, säger Johan Östling. Undantagen var kända personer som Zarah Leander, Fredrik Böök och Sven Hedin som öppet visat sina sympatier för Nazityskland. De brännmärktes och stängdes ut från det offentliga rummet.
Johan Östling disputerar lördagen den 6 december 10.15, Historiska institutionen, Lund. Avhandlingen heter Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning och utkommer på Atlantis.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna:
Johan Östling, Historiska institutionen, Lunds universitet
johan.ostling@hist.lu.se
046-222 79 67
0702-81 75 75
Hösten 1996 hamnade ett fall, det s.k. forsränningsfallet, som rörde allemansrätten i Högsta Domstolen. Det var en västgötsk markägare som ville få ett förbud för sin granne att utnyttja hans fastighet för organiserade flottfärder. Verksamheten bedrevs kommersiellt och det stora antalet forsrännare skadade forsbranterna och förstörde fisket.
Högsta Domstolen förbjöd visserligen verksamheten, men konstaterade samtidigt att det rent principiellt är tillåtet, enligt allemansrätten, att bedriva även kommersiell verksamhet på någon annans mark, förutsatt att denna inte skadas.
Det här målet fick Åsa Åslund, jurist och rättsvetare vid Linköpings universitet, att ställa sig frågan: Vad är egentligen allemansrätten?
– Allemansrätten finns omnämnd i två lagar, regeringsformen och miljöbalken, säger hon. Men vad den närmare innebär finns inte beskrivet i någon svensk lag.
Om allemansrätten har gamla anor eller inte är en obesvarad fråga. Det är kanske möjligt att spåra dess bakgrund tillbaka till medeltiden när synen på ägande var en annan än idag. Allemansrätten är inte unik för Sverige, den finns också i Norge och i Finland, och fungerar i alla fall delvis i flera andra länder.
Det finns bara en handfull domar som direkt handlar om allemansrätten. Åsa Åslund har vid sidan av dessa studerat ett hundratal andra domar och dokument där resonemang förs kring allemansrätten. Det rör frågor om markanvändning, exempelvis strandskydd eller bygglovsärenden.
– Allemansrätten ger oss rätt att utnyttja andras mark, dels för vardagsnytta, dels för rekreation, säger hon. Men inte bara som utövare, utan också som kanalisatörer. Och där kommer möjligheten till kommersiellt utnyttjande in. Du kan kanalisera andras rekreationsaktiviteter till en annans mark utan att bryta mot allemansrätten.
Ett grundkrav är dock, som nämnts, att naturen inte slits ner, för då fungerar den ju inte längre lika bra för rekreationsändamål.
Det finns undantag från allemansrätten. Mark som ingår i någons hemfridszon, som behövs för näringsändamål (t.ex. jordbruk) och som är biologiskt känslig kan undantas.
Allemansrätten är dock grundläggande, och domstolen söker lösa markanvändningskonflikter så att marken kan användas på ett, för markens utformning, lämpligt sätt – sett ur synvinkeln att mark är en begränsad naturresurs som ska användas ändamålsenligt för hushållning med resurser och för en hållbar utveckling.
Kontaktinformation
Åsa Åslund nås på telefon 013 – 281520, e-post: asa.aslund@liu.se
