Kristina har studerat förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården genom intervjuer och en enkätundersökning med vårdpersonal, men även med två avdelningschefer.
Forskningsresultaten visar att vårdpersonalens delaktighet är avgörande för att få till organisationsförändringar. Ledarskapet har stor betydelse i organisationerna och kan skapa förutsättningar för vårdpersonalens delaktighet. Kristinas studier visar att vårdpersonalen vill ha stödjande, tillgängliga och engagerade chefer som är aktiva i det dagliga arbetet.
En form av ledarskap är delat ledarskap, vilket kan innebära att två avdelningschefer delar chefskap. Genom att cheferna har en gemensam värdegrund och kompetenser som kompletterar varandras kan synergieffekter uppnås.
– Jag kallar kärnan i ett delat ledarskap för stödjande tvåsamhet, som bygger på att ledarparet har en tillitsfull relation för att få till ett väl fungerande delat ledarskap, uppger Kristina.
Kristina utbildade sig till sjuksköterska på 1980-talet och har en fil.kand. i vårdpedagogik samt en fil.mag. i hälso- och sjukvårdsadministration. Hon blev inskriven 2002 som doktorand vid Karlstads universitet. Till Hälsohögskolan kom hon 2007 då hon fick en tjänst som universitetsadjunkt vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete.
Disputationen är öppen för alla och äger rum i Forum Humanum, Hälsohögskolan i Jönköping, kl. 12.00 fredagen den 30 januari 2009.
Varmt välkomna!
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Kristina Rosengren
tfn: 036-10 12 30
mob: 076-149 99 39
e-post: kristina.rosengren@hhj.hj.se
– Det är en projektuppgift som baserades på tidigare forskning och som passade mig bra. Den har en tydlig nyttoförankring i samhället och hos de industripartners som finns med i projektet.
Tungmetaller är ett stort miljöproblem idag, menar Emma. Eftersom de är grundämnen kan de inte brytas ner av naturen utan sprids runt i kretsloppen tills de tas ur miljön.
Barkflis och slagg renar giftigt vatten
Under kontrollerade former kan den här kunskapen användas för att rena vatten, vilket redan görs med stor framgång inom industrin. Det vanligaste materialet kallas aktivt kol. Framställningen av aktivt kol kan dock ersättas med en ytterligare miljövinst, och det är här Emmas forskning kommer in. Hon har experimenterat med att låta använda industrirestprodukter som furubarkflis och masugnsslagg som adsorbenter för att rena giftigt vatten (adsorption; uppta, koncentrera, suga upp, red. anm.).
Avhandlingen bygger på prover med furubarkflis och masugnsslagg utifrån sina goda egenskaper att adsorbera föroreningar, främst tungmetaller. De båda materialen tillverkas i regionen, finns tillgängliga i stora mängder och har under laboratorieförsöken visat sig kunna adsorbera stora mängder metaller.
Emma Nehrenheim menar att det är väldigt viktigt att kunna garantera en jämn och säker reningsgrad hos adsorbenten, att den håller kvar de ämnen som har fastnat och att den inte släpper ifrån sig andra föroreningar som kan skada naturen.
– Det visade sig i försöken att materialet kan släppa ifrån sig ämnen i början av användningen men att de sällan överstiger nivåer som är giftiga, berättar Emma.
Arbetar med ytterligare tre projekt
Förutom avhandlingen, vattenrening med hjälp av industrirestprodukter, har Emma Nehrenheim varit med och byggt upp projekten BIOREX, Polluted Peace och CLEAN tillsammans med kollegan Monica Odlare.
– Jag har framförallt uppskattat det nära samarbetet med kollegor, särskilt på MDH men även utanför högskolan. Det har varit den största inspirationskällan, varifrån mycket kunskap och personlig utveckling kommit.
Vad blir nästa steg?
Projekten BIOREX och CLEAN har ju blivit verklighet tack vare medel från en forskningsstiftelse (KKS) och EU, berättar Emma Nehrenheim, så jag kommer att stanna som projektledare och forskare under den närmste tiden. Jag har en del undervisning på högskolan just nu också.
Mer om projekten:
BIOREX www.biorex.se och www.biorex1.blogspot.com
Polluted Peace www.pollutedpeace.se och www.pollutedpeace.blogspot.com
Kontaktinformation
Mälardalens högskola
Emma Nehrenheim, 021-10 14 84, emma.nehrenheim@mdh.se
Anna Olaison har i sitt avhandlingsarbete följt behovsbedömningen av äldre som söker hemtjänst i några svenska kommuner. Hon ser en stor skillnad mellan vad som kommer fram under bedömningssamtalen och vad som sedan redovisas i den utredning som ligger till grund för beslutet om vilka insatser den äldre ska få.
– I samtalen fick behovsbedömaren en god bild av vad den äldre ville ha för insatser. Men i utredningen ser man ofta en helt annan bild än den som samtalet gav.
Förklaringen är den modell som många kommuner arbetar efter, care management, säger hon.
– Den bygger på ett fast utbud av insatser utifrån en standardiserad behovskatalog. Utredningen utformas ofta utifrån denna. Det innebär att flera av de behov som den äldre uttrycker inte redovisas.
Det är framför allt de sociala behoven som kommer i kläm, konstaterar hon, medan de rent medicinska och omvårdnadsmässiga lättare kan tillgodoses. Insatskatalogen är ett resultat av besparingar och minskande resurser inom hemtjänsten, är hennes slutsats. Det här sättet att bedöma hemtjänst står i motsats till de riktlinjer som socialtjänstlagen föreskriver, dvs en helhetssyn på individen och insatser grundade på individuella behov.
Den individinriktade bedömningen skapar även ett annat dilemma, visar hon. Äldre makar som vårdar sin partner behöver ofta avlastning men kan bara få det om partnern söker hjälp. Lagen utgår från individens behov, inte familjens, och det gör det svårt att tillgodose anhörigas behov.
Anna Olaison disputerade den 16 januari vid NISAL, institutet för forskning om äldre och åldrande (tidigare Tema Äldre). Hon har själv en yrkesbakgrund som behovsbedömare inom hemtjänsten.
Kontaktinformation
Telefon till Anna Olaison 0702-025009, e-post: anna.olaison@isv.liu.se
– Det här är en grupp som blir allt större och där stora kunskapsluckor finns om deras behov, även rent medicinskt, säger Annika Taghizadeh Larsson.
I sitt avhandlingsarbete har hon intervjuat 20 personer med funktionshinder, i åldrarna 56 till 72 år. Samtliga har sedan länge omfattande fysiska funktionshinder, ibland sedan födseln. Avhandlingen är en del av ett större projekt vid NISAL om funktionshindrades liv och åldrande som leds av professor Eva Jeppsson Grassman.
– Jag trodde, som nog många andra, att dessa personer skulle känna sig mer ”normala” när de blir äldre, att funktionsnedsättningar blir mindre framträdande när andra jämnårigas funktioner också försvagas, säger Annika Taghizadeh Larsson.
Men så behöver det inte vara, konstaterar hon. Även om de kan vara mer avslappnade inför vissa saker, till exempel utseendet, så finns andra sociala krav kvar. Man ska föra en aktiv pensionärstillvaro, och exempelvis vilja och kunna resa. Många i den studerade gruppen var också mycket aktiva och många hade också fått behålla sin personliga assistans trots att de formellt var ålderspensionärer.
Funktionstillstånd förändras, konstaterar hon också, och varje allvarlig försämring är traumatisk för den som drabbas.
– Många inblandade, inom hemtjänst och sjukvård, har en tendens att se på de funktionshindrades tillstånd som statiska, säger hon. Men så är det ju inte, det förändras hela tiden. Och att exempelvis hamna i rullstol när man tidigare har kunnat gå själv, är en svår omställning.
Många var också oförberedda på den ekonomiska försämring som inträffade när de gick från förtids- till ålderspension. Ofta har de ett kort arbetsliv bakom sig och har inte många pensionspoäng eller besparingar, samtidigt som deras omkostnader kan vara höga, med hjälpmedel och behov av anpassad bostad.
– Det här kom som en obehaglig överraskning för flera, säger Annika Taghizadeh Larsson.
Hon kan se flera sidor av införandet av en rörlig pensionsålder. Hon ser att 65 år kan fungera som ett slags hållhake, de intervjupersoner som arbetade kände tillfredsställelse att kunna nå dit och drev sig på själva.
– Vem ska man jämföra sig med om pensionsåldern tas bort? När är det ”lagom” att lämna yrkeslivet? Om åldern blir en oviktig faktor finns också risken att människor i högre grad bedöms efter sina funktionstillstånd.
NISAL: National institutet for Studies on Ageing and Later life, är ett forskningsinstitut vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Annika Taghizadeh Larsson disputerade den 23 januari. Hon nås på telefon 0701-151681, 011-363407, e-post: annika.larsson@isv.liu.se
Ett varmare klimat leder till kraftigare stormar, mer omfattande översvämningar och längre torrperioder, och den accelererande växthuseffekten slår hårdast mot fattiga människor som är beroende av naturen för att överleva. För att minska framtida utsläpp av växthusgaser, uppmuntras industriländerna att överföra kunskap och resurser till utvecklingsländerna.
Linda Sahlén, Umeåforskare och sedan oktober miljöekonom vid Naturvårdsverket, visar i sin avhandling att det vore optimalt ur välfärdssynpunkt att reningsteknologi överförs från rika till fattiga länder.
Kyotoavtalet innehåller bindande utsläppsmål för industriländerna perioden 2008–2012. Om dessa åtaganden kombineras med möjligheten att tillgodoräkna sig utsläppsreduceringar i andra länder, kommer intresset att investera i reningsteknologi i utvecklingsländer att öka.
– Den lösningen skulle också minska industriländernas kostnader för att uppnå avtalen i Kyotoprotokollet. Det beror på att man får mer rening för pengarna i utvecklingsländerna, menar Linda Sahlén.
Hon påpekar dock att lösningarna för att nå Kyotoprotokollets bindande utsläppsmål är långt ifrån tillräckliga på längre sikt.
– Utsläppen måste minska betydligt mer, både i industri- och utvecklingsländer, för att begränsa de negativa effekterna av växthuseffekten.
Linda Sahlén har också specialstuderat aktuella miljöproblem och tänkbara lösningar för Namibia, ett land som är väldigt beroende av sina naturresurser och som har världens mest ojämlika inkomstfördelning. Med en grön skatteväxlingsreform, skulle höjda skatter på fiske och energi och slopade subventioner på vatten, kunna användas för att sänka skatten på mat.
Linda Sahlén menar att en sådan reform kan vara intressant för att nå en hållbar utveckling i form av ökad miljökvalitet, ökad tillväxt och minskade inkomstklyftor.
Om subventionerna på vatten tas bort, något som planeras av landets regering, skulle efterfrågan på vatten inom jordbruket kunna minska genom att bönderna övergår till att odla lönsammare grödor med effektivare bevattningstekniker. Denna utveckling förutsätter dock att bönderna har möjlighet att få lån till nödvändiga investeringar och utbildning.
Linda Sahlén visar också att den Namibiska ekonomin påverkas negativt om världsmarknadspriset på olja och mat ökar kraftigt, och vattenbristen i landet begränsar ytterligare möjligheterna för ekonomin att anpassa sig till internationella prisförändringar.
Fredagen den 30 januari försvarar Linda Sahlén sin avhandling med titeln Essays on Environmental and Development Economics – Public Policy, Resource Prices and Global Warming (svensk titel: Studier i miljö- och utvecklingsekonomi – ekonomisk politik, resurspriser och växthuseffekten).
Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå Universitet.
Opponent är professor Ing-Marie Gren, institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Linda Sahlén, Naturvårdsverket, Stockholm
Telefon: 08-698 14 79
E-post: linda.sahlen@econ.umu.se
Med ökande priser på energi, gödsel och foderkoncentrat blir det allt viktigare att producera eget foder av hög kvalitet till minimala kostnader. På en svensk gård står kostnaderna för de maskiner som används i växtodlingen för omkring en fjärdedel av produktionskostnaderna. Att lantbrukare väljer rätt maskiner och använder dem effektivt kan alltså kan alltså betyda mycket för gårdens ekonomi.
En grödas värde påverkas både av skördens storlek och av dess kvalitet. Om man vill maximera värdet på en gröda finns ideala tidpunkter för sådd, skörd och andra fältarbeten. Värdet av de förluster som uppstår om ett fältarbete inte utförs vid den optimala tidpunkten kallas läglighetskostnader. Läglighetskostnaderna för ett visst fältarbete påverkas av eventuella förseningar av starten och därefter av hur lång tid arbetet tar att genomföra – och därmed av kapaciteten på de maskiner som används. Tidsåtgången kan också påverkas av väderorsakade avbrott och fördröjningar. Om läglighetskostnaderna inte beaktas riskerar man att underskatta kostnaderna och behovet av maskinkapacitet.
Carina Gunnarsson har i sitt doktorsarbete utvecklat modeller som gör det lättare att bedöma vilken maskinanvändning som är optimal vid vall- och spannmålsodling. De läglighetsfaktorer som ingår i beräkningsmodellerna tar bland annat hänsyn till hur skördens mängd och kvalitet påverkas av varje dags försening av sådd och skörd. I avhandlingen ges exempel på vilken betydelse dessa läglighetskostnader har för maskinkostnader och kapacitetsbehov på ett antal typgårdar.
I spannmålsodling uppkom större delen av läglighetskostnaderna då sådd eller skörd påbörjades senare än vad som var optimalt. Detta innebär att man kan minska läglighetskostnaderna i spannmålsodling genom att välja grödor och sorter med olika optimala tidpunkter för sådd och skörd.
Läglighetskostnaderna för försenad sådd och skörd av spannmål var högre i ekologisk än i konventionell odling, såväl per kilo som per hektar producerad spannmål. De högre läglighetskostnaderna gjorde att det var ekonomiskt optimalt med en större tröska med högre kapacitet vid övergång till ekologisk produktion. De minskade totalkostnaderna var dock små jämfört med om den mindre tröskan hade behållits. Skillnaderna beror framför allt på de mindre skördarna och de högre produktpriserna i ekologisk odling.
I vallodling på mjölkgårdar leder en senarelagd skörd till att man får mer grovfoder men sämre fodervärde, vilket styr läglighetskostnaderna i den modell som utvecklades för värdering av vall till mjölkproduktion. I Carina Gunnarssons beräkningar var läglighetskostnaderna tydligt högre i första skörd än i andra och tredje skörd. Detta innebär att det är särskilt viktigt att ha en effektiv maskinkedja vid första skörd. Läglighetskostnaderna varierade mycket i storlek mellan år.
Läglighetsfaktorerna användes också tillsammans med mer gårdsspecifika faktorer som påverkar skördekapaciteten, såsom tillgång på arbetskraft och transportavstånd, för att beräkna skördekostnader för olika maskinsystem med varierande maskinkapacitet och vallareal. Vid ökande vallareal minskade skördekostnaderna upp till en viss areal eftersom en ökad årlig maskinanvändning sänkte maskinkostnaderna per hektar. Därefter vägdes de sänkta maskinkostnaderna upp av ökade läglighetskostnader när skörden tog längre tid att slutföra.
Ett sätt att minska skördekostnaderna, särskilt om man har små arealer, är att leja in maskiner eller att ha maskinsamverkan med grannar. För att undvika höga läglighetskostnader är det dock viktigt att undvika förseningar i skörden.
Vallen värde om den skulle användas till produktion av biogas bestämdes med hjälp av en modell som tar hänsyn till hur skördedatumet påverkar skördens volym och den metanmängd som kan utvinnas. I de system som jämfördes var läglighetskostnaderna små så länge skördens inleddes vid optimal tidpunkt. När skörden utförs med flera samverkande maskiner är det viktigt att matcha de olika maskinernas kapacitet för att undvika outnyttjad kapacitet och minimera kostnader.
—————————–
Agronom Carina Gunnarsson, institutionen för energi och teknik, SLU, försvarade sin avhandling Timeliness costs in grain and forage production systems fredagen den 16 januari 2009. Opponent var Dr Padraig O’Kiely, Irish Agriculture and Food Development Authority, Teagasc, Grange Beef Research Centre, Dunsany, Co. Meath, Irland.
Kontaktinformation
Mer information: Carina Gunnarsson, 018-30 33 32 Carina.Gunnarsson@et.slu.se
Anders Boman har studerat personer som blivit arbetslösa på grund av en nedläggning eller kraftig neddragning av arbetsplatsen under åren 1986-1988, och deras möjligheter att få ett nytt arbete. I studien har han bland annat undersökt inkomsteffekterna för de som flyttat jämfört med de som inte flyttat efter arbetsförlusten.
Generellt uppvisas negativa effekter de första åren efter flytt, följt av positiva effekter kommande år. Om effekterna för män och kvinnor studeras separat finner man dock markanta skillnader i resultatet. Män upplever inga negativa effekter av flytt när det gäller inkomst. De första åren uppvisas ingen skillnad i inkomst mellan flyttande män och de som stannat kvar, men några år senare upplever männen en positiv inkomsteffekt som tilltar ytterligare med tiden efter flytten.
– Kvinnor upplever dock inga positiva effekter, utan istället en negativ effekt på inkomsten för samtliga år efter flytten, säger Anders Boman.
I sin avhandling har Anders Boman också undersökt möjligheterna för arbetslösa generellt att få en ny anställning, och har bland annat studerat hur dessa möjligheter påverkas av villigheten att flytta på grund av arbete.
Resultatet visar att sannolikheten att få jobb där man bor är större för sökande som använder ett utvidgat geografiskt sökområde. Om den arbetslöse alltså är villig att flytta för att få jobb har han eller hon större chanser att få ett arbete på den nuvarande bostadsorten.
Detta antyder att de personer som använder ett utvidgat sökområde även har andra egenskaper som påverkar sannolikheten att få ett nytt arbete, som exempelvis högre grad av motivation eller en större vilja att göra uppoffringar för att få ett arbete och att det är dessa egenskaper, snarare än det utökade sökområdet i sig, som ökar chanserna att få ett nytt arbete.
Avhandlingen, som består av tre fristående artiklar, presenterades den 16 januari 2008.
Författare: Anders Boman
Avhandlingens titel: ”Geographic Labour Mobility – Causes and Consequences”
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Anders Boman:
031-786 2645
0702-345 647
anders.boman@economics.gu.se
Avhandlingen består av tre vetenskapliga artiklar. Två av dem undersöker hur likviditeten på aktiebörserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm varierar över tiden och om denna variation går att förklara. Att marknader torkar upp och blir illikvida, dvs. att likviditeten blir låg, har kännetecknat de flesta kriser på de finansiella marknaderna.
I sina studier finner Jonas Söderberg att likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna och börserna har förbättrats sedan 1993, och detta gäller framförallt för de mindre bolagens likviditet. Dock är variationen stor från månad till månad, men vid ett stort fall så tenderar likviditeten att återhämta sig under nästa månad.
I sin avhandling finner Jonas Söderberg, i likhet med tidigare studier på de amerikanska börserna, att när börsen går ner alternativt att fluktuation på börsen ökar, så minskar likviditeten på börsen. Däremot påverkar handelsaktiviteten i större utsträckning likviditeten på de skandinaviska börserna i jämförelse med de amerikanska. Detta beror troligtvis på att handeln på de skandinaviska börserna är organiserad annorlunda mot i USA. Dessutom finner Jonas Söderberg att samvariation i likviditet mellan de skandinaviska börserna är hög och att en nedgång i likviditeten på en av dessa börser har en benägenhet att sprida sig till de andra skandinaviska börserna.
Vidare undersöker Jonas Söderberg om makroekonomiska faktorer kan förutspå förändringar i likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna. Han finner att styrräntan för Danmark, tillväxten i penningmängden för Norge och den korta räntan och inflödet från aktiefonder för Sverige alla förbättrar prognoserna för nästa månads likviditet för respektive lands börs.
Denna avhandling är den första studien som påvisar att förändringar i likviditeten till viss del går att förutspå. Med tanke på den aktuella finanskrisen är detta resultat av stort värde, vilket också avspeglas i att Jonas Söderberg i oktober som enda doktorand blev inbjuden att presentera sina resultat på konferensen Liquidity: Concepts and Risks, arrangerad av Deutsche Bundesbank och CESifo och hölls i München.
I den sista artikeln i avhandlingen testas om det traditionella sättet att modellera samvariationen mellan aktier noterade på Stockholmsbörsen är korrekt. Jonas Söderberg finner att det inte är korrekt oavsett om han studerar aktier eller branschindex.
Konsekvensen av att modellera samvariationen felaktigt är att sannolikheten av att priset faller samtidigt för två olika aktier blir för låg och att risken på en aktieportfölj underskattas. Denna underskattning kan i sin tur leda till att finansiella institutioner, såsom banker, får för låga kapitaltäckningskrav i enlighet med Basel II.
Jonas Söderberg kommer ursprungligen från Malmö. Han är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet. Jonas Söderberg undervisar i finansiell ekonomi på Växjö universitet och har under finanskrisen har varit flitigt förekommande som expert i Sveriges Radios sändningar.
Avhandlingen ”Essays on the Scandinavian Stock Markets” försvaras onsdagen 28 januari 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal. Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Carsten Tanggaard, Århus universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Söderberg, telefon: 0470-708410 e-post: jonas.soderberg@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Läkare och chefer inom hälso- och sjukvården behöver stöd och handledning för att hantera sina olika ledarroller. Det saknas dock i många fall utvärderingar som kan visa vilka former av ledarskapsutveckling som i praktiken fungerar.
Överläkaren David Bergman har i sin doktorsavhandling utvärderat och jämfört två vanliga tillvägagångssätt för ledarskapsutveckling i den svenska hälso- och sjukvården: Intensivkurser i ledarskap, samt utvecklingsgrupper där ledarskap utvecklas över längre tid under handledning av en coach.
De studerade utvecklingsgrupperna omfattade totalt 60 läkare och pågick under två år, medan intensivkurserna riktade sig till läkarstuderande och pågick under en vecka. Dessutom studerades ett ledarskapsprogram för chefer, bestående dels av en intensivkursvecka, dels ett program med utvecklingsgrupper pågående under 1 till 2 år. Studierna genomfördes vid Södersjukhuset i Stockholm.
Utvärderingarna, som genomfördes med hjälp av bland annat frågeformulär och fokusgruppintervjuer, visar att deltagarna upplever att metoderna stärker olika aspekter av ledarskapet och att de kompletterar varandra.
Enligt resultaten kan utvecklingsgrupper som pågår under längre tid ge chefer struktur och stöd att utvecklas i ledarrollen inom organisationen, minska negativa informella hierarkier, synliggöra genusaspekter i organisationen, underlätta uppbyggandet av en lärande organisation och förbättra arbetsmiljön. Intensivkurser ökar självmedvetenenheten och förståelsen för det egna ledarskapets betydelse och stödjer lärande om gruppdynamik, gruppers utveckling och kommunikation.
– Intensivkurser i ledarskap bör erbjudas till nuvarande och framtida ledare i sjukvården som ett första steg. Dessa bör sedan följas av utvecklingsgrupper som pågår över längre tid för att fortsatt understödja deltagarnas ledarkompetens i deras dagliga arbete, säger David Bergman.
Avhandling: Leadership development: A comparative evaluation of short-term and long-term programmes in Swedish health care, David Bergman, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME). Disputation sker fredag 30 januari 2009.
För mer information, kontakta:
David Bergman, överläkare, doktorand
Tel: 070-791 18 58
E-post: david.bergman@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Eva Nybergs avhandling angående undervisning och lärande om växters och djurs livscykler visar att det kan vara svårt att undervisa så att eleverna får generella kunskaper.
Avhandlingen baseras på en fallstudie av undervisning i två elevgrupper under två olika perioder.
Det visar sig att eleverna bland annat lär sig hur en fröväxt, som en ärtplanta, förökar sig men att det därmed inte är givet att de vet hur en annan typ av fröväxt, som en ek, kan föröka sig.
I studien undersöks hur eleverna beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler och hur detta sedan förändras av den undervisning de får.
– Växters och djurs reproduktion är en förutsättning för livets kontinuitet på jorden. Min utgångspunkt är att ämnesområdet kan leda till insikter som är betydelsefulla för en hållbar utveckling, säger Eva Nyberg.
I studien visas hur lärarkompetensen utvecklas inom ämnesområdet och hur undervisningen förändras. En förklaring är användningen av så kallad formativ utvärdering, en utvärdering som syftar till att förändra undervisningen.
– Undervisningen utgår i ökande grad från den egna utvärderingen av vad eleverna lär sig och förstår. Det medför att lärarens kompetens att undervisa ökar och att undervisningen blir mer varierad och specifik, säger Eva Nyberg.
Avhandlingens empiriska och teoretiska del ger argument för att utveckla undervisningen om formativ utvärdering på lärarutbildningarna.
– Lärarstudenter borde få möjlighet att med god handledning under sin praktik pröva väl utprövade sätt att genomföra utvärdering på och få stöd i att förändra den egna undervisningen på grundval av utvärderingsresultaten. Detta skulle öka deras möjligheter att redan som nyutexaminerade lärare bedriva en undervisning som ger varje elev möjlighet att utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar, säger Eva Nyberg.
Eva Nyberg lägger fram sin avhandling ”Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler – en fallstudie i årskurs 5” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 23 januari, kl 13.15.
Opponent: Gustav Helldén, Kristianstad.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Avhandlingen har genomförts inom ramarna för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt: eva.nyberg@ped.gu.se, 031-7862310, 0736-676325
De flesta som insjuknar i stroke är äldre. I Sverige insjuknar närmare 30 000 varje år, medelåldern är 75 år och 5 % är yngre än 55 år. Även om andelen yngre som drabbas kan anses som ringa är denna grupp viktig då de befinner sig mitt i livet och oftast har en yrkes- och familjeroll att rehabiliteras tillbaka till.
Avhandlingen visar att yngre personer med stroke känner sig frustrerade och osynliga på grund av att deras specifika behov inte är tillräckligt tillgodosedda. Eftersom att dessa studier visar att det finns skillnader hos yngre män och kvinnor vad gällande behov och förmågor efter en stroke borde detta vara viktiga faktorer att ta hänsyn till vid rehabilitering. För att återgå i arbete verkar motivation och yttre stöd men också en bibehållet hög fysisk förmåga vara viktiga faktorer att beakta.
I en av studierna gällande förändringar i självskattad fysisk och kognitiv förmåga jämfört med innan stroke påvisas att kvinnorna i större utsträckning än männen var påverkade både gällande fysisk och kognitiv försämring. Flertalet visste heller inte hur mycket de fick anstränga sig fysiskt efter sin stroke, kvinnorna i en högre utsträckning än männen. Ett starkt samband mellan försämrad fysisk förmåga och försämrad kognitiv förmåga likväl som rädsla för att anstränga sig fysiskt påvisades också.
Mer än hälften av de yngre personerna med stroke var inte nöjda med livet som helhet. För män och kvinnor var det olika faktorer som spelade roll för livtillfredställelesen. Kvinnor med en blödning och nedsatt förmåga att koncentrera sig hade en ökad risk att inte vara tillfredställda med livet som helhet. För männen var dessa faktorer att inte leva med en partner, inte jobba samt ha en nedsatt förmåga att koncentrera sig.
Avhandlingen är baserade på en djupintervjustudie och ett rikstäckande enkätmaterial. 1068 personer i åldern 18-55 år med en stroke svarade på enkäten. De personer som besvarade enkäten var registrerade i kvalitetsregistret för strokesjukvård i Sverige, Riks-Stroke.
Fredag 30 januari försvarar Jenny Röding, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet samt Inst. för hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet (LTU), sin avhandling med titeln ”Stroke in the younger: Self-reported impact on work situation, cognitive function, physical function and life satisfaction: A national survey”
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Lena von Koch, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1958
Kontaktinformation
Jenny Röding är leg. sjukgymnast och verksam vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet samt Inst. för hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet (LTU). Hon nås på mobiltelefon 070-653 31 16, e-post jenny.roding@ltu.se.
Atomer är de små byggstenar som ligger till grund för allt material i universum, i såväl bord och människor som luft och stjärnor. I atomernas kärna finns kraftiga elektriska laddningar som egentligen borde göra det svårt för kärnan att hålla samman. Att atomkärnorna ändå inte faller sönder beror på något som kallas för den starka kraften. Under många år har kärnfysikerna undersökt denna kraft, men fortfarande återstår mycket som är oförklarat.
– Det enda sättet att utforska den starka kraften är att göra många olika experiment, säger Emma Johansson på avdelningen för kärnfysik vid Lunds universitet.
Emma Johansson har i en nyutkommen avhandling redovisat sin forskning kring vad som händer om man kolliderar olika typer av atomkärnor med varandra. Hon har exempelvis låtit grundämnet argon kollidera i extremt hög hastighet mot kisel för att se hur den starka kraften i atomkärnorna reagerar.
När atomer krockar i mycket hög fart kan de slås samman till en ny sorts atomer och därmed bilda ett annat grundämne. Exempelvis kan argon som kolliderar med kisel bilda nickel.
Emma Johansson gör en liknelse med om man skulle krocka en Volvo och en Saab med varandra. I kärnfysikens värld skulle en sådan krock inte resultera i förstörda bilar utan istället i en annan bilmodell.
Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne som bildas. Protoner är de små, elektriskt laddade partiklar som bygger upp kärnan tillsammans med neutroner. Det enda som skiljer exempelvis guld från kvicksilver är att guldets atomkärnor har en proton mindre än kvicksilvrets atomkärnor.
Atomerna förstörs alltså inte vid kollisionen utan skapar istället nya sorters atomer, fast med mycket högre energimängd på grund av kollisionsfarten. Det är denna energimängd som forskarna i sina experiment kan mäta för att få reda på vad som händer i atomkärnan.
Mätvärdena från experimenten används sedan för att förbättra de teoretiska modellerna för den starka kraften.
Vissa av atomkärnorna som skapades i Emma Johanssons experiment hade en ovanlig form. Dessa cigarrformade kärnor skickade oväntat ut en del av sin energi med hjälp av protoner. För att komma ut ur kärnan måste protonerna använda sig av ett fenomen som kallas för tunneling. Fenomenet kan liknas vid att man studsar en boll (en proton) mot en vägg (mot den starka kraften som håller ihop kärnan). Oftast studsar bollen tillbaka, men om tunneling inträffar så hamnar bollen på andra sidan väggen utan att varken bollen eller väggen blir förstörd.
Egenskaperna hos de uppmätta protonerna kan användas för att öka förståelsen för både tunneling och den starka kraften.
Avhandlingen presenteras vid Lunds universitet den 23 januari. För mer information, kontakta Emma Johansson, tel 046 – 222 76 82, Emma.Johansson@nuclear.lu.se
– Det som är slående är lärarnas förmåga att hantera sin komplexa vardag och lösa komplicerade och i princip olösliga problem. Och även om de kanske inte alltid uppnår det de förväntar sig, lyckas de alltid hantera situationen, säger Helge Räihä.
Han har följt lärarnas vardag i klassrummet, på lärarlagsmöten och i utvecklingssamtal, och undersökningen omfattar en rad exempel på dilemman som lärarna oväntat ställs inför i sitt jobb och som de omedelbart måste försöka lösa.
– Dilemman kan uppstå utan förvarning. Ett av fallen handlar om en lärare som ska demonstrera ett räknesätt för en mamma så att hon ska kunna hjälpa sitt barn med hemläxan i matte. Dilemmat uppstår när det visar sig att mamman inte förstår uträkningen.
Förälderns självförtroende och vuxenauktoritet står alltså plötsligt på spel och nu gäller det för läraren att snabbt försöka reparera skadan. Hennes strategi blir att få mammans misslyckande att framstå som normalt, eftersom det handlar om en ny räknemetod, som inte fanns när de båda var barn, och som det också har tagit tid för lärarna att vänja sig vid.
– Syftet är att få läraren och föräldern att framstå som jämbördiga vuxna, för vilka det både kan och får ta lite tid att lära sig något nytt.
Andra dilemman uppstår när lärarnas olika lojaliteter kolliderar. I ett exempel tvingas en lärare försvara en kritiserad kollega, men utan att äventyra relationerna till eleven och föräldern som angriper kollegan.
Enligt Helge Räihäs analys handlar det inte minst om ett skickligt utnyttjande av små ord, eller språkliga markörer, som används för att skapa samförstånd, nyansera, bekräfta eller något annat som situationen kräver.
Logiska markörer som ”och”, ”eller”, ”inte” och ”om” visar hur världen hänger samman. Markörer som ”alla”, ”någon”, ”ingen” ”ofta”, ”sällan”, ”aldrig” visar hur pass generaliserbar en bild av verkligheten är. Sedan finns det värderande (gärna, bra, dåligt), förstärkande (mycket, lite, extremt) och bestridande markörer (nej) som visar talarens övertygelse och inställning.
– Genom att analysera hur lärarna använder dessa indikatorer i språket, ser man vilka raffinerade språkstrategier de faktiskt använder.
– Min förhoppning är att min avhandling ska synliggöra vissa viktiga aspekter av lärarnas yrkeskompetens, genom att belysa hur de på ett imponerande sätt konstruerar rationalitet och trovärdighet i en komplex vardag, säger Helge Räihä.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helge Räihä, 019-33 54 26 eller 0762-48 66 04.
Magali Ljungar-Chapelon, doktorand i digital gestaltning vid Högskolan för fotografi med bakgrund i performing arts, har i sitt forskningsarbete studerat upplevelserna i gränslandet mellan digital performance och installation.
– Med hjälp av Virtual Reality (VR) och digitala medier är det möjligt att skapa imaginära världar och konstverk som helt omsluter sin publik. Både åskådare och konstnär kan träda in som aktörer i verket och påverka gestaltningen. Men det som sker inom konstverket är illusioner utförda av tredimensionella artefakter; illusioner som är skapade genom animation, säger Magali Ljungar-Chapelon.
I sin avhandling myntar Magali Ljungar-Chapelon sin definition av denna nya gestaltningsform: en VR arts play.
I sitt forskningsarbete har Magali Ljungar-Chapelon skapat ett VR-konstverk i Chalmers så kallade Virtual Reality-kub.
Forskningsresultaten visar att publiken, såväl vuxna och barn, tycker att denna gestaltningsform öppnar möjligheter till nya upplevelser och crossovers mellan olika konstnärliga uttrycksformer och dataspel.
– Det som, i publikens ögon, framstår som mest unikt är möjligheten att upptäcka fiktiva världar och gestalter genom att rent fysiskt vara innesluten i den virtuella världen som både aktör och åskådare. En upplevelse som är svår att åstadkomma med andra medier än genom ett publikomslutande VR-baserat medium, säger Magali Ljungar-Chapelon.
Avhandlingen består av tre integrerade delar: text, VR arts play Le Beau, le Laid, le Bon et le Mauvais, (Det Vackra, det Fula, det Goda och det Onda), samt en DVD med bild och filmmaterial som illustrerar texten, produktionsprocessen samt presenterar en tolkning av konstverket och forskningsresultat.
Konstverket har presenterats vid flera tillfällen, under bl. a. Vetenskapsfestivalen, och i tv-programmet Vetenskapslandet.
I samband med disputationen presenterar Magali Ljungar-Chapelon bilder och filmen om verket som skapades i samarbete med fotografen/filmaren Sandra Andersson.
Avhandlingen är den första vid Högskolan för fotografi och resultatet av ett flerårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Avhandlingens titel: Actor-Spectator in a Virtual Reality Arts Play, Towards new artistic experiences in between illusion and reality in immersive virtual environments
Opponent är Pelle Ehn, fil dr i informatik och professor vid K3 – Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola.
Tisdagen den 27 januari 2009, kl 13.00
Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet
Storgatan 43, Göteborg, Robert Frank-salen
Kontaktinformation
Kontaktperson
Magali Ljungar-Chapelon
040-15 74 62, 031-786 1858
magali@hff.gu.se
Kulturgeografen Monika Jönsson-Brydsten har, genom att koppla ihop två genomförda studier om vårt boende, i sin avhandling vid Stockholms universitet utformat ett koncept av IT-tjänster som stödjer vardagslivet i boendet. Det handlar om vardagliga tjänster som till exempel att boka tvättstuga, kontakta fastighetsskötaren samt beställa varor och tjänster både lokalt och från andra platser. I avhandlingen görs också nedslag i kunskapsområden som rör boendefrågor och IT-utvecklingen relaterat till de geografiska begreppen plats, rum och tillgänglighet samt en genusbelysning av dem.
I den första studien identifierades vad som är viktigt för människor när det gäller deras boende, så kallade boenderelaterade värden och aktiviteter. Dessa visade sig vara kvaliteter som att bostaden ses som ett projekt, man får göra som man vill, bestämma själv och göra hemtrevligt. Bostaden ska också vara funktionell genom att ha en bra standard, vara praktisk och det ska finnas gott om utrymme. Det är också viktigt att få vara i fred, få lugn och ro och att inte störa andra.
Den andra studien beskriver ett samarbetsprojekt där en IT-lösning utformats och implementerats i ett försökshus med ett 40-tal lägenheter. I samarbetsprojektet deltog Svenska Bostäder, Ericsson, Hyresgästföreningen och Bredbandsbolaget som tjänste- och infrastrukturleverantörer. Hyresgästerna fick elektroniska nycklar, kunde ringa internt i huset och till grannarna samt fick en snabb datoruppkoppling. I intervjuer beskrev några hyresgäster hur de använde IT-lösningen. Dessutom diskuteras hur fastighetsförvaltningen skulle kunna använda tekniken.
Avhandlingen visar att IT stödjer att det blir lättare att upprätthålla relationer med människor, ger ökat inflytande och medför en lokal förankring.
– Sammantaget stärker IT hemmet som en nod i ett landskap av unika sammansättningar av relationer och funktioner. Det geografiska rum, som utgör platsen för boendet, definieras mer av vad som är möjligt för hushållet att utföra, vilka relationer man har och hur man är förankrad än av den fysiska utformningen. Den vardagliga praktiken som förknippas med hemmet kan också utföras på andra platser, där IT kan vara ett sammanbindande tekniskt stöd, säger Monika Jönsson-Brydsten.
IT öppnar för nya möjligheter i boendet genom ökad flexibilitet och tillgänglighet. Men IT kan också skapa dilemman genom en ökad sårbarhet i vardagslivet.
– Den teknik som installeras i byggnader kan också fallera. Ett starkare beroende av tekniska lösningar innebär också att hushållen blir mer sårbara, säger Monika Jönsson-Brydsten.
Avhandlingens namn: IT i boendet – en infrastruktur för vardagslivet.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8386.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Monika Jönsson-Brydsten, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet och Region Dalarna, tfn 023-77 70 61, 070-689 65 09, e-post monika.j.brydsten@regiondalarna.se.
Avhandlingen bygger på intervjuer i fyra medelstora tillverkande småländska familjeföretag samt med deras affärspartners. Tidigare forskning har visat att just generationsskiften är kritiska och avhandlingen visar på betydelsen av att familjeföretag förändras under skiften så att arvtagare sätter sin prägel på dem samtidigt som överlåtare backar tillbaka och ser på när deras livsverk förändras.
Transformationsprocessen är ofta projektbaserad och arvtagarens framgång är beroende av att överlåtaren inte direkt eller indirekt motarbetar arvtagaren.
– Om en överlåtare motarbetar ett skifte sker det ofta omedvetet, på ett psykologiskt plan säger Christine Tidåsen. Ofta sker skiften på grund av åldrande eller sjukdom och det är något som människor för det mesta skjuter framför sej. Eller för att citera en överlåtare i pilotstudien ”Ja, ja om jag dör”.
På samma tema sa en kund att överlåtare ”Måste ha en eller två hjärtinfarkter innan dom förstår”. Studien visar också på att medarbetare och externa affärspartners kan spela nyckelroller i skiften, särskilt de som gått i stå. Om familjeföretagarfamiljerna låter dem, vill säga.
Christine Tidåsen har varit verksam som forskare och lärare i företagsekonomi vid Växjö universitet sedan 1996. Hon början en ny tjänst den 1 februari vid Högskolan i Kalmar.
Avhandlingen ”Att ta över pappas bolag. En studie av affärsförbindelser som triadtransformationer under generationsskiften i familjeföretag” försvaras fredagen 16 januari 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Leif Melin, JIBS, Högskolan i Jönköping.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Christine Tidåsen, e-post: christine.tidasen@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
