Den 1-12 december samlas politiker från 190 länder för att försöka enas om ett nytt globalt klimat­avtal på FN:s klimatmöte i Poznan, Polen. Där står frågan om att inkludera koldioxidutsläppen från regnskogsavverkning högt på agendan. Något som många hoppas ska leda till minskad tropisk avskogning.

Skövling av tropiska skogar står idag för cirka 20 procent av de globala koldioxidutsläppen, vilket motsvarar utsläppen från hela den globala transportsektorn. I dagsläget finns dock inga incitament för tropiska länder att minska dessa utsläpp, något som man alltså nu hoppas åtgärda genom att inkludera dem i ett framtida klimatavtal.

– Med ett pris på koldioxidutsläppen från regnskogsavverkning menar många att avskogningen kommer att bli olönsam och att tropiska länder istället kommer att tjäna på att skydda sina skogar. Samtidigt riskerar en ambitiös internationell klimatpolitik att öka efterfrågan på mark för att producera bioenergi och därmed kommer även skogsskövlingen bli mer lönsam, säger Martin Persson, forskare på Avdelningen för fysiskt resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

I en ny studie visar Martin Persson och Christian Azar, professor i Hållbara energi- och materialsystem, att skogskövling för produktion av biodiesel och bioenergi från palmolja kan komma att vara fortsätt mycket lönsamt i framtiden, även om man får betala för de koldioxidutsläpp som avverkningen orsakar.

Utbredningen av palmoljeplantager är redan idag en viktig drivkraft bakom avskogningen i Sydostasien, även om andelen palmolja som går till biodiesel än så länge är liten. Dessutom finns stor en risk att expandera palmoljeproduktionen i Amazonas och Kongo-områdena, på mark som idag täcks av en stor del av världens återstående regnskogar.

– Ta inte våra resultat som ett argument för att inte inkludera koldioxidutsläppen från tropisk avskogning i ett klimatavtal, det skulle bara göra avverkningen än mer lönsam. Vad resultaten säger är att vi kommer att behöva ytterligare, och starkare, skydd för världens skogar i framtiden, i takt med att konkurrensen om mark hårdnar, avslutar Martin Persson.

Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Martin Persson, Fysisk resursteori, tel: 070 207 8198
E-post: martin.persson@chalmers.se

Studien, ”Preserving the world’s tropical forests: a price on carbon may not do”, ingår i den avhandling som Martin Persson nyligen lade fram vid institutionen för Energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola.

I flera vävnader finns proteiner som begränsar upptaget av främmande ämnen i kroppen. En sådan grupp proteiner är de s.k. ABC-transportproteinerna som sitter i cellmembranen och transporterar ut substanserna ur cellerna. En annan grupp proteiner är de s.k. cytokrom P450 (CYP)-enzymerna, som bryter ner de främmande ämnen som tagit sig in i cellerna. Av särskild stor betydelse är enzymet CYP3A. Tillsammans utgör ABC-transportproteinerna och CYP-enzymerna en skyddsbarriär mot upptag av främmande ämnen.

Eva Tydén har i sitt doktorandarbete vid SLUundersökt förekomsten av CYP3A och några ABC-transportproteiner hos häst. Det visade sig att CYP3A och ABC-transportproteinerna hos häst finns i avsevärda mängder i tarmen, levern och njuren. De kan här ha betydelsefulla effekter på omsättning av läkemedel i kroppen genom att påverka upptaget från tarmen, nedbrytningen i levern och utsöndringen via galla och urin.

Nivåerna av CYP3A och ABC-transportproteinerna visar flera särdrag hos häst som skiljer sig från förhållandena hos andra djurslag och hos människa.

De data som kommit fram är av betydelse för förståelsen av hur läkemedel och andra främmande ämnen omsätts hos häst. Detta är i sin tur viktigt för att man ska kunna ge hästar optimala doser av läkemedel vid behandlingar av sjukdomar och för att minska riskerna för biverkningar.

——————-

Bioteknolog Eva Tydén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ” Cytochrome P450 3A and ABC-transport Proteins in Horse”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 12 december 2008 klockan 9.15
Plats: Ettan, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: professor Hans Lennernäs, Uppsala Universitet.

Mer information
Eva Tydén, 070-574 32 03, eva.tyden@bvf.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001900/

Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap http://www.bvf.slu.se
Läkemedel och miljögifter-kinetik och dynamik http://pft.bvf.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=6193

Barncancer ger alltid upphov till en psykologisk påfrestning hos föräldrarna. Tidigare forskning har visat att reaktionen i vissa fall är mycket kraftig och kan bestå långt efter att sjukdomen botats och barnet friskförklarats. Det har dock varit oklart i vilken utsträckning föräldrarnas reaktion är kopplad till olika medicinska faktorer hos cancersjukdomen, och hur det skiljer sig mellan olika cancerformer.

För att besvara den frågan har forskarna med hjälp av psykologiska mätskalor studerat sammanlagt 321 föräldrar till barn som behandlats för olika typer av barncancer vid barncancerklinikerna i Stockholm och Linköping. Diagnoserna skiljde sig beträffande medicinska faktorer, bland annat i fråga om behandling och risk för sena biverkningar av sjukdom och behandling.

Resultaten, som publiceras i Journal of Pediatric Hematology/Oncology, visar att föräldrar till barn med vissa cancerdiagnoser visade en större psykisk belastning än andra. Psykisk stress, känsla av osäkerhet, oro och upplevelse av förlorad kontroll var starkare om barnet hade drabbats av hjärntumörer eller olika former av skelettcancer än vid exempelvis leukemi.

– Den psykiska belastningen var särskilt stor vid cancerformer som är komplicerade i den meningen att exempelvis osäkerheten om den långsikta utgången är relativt stor. Det här är första gången som vi med säkerhet tycker oss kunna fastslå faktorer som är avgörande för hur allvarlig föräldrarnas reaktioner blir vid den här typen av sjukdomsframkallad kris, säger Krister Boman, som leder projektet där studien ingår.

Forskarna menar att en nyanserad kartläggning av specifika sjukdomsrelaterade stressfaktorer behövs för att förstå familjernas olika behov av särskild uppmärksamhet och stödåtgärder. Resultaten skall användas till att i vården motivera en mera individualiserad syn på omhändertagande och information till familjer med barn med cancer.

Studien har genomförts med stöd från Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund och ingår i ett större projekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer.

Publikation: “The influence of pediatric cancer diagnosis and illness complication factors on parental distress”, Hovén E, Anclair M, Samuelsson U, Kogner P, Boman K J Pediatr Hematol Oncol. 2008;30(11):807-14.


För mer information, kontakta:
Docent Krister K Boman
Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 749 31 eller 070-788 33 05
E-post: krister.boman@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 86066 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Vid tillverkning används så kallade specifikationsgränser för att avgöra om en produkt är fullgod eller inte. Produkter som faller utanför specifikationsgränsernas skrotas, tas tillbaka in i processen för återbearbetning till stora kostnader eller säljs som andrasortering till reducerat pris. För att undvika detta ställs givetvis krav på att processerna ska vara dugliga och produkter som produceras av en duglig process har i regel alla viktiga mått inom sina specifikationsgränser. För att undersöka om processen verkligen är duglig används ofta så kallade duglighetsindex.

Doktorsavhandlingen Contributions to process capability indices and plots – med vilken Malin Albing disputerar den 8 december – omfattar teoriutveckling av statistiska verktyg för att studera processers duglighet med fokus på att ta fram enkla beslutsregler som är användarvänliga och lättolkade.

– Jag har bland annat tagit fram en ny klass av duglighetsindex som går att använda för områden där de vanligast förekommande indexen som finns i dag inte är lämpliga att använda. Jag har också tagit fram nya grafiska metoder som kan användas för att bedöma om en process är duglig. Tidigare studier har visat att duglighetsstudier inte alltid genomförs på ett korrekt sätt, vilket gör att fördelarna med duglighetsstudier till stor del går förlorad. Jag tror att grafiska metoder är en värdefull del i arbetet med att öka förståelsen för hur duglighetsanalys bör utföras, säger Malin Albing.

29-åriga Malin Albing (född Ekengren) är uppvuxen i värmländska Hagfors och flyttade till Uppsala och studier i kemiteknik direkt efter studenten. Efter två års studier förde kärleken henne till Luleå och hon tog en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid LTU 2003. Direkt därefter inledde Malin Albing sina doktorandstudier och när hon disputerar den 8 december blir hon den första vid LTU som disputerar inom forskarutbildningsämnet matematisk statistik med inriktning industriell statistik.

Kontaktinformation
Upplysningar: Malin Albing, tel. 0920-49 19 74, malin.albing@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

– Jag ville studera andraspråkselevers pedagogiska praktik vid språkliga möten och min utgångspunkt var den obligatoriska skolans utbildning, säger Ann-Christin Torpsten. I praktiken uppfattas ofta svenska som andraspråk som en enklare variant av svenska som förstaspråk eller som ett stödämne till andra skolämnen. Det råder också oklarheter kring vilka elever som ska komma i fråga för undervisning i ämnet, vad det ska innehålla och hur betygssättning av andraspråkselever och svenska som andraspråk ska göras. Elever med utländsk bakgrund når i mindre utsträckning än elever med inhemsk bakgrund målen både när det gäller grund- och gymnasieskolan.

Ann-Christin Torpsten har med hjälp av en läroplanshistorisk analys tolkat vilket lärande grundskoleämnet svenska som andraspråk erbjuder andraspråkselever. Med en narrativ analys av andraspråkselevers berättelser om upplevelser i mötet med svenska som andraspråk och den svenska skolan tolkar hon deras upplevda lärande.

Resultaten visar att det ställs stora krav på eleverna att snabbt lära sig svenska. Kraven kommer såväl inifrån som utifrån. De förstår att svenska språket är nyckeln till samspel med andra och till att tillgodogöra sig undervisningen. Dock upplever de att rådande diskurs med svenska som andraspråk och modersmål är förknippat med negativa attityder och låga förväntningar.

Resultaten visar också att eleverna uppfattar det som positivt att erbjudas undervisning i sitt modersmål och detta påverkar den fortsatta språkutvecklingen positivt. I modersmålsundervisningen utgår lärarna från elevernas språkliga och kulturella bakgrund och tar till vara på deras erfarenheter. I den övriga undervisningen är detta förhållningssätt näst intill obefintligt.

Ann-Christin Torpsten är sedan 2000 verksam som universitetsadjunkt med inriktning specialpedagogik vid Humanvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen och fristående kurser i special- och interkulturell pedagogik. Hon har en mångårig erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk inom både grund- och gymnasieskolan.

Avhandlingen ”Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola” försvaras den 12 december kl. 10:15 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är professor Pirjo Lahdenperä, Mångkulturellt Centrum, Fittja gård.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Christin Torpsten på telefon 0480 446127 eller e-post: ann-christin.torpsten@hik.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.

Agneta Tinnfält, har mångårig bakgrund som skolsköterska. Hon har intervjuat 101 ungdomar i 12-19-årsåldern om deras uppfattning om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa.

Skolsköterskan har bl a hälsosamtal med ungdomarna i högstadiet. Agneta Tinnfält har frågat hur ett samtal med skolsköterskan ska vara för att det ska bli hälsofrämjande. Men hon har också frågat vad psykisk hälsa är för ungdomarna, och studerat om det är skillnad mellan pojkar och flickor i det här avseendet.

– Överraskande nog var flickorna i 16-årsåldern – som man tror är en ålder när man tar avstånd från föräldrar – de som starkast betonade att relationen med föräldrarna var de som var viktigast för hur de mådde psykiskt. Kompisar är förstås också väldigt viktiga.

Föräldrar kunde lika gärna vara orsak till att man mådde dåligt, som att man mådde bra, något som framkom i intervjuerna med de ungdomar som hade alkoholproblem hemma.
Hur ska vi kunna se att ni behöver hjälp för att ni inte mår bra, frågade hon dem. Svaren varierade mellan beskrivningar att vara ledsen, aggressiv, bråkig till att försöka sätta ord på vad de kände i en dagbok eller genom att chatta på Internet. Ibland kunde en kompis se till att en vuxen informerades om situationen blev för allvarlig.

– Några berättade att de skrivit uppsats i skolan. De förväntade sig att läraren skulle fatta att det handlade om dem. De som faktiskt gick till en vuxen och berättade om sina problem förväntade sig också att bli tagna på allvar och att den vuxne skulle samarbeta med dem.

Sammantaget gav dessa ungdomar många prov på hur det går till att berätta om sin situation. Det viktigaste – nästan att likna vid ett risktagande – var att hitta en vuxen som det gick att lita på.

Stödgrupper som finns för barn och ungdomar i familjer med alkoholproblem upplevs som viktiga av ungdomarna. Dock är det ganska få som har tillgång till dessa stödgrupper.
Agneta följde nio små kommuner, 3 000-99 000 invånare, som fått en liten summa projektpengar, 40 000 kronor, till sitt arbete från Socialdepartementet.

– Även små medel hade stor betydelse för aktiviteten i kommunerna, och ledde till att projekt kom igång, som annars hade dröjt. Däremot tillämpades inte barnkonventionen så att man frågade barnen efter deras synpunkter när man planerade hur pengarna skulle användas. Kanske hade resultatet kunnat bli ännu bättre då!

Kontaktinformation
Agneta Tinnfält lägger fram avhandlingen ”Adolescents’ perspectives – on mental health, being at risk, and promoting initiatives” kl 13.00 den 10 december 2008 i hörsal P2, Prismahuset, Örebro universitet.
För mera information kontakta Agneta Tinnfält, tel: 019 – 30 12 58 eller 0731-43 36 56,
e-post: agneta.tinnfalt@oru.se

Bild på Agneta Tinnfält kan hämtas på www.orebroll.se/forskning/bildbank

Språket har betydelse för hur handlingar av olika slag kan motiveras och rättfärdigas och därmed också betraktas som tillåtna. Genom att motivera att en handling utförs för personens eget bästa blir det möjligt att t.ex. använda tvång för att duscha äldre personer som bor i särskilt boende. Eller genom att identifiera och beskriva en äldre person som avvikande mot vad som anses vara normalt beteende i samhället kan personen mot sin vilja flyttas in i särskilt boende.

Avhandlingen kan användas som grund för att ifrågasätta och utmana normer och föreställningar som har betydelse för att våld uppkommer mellan personalen och de äldre. De normer och föreställningar som kan behöva utmanas handlar om äldreomsorgen och särskilt boende som organisation och verksamhet, om äldre personer som individer och som social grupp och som bor i eller som kan vara i behov av särskilt boende. Men det handlar också om att utmana föreställningar om våld och om omvårdnad. Ett sådant ifrågasättande och utmanande behöver ske i det vardagliga arbetet på den omvårdnadspraktiska nivån, men också på en arbetsledande, organisatorisk och politisk nivå.

Avhandlingen bygger på intervjuer med personal som arbetat inom kommunalt särskilt boende och som själva rapporterat att de varit inblandade i händelser där våld förekommit. De berättade om våldet som ett svårt och oundvikligt problem bland annat i relation till den sjukdom den äldre hade och att våldet ofta uppstod när personalen skulle sköta om de äldres kroppar. För personalen var sjukdomen något centralt byggt på föreställningen om den äldre personen, inte som sjuk eller frisk, utan som en person med en faktisk pågående sjukdom. De uttryckte också ett behov av specifik kompetens.

Forskningsresultaten visar att händelserna är komplexa och att det inte är så enkelt som att en part utövar våld mot en annan part, dvs. det handlar inte om antingen våld mot de äldre eller våld mot personalen. Snarare framstår det som om de inblandade parterna både utövar och utsätts för våld.

Åsa Sandvide är sjuksköterska men arbetar som adjunkt på Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar sedan drygt 10 år tillbaka. Hon har vuxit upp i Kalmar och har tidigare själv arbetat inom kommunalt särskilt boende för äldre under många år.

Fredagen den 12 december försvarar Åsa Sandvide, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Våld i särskilda boenden – språk och sociala interaktioner”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan i Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Margareta Grafström, Alzheimer Disease Research Center and Aging Research Center, Karolinska institutet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1934

Kontaktinformation
Åsa Sandvide nås på telefon 0480-44 69 44, mobiltelefon 070-578 44 45 eller e-post asa.sandvide@hik.se.

Den mänskliga arvsmassan har tidigare kartlagts, liksom arvsmassan hos allt fler andra organismer. Däremot saknas kunskap om hur arvsmassan kopieras och repareras så effektivt och exakt. Vid dessa processer deltar alltid ett s.k. DNA-polymeras, ett enzym som utför själva nybildningen av arvsmassa. Arvsmassan består av två DNA-strängar, men man har inte vetat vilket polymeras som kopierar de båda DNA-strängarna. Det har dock varit känt att DNA-polymeras epsilon svarar för en stor del av denna syntes hos högre organismer och det med mycket hög nogrannhet.

I avhandlingen visar Isabelle Isoz att DNA-polymeras epsilon är involverat i att kopiera den ena av de två DNA-strängarna. Genom att byta ut en byggsten, aminosyra, i proteinet har DNA-polymeras epsilon ändrat sina egenskaper så att en signatur lämnas där det kopierar DNA. Genom att läsa av var signaturen finns har man visat att DNA-polymeras epsilon deltar i syntesen av den så kallade leading-strängen.

Den andra strängen (lagging-strängen) kopieras i första hand av DNA-polymeras delta. Isoz har i biokemiska försök jämfört hur DNA-polymeras epsilon och DNA-polymeras delta laddas på DNA-strängen för att kunna kopiera DNA:t. Hon har visat att de två polymeraserna laddas med två olika mekanismer. Slutligen har hon studerat funktionen hos en av subenheterna hos DNA-polymeras epsilon.

Torsdagen den 11 december försvarar Isabelle Isoz, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Role of yeast DNA polymerase epsilon during DNA replication.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Juhani Syväoja, Faculty of Biosciences, Joensuu, Finland.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1932

Kontaktinformation
Isabelle Isoz är uppvuxen i Huskvarna utanför Jönköping. Hon kan nås på telefon 090-786 59 48 eller e-post isabelle.isoz@medchem.umu.se.

En viktig del i en skolas framgång ligger i att rektorer och lärare gemensamt har en beredskap för och en förmåga att hantera förbättringsprocesser. Conny Björkman vid Umeå universitet och Mittuniversitetet har undersökt rektorers föreställningar om hur ledarskap, kompetensutveckling och samarbete fungerar som skolförbättringskapaciteter i svenska 7-9 skolor.

Han menar att vid framgångsrika skolor är rektorernas föreställningar mer arbetslagsbaserade och involverande än vid andra skolor. I en sådan skola är arbetslagen navet i skolans hela verksamhet, och rektorerna försöker göra lärarna delaktiga på många olika sätt. Ofta finns exempelvis en ledningsgrupp med representanter från arbetslagen, som diskuterar olika förslag innan rektor formellt fattar besluten.

Rektorer vid framgångsrika skolor menar också att de använder kompetensutveckling som hävstång i förbättringsarbetet för hela skolan. Enligt Conny Björkman används kompetensutvecklingen på ett medvetet och långsiktigt sätt, och bygger på arbetslagens behov för att nå skolans mål för eleverna. Vid mindre framgångsrika skolor beskriver rektorerna kompetensutveckling som mer tillfällig och individuell.

Rektorernas föreställningar om skolornas samarbete med omvärlden, till exempel med det lokala näringslivet, beskrivs som individbaserad. Conny Björkman menar att det externa samarbetet inte sker med arbetslagen som bas, utan via individuella eldsjälar. På en skola låg exempelvis det internationella samarbetet helt nere när ”eldsjälen” var föräldraledig.

I studien ingick rektorer vid fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika 7–9-skolor. En skola rankades som mer framgångsrik om den låg över medelvärdet när det gäller hur eleverna nått läroplanens kunskapsmål och sociala mål, och som mindre framgångsrik om eleverna inte nått upp till något av dessa mål.

Avhandlingen är en del i forskningsprojektet Struktur, Kultur, Ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor?, som är lokaliserat till Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Fredagen den 5 december försvarar Conny Björkman, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, och institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln Internal Capacities for School Improvement – Principals’ views in Swedish secondary schools. Svensk titel: Interna skolförbättringskapaciteter – Rektorers föreställningar i svenska 7–9-skolor. Disputationen äger rum kl. 13.00 i HS 1031, Norra Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kauko Hämäläinen, Helsingfors universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Conny Björkman,
pedagogiska institutionen, Umeå universitet, samt
institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet.
Telefon: 070-266 5747
E-post: conny.bjorkman@miun.se

Hjärt- och kärlsjukdomar är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Dessa sjukdomar kan innebära långvariga hälsoproblem och ett stort lidande. Hur patienter upplever sin sjukdom kan ha betydelse för de hälsoprocesser som förväntas följa efter en sjukdom som hjärtinfarkt.

När det gäller kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt behövs kunskaper om hur hälsa och välmående kan främjas, trots sjukdomen, samt vilken betydelse levnadsförhållanden och sjukdomserfarenheter kan ha för ett gott liv.

Avhandlingen bygger på fyra studier, tre intervjustudier där 26 kvinnor i olika åldrar som drabbats av hjärtinfarkt intervjuats, samt en teoretisk studie.

Resultaten visar att hjärtinfarkten innebär en betydande livshändelse som bryter vardagen och förändrar kvinnornas livsförutsättningar. För kvinnorna är sjukdomen inte bara det som beskrivs i medicinska ordalag, utan något som har genomgripande existentiella innebörder.

Ett behov som kommer fram tydligt är att förberedas på de reaktioner som kan komma efter hemgången från sjukhuset. Vidare visar avhandlingen vikten av nära relationer och hur en känslomässig gemenskap kan främja kvinnornas hälsoprocesser och lindra den känsla av utsatthet som sjukdomen medför.

– Det är tydligt att det behövs vårdande åtgärder också efter att sjukdomen anses som ”medicinskt färdigbehandlad” säger Annelie Johansson Sundler. Kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt behöver mötas av professionella vårdare som har förmåga att se till deras situation och behov, för att på ett meningsfullt sätt och med ett helhetsansvar kunna ge en god och hälsofrämjande vård.

Annelie Johansson Sundler doktorand vid Växjö universitet och Högskolan i Skövde och har en bakgrund som sjuksköterska inom hjärtsjukvården.

Avhandlingen Mitt hjärta, mitt liv: Kvinnors osäkra resa mot hälsa efter en hjärtinfarkt försvaras torsdagen den 11 december 2008, kl. 10.30.

Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.

Opponent är docent Joakim Öhlén, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Kontaktinformation
För mer information kontakta Annelie Johansson Sundler, e-post: annelie.johansson@vxu.se, telefon: 0500-448411

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Skador bland äldre personer orsakas ofta av ett fall under gång på plant underlag.
Bland dem som är 75 år och äldre, och som klarar sig själv i vardagen, visar sig förändrad stegbredd vid ”interaktiv gång”, dvs. när personen går och samtidigt t.ex. bär en kopp kaffe på ett fat eller löser en räkneuppgift, vara en viktig faktor.

Hos de 230 deltagarna i studien INGRIF (Interaktiv gång och risk för fall) återspeglades förändringen av gångmönstret i upplevelser av sämre balans i vardagliga aktiviteter.

Trots sambandet med sådana faktorer var det bara den förändrade stegbredden vid interaktiv gång som kunde ge någon vägledning på individnivå om risken för fall.

Interaktiv gång verkar därför vara en metod som är tillräckligt känslig för att mäta tidiga förändringar i balansen. Det kan göra det möjligt att på ett tidigt stadium fånga upp personer med en ökad fallrisk och kunna sätta in åtgärder för att förhindra fall.

Bland personer som finns i särskilda boendeformer för äldre på grund av att de behöver stöd och hjälp i vardagen, bör de fallförebyggande åtgärderna intensifieras när personal som känner den boende väl bedömer fallrisken som hög.

En sådan helhetsbedömning är känsligare än enstaka mått på balansförmågan, eftersom flera viktiga aspekter på individens fallrisk kan identifieras, allt ifrån förmågan att klara upp olika situationer i vardagen till benägenheten att drabbas av plötsliga sjukdomssymtom och till tidigare fall.

Bland äldre i särskilda boenden finns en betydande variation i de fysiska funktionerna från dag till dag, vilket måste beaktas när man bedömer deras balans och funktionella förmåga.

Läkare, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal som kommer i kontakt med äldre bör fråga dem om gångförmågan och vilken grad av säkerhet de upplever i vardagliga aktiviteter. Personer som då uppger någon typ av förändring eller begränsning bör undersökas närmare när det gäller balansförmåga.

Ellinor Nordin är leg. sjukgymnast och verksam vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, tel. 090-786 9429,
mobil 070–635 4384,
e-post ellinor.nordin@physiother.umu.se

Lördagen den 13 december försvarar Ellinor Nordin, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln Assessment of balance control in relation to fall risk among older people, svensk titel Bedömning av balansförmåga i förhållande till fallrisk bland äldre.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Vårdvetarhusets aula.

Fakultetsopponent är doc. Gun-Britt Jarnlo, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Högupplöst porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/

– Hade inte området varit täckt av en glaciär under alla dessa tusentals år skulle trädresterna aldrig ha klarat sig. Fynden ger information om att 1900-talet sannolikt har varit det varmaste århundradet på 7000 år. Att klimatet under detta århundrade är så unikt gör att vi måste ifrågasätta om det verkligen till 100 procent kan bero på naturliga mekanismer, säger Leif Kullman, professor i naturgeografi, som leder projektet.  

Tall och björk har vuxit på glaciärens plats under delar av, eller kanske hela, perioden mellan 11 800 och 7000 år sedan. Det visar kol 14-dateringar av de trädrester som nu hittats. Under denna period existerade inte glaciären kontinuerligt och klimatet var varmare än någonsin därefter.

Totalt är det fyra fynd, delar av björk- och tallstammar, som nu hittats under den krympande glaciären i Lapplandsfjällen. De är i de flesta fall mycket välbevarade, men bryts snabbt ned när de kommer i kontakt med luft och vatten.

Redan 2003 hittades trädrester av liknande ålder i Sylarna, Jämtland. De är vid det här laget helt söndersmulade.  Det varmare klimatet under det senaste seklet, som är orsaken till att trädresterna nu sett dagens ljus, kan därför vara unikt i ett mångtusenårigt perspektiv.

Det äldsta trädet, en tall, levde och dog på platsen för Kårsaglaciären för omkring 12 000 år sedan, området ligger 400-450 meter högre än dagens trädgräns. Denna upptäckt ger helt nya perspektiv på isavsmältningen i slutskedet av den senaste istiden.

– Tidigare forskning gör gällande att Lappland vid den här tidpunkten var täckt av is. Fynden visar på att isen smält och livet kommit tillbaka mycket tidigare än man trott, berättar Leif Kullman.

Forskarna kommer nu att fortsätta undersöka glaciärer i norra Lappland och Västerbotten. Den aktuella forskningen ingår i ett större projekt som omfattar glaciärer längs hela den svenska fjällkedjan. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av professor Leif Kullman, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Leif Kullman, professor i naturgeografi
Telefon: 090-786 68 93, 070-5641848
E-post: leif.kullman@emg.umu.se

Tre Lundaforskare har tillsammans med kollegor från Danmark, Nederländerna och USA undersökt de naturliga utsläppen av metangas från våtmarker på nordliga breddgrader. Deras fältarbete på nordöstra Grönland visar att det släpps ut lika mycket metan från marken under några få veckor på senhösten som under alla sommarmånader tillsammans.

– Resultaten är en jätteöverraskning, säger Torben R. Christensen, professor i naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.

Upptäckten gjordes av en ren slump. Fältarbetet utfördes vid den avlägsna forskningsstationen Zackenberg på den grönländska tundran där man av praktiska skäl inte vistas när vintern närmar sig. Men förra året höll forskningsstationen öppet två månader längre än normalt på grund av det Internationella Polaråret. Det gav forskarna möjlighet att mäta metanutsläppen ända in på senhösten när marken började frysa.

Det är sedan tidigare känt att våtmarker varje år släpper ut stora mängder metan i atmosfären. Metan är en så kallad växthusgas, som bidrar till den globala uppvärmningen. Dessutom är den betydligt mer aggressiv än koldioxid vad gäller att förstärka växthuseffekten. Enligt Torben R. Christensen innebär de nyupptäckta höstutsläppen av metan dock inte något hot vad gäller den globala uppvärmningen. Utsläppen av metan under höstveckorna medför en ökning på endast 3-4 procent av de årliga metanutsläppen från våtmarker världen över.

Metangas bildas när växter förmultnar i syrefattiga miljöer, som exempelvis i våtmarker. Under sommarmånaderna är förmultningsprocessen som mest aktiv och då sipprar metangas kontinuerligt upp ur marken. Under vintern sker däremot ingen förmultning på grund av kylan. Hittills har forskarna utgått från att utsläppen av metan minskar successivt under hösten allteftersom det blir kallare väder.

Därför blev Torben R. Christensen och hans kollegor mycket förvånade när de upptäckte att våtmarkerna plötsligt släppte ut stora mängder metan till atmosfären under några få veckor sent på hösten. Deras tolkning av mätresultaten är att de plötsliga utsläppen beror på tryckförändringar i det översta jordlagret när tjälen går ner i marken.

– Vi tror att en del metan har ansamlats i marken under sommarhalvåret och att denna gas plötsligt pressas upp när marken fryser, säger Torben R. Christensen och förklarar att det verkar vara en naturlig process som pågått i alla tider, men som inte upptäckts förrän nu.

– Våra forskningsresultat bidrar till att öka förståelsen för hur naturen och våtmarkerna inverkar på atmosfären, säger han.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Torben R. Christensen, tel nr 046 – 222 37 43.

Tillkomsten av varje nytt liv börjar med befruktning, där det mest avgörande steget är den initiala artspecifika igenkänningen mellan ägg och spermie. Receptorerna för spermien, proteinerna ZP3 och ZP2, innehåller båda en sekvens som tillåter dem att bilda filament (fibrer eller polymerer) i ett nätverk – det så kallade zona pellucida – som helt omger ägget. Enheten för proteinkristallografi vid Karolinska Institutet, som leds av Dr Luca Jovine, har nu kartlagt strukturen av den evolutionärt mest bevarade delen i dessa byggstenar, den så kallade ZP-N domänen.

– ZP3 identifierades för nästan 30 år sedan. Men att göra strukturella studier på detta nyckelprotein i reproduktionen har varit en teknisk utmaning, eftersom det är extremt inhomogent, säger Luca Jovine.

Zona pellucida är livsviktig för befruktning på naturlig väg hos däggdjur. Forskarna vid Karolinska Institutet hoppas att röntgenkristallografisk karaktärisering av den region i ZP3 som är viktig för dess förmåga att bilda filament skulle kunna förklara fall av mänsklig infertilitet, samt leda till utveckling av nya riktade, icke-hormonbaserade preventivmedel. Forskningen kring ZP-N domänen har också gett insikter som sträcker sig utanför befruktningsfältet. Bland annat uppdagades en oväntad parallell med de molekylära element som är involverade i bildandet av nya arter av ryggradslösa djur.

Det har också visat sig att ZP-N domänen återfinnas i många andra extracellulära proteiner som inte har med befruktning att göra, men som spelar avgörande roller i mänskliga sjukdomar som icke-syndromatisk dövhet, njur- och kärlsjukdomar samt cancer. I artikeln i Nature diskuteras ett exempel som visar hur ZP-N strukturen kan användas för att förstå den molekylära bakgrunden till några av dessa sjukdomar.

– Däggdjurs befruktning innefattar en mycket komplex serie av händelser. Våra upptäckter öppnar vägen för framtida undersökningar inom detta fascinerande område genom att ge ett första snapshot av livets början på atomär nivå, säger Luca Jovine.

Forskningen har bland annat finansierats av Vetenskapsrådet och EUs sjätte ramprogram.

Publikation: “Crystal structure of the ZP-N domain of ZP3 reveals the core fold of animal egg coats”, Magnus Monné, Ling Han, Thomas Schwend, Sofia Burendahl & Luca Jovine, Nature, 4 December 2008.


För mer information, kontakta:
Dr Luca Jovine
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-6083301
Mobil: 070-1497014
E-post: luca.jovine@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524860 66 (kopplas om till mobil)
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

I avhandlingen Understanding Governmental Legislative Capacity. Harmonization of EU legislation in Lithuania and Romania studeras Litauens och Rumäniens anpassning till EU:s lagstiftning under åren 2000 till 2002.

Resultaten visar att det egentligen inte finns något politiskt motstånd mot införandet av den lagstiftning som krävs för ett EU-medlemskap. Oavsett vilket stöd regeringen har i parlamentet får den närmast total uppslutning från övriga partier.

– Å ena sidan kan det tyckas helt logiskt med tanke på att nästan alla partier har haft EU-medlemskap som högsta prioritet, säger Andreas Bågenholm.

Men å andra sidan är enigheten uppseendeväckande, eftersom många lagar berör områden där det råder oenighet, som till exempel skatte-, arbetsmarknads- och socialpolitik.
Stark ideologisk sprängkraft

Slutsatsen är att regeringar som lyckas koppla ihop frågor med stark ideologisk sprängkraft med en fråga där alla är överens, minimerar risken för ett nederlag.

– Men det kommer nog att bli svårare för de nuvarande och blivande kandidatländerna, inte minst Turkiet, att uppnå samma grad av inrikespolitisk enighet i alla EU-relaterade frågor, eftersom viljan att gå med i EU inte är lika utbredd i dessa länder, säger Andreas Bågenholm.

Trots den starka uppslutningen kring EU-medlemskap visar avhandlingen vidare att både Litauen och Rumänien tidvis har haft stora problem med att anta de planerade lagarna inom utsatt tid.
Resultaten visar entydigt att det är regeringen som bär det största ansvaret för förseningarna, medan parlamenten spelar en mindre betydelsefull roll.

– Påfallande ofta lämnas lagförslagen till parlamenten med alltför små tidsmarginaler för att de skall kunna antas i tid och i många fall till och med efter det att parlamentets deadline för godkännande har passerat, säger Andreas Bågenholm.

Avhandlingens titel: Understanding Governmental Legislative Capacity. Harmonization of EU legislation in Lithuania and Romania.

Fakultetsopponentens namn: Lektor Lars Johannsen, Århus universitet

Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 december 2008, kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg.

E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18372

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andreas Bågenholm, tel 84 55 05 (bost.), 786 51 96(arb.)
Avhandlingen kan beställas av andreas.bagenholm@pol.gu.se

Lovisa Stjernman Forsberg har undersökt hur deponier eller magasin för gruvavfall vid Aitikgruvan i Gällivare kan omhändertas för att minska deras miljöpåverkan. Det är en angelägen uppgift och en framtidsfråga både för gruvindustri och för miljö.

Vid anrikningen av metaller krossas malmen och mineralerna separeras från gråberget. Återstoden, så kallad anrikningssand, pumpas ut i öppna vidsträckta magasin. Sanden är finkornig och innehåller även små mängder sulfidmineral, som inte kunnat utvinnas. Finkornigheten gör att materialet lätt transporteras med vind och vatten. Vid luftkontakt kan kvarvarande mineral oxideras, vilket innebär en risk för läckage av surt lakvatten med höga metallhalter till yt- och grundvatten.

Lovisa Stjernman Forsberg har undersökt om problemen kan bemästras genom täckning av magasinen med rötslam. Förhoppningen var att rötslammet dels skulle gynna etablering av vegetation och därmed göra magasinet blir mindre känsligt för vinderosion, dels skapa en miljö som motverkar sulfidvittring och metallfrigörelse.

Rötslammet visade sig inte hämma själva sulfidvittringen, men det gynnade vegetationen. Överlag hade slammet begränsad förmåga att fastlägga metaller och i vissa fall ledde tillsatsen av avloppsslam till att växterna tog upp mer metaller, vilket kan vara en risk för betande djur.

Mängden metaller som frigjordes under sulfidvittringen var större än slammets buffringskapacitet. En förutsättning för att ett uthålligt ekosystem ska utvecklas på ett slambehandlat sandmagasin är att sulfidmängderna i anrikningssanden minskas till en nivå som inte leder till sura förhållanden.

—————————-

Agronom Lovisa Stjernman Forsberg, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling Reclamation of copper mine tailings using sewage sludge.

Tid: Torsdag den 4 december 2008, kl. 10.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Bal Ram Singh, Institutt for plante- og miljøvitenskap, Universitetet for miljø- og biovitenskap, (UMB), Ås, Norge

Mer information: Lovisa Stjernman Forsberg, 018-67 12 64, Lovisa.Stjernman.Forsberg@mark.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen (med längre svensk sammanfattning på s. 51–52):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001874/