Med den här konkreta utgångspunkten och med Karáseks trilogi ”Romány t í mág ” (‘De tre magikernas romaner’, 1907-1925) som material, närmar sig Roar Lishaugen Karáseks sätt att skriva och undersöker huruvida trilogin skapar dubbla läsarroller som möjliggör båda en ”straight” och en ”queer” läsning.

Med Umberto Ecos tankar om en s.k. modelläsare och genom analyser av retoriska strategier och av spelet med förutsatta kompetenser, avslöjas hur Karáseks trilogi bäddar för två olika sätt att läsa.

De referenssystem och kompetenser som förutsätts aktualiserar olika betydelsefält samtidigt och åtskiljer därigenom konventionella betydelser från subversiva och okonventionella. Å ena sidan uppfyllde Karáseks trilogi litterära konventioner och förhöll sig till en viss repertoar. Å andra sidan underminerade den samma konventioner genom att systematiskt använda dubbeltydiga referenser till historiska personer, konstverk, platser etc. med en underliggande homoerotisk betydelse.

RoarLishaugen undersöker även hur Karáseks trilogi mottogs av kritikerna. Receptionen reflekterar till viss grad dubbelheten i Karáseks texter. Det fanns dessutom två olika sätt att närma sig trilogin: dels den samtida officiella litteraturkritiken som fokuserade på dekadensproblematik, dels den något senare oofficiella inom den homosexuella rättighetsrörelsen, där fokus placerades på den litterära gestaltningen av homoerotik.

Denna skillnad illustrerar hur estetiska konventioner och förväntningar ändras över tid enligt olika litterära normer. Dessutom aktualiseras en majoritets och en minoritets syn på litteratur: Hur majoriteten fokuserar på litterära konventioner medan minoriteten söker texternas subversiva potential.
                                                                                                                                                       
Karásek brukar anses som den främste representanten för litterär dekadens inom tjeckisk litteratur. Med sin avhandling visar Lishaugen att dekadansen själv lägger till rätta för en dubbeltydig tolkning och att man genom att ta fasta på dubbeltydigheten kan komma subversiva krafter i texter på spåren.

Avhandlingens titel: Speaking with a Forked Tongue. Double Reading Strategies in Romány t í mág by Ji í Karásek ze Lvovic.

Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00

Plats: Sal L 300, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6

Opponent: Professor Petr Bilek, Prag

Avhandlingen kostar 300 kr och kan beställas från Institutionen för slaviska språk och nygrekiska, rachela.zylinski@slav.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Roar Lishaugen, 031 786 18 22 (arb),
0702-75 77 34
roar.lishaugen@slav.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

De senaste månadernas händelser i Bangkok i Thailand har blottlagt en djup klyfta i samhället. Den pågående konflikten visar i vilken hög grad elitism styr den politiska agendan i huvudstaden. I San Sai-distriktet i norra Thailand däremot präglas böndernas relation till den traditionella eliten – uppköpare och statliga rådgivare – mer av jämlikhet än av beroende. Jämlikhet skapar en bra grogrund för samarbeten, och genom formella och informella samarbeten har bönderna i San Sai lyckats utnyttja de möjligheter som den växande marknaden erbjuder.

I sin studie, med bland annat intervjuer med jordbrukare, visar Lena Örnberg, Ekonomihögskolan i Lund, att den traditionella strukturen på landsbygden är på väg att brytas ner. Det är en utveckling som sannolikt pågår i fler områden än i närheten av Chiang Mai, där San Sai ligger, och som i längden kan få en positiv effekt på hela landet.
– I ett samhälle där det finns flexibilitet och där hierarkierna inte är så är tydliga blir det svårare för människor att bygga upp en maktposition och att utnyttja andra. I San Sai råder till exempel konkurrens mellan uppköparna, och bönderna har möjlighet att byta om villkoren inte är bra, säger forskaren.

Statliga investeringar i jordbruket som genomfördes redan på 1930-talet la grunden till den relativa jämlikhet som råder idag. Men det är ingen självklarhet att utvecklingen blir positiv bara för att staten investerar. Processen kan istället ses som ett samspel mellan olika grupper, som konkurrerar om makt och inflytande. I San Sai har relationen till staten utvecklats till att vara mer stödjande än styrande, och idag fungerar samarbetet bra. Bönderna har också gynnats av den växande marknaden för potatischips. Eftersom företagen har konkurrerat om bönderna snarare än tvärtom har bönderna stärkt sin position.
– I San Sai har bönderna ganska stort handlingsutrymme, många är entreprenörer och hittar nya lösningar på problem. Detta leder också sannolikt till att fler väljer att bli kvar inom jordbrukssektorn, istället för att söka jobb inom service eller industri.

”Bondens val” är en bok som bitvis refererar till forskarens egen bakgrund.
– Kopplingen till pappa och Blekinge visar min referensram, men den handlar också om att bönderna som fanns i Blekinge på 1950-talet och i San Sai idag är ganska lika, och att det är likartade processer som pågår. Pappa var också kontraktsodlare av potatis, även om det då handlade om stärkelsepotatis i stället för potatis till chips, säger Lena Örnberg.

Lena Örnberg disputerar med ”Bondens val – system, samspel och stödjande strukturer under moderniseringsprocessen i norra Thailand” vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet den 6 december.

Kontaktinformation
Kontakta Lena Örnberg på 0706-18 96 67 eller lena.ornberg@ehl.lu.se

Frågan om prostitutionen är inflammerad. Den är också allvarlig, eftersom den rör grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten att själv välja och rätten att skyddas från våld. Men debatten blir ofta väldigt polariserad.

– Debatten dominerats av en förenklad konflikt mellan dem som förespråkar en avkriminalisering av prostitution och en radikalfeministisk kritik mot prostitutionen. Den större och bredare kritiken mot prostitution försvinner i skyttegravskriget mellan dessa ståndpunkter, menar Jenny Westerstrand vid Uppsala universitets Avdelning för samhällsvetenskaplig genusforskning.

Hon menar att en orsak till att debatten blivit förenklad är det ensidiga fokuset på kvinnorna, bland annat kvinnornas rätt att välja yrke och att bestämma över sina kroppar.

– Man brukar se detta som en feministisk hållning. Men den kan samtidigt vara ett sätt att slippa prata om mäns ansvar i prostitutionshandeln, menar Westerstrand.

Människohandel med kvinnor är en fråga som är central i prostitutionsdebatten. Frågan pekar på den spänning mellan rättigheter och skyddsbehov som ligger i botten på hela debatten.

– Kvinnohandeln tvingar dem som vill avkriminalisera prostitution att prata om prostitution och våld i samma sammanhang. När man gör det måste man också ta ställning till kvinnors rätt att själva förfoga över sina kroppar och sin sexualitet. Ser detta skydd annorlunda ut när man talar om prostitution och när man talar om människohandel med kvinnor? Det borde det givetvis inte göra.

En viktig fråga är vilka intressen som prioriteras när man utformar rättsliga regler för att skydda utsatta kvinnor.

– Det visar sig att de som vill avkriminalisera prostitutionen prioriterar annat än kvinnors sexuella autonomi. När man kommer in på rättsliga regler slutar man prata om kvinnor och pratar istället om mäns rätt att köpa sex när det finns en marknad, menar Westerstrand.

Jenny Westerstrand vill också sätta prostitution i ett sammanhang där kvinnlighet ses som splittrad och manlighet som sammanhållen.

– Kvinnans position är endera sexuell men icke-reproduktiv eller reproduktiv men icke-sexuell. Vi känner igen det i de mytiska gestalterna ”horan” och ”madonnan”. Den sexuella och reproduktiva kvinnan finns inte här. Ur detta perspektiv kan man se prostitutionen som en arena där den sexuella, icke-reproduktiva kvinnan finns tillgänglig för män.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jenny Westerstrand på 018-471 72 14, 073-395 01 29 eller Jenny.Westerstrand@samgenus.uu.se.

I fiktionsprogram och nyheter på TV förekommer människor från olika samhällsklasser. Tidigare studier har konstaterat en kraftig medelklassdominans bland personerna i TV, men överklass och arbetare förekommer också. Är det något man tänker på när man tittar? I så fall, vad tänker man?

I sin avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, har Sven Ross studerat om, och i så fall hur, TV-tittare lägger märke till samhällsklass när de tittar. Intervjupersonerna fick se avsnitt av den svenska serien Tre kärlekar och den amerikanska Falcon Crest, samt ett par nyhetsinslag.

Datainsamlingen som består av intervjuer med 22 TV-tittare och en enkät med nästan 1200 svarande, gjordes i början av 1990-talet varför studien beskriver en del av svensk mediehistoria.

Avhandlingen visar att intervjupersonerna i de flesta fall kunde klassificera rollfigurer och personer i TV-nyheter ifråga om social position, det vill säga ifråga om klass, yrke, status eller liknande, men de uppgav också att det i flesta fall inte var något som man tänkte på när man tittade.

– Det kan tolkas som att TV-personernas klasstillhörighet eller sociala position till stor del passerar obemärkt förbi även om det också händer att tittarna i vissa fall uppmärksammar det och gör olika reflektioner, säger Sven Ross.

Det fanns till exempel vissa skillnader mellan olika programtyper. De intervjuade och tillfrågade personerna visade sig vara lite mer benägna att uppmärksamma den sociala positionen vid tittandet på fiktionsprogrammen än ifråga om nyhetsinslagen. Det fanns dock inga nämnvärda skillnader mellan tittare från olika samhällsklasser ifråga om huruvida man tänkte på social position eller ej.

– Däremot spelade den egna klassidentiteten roll i den bemärkelsen att en mer tydlig klassidentitet påverkade hur man uppmärksammade social position. Om man till exempel relativt ofta i det dagliga livet brukar tänka på vilken klass man själv tillhör så är det också mer sannolikt att man tänker på samhällsklass när man tittar på TV, säger Sven Ross.

Avhandlingens namn: Klasstolkningar. En receptionsanalys av hur klassaspekter uppfattas i Tre kärlekar, Falcon Crest och TV-nyheter

Kontaktinformation
Ytterligare information: Sven Ross, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-16 28 63, 073-762 27 46, e-post ross@jmk.su.se

För bild på Sven Ross, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Formlerna bestod av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats ha en kraft att förändra ett tillstånd. Avhandlingsförfattaren rör sig här inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet.

Formlerna är ett stort, mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den tidens forskare som svårtydda och utan mening.

– Men min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för dem som läste dem, säger Ritwa Herjulfsdotter.

Ur det stora materialet har Ritwa Herjulfsdotter valt ut en kategori formler, nämligen ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har hon funnit över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som hon valt att kalla ”Maria-ormformler”.

Resultatet av undersökningen har gett en rad spännande resultat. Texterna förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för textila tekniker, ord hämtade ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt. Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plockar rosor. Innehållets innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga” Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
                                                                                   
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria binder ormen en sådan föreställning?

Analysen av formlerna återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av bondesamhällets symbolfyllda tillvaro, där ett annat tänkande rådde än i vår tid. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta mycket litet om.

Avhandlingens titel: Jungfru Maria möter ormen – om formlers tolkningar.

Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Professor Arne Bugge Amundsen, Oslo

Avhandlingen kostar 100 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Ritwa Herjulfsdotter,
0762-11 40 31
ritwa@herjulfsdotter.se
www.herjulfsdotter.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Gränsöverskridande miljöproblem är mer aktuella än någonsin med tanke på den globala uppvärmningen och den pågående debatten om klimatproblem. Men hur påverkas ett lands optimala miljöpolitik om man tar hänsyn till att luftföroreningar sprids över nationsgränserna och därmed påverkar miljön i grannländerna?

Umeåforskaren Lars Persson har genom teoretiska modeller bland annat studerat hur den ekonomiska politiken i stora länder kan påverkas om man tar hänsyn till gränsöverskridande luftföroreningar. Han har också undersökt hur inflytelserika miljöorganisationer kan påverka miljöpolitiken.

USA, Kina och Ryssland är ekonomier som är tillräckligt stora för att kunna påverka världsmarknadspriset på ”smutsiga” varor som förorsakar utsläpp.

Lars Perssons studie visar att det kan vara välfärdsförbättrande om dessa länder gemensamt höjer skatterna på smutsiga varor och produktionen av dessa, vilket  ökar företagens kostnader, för att  sedan använda skatteintäkterna till offentliga varor och tjänster. På detta sätt  ökar världsmarknadspriset på smutsiga varor, något som leder till minskad produktion och totalmängd utsläpp.

Lars Persson visar också att om olika miljöorganisationer får ökat inflytande så behöver det inte nödvändigtvis leda till höjda utsläppsskatter överallt. Lite förenklat beror detta på att en hög nationell skatt leder till mindre utsläpp, som i sin tur även orsakar mindre miljöskada utomlands.

Om den totala utsläppsmängden ska hållas på en konstant nivå, behöver således övriga länder inte höja skatten eftersom utsläppen i ursprungslandet minskat.

Miljöpolitiken i ett land kan leda till att inhemska företag väljer att flytta utomlands  för att få en större vinst, vilket företagen kan använda som hot  i löneförhandlingarna med facket.

Omvänt gäller då  att andra länders politik påverkar lönebildningen i ursprungslandet, något som i sin tur skapar motiv för politiskt samarbete mellan länder.

Lars Persson visar att i vissa fall kan denna lönebildningseffekt faktiskt skapa ytterligare argument för att gemensamt  öka skatten på utsläpp jämfört med fallet då länder agerar enbart utifrån ett nationellt perspektiv.

Torsdagen den 4 december försvarar Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy and Transboundary Externalities – Coordination and Commitment in Open Economies.

Svensk titel: Miljöpolitik och gränsöverskridande externa effekter – koordinering och inflytande i öppna ekonomier.

Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S104, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är Luca Micheletto, Department of Economics, University of Milan.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Lars Persson,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet
Tel: 090-786 5845
e-post: lars.persson@gmail.com

Många industriföretag outsourcar viss produktion till lågkostnadsländer. Kvar blir verksamhet som baseras på kunskap och idéer, och som ofta sysslar med utveckling.

– När verksamheten bedrivs av och baseras på högutbildade personer, ofta ingenjörer, förändras också affärslogiken för att skapa värde, det vill säga så att företaget kan tjäna pengar, säger Magnus Johansson, företagsekonom som i en ny avhandling vid Ekonomihögskolan i Lund handskas med frågor om företag som rör sig i gränslandet mellan olika uppsättningar drivkrafter och system.

Hans studie, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolans institut för ekonomisk forskning och Trelleborgs AB, baseras på företag som arbetar business-to-business med olja och gas, bilar samt mjukvaruutveckling.

Länge har konsultbolag med en nära relation till kunden och fokus på kompetensutveckling av personalen pekats ut som förebild för andra företag. Till en allt större del är även industriföretag beroende av högutbildade personal och förmågan att i nära relation med kunden skapa skräddarsydda lösningar. Samtidigt pratar ekonomer och företagsledare om det värde som företag skapar i termer av klassiska produktionsbolag, vilka tillverkar standardiserade produkter och försöker skära kostnader per enhet.

– Det finns ett glapp mellan konsultbeskrivningen, som i allt högre grad är applicerbar på industriföretag, och den traditionella modellen av produktionsbolag. Utvecklingsbiten som tidigare setts som en stödjande verksamhet utgör idag en egen kraft och är för många företag den centrala biten. Ta Microsoft som exempel. Det tar betalt via licenser för den utveckling som verksamheten utför. Detsamma gäller för många företag inom telekom och elektronikindustrin.

Forskaren jämför kundnära konsulter, rena produktionsbolag och utvecklingsbaserade företag, och fram träder ett nytt sätt att planera hur man skapar värde och begränsar företagets kostnader.

– Min studie visar att företagen måste hitta rätt balans mellan att syssla med utveckling och att vara en sorts service- eller konsultbolag där man specialanpassar sina leveranser, och det kan vara en viktig strategisk dimension som kan ge fördel mot konkurrenter. Men när företagen själva reflekterar över sin position på marknaden och utformning av organisationen, då syns sällan den dimensionen. I stället förlitar sig företagen på konkurrensmodeller för traditionella produktionsföretag.

För företagen blir det viktigt att se var konkurrenterna lägger huvudvikten, och när det är läge att specialanpassa för olika kunder respektive att generalisera.

– Valet får konsekvenser för hur organisationen arbetar, vilka man rekryterar och varifrån. Om företaget exempelvis väljer att begränsa sig till ett fåtal kunder och specialanpassa sig till dem kan det vara en bra strategi att rekrytera från kunderna, säger Magnus Johansson, som ser ett problem i att företagen inte jobbar mer medvetet med frågorna.

– Men det kan vara ett långt steg att ta från det ena arbetssättet till det andra, eftersom affärslogikerna är så olika. En del organisationer måste arbeta på båda sätten och därigenom lägga mycket kraft på till exempel supportfunktioner som kan hantera interaktionen mellan utveckling och kundanpassning.

Magnus Johansson disputerade den 21 november vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet med avhandlingen ”Between logics, Highly customized deliveries and competence in industrial organizations”.

Kontaktinformation
Kontakta Magnus Johansson på magnus.johansson@fek.lu.se eller 076-33 56 362.

– Zimbabwes regering behöver återupprätta människors förtroende för jordägarsystemet, säger Precious Zikhali.

I sin avhandling tar hon för det första upp konsekvenser av Zimbabwes jordreform. För det andra visar hon hur en skatt på den ätliga masken mopane worm kan förhindra överutnyttjande och utplåning av denna naturresurs, som är en livsviktig proteinkälla för människor i södra Afrikas länder. Ett tredje område som Zikhali pekar på är betydelsen av att samhälleliga institutioner motverkar svågerpolitik som bygger på etnisk tillhörighet. Hon visar i en studie att etnisk nepotism minskar tilliten mellan människor i ett i samhälle, vilket i sin tur är negativt för dess institutionella och ekonomiska utveckling.

Den senast genomförda delen av Zimbabwes jordreform, som syftar till att omfördela jordrättigheter, kallas the Fast Track Land Reform Programme och lanserades år 2000. Zikhali har undersökt hur säker de reformberörda bönderna uppfattar att deras besittningsrätt är, och hur detta i sin tur påverkar vilka investeringar i markvård de gör. Forskningsresultaten visar att programmet har skapat osäkerhet hos bönderna, och minskat deras investeringar.

– Den senast genomförda jordreformen har misslyckats med syftet att skapa den trygghet som är nödvändig för långsiktig planering hos jordbrukare, säger Precious Zikhali.

Markvården det handlar om här innebär att bygga jordvallar, en metod för att hindra jorderosion som används mycket i södra Afrika. Eftersom den här sortens investering kräver arbete av de jordbrukande familjerna snarare än tillgång på pengar, är det inte Zimbabwes pågående ekonomiska kris och skyhöga inflation som begränsar investeringsviljan, utan just känslan av otrygghet inför framtiden.

I en annan studie jämför Zikhali jordbruksproduktiviteten hos bönder som fått mark genom reformprogrammet med kommunala bönders produktivitet. Resultaten visar att de reformberörda böndernas produktivitet är högre, och dessutom får de vid användning av gödningsmedel ut mer per hektar jord än de kommunala bönderna. Men, jämfört med den produktivitet som kommersiella bönder uppvisade 1999, innan reformprogrammet lanserades, hamnar reformberörda bönder långt efter.

– Att medge detta skulle underlätta för nödvändiga politiska reformer. Det är också viktigt att utveckla marknader med överkomliga priser på handelsgödsel. För att öka produktiviteten och skapa ett hållbart jordbruk krävs dessutom medvetenhet och förmåga att hantera de miljöhot som användning av gödningsmedel innebär, säger Precious Zikhali.

Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.

Tid och plats för disputationen: Fred 28 nov kl 13, sal E 45, GU, Handelshögskolan, Vasag 1

Avhandlingens titel: ”Land Reform, Trust and Natural Resource Management in Africa”

Avhandlingens författare: Precious Zikhali

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Precious Zikhali 031 – 786 52 51, precious.zikhali@economics.gu.se
Handledare: Gunnar Köhlin, 031-786 44 26, 0705-35 05 08, gunnar.kohlin@economics.gu.se
eller Håkan Eggert 031-786 41 75, 0705-24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031-786 25 95, 0708-74 51 31, karin.backteman@economics.gu.se