Formlerna bestod av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats ha en kraft att förändra ett tillstånd. Avhandlingsförfattaren rör sig här inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet.

Formlerna är ett stort, mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den tidens forskare som svårtydda och utan mening.

– Men min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för dem som läste dem, säger Ritwa Herjulfsdotter.

Ur det stora materialet har Ritwa Herjulfsdotter valt ut en kategori formler, nämligen ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har hon funnit över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som hon valt att kalla ”Maria-ormformler”.

Resultatet av undersökningen har gett en rad spännande resultat. Texterna förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för textila tekniker, ord hämtade ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt. Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plockar rosor. Innehållets innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga” Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
                                                                                   
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria binder ormen en sådan föreställning?

Analysen av formlerna återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av bondesamhällets symbolfyllda tillvaro, där ett annat tänkande rådde än i vår tid. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta mycket litet om.

Avhandlingens titel: Jungfru Maria möter ormen – om formlers tolkningar.

Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Professor Arne Bugge Amundsen, Oslo

Avhandlingen kostar 100 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Ritwa Herjulfsdotter,
0762-11 40 31
ritwa@herjulfsdotter.se
www.herjulfsdotter.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Gränsöverskridande miljöproblem är mer aktuella än någonsin med tanke på den globala uppvärmningen och den pågående debatten om klimatproblem. Men hur påverkas ett lands optimala miljöpolitik om man tar hänsyn till att luftföroreningar sprids över nationsgränserna och därmed påverkar miljön i grannländerna?

Umeåforskaren Lars Persson har genom teoretiska modeller bland annat studerat hur den ekonomiska politiken i stora länder kan påverkas om man tar hänsyn till gränsöverskridande luftföroreningar. Han har också undersökt hur inflytelserika miljöorganisationer kan påverka miljöpolitiken.

USA, Kina och Ryssland är ekonomier som är tillräckligt stora för att kunna påverka världsmarknadspriset på ”smutsiga” varor som förorsakar utsläpp.

Lars Perssons studie visar att det kan vara välfärdsförbättrande om dessa länder gemensamt höjer skatterna på smutsiga varor och produktionen av dessa, vilket  ökar företagens kostnader, för att  sedan använda skatteintäkterna till offentliga varor och tjänster. På detta sätt  ökar världsmarknadspriset på smutsiga varor, något som leder till minskad produktion och totalmängd utsläpp.

Lars Persson visar också att om olika miljöorganisationer får ökat inflytande så behöver det inte nödvändigtvis leda till höjda utsläppsskatter överallt. Lite förenklat beror detta på att en hög nationell skatt leder till mindre utsläpp, som i sin tur även orsakar mindre miljöskada utomlands.

Om den totala utsläppsmängden ska hållas på en konstant nivå, behöver således övriga länder inte höja skatten eftersom utsläppen i ursprungslandet minskat.

Miljöpolitiken i ett land kan leda till att inhemska företag väljer att flytta utomlands  för att få en större vinst, vilket företagen kan använda som hot  i löneförhandlingarna med facket.

Omvänt gäller då  att andra länders politik påverkar lönebildningen i ursprungslandet, något som i sin tur skapar motiv för politiskt samarbete mellan länder.

Lars Persson visar att i vissa fall kan denna lönebildningseffekt faktiskt skapa ytterligare argument för att gemensamt  öka skatten på utsläpp jämfört med fallet då länder agerar enbart utifrån ett nationellt perspektiv.

Torsdagen den 4 december försvarar Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy and Transboundary Externalities – Coordination and Commitment in Open Economies.

Svensk titel: Miljöpolitik och gränsöverskridande externa effekter – koordinering och inflytande i öppna ekonomier.

Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S104, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är Luca Micheletto, Department of Economics, University of Milan.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Lars Persson,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet
Tel: 090-786 5845
e-post: lars.persson@gmail.com

Många industriföretag outsourcar viss produktion till lågkostnadsländer. Kvar blir verksamhet som baseras på kunskap och idéer, och som ofta sysslar med utveckling.

– När verksamheten bedrivs av och baseras på högutbildade personer, ofta ingenjörer, förändras också affärslogiken för att skapa värde, det vill säga så att företaget kan tjäna pengar, säger Magnus Johansson, företagsekonom som i en ny avhandling vid Ekonomihögskolan i Lund handskas med frågor om företag som rör sig i gränslandet mellan olika uppsättningar drivkrafter och system.

Hans studie, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolans institut för ekonomisk forskning och Trelleborgs AB, baseras på företag som arbetar business-to-business med olja och gas, bilar samt mjukvaruutveckling.

Länge har konsultbolag med en nära relation till kunden och fokus på kompetensutveckling av personalen pekats ut som förebild för andra företag. Till en allt större del är även industriföretag beroende av högutbildade personal och förmågan att i nära relation med kunden skapa skräddarsydda lösningar. Samtidigt pratar ekonomer och företagsledare om det värde som företag skapar i termer av klassiska produktionsbolag, vilka tillverkar standardiserade produkter och försöker skära kostnader per enhet.

– Det finns ett glapp mellan konsultbeskrivningen, som i allt högre grad är applicerbar på industriföretag, och den traditionella modellen av produktionsbolag. Utvecklingsbiten som tidigare setts som en stödjande verksamhet utgör idag en egen kraft och är för många företag den centrala biten. Ta Microsoft som exempel. Det tar betalt via licenser för den utveckling som verksamheten utför. Detsamma gäller för många företag inom telekom och elektronikindustrin.

Forskaren jämför kundnära konsulter, rena produktionsbolag och utvecklingsbaserade företag, och fram träder ett nytt sätt att planera hur man skapar värde och begränsar företagets kostnader.

– Min studie visar att företagen måste hitta rätt balans mellan att syssla med utveckling och att vara en sorts service- eller konsultbolag där man specialanpassar sina leveranser, och det kan vara en viktig strategisk dimension som kan ge fördel mot konkurrenter. Men när företagen själva reflekterar över sin position på marknaden och utformning av organisationen, då syns sällan den dimensionen. I stället förlitar sig företagen på konkurrensmodeller för traditionella produktionsföretag.

För företagen blir det viktigt att se var konkurrenterna lägger huvudvikten, och när det är läge att specialanpassa för olika kunder respektive att generalisera.

– Valet får konsekvenser för hur organisationen arbetar, vilka man rekryterar och varifrån. Om företaget exempelvis väljer att begränsa sig till ett fåtal kunder och specialanpassa sig till dem kan det vara en bra strategi att rekrytera från kunderna, säger Magnus Johansson, som ser ett problem i att företagen inte jobbar mer medvetet med frågorna.

– Men det kan vara ett långt steg att ta från det ena arbetssättet till det andra, eftersom affärslogikerna är så olika. En del organisationer måste arbeta på båda sätten och därigenom lägga mycket kraft på till exempel supportfunktioner som kan hantera interaktionen mellan utveckling och kundanpassning.

Magnus Johansson disputerade den 21 november vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet med avhandlingen ”Between logics, Highly customized deliveries and competence in industrial organizations”.

Kontaktinformation
Kontakta Magnus Johansson på magnus.johansson@fek.lu.se eller 076-33 56 362.

– Zimbabwes regering behöver återupprätta människors förtroende för jordägarsystemet, säger Precious Zikhali.

I sin avhandling tar hon för det första upp konsekvenser av Zimbabwes jordreform. För det andra visar hon hur en skatt på den ätliga masken mopane worm kan förhindra överutnyttjande och utplåning av denna naturresurs, som är en livsviktig proteinkälla för människor i södra Afrikas länder. Ett tredje område som Zikhali pekar på är betydelsen av att samhälleliga institutioner motverkar svågerpolitik som bygger på etnisk tillhörighet. Hon visar i en studie att etnisk nepotism minskar tilliten mellan människor i ett i samhälle, vilket i sin tur är negativt för dess institutionella och ekonomiska utveckling.

Den senast genomförda delen av Zimbabwes jordreform, som syftar till att omfördela jordrättigheter, kallas the Fast Track Land Reform Programme och lanserades år 2000. Zikhali har undersökt hur säker de reformberörda bönderna uppfattar att deras besittningsrätt är, och hur detta i sin tur påverkar vilka investeringar i markvård de gör. Forskningsresultaten visar att programmet har skapat osäkerhet hos bönderna, och minskat deras investeringar.

– Den senast genomförda jordreformen har misslyckats med syftet att skapa den trygghet som är nödvändig för långsiktig planering hos jordbrukare, säger Precious Zikhali.

Markvården det handlar om här innebär att bygga jordvallar, en metod för att hindra jorderosion som används mycket i södra Afrika. Eftersom den här sortens investering kräver arbete av de jordbrukande familjerna snarare än tillgång på pengar, är det inte Zimbabwes pågående ekonomiska kris och skyhöga inflation som begränsar investeringsviljan, utan just känslan av otrygghet inför framtiden.

I en annan studie jämför Zikhali jordbruksproduktiviteten hos bönder som fått mark genom reformprogrammet med kommunala bönders produktivitet. Resultaten visar att de reformberörda böndernas produktivitet är högre, och dessutom får de vid användning av gödningsmedel ut mer per hektar jord än de kommunala bönderna. Men, jämfört med den produktivitet som kommersiella bönder uppvisade 1999, innan reformprogrammet lanserades, hamnar reformberörda bönder långt efter.

– Att medge detta skulle underlätta för nödvändiga politiska reformer. Det är också viktigt att utveckla marknader med överkomliga priser på handelsgödsel. För att öka produktiviteten och skapa ett hållbart jordbruk krävs dessutom medvetenhet och förmåga att hantera de miljöhot som användning av gödningsmedel innebär, säger Precious Zikhali.

Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.

Tid och plats för disputationen: Fred 28 nov kl 13, sal E 45, GU, Handelshögskolan, Vasag 1

Avhandlingens titel: ”Land Reform, Trust and Natural Resource Management in Africa”

Avhandlingens författare: Precious Zikhali

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Precious Zikhali 031 – 786 52 51, precious.zikhali@economics.gu.se
Handledare: Gunnar Köhlin, 031-786 44 26, 0705-35 05 08, gunnar.kohlin@economics.gu.se
eller Håkan Eggert 031-786 41 75, 0705-24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031-786 25 95, 0708-74 51 31, karin.backteman@economics.gu.se

Varje år dödas och skadas många människor i trafiken och enligt tidigare studier är den så kallade mänskliga faktorn inblandad i 90–95 procent av alla olyckor. Av dessa visades 63 procent bero enbart på den mänskliga faktorn. Denna information är inte tillräcklig för att minska antalet olyckor.

Mer specifika studier där förarens beteende analyserat har identifierat tre olika typer av mänskliga felhandlingar: misstag, rutinfel och medvetna felhandlingar.

Misstag kan bero på att föraren felbedömer hastigheten på ett annat fordon. Det kan också handla om att föraren blir bländad och därför inte ser en fotgängare som uppehåller sig vid vägrenen.

Rutinfel handlar om slarv eller glömska, föraren glömmer att ta på sig bilbältet eller lägger i fel växel.

Medvetna felhandlingar kan handla om att föraren inte följer de regler som finns och kör betydligt fortare än tillåtet eller att han/hon kör om ett fordon även om sikten är skymd. Och det är just dessa medvetna felhandlingar som tycks ligga bakom de flesta olyckor.

– Medvetna felhandlingar beror inte på bristande körvana utan på förarens attityder och normer, hur han eller hon värderar det egna beteendet. Ska man minska antalet olyckor behövs det ökad insikt om de faktorer som motiverar detta, säger Sonja Forward.

I sin avhandling undersöker hon orsakerna bakom två olika felhandlingar; hastighetsbrott och omkörning vid skymd sikt.

Resultatet visar att orsaken till att förare begår felhandlingar i 33-53 procent av fallen är förarens egna normer, attityder och hur han/hon upplever sig ha kontroll över situation. Hur man uppfattar att andra gör har också betydelse. Det sistnämnda hade särskilt stor betydelse i situationer som var riskfyllda, t ex om sikten var skymd.

– I denna situation använde alltså förare andra som referens och stöd för sitt eget handlande, säger Sonja Forward.

Att agera som ”tidigare”, dvs av vana, är också vanligt. Man tror helt enkelt att en handling inte ska leda till något negativt eftersom den inte brukar göra det. De som t ex körde om vid skymd sikt trodde inte i lika hög grad som de som inte gjorde det, att handlingen kunde resultera i en olycka.

Det fanns också ”ambivalenta” förare. De såg både positiva och negativa konsekvenser av en viss handling, men balansen rubbades vid stress och irritation.

Enligt Sonja Forward kan attityder och normer kan mycket väl vara irrationella såtillvida att förarna överskattar vinsterna och underskattar riskerna, men trots det kan det finnas en sorts rationalitet bakom beteendet.

– Detta gör att försök att öka trafiksäkert beteende i trafiken bör fokusera på dessa föreställningar, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sonja Forward på Statens väg- och transportforskningsinstitut, 013-20 42 09, eller sonja.forward@vti.se

Nutritionisten Eva Landström har undersökt inställningen till livsmedel med hälsopåstående, så kallade funktionella livsmedel, bland konsumenter, dietister, läkare, och sjuksköterskor. Resultaten pekar på att konsumenter är skeptiska till funktionella livsmedel eftersom de uppfattar dem som onaturliga och att de innehåller okända och konstgjorda tillsatser.

– Konsumenterna undrade om livsmedlen var vanlig mat eller medicin. De flesta var skeptiska till att funktionella livsmedel har någon effekt och ansåg dem i stort som onödiga, berättar Eva Landström.

– För att en konsument ska konsumera livsmedlen var det viktigt att tidigare ha känt en effekt av något sådant livsmedel.

De läkare och sjuksköterskor som Eva Landström intervjuade var osäkra på vad funktionella livsmedel gör. Viljan att rekommendera funktionella livsmedel till sina patienter berodde till största del på om läkaren, sjuksköterskan eller dietisten ansåg sig känna till om livsmedlen verkligen hade hälsosamma fördelar.

– Det är alltså svårt, även för de medicinskt kunniga, att veta vad livsmedel med hälsopåståenden är och gör. Det visar att det behövs tydligare information från oberoende instanser, påpekar Eva Landström.

Precis som konsumenter trodde läkare och sjuksköterskor att det finns en risk att funktionella livsmedel används för att kompensera för en osund livsstil.

– De tyckte att folk borde äta hälsosamt och kontrollera sin hälsa utan dessa livsmedel. Några konsumenter och dietisterna däremot tyckte att livsmedlen var bra och att de behövs.

Kvinnor i undersökningen konsumerade mer funktionella livsmedel än män, och universitetsutbildade var också mer benägna att köpa dem.

Det som på engelska kallas functional foods och på svenska funktionella livsmedel eller livsmedel med hälsopåståenden är vanliga livsmedel som förutom sitt innehåll av näringsämnen även innehåller exempelvis nyttiga bakterier, fullkorn eller en hälsosam blandning av fetter.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Landström på 018-471 79 54, 073-707 24 26 eller Eva.Landstrom@pubcare.uu.se.