Med den här konkreta utgångspunkten och med Karáseks trilogi ”Romány t í mág ” (‘De tre magikernas romaner’, 1907-1925) som material, närmar sig Roar Lishaugen Karáseks sätt att skriva och undersöker huruvida trilogin skapar dubbla läsarroller som möjliggör båda en ”straight” och en ”queer” läsning.

Med Umberto Ecos tankar om en s.k. modelläsare och genom analyser av retoriska strategier och av spelet med förutsatta kompetenser, avslöjas hur Karáseks trilogi bäddar för två olika sätt att läsa.

De referenssystem och kompetenser som förutsätts aktualiserar olika betydelsefält samtidigt och åtskiljer därigenom konventionella betydelser från subversiva och okonventionella. Å ena sidan uppfyllde Karáseks trilogi litterära konventioner och förhöll sig till en viss repertoar. Å andra sidan underminerade den samma konventioner genom att systematiskt använda dubbeltydiga referenser till historiska personer, konstverk, platser etc. med en underliggande homoerotisk betydelse.

RoarLishaugen undersöker även hur Karáseks trilogi mottogs av kritikerna. Receptionen reflekterar till viss grad dubbelheten i Karáseks texter. Det fanns dessutom två olika sätt att närma sig trilogin: dels den samtida officiella litteraturkritiken som fokuserade på dekadensproblematik, dels den något senare oofficiella inom den homosexuella rättighetsrörelsen, där fokus placerades på den litterära gestaltningen av homoerotik.

Denna skillnad illustrerar hur estetiska konventioner och förväntningar ändras över tid enligt olika litterära normer. Dessutom aktualiseras en majoritets och en minoritets syn på litteratur: Hur majoriteten fokuserar på litterära konventioner medan minoriteten söker texternas subversiva potential.
                                                                                                                                                       
Karásek brukar anses som den främste representanten för litterär dekadens inom tjeckisk litteratur. Med sin avhandling visar Lishaugen att dekadansen själv lägger till rätta för en dubbeltydig tolkning och att man genom att ta fasta på dubbeltydigheten kan komma subversiva krafter i texter på spåren.

Avhandlingens titel: Speaking with a Forked Tongue. Double Reading Strategies in Romány t í mág by Ji í Karásek ze Lvovic.

Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00

Plats: Sal L 300, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6

Opponent: Professor Petr Bilek, Prag

Avhandlingen kostar 300 kr och kan beställas från Institutionen för slaviska språk och nygrekiska, rachela.zylinski@slav.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Roar Lishaugen, 031 786 18 22 (arb),
0702-75 77 34
roar.lishaugen@slav.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

De senaste månadernas händelser i Bangkok i Thailand har blottlagt en djup klyfta i samhället. Den pågående konflikten visar i vilken hög grad elitism styr den politiska agendan i huvudstaden. I San Sai-distriktet i norra Thailand däremot präglas böndernas relation till den traditionella eliten – uppköpare och statliga rådgivare – mer av jämlikhet än av beroende. Jämlikhet skapar en bra grogrund för samarbeten, och genom formella och informella samarbeten har bönderna i San Sai lyckats utnyttja de möjligheter som den växande marknaden erbjuder.

I sin studie, med bland annat intervjuer med jordbrukare, visar Lena Örnberg, Ekonomihögskolan i Lund, att den traditionella strukturen på landsbygden är på väg att brytas ner. Det är en utveckling som sannolikt pågår i fler områden än i närheten av Chiang Mai, där San Sai ligger, och som i längden kan få en positiv effekt på hela landet.
– I ett samhälle där det finns flexibilitet och där hierarkierna inte är så är tydliga blir det svårare för människor att bygga upp en maktposition och att utnyttja andra. I San Sai råder till exempel konkurrens mellan uppköparna, och bönderna har möjlighet att byta om villkoren inte är bra, säger forskaren.

Statliga investeringar i jordbruket som genomfördes redan på 1930-talet la grunden till den relativa jämlikhet som råder idag. Men det är ingen självklarhet att utvecklingen blir positiv bara för att staten investerar. Processen kan istället ses som ett samspel mellan olika grupper, som konkurrerar om makt och inflytande. I San Sai har relationen till staten utvecklats till att vara mer stödjande än styrande, och idag fungerar samarbetet bra. Bönderna har också gynnats av den växande marknaden för potatischips. Eftersom företagen har konkurrerat om bönderna snarare än tvärtom har bönderna stärkt sin position.
– I San Sai har bönderna ganska stort handlingsutrymme, många är entreprenörer och hittar nya lösningar på problem. Detta leder också sannolikt till att fler väljer att bli kvar inom jordbrukssektorn, istället för att söka jobb inom service eller industri.

”Bondens val” är en bok som bitvis refererar till forskarens egen bakgrund.
– Kopplingen till pappa och Blekinge visar min referensram, men den handlar också om att bönderna som fanns i Blekinge på 1950-talet och i San Sai idag är ganska lika, och att det är likartade processer som pågår. Pappa var också kontraktsodlare av potatis, även om det då handlade om stärkelsepotatis i stället för potatis till chips, säger Lena Örnberg.

Lena Örnberg disputerar med ”Bondens val – system, samspel och stödjande strukturer under moderniseringsprocessen i norra Thailand” vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet den 6 december.

Kontaktinformation
Kontakta Lena Örnberg på 0706-18 96 67 eller lena.ornberg@ehl.lu.se

Frågan om prostitutionen är inflammerad. Den är också allvarlig, eftersom den rör grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten att själv välja och rätten att skyddas från våld. Men debatten blir ofta väldigt polariserad.

– Debatten dominerats av en förenklad konflikt mellan dem som förespråkar en avkriminalisering av prostitution och en radikalfeministisk kritik mot prostitutionen. Den större och bredare kritiken mot prostitution försvinner i skyttegravskriget mellan dessa ståndpunkter, menar Jenny Westerstrand vid Uppsala universitets Avdelning för samhällsvetenskaplig genusforskning.

Hon menar att en orsak till att debatten blivit förenklad är det ensidiga fokuset på kvinnorna, bland annat kvinnornas rätt att välja yrke och att bestämma över sina kroppar.

– Man brukar se detta som en feministisk hållning. Men den kan samtidigt vara ett sätt att slippa prata om mäns ansvar i prostitutionshandeln, menar Westerstrand.

Människohandel med kvinnor är en fråga som är central i prostitutionsdebatten. Frågan pekar på den spänning mellan rättigheter och skyddsbehov som ligger i botten på hela debatten.

– Kvinnohandeln tvingar dem som vill avkriminalisera prostitution att prata om prostitution och våld i samma sammanhang. När man gör det måste man också ta ställning till kvinnors rätt att själva förfoga över sina kroppar och sin sexualitet. Ser detta skydd annorlunda ut när man talar om prostitution och när man talar om människohandel med kvinnor? Det borde det givetvis inte göra.

En viktig fråga är vilka intressen som prioriteras när man utformar rättsliga regler för att skydda utsatta kvinnor.

– Det visar sig att de som vill avkriminalisera prostitutionen prioriterar annat än kvinnors sexuella autonomi. När man kommer in på rättsliga regler slutar man prata om kvinnor och pratar istället om mäns rätt att köpa sex när det finns en marknad, menar Westerstrand.

Jenny Westerstrand vill också sätta prostitution i ett sammanhang där kvinnlighet ses som splittrad och manlighet som sammanhållen.

– Kvinnans position är endera sexuell men icke-reproduktiv eller reproduktiv men icke-sexuell. Vi känner igen det i de mytiska gestalterna ”horan” och ”madonnan”. Den sexuella och reproduktiva kvinnan finns inte här. Ur detta perspektiv kan man se prostitutionen som en arena där den sexuella, icke-reproduktiva kvinnan finns tillgänglig för män.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jenny Westerstrand på 018-471 72 14, 073-395 01 29 eller Jenny.Westerstrand@samgenus.uu.se.

I fiktionsprogram och nyheter på TV förekommer människor från olika samhällsklasser. Tidigare studier har konstaterat en kraftig medelklassdominans bland personerna i TV, men överklass och arbetare förekommer också. Är det något man tänker på när man tittar? I så fall, vad tänker man?

I sin avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, har Sven Ross studerat om, och i så fall hur, TV-tittare lägger märke till samhällsklass när de tittar. Intervjupersonerna fick se avsnitt av den svenska serien Tre kärlekar och den amerikanska Falcon Crest, samt ett par nyhetsinslag.

Datainsamlingen som består av intervjuer med 22 TV-tittare och en enkät med nästan 1200 svarande, gjordes i början av 1990-talet varför studien beskriver en del av svensk mediehistoria.

Avhandlingen visar att intervjupersonerna i de flesta fall kunde klassificera rollfigurer och personer i TV-nyheter ifråga om social position, det vill säga ifråga om klass, yrke, status eller liknande, men de uppgav också att det i flesta fall inte var något som man tänkte på när man tittade.

– Det kan tolkas som att TV-personernas klasstillhörighet eller sociala position till stor del passerar obemärkt förbi även om det också händer att tittarna i vissa fall uppmärksammar det och gör olika reflektioner, säger Sven Ross.

Det fanns till exempel vissa skillnader mellan olika programtyper. De intervjuade och tillfrågade personerna visade sig vara lite mer benägna att uppmärksamma den sociala positionen vid tittandet på fiktionsprogrammen än ifråga om nyhetsinslagen. Det fanns dock inga nämnvärda skillnader mellan tittare från olika samhällsklasser ifråga om huruvida man tänkte på social position eller ej.

– Däremot spelade den egna klassidentiteten roll i den bemärkelsen att en mer tydlig klassidentitet påverkade hur man uppmärksammade social position. Om man till exempel relativt ofta i det dagliga livet brukar tänka på vilken klass man själv tillhör så är det också mer sannolikt att man tänker på samhällsklass när man tittar på TV, säger Sven Ross.

Avhandlingens namn: Klasstolkningar. En receptionsanalys av hur klassaspekter uppfattas i Tre kärlekar, Falcon Crest och TV-nyheter

Kontaktinformation
Ytterligare information: Sven Ross, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-16 28 63, 073-762 27 46, e-post ross@jmk.su.se

För bild på Sven Ross, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Johan Spens använder i sin doktorsavhandling GIS (Geografiska Informationssystem) för att finna de nyckelfaktorer som styr överlevnad och utrotning av laxartade fiskar i sjöar. Nya GIS-variabler kunde med hög precision förutsäga naturliga spridningsvägar (konnektivitet) och den storskaliga utbredningen av nyckelarten gädda, som i sin tur i hög grad avgör i vilka sjöar som laxartade fiskbestånd överlever och frodas.

Avhandlingen har baserats på tidsmässigt och geografiskt storskaliga data i mer än tusen sjöar, för att bedöma vilka nyckelfaktorer som är avgörande för förekomsten av självreproducerande sjölevande laxfiskar. Historiska dokument och kartor samt intervjuer med lokala fiskare i kombination med senare års limnologiska undersökningar gjorde det möjligt att beräkna utbredningen ända från förindustriell tid, liksom också utrotningshastigheten bland öringen.

Utrotningshastigheten var i förindustriell tid obetydlig, men den ökade till mer än tre procent förlorade populationer per decennium mellan 1920 och 2000. Med hjälp av dessa datakällor gick det att påvisa att påverkan från människan ofta varit förödande. Långsiktig påverkan av införandet av amerikansk bäckröding resulterade till exempel i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring.

Med hjälp av de nya GIS-variablerna kunde Johan Spens förutsäga nyckelarten gäddans utbredning. Gäddan styrde förekomsten av laxfiskar bland sjöarna. Storskaliga utbredningsmönster och historiska mänskliga ingrepp med utsättningar, utrotningar och (åter)kolonisationer av gädda och laxfiskar visar tydligt att gäddan förhindrar självreproducerande laxfiskbestånd i dessa sjöar. Detta förklarar nu för första gången, med stor säkerhet, varför dessa nordliga boreala sjöar hyser de särskilda fisksamhällen de nu gör.

I huvudsak är naturliga vandringshinder den viktigaste och avgörande faktorn, som antingen leder fram till laxfisk-samhällen eller icke laxfisk-samhällen. Svårforcerade hinder och låg konnektivitet kan skapa refugier för laxfiskar, medan hög konnektivitet leder till icke laxfisk-samhällen. Vandringshindren styr därmed till stor del fiskartssammansättningen i sjöarna.

Avhandlingen visar överraskande nog att vattenkemin (sjöarna varierade från starkt sura till neutrala, från klara till mörkbruna och näringsfattiga till näringsrika) samt sjömorfologin (allt från grunda små dammar till stora djupa sjöar) oftast inte är så viktiga indikatorer för överlevnaden av laxfisksamhällen, som man tidigare antagit.

En ökad förståelse för laxfiskarnas stränga krav på sin livsmiljö och grundliga analyser av naturlig konnektivitet i älvar och bäckar behövs för att vi ska kunna skydda och sköta många sötvattensmiljöer, är Johan Spens slutsats.

Fredag den 5 december kl 10.00 försvarar Bachelor of Science Johan Spens, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Using GIS to Predict Landscape-scale Establishment and Extinctions of Lacustrine Salmonids: Impact from Keystone Species, Exotics, Chemical and Physical Factors.

Opponent: professor Scott Hinch, Department of Forest Sciences and Institute for Resources, University of British Columbia, Vancouver, Kanada.

Lokal: sal Björken, SLU Umeå.

Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Kontaktinformation
Johan Spens, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, tel 090-786 85 98.

Johan.Spens@vfm.slu.se

De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1-diabetes (10-15%) och typ 2-diabetes (85-90%).

Typ 1-diabetes är en s. k. autoimmun process där det egna immunförsvarets celler förstör de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till att personer med typ 1-diabetes måste ta tillskott av insulin för att överleva. Typ 2-diabetes orsakas av en kombination av insulinokänslighet och oförmåga hos beta-cellerna att öka produktionen av insulin för att överkomma insulinokänsligheten.

Utvecklingen av typ 2-diabetes är kopplad till övervikt och fetma, i kombination med fysisk inaktivitet och rökning. Många individer med typ 2-diabetes kan klara av sjukdomen genom förbättrade matvanor, viss viktnedgång samt ökad fysisk aktivitet.

Avhandligen bygger på studier av familjer från Norr- och Västerbotten med många fall av typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes.

Studierna har visat ett samband mellan typ 2-diabetes och ett område på kromosom 2 samt ett område på kromosom 10. Området på kromosom 2 innehåller genen CAPN10 och ett samband mellan denna gen och typ 2-diabetes har tidigare beskrivits i den amerikansk-mexikanska befolkningen. Området på kromosom 10 innehåller genen TCF7L2 och sambandet mellan typ 2-diabetes och denna gen har tidigare beskrivits i ett samlat material från Island, Danmark och USA.

Att de tidigare beskrivna genvarianterna även i norra Sverige har ett samband med typ 2-diabetes stärker hypotesen att variationer i de påvisade generna verkligen påverkar risken att utveckla sjukdomen.

Immunsystemet står under komplex genetisk kontroll och en störning i funktionen av de immunceller som kallas T-lymfocyter är central i utvecklingen av typ 1-diabetes. Proteinet CTLA-4 påverkar lymfocyterna och studier av polymorfier (förändringar) i genen CTLA-4 har visat ett samband med typ 1-diabetes i norra Sverige.

CT60 är en polymorfi i CTLA-4-genen och Sofia Mayans har funnit att den variant av CT60 som ökar risken att insjukna i typ 1-diabetes är betydligt vanligare i befolkningen i norra Sverige än i utländska befolkningar, vilket kan bidra till att förklara varför Sverige har det tredje högsta insjuknandet av typ 1-diabetes i världen.

Fredag 5 december försvarar Sofia Mayans, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, sin avhandling med titeln ”Genetic Studies of Diabetes in Northern Sweden”.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Fakultetsopponent är professor Outi Vaarala, National Public Health Institute, Finland.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1920.

Kontaktinformation
Sofia Mayans är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik. Hon nås på tel. 090-785 44 09 eller e-post sofia.mayans@medbio.umu.se.

Formlerna bestod av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats ha en kraft att förändra ett tillstånd. Avhandlingsförfattaren rör sig här inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet.

Formlerna är ett stort, mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den tidens forskare som svårtydda och utan mening.

– Men min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för dem som läste dem, säger Ritwa Herjulfsdotter.

Ur det stora materialet har Ritwa Herjulfsdotter valt ut en kategori formler, nämligen ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har hon funnit över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som hon valt att kalla ”Maria-ormformler”.

Resultatet av undersökningen har gett en rad spännande resultat. Texterna förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för textila tekniker, ord hämtade ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt. Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plockar rosor. Innehållets innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga” Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
                                                                                   
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria binder ormen en sådan föreställning?

Analysen av formlerna återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av bondesamhällets symbolfyllda tillvaro, där ett annat tänkande rådde än i vår tid. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta mycket litet om.

Avhandlingens titel: Jungfru Maria möter ormen – om formlers tolkningar.

Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Professor Arne Bugge Amundsen, Oslo

Avhandlingen kostar 100 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Ritwa Herjulfsdotter,
0762-11 40 31
ritwa@herjulfsdotter.se
www.herjulfsdotter.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Gränsöverskridande miljöproblem är mer aktuella än någonsin med tanke på den globala uppvärmningen och den pågående debatten om klimatproblem. Men hur påverkas ett lands optimala miljöpolitik om man tar hänsyn till att luftföroreningar sprids över nationsgränserna och därmed påverkar miljön i grannländerna?

Umeåforskaren Lars Persson har genom teoretiska modeller bland annat studerat hur den ekonomiska politiken i stora länder kan påverkas om man tar hänsyn till gränsöverskridande luftföroreningar. Han har också undersökt hur inflytelserika miljöorganisationer kan påverka miljöpolitiken.

USA, Kina och Ryssland är ekonomier som är tillräckligt stora för att kunna påverka världsmarknadspriset på ”smutsiga” varor som förorsakar utsläpp.

Lars Perssons studie visar att det kan vara välfärdsförbättrande om dessa länder gemensamt höjer skatterna på smutsiga varor och produktionen av dessa, vilket  ökar företagens kostnader, för att  sedan använda skatteintäkterna till offentliga varor och tjänster. På detta sätt  ökar världsmarknadspriset på smutsiga varor, något som leder till minskad produktion och totalmängd utsläpp.

Lars Persson visar också att om olika miljöorganisationer får ökat inflytande så behöver det inte nödvändigtvis leda till höjda utsläppsskatter överallt. Lite förenklat beror detta på att en hög nationell skatt leder till mindre utsläpp, som i sin tur även orsakar mindre miljöskada utomlands.

Om den totala utsläppsmängden ska hållas på en konstant nivå, behöver således övriga länder inte höja skatten eftersom utsläppen i ursprungslandet minskat.

Miljöpolitiken i ett land kan leda till att inhemska företag väljer att flytta utomlands  för att få en större vinst, vilket företagen kan använda som hot  i löneförhandlingarna med facket.

Omvänt gäller då  att andra länders politik påverkar lönebildningen i ursprungslandet, något som i sin tur skapar motiv för politiskt samarbete mellan länder.

Lars Persson visar att i vissa fall kan denna lönebildningseffekt faktiskt skapa ytterligare argument för att gemensamt  öka skatten på utsläpp jämfört med fallet då länder agerar enbart utifrån ett nationellt perspektiv.

Torsdagen den 4 december försvarar Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy and Transboundary Externalities – Coordination and Commitment in Open Economies.

Svensk titel: Miljöpolitik och gränsöverskridande externa effekter – koordinering och inflytande i öppna ekonomier.

Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S104, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är Luca Micheletto, Department of Economics, University of Milan.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Lars Persson,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet
Tel: 090-786 5845
e-post: lars.persson@gmail.com

I stora delar av Burkina Faso, liksom i andra västafrikanska regioner med liknande klimat, räcker det naturliga betesgräset inte till under de ibland ganska långa torrperioderna. Lösningen för många boskapsskötare är att utfodra djuren med blad från buskar och träd. På många håll har emellertid djurantalet blivit så stort att vissa arter överutnyttjas och hotar att försvinna. Därför behövs det kunskap om hur man kan utnyttja blad från träd och buskar som foder på ett uthålligt sätt.

Salifou Ouédraogo har i sitt doktorsarbete undersökt vilka träd och buskar som utnyttjas mest som foder i de halvtorra delarna av Burkina Faso. Det handlar både om djurens val av arter och om den hamling som boskapsskötarna bedriver. Dessutom har han utvärderat bladens fodervärde för idisslare.

En studie av betesvanorna hos kor, får och getter visade att dessa djurslag ägnar lika mycket tid åt att beta blad under torrperioder, ca 25 procent av betestiden. Under regnigare perioder betar kor och får inte alls lika mycket från träd och buskar, medan getter fortsätter att utnyttja träd och buskar i förhållandevis hög grad.

De trädslag som djuren åt mest av, och som flest boskapsskötare pekade ut som foderträd var Acacia dudgeoni, Ficus gnaphalocarpa, Dichrostachys cinerea, Faidherbia albida, Afzelia africana, Khaya senegalensis och Pterocarpus erinaceus. Blad från de tre sistnämnda arterna hade särskilt gott fodervärde, inte minst när det gäller proteininnehållet, och det var också dessa arter som oftast hamlades. Kunskapen om foderträd var likartad hos män och kvinnor, vilket beror på att kvinnor tar stor del i boskapsskötseln i de områden där undersökningen gjordes. Resultaten tyder på att blad från trädet Afzelia africana, som hör till familjen ärtväxter, skulle kunna utnyttjas som huvudfoder till idisslare.

Salifou Ouédraogos avhandling bidrar med mycket kunskap som kan omsättas praktiskt i västafrikansk boskapsskötsel, och göra denna mer uthållig. Han menar bland annat att trädplantering bör uppmuntras för att förbättra fodertillgången under torrperioder. Afzelia africana lyfts fram som ett särskilt lämpligt trädslag både på landsbygden och i mer stadsnära områden. Pterocarpus erinaceus, som också hör till familjen ärtväxter, kan ge stora volymer foder och kan därför planteras för att minska risken för överutnyttjande av A. africana.

—————————–

Salifou Ouédraogo, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling ”The potential of some sub-humid zone browse species as feed for ruminants”.

Tid: Tisdag den 2 december 2008, kl. 09.15
Plats: Sal N, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Eva Schlecht, Department of Animal Husbandry in the Tropics and Sub-tropics, University of Kassel, Kassel, Tyskland

Mer information: Salifou Ouédraogo, tel. 073-996 70 45, salifou.ouedraogo@huv.slu.se

Frågor på svenska: Inger Ledin, tel. 018-67 16 46, Inger.Ledin@huv.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001870/

År 1984–1996 ökade antalet glutenintoleranta barn yngre än två år drastiskt i Sverige, och som mest insjuknade fyra gånger så många som tidigare. Denna unika epidemi berodde delvis på att många barn utsattes för en abrupt introduktion av gluten utan skydd av amning, och när kosten ändrades minskade insjuknandet på en gång.

Cecilia Olsson vid Umeå universitet har fortsatt att följa insjuknandet i glutenintolerans hos svenska barn och konstaterar nu i sin avhandling att antalet sjukdomsfall är tillbaka på samma nivå som under epidemin, men skillnaden är att de drabbade barnen är äldre när de insjuknar.

Cecilia Olsson har jämfört hur många barn som insjuknar i årskullar födda under och efter epidemiperioden. Vid sex års ålder var risken att insjukna dubbelt så stor hos de årskullar som föddes under epidemin, jämfört med barn som föddes senare. I slutet av uppföljningsperioden började insjuknandet återigen att öka hos barn under två år.

– Det kan betyda att den svenska epidemin bland barn yngre än två år inte var så unik som vi tidigare trott, även om insjuknandenivåerna under epidemin var markant högre, menar Cecilia Olsson.

Risken att insjukna varierade också mellan olika regioner i studien. I Västsverige, Småland, Öland och Gotland var risken större än i norra Mellansverige och Stockholm.

Cecilia Olsson menar att stora variationer i insjuknande inte bara kan förklaras av glutenexponering och ärftliga faktorer. Hon påpekar att det är viktigt att fortsätta studera om det därmed är möjligt att förebygga glutenintolerans genom att identifiera miljö- och livsstilsfaktorer som påverkar risken att insjukna i glutenintolerans under olika delar av livet.

De glutenintoleranta barn som föddes under epidemin har nu blivit tonåringar eller unga vuxna, och Cecilia Olsson har frågat dem hur de hanterar vardagen med en glutenfri kost. Hon menar att många tonåringar upplever praktiska och sociala problem med att följa den effektiva kostbehandlingen. Att äta utanför hemmet synliggjorde deras annars dolda sjukdom, och fick dem att känna sig socialt avvikande.

Möjligheterna att äta glutenfri kost begränsades också av att omgivningen eller de själva inte kunde tillräckligt om behandlingen och att det sociala stödet var otillräckligt. Det var också svårt att få tag i glutenfria alternativ, och att acceptera smak, konsistens och utseende på den glutenfria maten.

Fredagen den 5 december försvarar Cecilia Olsson, institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Celiac Disease in Swedish Children and Adolescents – Variations in Incidence and Essentials of Gluten-free Eating with a Youth Perspective.

Svensk titel: Celiaki hos barn och ungdomar i Sverige – variationer i incidens och ungdomars perspektiv på att äta glutenfri kost.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal D, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är docent Claes Hallert, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, avdelningen för Hälsa, Aktivitet, Vård, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Cecilia Olsson,
institutionen för kostvetenskap,
Umeå universitet,
E-post: cecilia.olsson@kost.umu.se
Telefon: 090-786 9568

Många industriföretag outsourcar viss produktion till lågkostnadsländer. Kvar blir verksamhet som baseras på kunskap och idéer, och som ofta sysslar med utveckling.

– När verksamheten bedrivs av och baseras på högutbildade personer, ofta ingenjörer, förändras också affärslogiken för att skapa värde, det vill säga så att företaget kan tjäna pengar, säger Magnus Johansson, företagsekonom som i en ny avhandling vid Ekonomihögskolan i Lund handskas med frågor om företag som rör sig i gränslandet mellan olika uppsättningar drivkrafter och system.

Hans studie, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolans institut för ekonomisk forskning och Trelleborgs AB, baseras på företag som arbetar business-to-business med olja och gas, bilar samt mjukvaruutveckling.

Länge har konsultbolag med en nära relation till kunden och fokus på kompetensutveckling av personalen pekats ut som förebild för andra företag. Till en allt större del är även industriföretag beroende av högutbildade personal och förmågan att i nära relation med kunden skapa skräddarsydda lösningar. Samtidigt pratar ekonomer och företagsledare om det värde som företag skapar i termer av klassiska produktionsbolag, vilka tillverkar standardiserade produkter och försöker skära kostnader per enhet.

– Det finns ett glapp mellan konsultbeskrivningen, som i allt högre grad är applicerbar på industriföretag, och den traditionella modellen av produktionsbolag. Utvecklingsbiten som tidigare setts som en stödjande verksamhet utgör idag en egen kraft och är för många företag den centrala biten. Ta Microsoft som exempel. Det tar betalt via licenser för den utveckling som verksamheten utför. Detsamma gäller för många företag inom telekom och elektronikindustrin.

Forskaren jämför kundnära konsulter, rena produktionsbolag och utvecklingsbaserade företag, och fram träder ett nytt sätt att planera hur man skapar värde och begränsar företagets kostnader.

– Min studie visar att företagen måste hitta rätt balans mellan att syssla med utveckling och att vara en sorts service- eller konsultbolag där man specialanpassar sina leveranser, och det kan vara en viktig strategisk dimension som kan ge fördel mot konkurrenter. Men när företagen själva reflekterar över sin position på marknaden och utformning av organisationen, då syns sällan den dimensionen. I stället förlitar sig företagen på konkurrensmodeller för traditionella produktionsföretag.

För företagen blir det viktigt att se var konkurrenterna lägger huvudvikten, och när det är läge att specialanpassa för olika kunder respektive att generalisera.

– Valet får konsekvenser för hur organisationen arbetar, vilka man rekryterar och varifrån. Om företaget exempelvis väljer att begränsa sig till ett fåtal kunder och specialanpassa sig till dem kan det vara en bra strategi att rekrytera från kunderna, säger Magnus Johansson, som ser ett problem i att företagen inte jobbar mer medvetet med frågorna.

– Men det kan vara ett långt steg att ta från det ena arbetssättet till det andra, eftersom affärslogikerna är så olika. En del organisationer måste arbeta på båda sätten och därigenom lägga mycket kraft på till exempel supportfunktioner som kan hantera interaktionen mellan utveckling och kundanpassning.

Magnus Johansson disputerade den 21 november vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet med avhandlingen ”Between logics, Highly customized deliveries and competence in industrial organizations”.

Kontaktinformation
Kontakta Magnus Johansson på magnus.johansson@fek.lu.se eller 076-33 56 362.

Magdalena Høøk Presto har i sitt doktorsarbete om ekologisk grisproduktion undersökt hur mängden protein i fodret samt utomhusvistelse och tillgång till grovfoder inverkar på grisarnas produktion och välfärd.

För att grisarna ska få i sig tillräcklig mängd av viktiga aminosyror är proteinhalten ofta hög i ekologiska foder. Detta är inte bra för miljön, eftersom det läcker ut kväve via gödseln. Om man kunde sänka fodrets innehåll av aminosyror utan att få negativa effekter på tillväxten skulle det vara lättare att göra ekologiskt foder med fodermedel odlade på gården.

När grisarna i försöket fick fri mängd foder med lägre innehåll av aminosyror än vad som rekommenderas, visade det sig att de växte lika bra som djur med fri tillgång till foder med normal proteinhalt. Det var också lika mycket kött i slaktkropparna.

Alternativa fodermedel, som vitblommig åkerböna, raps- och linfrökaka, hade näringsvärden jämförbara med traditionella proteinfodermedel, som t.ex. soja och ärtor. Dessa fodermedel kan därför användas i ekologiska foderblandningar.

Magdalena Høøk Presto undersökte också hur grisar beter sig när de får vistas ute och äta grovfoder, t.ex. färskt eller konserverat gräs och halm. Fri tillgång till grovfoder ger utegrisarna näring, stimulans och sysselsättning så att de kan bete sig naturligt. Studierna visade att när utegrisen utforskar sin omgivning, bökar mer och äter under längre tid blir det mindre stress och färre aggressioner mellan grisarna.

———————————-
Husdjursagronom Magdalena Høøk Presto, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Organic Pig Meat Production – Nutrient Supply, Behaviour and Health”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 5 december 2008 klockan 9.15
Plats: Sal FU 26, HVC, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr John E. Hermansen, Aarhus universitet, Danmark

Kontaktinformation
Mer information
Magdalena.Presto@huv.slu.se, 018-67 20 44

Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001890/

Institutionen för husdjurens utfodring och vård www.huv.slu.se
Centrum för uthålligt landtbruk http://www.cul.slu.se
Ekotrippen http://www.cul.slu.se/eko-trippen/

Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Magdalena Høøk Presto. Foto: Anna Wallenbeck
http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MagdalenaHPresto/MagdalenaHPresto.jpg

Grisar som får vistas ute och söka föda, böka och utforska sin omgivning är mindre aggressiva än innegrisar. Foto: Magdalena Høøk Presto
http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MagdalenaHPresto/utegrisflock.jpg

Alzheimer är den vanligaste formen av demens och det finns idag ungefär 90 000 Alzheimer-patienter i Sverige. De bakomliggande orsakerna till varför man drabbas av sjukdomen är inte klarlagda, men det finns ett antal kända riskfaktorer. Den vanligaste är att man bär på en viss variant av den gen som styr produktionen av apolipoprotein E, ett protein som bland annat transporterar kolesterol. Genvarianten kallas apoE4 och förekommer hos 15-20 procent av befolkningen.

Susanne Akterin har i sin avhandling undersökt möss som genmodifierats för att efterlikna effekterna av apoE4 hos människa. Mössen fick under nio månaders tid en kost med hög halt av fett, socker och kolesterol, alltså liknande det näringsinnehåll som ofta finns i snabbmat.

– När vi studerade mössens hjärnor såg vi en kemisk förändring som liknar den man ser i Alzheimer-hjärnan, säger Susanne Akterin, doktorand vid KI-Alzheimercentrum.

Förändringen bestod i ett ökat antal fosfatgrupper hos tau, ett ämne som bildar de nystan som finns i nervceller hos Alzheimerpatienten. Nystanen hindrar cellen från att fungera normalt, vilket till slut leder till att den dör. Vidare såg forskarna indikationer på att kolesterol i maten ledde till minskade nivåer av ett ämne i hjärnan, Arc, som är viktigt för minnesinlagring.
– Vår hypotes är därför att ett högt intag av fett och kolesterol, i samverkan med genetiska faktorer som apoE4, kan leda till att flera ämnen i hjärnan påverkas negativt och att detta kan vara en bidragande orsak för utvecklandet av Alzheimer, säger Susanne Akterin.

Tidigare forskning har visat att så kallad oxidativ stress i hjärnan och lägre intag av antioxidanter via födan också kan öka risken för Alzheimer. Susanne Akterin har i avhandlingen visat att två antioxidanter inte fungerar som de ska i hjärnan hos Alzheimer-patienter, vilket kan leda till att nervceller dör.

– Sammantaget ger resultaten vissa indikationer på hur man skulle kunna förebygga Alzheimer, men för att kunna utveckla råd som kan komma allmänheten till del krävs mer forskning på detta område, säger Susanne Akterin.

Doktorsavhandling From cholesterol to oxidative stress in Alzheimer’s disease; A wide perspective on a multifactorial disease, Susanne Akterin, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI-Alzheimercentrum, Karolinska Institutet. Disputation sker den 5 december 2008.


För frågor, kontakta:

Doktorand Susanne Akterin
Tel: 08-585 854 54 eller 08-30 47 72
Mobil: 0739-96 57 93
E-post: susanne.akterin@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Zimbabwes regering behöver återupprätta människors förtroende för jordägarsystemet, säger Precious Zikhali.

I sin avhandling tar hon för det första upp konsekvenser av Zimbabwes jordreform. För det andra visar hon hur en skatt på den ätliga masken mopane worm kan förhindra överutnyttjande och utplåning av denna naturresurs, som är en livsviktig proteinkälla för människor i södra Afrikas länder. Ett tredje område som Zikhali pekar på är betydelsen av att samhälleliga institutioner motverkar svågerpolitik som bygger på etnisk tillhörighet. Hon visar i en studie att etnisk nepotism minskar tilliten mellan människor i ett i samhälle, vilket i sin tur är negativt för dess institutionella och ekonomiska utveckling.

Den senast genomförda delen av Zimbabwes jordreform, som syftar till att omfördela jordrättigheter, kallas the Fast Track Land Reform Programme och lanserades år 2000. Zikhali har undersökt hur säker de reformberörda bönderna uppfattar att deras besittningsrätt är, och hur detta i sin tur påverkar vilka investeringar i markvård de gör. Forskningsresultaten visar att programmet har skapat osäkerhet hos bönderna, och minskat deras investeringar.

– Den senast genomförda jordreformen har misslyckats med syftet att skapa den trygghet som är nödvändig för långsiktig planering hos jordbrukare, säger Precious Zikhali.

Markvården det handlar om här innebär att bygga jordvallar, en metod för att hindra jorderosion som används mycket i södra Afrika. Eftersom den här sortens investering kräver arbete av de jordbrukande familjerna snarare än tillgång på pengar, är det inte Zimbabwes pågående ekonomiska kris och skyhöga inflation som begränsar investeringsviljan, utan just känslan av otrygghet inför framtiden.

I en annan studie jämför Zikhali jordbruksproduktiviteten hos bönder som fått mark genom reformprogrammet med kommunala bönders produktivitet. Resultaten visar att de reformberörda böndernas produktivitet är högre, och dessutom får de vid användning av gödningsmedel ut mer per hektar jord än de kommunala bönderna. Men, jämfört med den produktivitet som kommersiella bönder uppvisade 1999, innan reformprogrammet lanserades, hamnar reformberörda bönder långt efter.

– Att medge detta skulle underlätta för nödvändiga politiska reformer. Det är också viktigt att utveckla marknader med överkomliga priser på handelsgödsel. För att öka produktiviteten och skapa ett hållbart jordbruk krävs dessutom medvetenhet och förmåga att hantera de miljöhot som användning av gödningsmedel innebär, säger Precious Zikhali.

Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.

Tid och plats för disputationen: Fred 28 nov kl 13, sal E 45, GU, Handelshögskolan, Vasag 1

Avhandlingens titel: ”Land Reform, Trust and Natural Resource Management in Africa”

Avhandlingens författare: Precious Zikhali

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Precious Zikhali 031 – 786 52 51, precious.zikhali@economics.gu.se
Handledare: Gunnar Köhlin, 031-786 44 26, 0705-35 05 08, gunnar.kohlin@economics.gu.se
eller Håkan Eggert 031-786 41 75, 0705-24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031-786 25 95, 0708-74 51 31, karin.backteman@economics.gu.se

Lars Wahlström är överläkare och forskare vid Centrum för allmänmedicin, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Tillsammans med sina kollegor har han studerat stockholmare som drabbades i samband med tsunamikatastrofen 2004, och menar att det tycks vara själva upplevelsen av livsfara lämnar spår hos den drabbade.

Sedan tidigare är det väl känt att svåra upplevelser i samband med olyckor och katastrofer, till exempel allvarliga fysiska skador och förluster av närstående, kan medföra psykiska skador. I den nu aktuella studien har man kunnat se att även människor som inte var i närheten av vattnet – som inte blev skadade eller miste någon närstående men som ändå upplevde situationen som livshotande – mådde sämre 14 månader efter tsunamin än de som inte kände sig livshotade.

– Det här är för Sverige ny och användbar kunskap för omhändertagandet av drabbade vid olyckor och katastrofer, som är viktigt att sprida, säger Lars Wahlström.

Med några enkla frågor i det akuta skedet skulle vårdpersonalen kunna hitta dem som trots inga eller lindriga fysiska skador riskerar att drabbas av psykisk ohälsa efteråt. Om patienten ger uttryck för att ”jag trodde jag skulle dö” så bör man följa upp vederbörande. Det kan räcka med att någon från vården ringer upp efter en månad, när den akuta reaktionen har lagt sig, och hör sig för om hur personen mår.

– Man skulle till exempel kunna se till att en sjuksköterska på akuten sätter sig en stund med patienten, även med dem som är lättare skadade eller oskadade, och frågar vad de varit med om och hur de upplevde situationen, säger Lars Wahlström.

Att reagera med starka känslor efter svåra händelser är normalt och man har hittills haft svårt att identifiera dem som löper risk att även må dåligt på sikt och som därför bör följas upp. Dessutom är det omöjligt, och kanske till och med skadligt, att vid en katastrof erbjuda alla drabbade hjälp. De flesta klarar sig bäst med stödet från de närstående, visar tidigare forskning.

Publikation: “Different types of exposure to the 2004 tsunami are associated with different levels of psychological distress and posttraumatic stress”, Wahlström L, Michélsen H, Schulman A, Backheden M, Journal of Traumatic Stress, Vol 21, Nr 5, oktober 2008, s 463-470.


För ytterligare information, kontakta:

Lars Wahlström, överläkare CeFAM
Tel: 0739 62 77 10
E-post: lars.wahlstrom@sll.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se

Kontaktinformation
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, är det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet och bland de största i Europa. Över 170 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet, mag- tarmsjukdomar, omvårdnad, hälsa och livskvalitet i olika bostadsområden och migrationsmedicin. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Läs mer på: www.cefam.se

Anna Enblom, sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och Vårdalsinstitutet, genomförde fyra studier som nu redovisas i hennes doktorsavhandling. Den första omfattade en grupp som fick vanlig medicinsk behandling mot illamåendet, men inte akupunktur. I den gruppen var det bara en fjärdedel av de illamående patienterna som upplevde någon lindring.

Till akupunkturstudien lottades 215 patienter som genomgick strålbehandling mot buk- eller bäckenregionen. 109 av dem fick traditionell akupunktur, där nålar förs ned genom huden i bestämda punkter. Enligt gammal kinesisk tradition vrids nålen tills en särskild ”nålkänsla” uppstår. De övriga 106 fick i stället en simulerad akupunktur, med en teleskopisk, trubbig placebonål som bara nuddar huden.

Akupunkturen utfördes av sjukgymnaster, två till tre gånger i veckan under den fem veckor långa strålbehandlingsperioden.

Efteråt ansåg 95 procent av patienterna i båda grupperna att akupunkturbehandlingen hade hjälpt mot illamående. 67 procent hade även upplevt andra positiva effekter som bättre sömn, lättare sinnesstämning och mindre smärta.

Den sista studien visar att de patienter som fått riktig eller simulerad akupunktur mått betydligt bättre jämfört med den grupp som bara fått vård enligt ordinarie rutiner.

Skillnaden, 37 procent jämfört med 63 procent illamående patienter,  är statistiskt säkerställd. Däremot fanns ingen skillnad mellan de två akupunkturgrupperna. Effekterna tycks därmed inte bero på den traditionella akupunkturmetoden, vilket man tidigare trott, utan snarare på den ökade omvårdnad som behandlingen innebar. Patienterna fick samtala med sjukgymnasterna, de fick beröring och extra tid för vila och avslappning.

”Det är nu viktigt att ytterligare studera vilka delar av proceduren kring akupunktur som minskar illamående och kräkningar för att kunna utnyttja detta i vården under strålbehandling”, säger Anna Enblom.

Avhandlingen Nausea and vomiting in patients receiving acupuncture, sham acupuncture or standard care during radiotherapy läggs fram fredag 5 december kl 13.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping.

Kontaktinformation
Kontakt:
Anna Enblom 013-228727, 0730-221307, anna.enblom@liu.se