– Många områden är ganska små. Det är svårt att få tillräcklig översyn för att fatta beslut om hur många älgar som ska skjutas, säger Sofia Wennberg DiGasper som studerat problemet i sin doktorsavhandling vid Avdelningen för statsvetenskap, Luleå tekniska universitet.

Sofia Wennberg DiGaspers arbete ingår i ett stort forskningsprojekt finansierat av Naturvårdsverket med rubriken ”Adaptiv förvaltning av fisk och vilt”. Adaptiv innebär i det här sammanhanget anpassning till hela ekosystemet.

Hon har samlat in drygt 600 älgskötselplaner där markägarnas uppgifter om antal älgar, hur många man vill skjuta, uppskattning av betesskador, hur inventeringen gjorts bland annat ingår. All information finns nu tillgänglig i en databas.

– Det finns stora brister. De klarar inte av att få den storlek på älgstammen de vill ha, säger Sofia Wennberg DiGasper.

Hon har också intervjuat ett 20-tal aktörer i den regionala förvaltningen i två län, skogsbolag, jaktintresseorganisationer, Svenska naturskyddsföreningen, med flera. Hon har även skickat en enkät till jaktansvariga vid landets alla länsstyrelser.

Även skogsmarken förvaltas enskilt, vilket påverkar älgförvaltningen. Älgen har en preferenslista på vad den betar, till exempel ädla lövträdsslag som asp. Om älgen äter upp vissa trädsorter hotas rödlistade fågelarter som är beroende av dessa för sin överlevnad. Frågan är mao komplex.

– Det borde finnas en ekosystemsförvaltning, där alla delar ingår och där man får en helhetssyn. När vi rubbar balansen är det omöjligt att räkna ut alla konsekvenser. Vi kan inte kontrollera naturen på det sätt vi trott. Vi måste inse att vi aldrig kan få tillräckliga kunskaper om sambanden, säger hon.

Frågan Sofia Wennberg DiGasper ställer i sin avhandling är ”Kan vi överlämna allt ansvar för naturresurserna på nyttjarna?”

– Svaret är nej. Det är väldigt komplext och problematiskt, säger hon.

Sofia Wennberg DiGasper föreslår att förvaltningen hjälper enskilda markägare genom att hålla utbildningar och låta dem delta i större samlingar, exempelvis.

Älgförvaltningssystemet byggdes upp i början av 1900-talet.

– Alla har roller i systemet sedan årtionden tillbaka. Det är svårt att ändra i systemet bara genom att införa en lagförändring. Älgjakten är förknippad med starka känslor, vare sig det är hängivna jägare eller skogsägare som är upprörda över betesskador.

– Det finns ganska stora konflikter i skogslän som till exempel Norrbotten.

Kontaktinformation
Kontakt: Sofia Wennberg di Gasper, tel
0920-124 94.

Potatischips och pommes frites är exempel på populära livsmedel som framställs genom fritering och som kan köpas i alla livsmedelsbutiker. Friteringen sker vanligen i temperaturområdet 180–200°C, och upphettningen leder till att fettkomponenterna i friteringsoljan gradvis bryts ned. Dessa nedbrytningsprodukter leder till försämrat näringsvärde (förlust av essentiella fettsyror och vitamin E), smakfel och bildning av ämnen som kan vara skadliga för hälsan.

Elham Tabees avhandling handlar om hur de kvalitets- och säkerhetsmässiga egenskaperna hos friterade potatisprodukter påverkas av vilken friteringsolja som används. De faktorer hon har undersökt är fettoxidation och växtsterolers nedbrytningsprodukter i olika vegetabiliska friteringsoljor och i pommes frites och potatischips. Växtsteroler är kemiskt nära besläktade med kolesterol, vars nedbrytningsprodukter kan bidra till uppkomsten av åderförkalkning och cancer.

När Elham Tabee och hennes kollegor undersökte kommersiella chipsprodukter och pommes frites, som antingen tillagats i restaurangkök eller inhandlats i frysförpackningar och sedan tillagats enligt anvisningar på förpackningarna, kunde hon påvisa steroloxidationsprodukter i samtliga prover. Halterna var högst i pommes frites från restauranger (150–800 mikrogram/100g), något lägre i potatischips (50–700 mikrogram/100g) och lägst i djupfryst pommes frites som tillagats i ugn (10–200 mikrogram/100g).

Att det förekommer oxiderade växtsteroler i friterade potatisprodukter är alltså klarlagt, men man vet inte om dessa halter utgör någon hälsorisk. Frågan är otillräckligt studerad, och det behövs därför en fördjupad toxisk utvärdering. En sådan utvärdering kan sedan ligga till grund för en riskevaluering, som krävs för att det ska gå att uttala sig om eventuella hälsorisker med oxiderade växtsteroler.

Elham Tabee har också undersökt stabiliteten hos några vegetabiliska friteringsoljor med olika fettsyrasammansättning. Oljorna upphettades och därefter följdes nedbrytningen av omättade fettsyror, vitamin E och växtsteroler samt bildningen av nedbrytningsprodukter som polära föreningar, hydroperoxider, aldehyder och växtsteroloxider.

I testet ingick raffinerad olivolja, palmolja, solrosolja samt två typer av rapsolja (en var extra oljesyrarik). Den raffinerade olivoljan (ej samma sak som jungfruolivolja!) var en av de mest stabila vid långvarig upphettning.

Dessutom fann forskarna att det går att halvera bildningen av fytosteroloxidationsprodukter i just raffinerad olivolja, genom tillsats av vitamin E.

Studierna pekar på att raffinerad olivolja lämpar sig väl som friteringsolja, av såväl kvalitets- som säkerhetsskäl. Oljan har en bra hälsoprofil med en gynnsam fettsyrasammansättning, men den är också en av de dyrare oljorna.

—————————–

Elham Tabee, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Lipid and phytosterol oxidation in vegetable oils and fried potato products den 5 december 2008. Opponent var Dr. William W. Christie, MRS Lipid Analysis Unit, Scottish Crop Research Institute, Invergowrie, Dundee, Skottland.

Kontaktinformation
Mer information: Professor Paresh Dutta (handledare och medförfattare), 018-67 20 68, Paresh.Dutta@lmv.slu.se

Allt större vårdbehov, ökade svårigheter att rekrytera personal och en pressad ekonomi i den svenska vården, säger Maria Hägglund är några orsaker till att de satsat på att utveckla ett IT-stöd som möjliggör informationsdelning inom hemsjukvården.

– Hemtjänsten har tidigare inte haft något IT-stöd alls, utan har haft det mesta på papper. Genom att ge dem mobil tillgång till både generell administrativ information och patientspecifik hälsoinformation får de en tryggare och säkrare arbetssituation, säger Maria Hägglund.

Genom att hämta information från olika journalsystem samordnas den kommunala hemtjänsten med sjukvården. IT-stödet som utvecklats i aktionsforskningsprojektet OLD@HOME kallas en virtuell patientjournal (VPJ) och har testats inom äldreomsorgen i Hudiksvall.

– Aktionsforskning genomförs i nära samarbete med deltagarna i en verksamhet; i detta fall hemtjänstpersonal, distriktssköterskor och läkare, samt vård- och omsorgstagare och deras anhöriga, för att skapa förändringar och förbättringar av en problemsituation, säger Maria Hägglund.

Dessutom har användarcentrerade systemutvecklingsmetoder tagits fram och använts för att kartlägga behoven av informationsdelning och utveckla IT-stöd som möter dessa behov. Ett exempel på områden där informationsdelning kan underlätta är hanteringen av läkemedel. Många av de äldre som vårdas i hemmet lider av flera kroniska hälsoproblem och använder ett stort antal olika läkemedel.

– Det är ofta hemtjänsten som ger de äldre mediciner, men de har ingen information om läkemedlen och uppstår det då några oklarheter måste de ringa och försöka få tag på en distriktssköterska vilket skapar både osäkerhet och frustration, säger Maria Hägglund.

Med hjälp av mobiltelefon eller handdator, eller på webben får vårdpersonal, vård- och omsorgstagare och närstående den information de behöver, oavsett vilken vårdgivarorganisation som ”äger” informationen. IT-stödet gör aktuell information tillgänglig för vårdpersonal från olika vårdgivarorganisationer i mobila arbetssituationer, och ger även möjlighet att dokumentera ny information mobilt.

– Vård- och omsorgstagare och deras närstående får också tillgång till den information de behöver. Den delade informationen skapar förutsättningar för en mer patientcentrerad, samverkande hemsjukvård, säger Maria Hägglund.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta Maria Hägglund, institutionen för medicinska vetenskaper på telefon 018-611 31 66 eller 070-425 02 97 eller e-post maria.hagglund@medsci.uu.se

Bröstsmärta är en vanlig orsak till att patienter söker vård akut. Ett stort antal av patienterna får diagnosen oförklarad bröstsmärta vilket innebär att smärtan inte kan förklaras av biomedicinska faktorer som hjärtsjukdom eller annan sjukdom. Patientgruppen är stor, drygt 20 000 vårdades på sjukhus under 2006, och hittills har forskarna inte vetat så mycket om orsaken till den oförklarade bröstsmärtan.
– Många har återkommande ont under flera år utan att sjukvården kan finna vad det är som orsakar smärtan, säger leg sjuksköterska Annika Janson Fagring som skrivit avhandlingen.

I sin avhandling beskriver och analyserar hon symtom hos patienter med oförklarad bröstsmärta. Resultaten visar att de flesta är i medelåldern och att mer än en tredjedel av de drabbade är födda utanför Sverige. Bröstsmärtan påverkade patienternas dagliga liv negativt med trötthet, oro och ibland dödsångest.
– Det som främst skiljer kvinnor och män med oförklarad bröstsmärta är att männen i större utsträckning upplevde sitt liv och arbete stressigt medan kvinnorna oftare hade depressiva symtom och ångest, säger Annika Janson Fagring.

I jämförelser med en referensgrupp fri från hjärtsjukdom upplevde patienterna, båda könen, fler symtom av nedstämdhet och ångest och stress i arbetet. De manliga patienterna var mer fysiskt aktiva på fritiden än kvinnorna, men jämfört med referensgruppen hade både männen och kvinnorna med oförklarad bröstsmärta en mer stillasittande livsstil.

I avhandlingen studerades också utveckling och prognos av patienter med oförklarad bröstsmärta över tid, i jämförelse med patienter med kärlkramp och hjärtinfarkt. En registerstudie visade att från 1987 och fram till 2000 ökade antalet patienter med diagnosen oförklarad bröstsmärta, därefter har ökningen planat ut. Antalet patienter med kärlkramp ökade fram till 1994 och har sedan minskat, medan antalet patienter med hjärtinfarkt har minskat under hela den undersökta perioden.

Dödligheten ett år efter insjuknandet var lägre hos patienter med oförklarad bröstsmärta jämfört med patienter som insjuknat i kärlkramp eller hjärtinfarkt. Ett år efter insjuknandet i oförklarad bröstsmärta var dödligheten bland männen förhöjd med en tredjedel jämfört med män i normalbefolkningen, medan kvinnorna inte hade någon ökad risk för död.

Annika Janson Fagring säger att avhandlingen visar på betydelsen av förbättrad kunskap och förståelse av de symtom som patienter med oförklarad bröstsmärta har för att kunna ge en mer individualiserad vård.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska Annika Janson Fagring, telefon: 0730–560 706, e-post: annika.janson-fagring@gu.se

Handledare:
Professor Karin Kjellgren, telefon: 031–786 6048, e-post: karin.kjellgren@fhs.gu.se
Universitetslektor Catharina Welin, telefon: 0705–182795, e-post: catharina.welin@bredband.net

Studien omfattade 165 patienter i åldrarna 18–69 år som vårdades på somatiska och psykiatriska avdelningar efter självmordsförsök. I studien genomfördes psykiatriska intervjuer och självskattningar inom en vecka efter självmordsförsöket och efter två månader. Vid uppföljningsintervjun kom 98 personer.

Studien visar att de patienter som inom en vecka uppgav att de drömde mardrömmar hade en trefaldigt ökad risk att igen försöka avsluta sitt liv, oberoende av kön och olika psykiatriska diagnoser som depression eller posttraumatiskt stressyndrom.

– För dem som fortfarande hade mardrömmar efter två månader var risken än större. Det var hela fem gånger så stor risk att de på nytt skulle försöka begå självmord, säger avhandlingens författare leg sjuksköterska Nils Sjöström.

Det är vanligt att patienter som gjort självmordsförsök har sömnstörningar. Bland de undersöka patienterna rapporterade 89 procent hade de hade någon form av sömnstörning.

Den vanligaste sömnstörningen var svårt att somna, följt av svårt att sova, mardrömmar och tidigt morgonuppvaknande. Nils Sjöström har också undersökt om det var en ökad risk för ytterligare självmordsförsök om patienten hade svårt att somna, svårt att sova under natten eller vaknade tidigt på morgonen, men resultaten visade att det inte var förenat med ökad risk.

– Resultaten visar att det är viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar mardrömmar i den kliniska självmordsriskbedömningen, säger Nils Sjöström.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap och fysiologi

Avhandlingens titel: Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg. sjuksköterska Nils Sjöström, telefon: 031–342 21 63, mobil: 070–743 71 10, e-post: nils.sjostrom@neuro.gu.se

Handledare:
Docent Margda Waern, telefon: 031–342 21 64, e-post: margda.waern@neuro.gu.se
Professor Jerker Hetta, telefon: 08–585 868 71, e-post: jerker.hetta@ki.se

– Förändringarna i svensk alkoholpolitik grundar sig både på internationella påtryckningar och generella förändringar i perspektiv inom landet, säger Jenny Cisneros Örnberg.

I sin studie har hon funnit stöd för att svenska myndigheter har influerat EU, genom att sätta alkohol på agendan. Det har man gjort bland annat genom att erbjuda påtryckningar och ekonomisk stöd och därigenom försäkrat sig om att alkohol har blivit en prioriterad folkhälsofråga.

– Det växande intresset för alkohol som en hälsofråga inom EU har gjorts möjlig genom en utökad kompetens på området, ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna och en harmoniseringstrend vad gäller konsumtionsnivåer, policyutveckling och syn på alkohol, säger Jenny Cisneros Örnberg.

Tidigare forskning på alkoholområdet har framför allt fokuserat på de förändringar som tvingats fram genom EU-medlemskapet. Den här studien visar dels att Sverige även genomgått förändringar som inte kan kopplas till EU medlemskapet och dels att Sverige på ett aktivt sätt har försökt att introducera alkohol som en folkhälsofråga på EU:s agenda.

– Exempel på förändringar är utökade öppettider på Systembolaget och fler utdelade alkoholtillstånd. Vad det gäller Sveriges roll som påverkare var alkoholen en prioriterad folkhälsofråga under Sveriges ordförandeskap 2001 där bland annat beslut togs om att en EU-gemensam alkoholstrategi skulle författas. Och i oktober 2006 antogs den gemensamma strategin av EU-kommissionen, säger Jenny Cisneros Örnberg.

I sin avhandling har Jenny Cisneros Örnberg, undersökt Europeiseringen av svensk alkoholpolitik under åren 1995-2006. Avhandlingen studerar både formella och informella förändringar, det vill säga både förändringar i lagar och regler och förändringar om hur alkohol uppfattas politiskt, både i Sverige och inom EU. De formella och informella nivåerna ses som sammanlänkande, där synen på alkohol, om det betraktas som en folkhälso- eller en handelsfråga, och hur problemen och lösningarna ser ut påverkar möjligheterna att fatta gemensamma beslut på området.

I avhandlingen analyserar Jenny Cisneros Örnberg olika tolkningar av den svenska regeringens agerande i alkoholinförselfrågan, samt hur de svenska myndigheterna först genom forskning och senare genom formellt beslutsfattande under det svenska ordförandeskapet 2001, har arbetat för att alkohol ska ses som en folkhälsofråga inom EU. Slutligen studeras de nordiska detaljhandelsmonopolen för alkohol i en komparativ analys över hur dessa har utvecklats och reagerat på nationella och internationella påtryckningar.

Disputationen äger rum den 30 januari klockan 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 8C. Opponent är professor Bengt Jacobsson, Södertörns högskola.

Avhandlingens titel: The Europeanization of Swedish alcohol policy. Introduktionskapitlet samt den svenska sammanfattningen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8411

Ytterligare information
Jenny Cisneros Örnberg, SoRAD, Stockholms Universitet, tfn 08-16 36 03, 073-937 10 43,
e-post: jenny.cisneros@sorad.su.se

För bild
08-16 40 90 eller press@su.se

Läxläsning, matlagning, fredagsmys, läggning. Vardagssysslorna i en svensk familj kretsar kring barnen. Om det inte är direkt umgänge med barnen, så tas tiden upp av arbete för dem, som att handla och laga mat, städa och plocka undan, tvätta.

– Tid med barnen och omsorg om dem går före allt annat, som egen rekreation eller träning.

Det säger Lucas Forsberg, som disputerar vid Tema barn. I sitt avhandlingsarbete har han undersökt vardagen hemma hos åtta svenska medelklassfamiljer med barn i skolåldern och där båda föräldrarna arbetar minst 75 procent. Förutom intervjuer har han också gjort s.k. deltagande observationer, dvs. vistats i hemmen och videofilmat vardagslivet mornar och kvällar, då alla är hemma.

Han finner en mycket barncentrerad tillvaro. Hela vardagen kretsar kring barnen. Höga förväntningar ställs på föräldrarna, inte bara från dem själva utan också från det omgivande samhället, inte minst skolan. Läxläsning är den dagliga syssla som orsakar mest konflikter mellan föräldrar och barn. Föräldrarna har här en svår balansgång: lärarna vill ha engagerade föräldrar, men inte så engagerade att de gör läxorna åt sina barn…

Den engagerade föräldern är ännu på 2000-talet en mamma, konstaterar Lucas Forsberg också, med en underton av besvikelse.

– Vi har tittat på några av de mest medvetna, engagerade och jämställda familjerna. Ändå är det fortfarande mammorna som tar huvudansvaret och gör det mesta av arbetet med och för barnen.

Fast mycket av hushållsarbetet görs med barnen närvarande, så uppfattas det inte som tid med dem. Föräldrarna vill ha s.k. kvalitetstid med sina barn.

– Föräldrarna har en idealiserad bild av hur de, avskärmade från allt annat, kan ge barnen sin odelade uppmärksamhet. Men det är svårt att få till med allt det praktiska arbete som måste göras, och det skapar dilemman och dåligt samvete för föräldrarna, säger Lucas Forsberg.

Hans studie ingår i ett större forskningsprojekt där vardagsliv i barnfamiljer jämförs mellan tre länder: Sverige, USA och Italien. Forskningen finansieras av den amerikanska Sloanstiftelsen och syftet är att utröna hur moderna familjer får ihop sin vardag.

– Sverige ses ofta som ett föregångsland, både när det gäller barnomsorg och jämställdhet. Men vår studie visar att svenska familjer fortfarande är ojämställda, säger Lucas Forsberg.

Kontaktinformation
Lucas Forsberg disputerar den 27 februari. Han har telefon 013-282888, 0731-545940, och e-post: lucas.forsberg@liu.se

Platschefens roll vid byggprojekt är central så tillvida att han eller hon ofta tillskrivs vara den som har störst påverkan på utfallet och styrningen av risker kopplade till projekten. Det kan t ex handla om ritningar som innehåller felaktig information, avsaknad av skyddsräcken, fel material mm.

Kajsa Simu studerar i sin avhandling hur platschefer i byggindustrin styr och hanterar olika risker förknippande med byggprojekt – risker som kan medföra stora kostnader för företagen och kunderna.

Hennes forskning visar att byggbranschen har en kultur och organisation som förstärker ett konservativt beteendet hos platschefer och som hämmar användandet av ny information för att lösa problem.

Hårt pressade byggtider och minimalt med resurser är viktiga faktorer som stödjer konservativa lösningar. Beslut baserade på erfarenhet tar mindre tid än beslut som kräver att man hämtar in ny information och kunskap. Kulturen i byggbranschen karaktäriseras även av att det är viktigare att söka syndabockar än att lära av sina misstag och ta ny kunskap till hjälp för att motverka att liknande problem uppstår.

Kajsa Simu definierar några viktiga parametrar för att byggprojekt följs upp och styrs på ett sätt som leder till att risker som leder till höjda kostnader minimeras.

Genom att mäta olyckor och olyckstillbud kan man avgöra om styrningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatsen fungerat väl. Studier av hur arbetet bedrivs, sammanställning av fel som uppstår samt jämförelser mellan ekonomiska prognoser av kostnader och det slutliga resultatet, ger även detta en fingervisning om hur riskhanteringen i projektet fungerat.

Bakom Kajsa Simus avhandling ligger byggbranschens problem med felaktiga produkter, ökande antal olyckor och byggfusk som i slutänden kostar byggföretagen och kunderna stora pengar.

I många fall handlar det om kommunala-, landstings- och statliga byggprojekt som finansieras med allmänna skattemedel. Att minska byggkostnaderna genom en bättre styrning av projekten ligger, enligt Kajsa Simu, i hela samhällets intresse.

Kontaktinformation
Upplysningar: Kajsa simu, 070 – 589 98 96, kajsa.simu@ltu.se eller informatör Åsa Svedjeholm, 070 – 339 16 28, 0920 – 49 16 28, asse@ltu.se

Hon disputerade i lördags med avhandlingen Nationen på spel – Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel.

Själv kallar hon sin avhandling ett möte mellan genusforskning, historia och idrottsforskning och syftet är att analysera de kulturella betydelserna av kropp, kön och svenskhet så som de förmedlas till läsaren i text och bild.

Helena Tolvhed har gått grundligt till väga; hon har gått igenom allt som skrivits om olympiska spel, sommar som vinter, mellan 1948 och 1972 i Vecko-Revyn, Vecko-Journalen, Se, Bildjournalen och Idun eller drygt 1 100 sidor.

– Jag har använt idrotten som ett kulturellt prisma och valt efterkrigstiden eftersom det händer så ofantligt mycket i samhället då; folkhemmet och den framväxande välfärdsstaten, förändrade genusrelationer i Sverige och samtidigt internationellt avkolonialiseringen i världen, vilket betyder fler självständiga stater i OS liksom i FN, det kalla kriget, rasfrågan i USA, 60-talsradikaliseringen m m.

– Olympiska spelen är en delvis motsägelsefull arena. De omgärdas av ett tal om fred och folkförbrödning och en ambition att människor ska mötas. Samtidigt frodas kampen mellan individuella prestationer som stärker den nationella äran.

Vilka är då de viktigaste resultaten?

– Att män i text och bild lyfts fram som Sveriges hjältar i framställningar som bekräftar nationell gemenskap. Det gör de genom att fysiskt prestera och stärka sin maskulinitet. Det talas om OS-männens slitsamma träningsvardag, uppoffringar och tävlingsprestationer. Det är en form av nationellt hjälteskap som kvinnor i stort sett uteslutits från. Samtidigt får svarta män och män från öststaterna agera motpoler och förstärka bilden av målmedveten, framåtriktad svensk maskulinitet.

– Analysen visar att kvinnor som deltar i Olympiska spel oftast avbildas leende, passiva och poserande på ett sätt som trivialiserar kvinnlig idrott.

– Intressant är också att bilden av den manlige OS-deltagaren blir mer komplex på 60-talet med en ”playboymaskulinitet”. Däremot framställs kvinnorna på ett relativt stabilt sätt över den undersökta tiden, vilket jag ser som en kulturell eftersläpning där kvinnor fortfarande knyts till hemmet, att vara behagfulla, respektabla och vackra. Kvinnors idrottsarbete och -engagemang osynliggörs.

– Jag menar att det nationella ”vi”-et är starkt könat och att könen hålls isär utifrån olika kulturella normer. Men det finns undantag som exempelvis de kvinnliga längdskidåkarna Sonja Edström och Barbro Martinsson, som man faktiskt vid några tillfällen ser skida fram på bild. Nationen blir här viktigare än kön, eftersom OS-medaljer är så starkt prestigeladdade. Här ser jag ett frö till kvinnoidrottens senare expansion – den har inte skett på grund av jämställdhetsivran utan i kraft just av nationell ära.

Hur ska din avhandling användas?
– Avhandlingen kan läsas av den som är intresserad av 1950- och 1960-talens kulturhistoria eller specifikt veckopressen. I akademiska sammanhang hoppas jag att det intersektionella perspektivet och metoden för text- och bildanalys kommer att uppmärksammas. Mediesportens kulturhistoria kan förhoppningsvis intressera såväl kulturhistoriker som genus-, medie- och idrottsforskare.

Kontaktinformation
Helena Tolvhed
e-post: helena.tolvhed@mah.se
telefon: 0734-20 64 69

– Musiken utvecklar nämligen inte bara ungdomarnas förmåga att samarbeta, utan också deras ”öppensinnighet” och kreativitet, säger Manfred Scheid som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete.

Genom musikval visar och konstruerar ungdomar sin identitet och livsstil. Det är viktigt att vara äkta och att kunna visa det. Avhandlingen visar att eleverna kopplar samman musik-, känslor och identitet och att dessa förändras över tid, beroende på sammanhang och intentioner.

Manfred Scheid framhåller att musik i skolan skapar stunder för eftertänksamhet och möjlighet att reflektera. Musik speglar olika kulturer och värderingar och den stora tillgången på olika typer av musik skapar möjligheter till perspektivövertagande, d v s att sätta sig i andras situation.

– Ungdomar tar med sig och spelar musik från fritiden i skolan som därmed blir en arena för identitetsutveckling och samspel, säger Manfred Scheid. Musikämnet i skolan skapar möjligheter för ungdomar att prova kulturella identiteter, det vill säga identiteter som inte enbart grundar sig på kön, etnicitet eller religion.

Ungdomarnas kunskaper och medieerfarenheter från fritiden kommer till användning i skolans musikaktiviteter. Medieteknologin har utvecklats och marknadsestetiken blivit mer inflytelserik; information och budskap bearbetas och sprids till allt fler personer. Ungdomar är snabba att ta till sig och använda ny teknik utifrån egna intressen. I denna medieutveckling ingår också musik.

Studien bygger på en enkätundersökning, observationer och intervjuer med tredje årets elever från tre olika gymnasiemiljöer och flera olika gymnasieprogram.

Fredagen den 6 februari försvarar Manfred Scheid, institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Musiken, skolan och livsprojektet – Ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande.

Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Lindellhallen. Opponent är professor Bengt Olsson, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Manfred Scheid,
tel 070-334 55 66 eller e-post manfred.scheid@educ.umu.se.

Många växter är genetiskt programmerade att gå i blom vid en viss tid under året. Hos blåsippan sker det t.ex. tidigt på våren, medan blåklockan väntar betydligt längre. Mycket av det vi vet idag om gener som påverkar växters blomningstid rör dock växtgenetikernas favoritväxt, backtrav (Arabidopsis thaliana).

Harald Hedman har i sitt doktorsarbete försökt spåra det evolutionära ursprunget till några av backtravens ”blomningstidsgener”.

I detta arbete har han bland annat undersökt en mossa, hos vilken han hittat besläktade, ljuskänsliga gener som styr andra processer av betydelse för mossans förökning.

Grunden för studierna är något som kan kallas gendubblering. Evolution genom dubblering har diskuterats ända sedan 1930-talet, men idén har fått ett starkt uppsving under 2000-talet, tack vare de tekniska framsteg som har gjort det möjligt att bestämma gensekvenserna i hela arvsmassor.

Läs mer om Harald Hedmans forskning i SLU:s kunskapsbank: Spårar växternas urtid
(http://www.slu.se/?id=551&puff=311)

—————————–

Harald Hedman, från  institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarade sin avhandling ”Functional and evolutionary analysis of flowering time genes in Brassica nigra and Physcomitrella patens” i Uppsala hösten 2008.

Kontaktinformation
Mer information: Harald Hedman, tel. 090-12 86 16, mobil:073-050923, harald.hedman@vbsg.slu.se eller harald.hedman@ebc.uu.se

Familjelivet efter skilsmässa kännetecknas i hög utsträckning av förändring och omförhandling, men hur dessa omförhandlingar ser ut skiljer sig mellan olika familjer.

Medan vissa skilsmässobarn har goda möjligheter att påverka, tycks andra ha mycket lite att säga till om. Om föräldrarna har många konflikter och svårt att kommunicera tvingas barnen agera medlare eller budbärare mellan föräldrarna.

Eftersom barnen är rädda att såra någon av föräldrarna, väljer flera av dem att inte säga vad de tycker utan låter i stället föräldrarna bestämma, vilket leder till att de själva inte har något inflytande över situationen.

– Något som förvånar mig är hur starka de lojalitetskänslor är som kommer fram i skilsmässobarnens berättelser, vilket ibland också präglar deras liv i vuxen ålder. Det är ett uttryck för ett tydligt rättvisetänk mot föräldrarna och de vill vara rättvisa mot dem även i dag. Alltså inte ta någons parti, att fira varannan jul med föräldrarna och så vidare, säger Jenny Ahlberg.

Samtidigt växer ett könstypiskt mönster fram när familjen organiseras efter skilsmässan. Modern beskrivs ofta som den huvudansvariga för barnens vardagliga omsorg. Det är hos henne som barnen känner sig mest hemma och de står henne känslomässigt närmare.

Faderns delaktighet i föräldraskapet beskrivs som begränsad och förknippad med till exempel fritidsaktiviteter.

– Modern framstår som den ovillkorliga föräldern medan faderns föräldraskap tycks mer förhandlingsbart – trots att Sverige anses vara ett jämställt land, säger Jenny Ahlberg.

Avhandlingen behandlar inte familjen som en fast och färdig enhet utan som något som “görs” i vardagliga handlingar och genom att man tillbringar tid tillsammans.

I titeln ”Efter kärnfamiljen – Familjepraktiker efter skilsmässa” använder Jenny Ahlberg ordet familjepraktiker i stället för familj, eftersom familj lätt förknippas med den heterosexuella kärnfamiljen.

Hon anser att det är angeläget att vidga familjebegreppet, eftersom familjer i dag kan se väldigt olika ut.  Familj kan betyda ensamstående förälder, familj med två mödrar eller två fäder, ombildade familjer med nya familjemedlemmar eller storfamiljer. När det gäller skilsmässobarnens tankar om sin egen framtid finns en tvetydighet.

– Å ena sidan är kärnfamiljen, mamma, pappa och barn, ett starkt ideal i berättelserna. De vill inte skilja sig eller utsätta sina egna barn för en skilsmässa utan ser en kärnfamilj som eftersträvansvärd. Å andra sidan problematiseras kärnfamiljsidealet genom
att de ifrågasätter att den ska fungera som familjenorm, berättar Jenny Ahlberg.

Kontaktinformation
Jenny Ahlberg
jenny.ahlberg@oru.se
Tel: 019-301399

Svaret på den första frågan är ja. Det finns asatroende, organiserade i sammanslutningar som Sveriges Asatrosamfund, Nätverket för Forn Sed, Götala blotlag och UrNauds blotlag. Men de är inte många. Fredrik Gregorius har följt diskussioner på Internet, deltagit i ceremonier och gjort intervjuer med en del av de asatroende, och gissar att de är runt 4-500 organiserade utövare.

Varför har dessa personer då valt att bli asatroende? Ur de svar som lundaforskaren fått kan man utläsa att det inte handlar om någon plötslig religiös uppenbarelse eller något skarpt brott mot en tidigare livsstil. Tron bygger i stället ofta på ett gammalt intresse, ett miljöengagemang och en känsla av ha hittat hem till rätt kulturellt och historiskt sammanhang.

Etnisk svenskhet är inget krav, enligt de flesta av dagens asatroende, som betonar att rörelsen är demokratisk och antirasistisk.

– De vet ju att nazisterna höll vikingatiden högt, och att högerextrema grupper gärna använt sig av torshammare och andra fornnordiska symboler. Just därför tar Asatrosamfundet i Sverige mycket klart avstånd från allt sådant, säger Fredrik Gregorius.

Det finns många asatroende med borgerliga sympatier, men om rörelsen lutar åt något håll så är det ändå inte åt högerkanten utan mot vänsterideologier som syndikalismen, menar han. Många av de asatroende opponerar sig mot hierarki och dogmer, både inom kristendomen och i samhället i stort.

Avhandlingen berättar bl.a. om blot, religiösa ceremonier där gudarna åkallas, horn eller bägare skickas runt och offer görs. Offren är aldrig djuroffer, men ofta mat eller dryck – allt från havregryn till whisky.

Sejd beskrivs också: fornnordisk magi, som i nutid använts bl.a. i försök att stoppa fågelinfluensa och skogsavverkningar. Runmagi används i upplysande syfte, ungefär som tarotkort. Pubmoot, slutligen, är regelbundna träffar för “nyhedningar” av alla slag i flera svenska städer, bland andra Lund.

Att offra havregryn, spå i runor och tro på Tor ter sig minst sagt udda. Men Fredrik Gregorius menar att merparten av de asatroende han träffat faktiskt är rätt vanliga människor:

– De är som alla andra i 90 procent av sitt liv, tror jag, fast de har detta speciella andliga intresse. Många är väldigt insatta i den senaste forskningen om fornnordisk kultur och religion, säger han och betonar att asatron inte alls utgör någon sekt:

– En asatroende kan mycket väl ha familj och vänner med en annan tro, och utomstående är välkomna till deras ceremonier. De utgör en mycket öppen gemenskap.

Kontaktinformation
Fredrik Gregorius disputerar den 30.1. Han har tel 046-2227768, 0739-67 41 66 och Fredrik.Gregorius@teol.lu.se.

I avhandlingen har Lennart Karlsson undersökt de olika former av folkbildning som genomfördes i Folkets Hus och som var en nödvändig förutsättning för inträdet i offentligheten. Studierna inriktades från början i stor utsträckning till att förvärva kunskaper som var användbara i den politiska och fackliga verksamheten, men rörde sig också om bildning för personlig utveckling, t ex språkstudier, ideologiska studier och idéutveckling. Från början var Folkets Hus en angelägenhet för arbetarrörelsen, men blev efterhand, särskilt efter andra världskriget, allt mera en angelägenhet för hela samhället Bromölla, då Folkets Hus regelbundet och i ökande omfattning användes av i stort sett alla sociala skikt. Hyresgästerna representerades politiskt av organisationer från vänster till höger och intresseriktningar allt mellan frikyrkor och hobbyföreningar. Detta var ett resultat av en medveten strävan från Folkets Hus-föreningens sida, vilket fick sitt tydligaste offentliga uttryck i föreningens marknadsföring av teaterverksamheten som ”Bromölla teater”. Organisatoriskt yttrade sig denna strävan i att Folkets Hus styrelse under 1940- och 1950-talen till största delen bestod av de personer som utgjorde Bromölla kommuns högsta politiska ledning.

För att sätta in Bromölla Folkets Hus i de ideologiska och politiska sammanhangen har Lennart Karlsson också undersökt den internationella och nationella bakgrunden till Folkets Hus-rörelsen samt de lokala och nationella politiska förhållandena i vilka Bromölla Folkets Hus verkade.

Lennart Karlsson är verksam som forskare i historia vid Växjö universitet. Hans avhandling har producerats inom ramen för Nationella Forskarskolan i historia, med säte vid Lunds universitet.

Avhandlingen ”Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960” försvaras lördagen 31 januari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Thord Strömberg, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lennart Karlsson, via e-post lennart.karlsson@vxu.se eller på telefon 0470-70 82 39.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Cancer är en genetisk sjukdom. Den uppstår vid förändringar i de gener som styr celldelning, celltillväxt, celldöd, cellsignalering och bildning av blodkärl – antingen genom mutationer orsakade av yttre faktorer som rökning eller strålning, eller genom medfödda förändringar. Denna samverkan av defekta gener i kombination med miljöpåverkan gör cancer till en mycket komplex sjukdom. Livmoderkroppscancer, eller endometriecancer, är inget undantag.

Livmoderkroppscancer är den vanligaste gynekologiska maligniteten hos kvinnor i västvärlden och står för mellan fem och sex procent av all cancer hos kvinnor i Sverige. Men symtomen är ofta vaga, och vi vet mycket lite om vilka genetiska faktorer som orsakar cancerformens uppkomst och utveckling. Behovet av att identifiera dessa gener är sålunda stort, eftersom det skulle ge sjukvården möjlighet till betydligt snabbare och enklare diagnos och för att kunna utveckla mer effektiva cancerterapier.

Forskaren Sandra Karlsson vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi har i sin studie använt inavlade råttor för att spåra de defekta gener som orsakar livmoderkroppscancer. De inavlade råttorna är genetiskt nästan identiska, som enäggstvillingar, vilket gör det lättare att kontrollera miljön som djuren lever under.
–Mer än 90 procent av honorna i studien utvecklade spontant livmoderkroppscancer. Genom att med avancerad teknik analysera genernas uttryck i tumörerna lyckades vi hitta en gensignatur, som i framtiden kan testas för att ställa diagnoser för livmoderkroppscancer hos människor, säger Sandra Karlsson.

Signaturen består av tre gener. En av dem har som funktion att skydda cellen mot fria syreradikaler. Fria syreradikaler bildas ständigt naturligt i cellen, men kan i för stora mängder orsaka skador på cellen och på kroppens DNA och sätts i samband med över 200 sjukdomar – från åderförkalkning och demens till reumatism, hjärnblödning och cancer. Studier som Sandra Karlsson gjort på mänskliga cancertumörer har bekräftat förändringar i denna gen både i cancerns tidiga som senare stadier.
–Det indikerar att den identifierade genen har en viktig funktion när livmoderkroppscancer uppstår och utvecklas, säger Sandra Karlsson.

Avhandlingen Gene Expression Patterns in a Rat Model of Human Endometrial Adenocarcinoma försvarades vid disputation den 19 december. Handledare var professor Karin Klinga Levan.

Kontaktinformation
Kontakt:
Sandra Karlsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet:
0500-44 86 44
0731-504064
sandra.karlsson@his.se

Distansutbildning med stöd av digital teknik finns på den politiska agendan för flera regeringar i Europa men även på andra håll i världen. Både för etablerade utbildningsinstitutioner och för den enskilda människan ger tekniken nya arenor för både kunskapsutveckling och lärande – men också nya utmaningar för lärare och studenter.

Det understryks av Anita Mattssons avhandling. Hon har i en fallstudie ingående beskrivit och analyserat en högskolekurs som ges på distans, med så kallad öppen design för samarbetslärande.
Analysen har gjorts på de moment som innebar att två gruppuppgifter skulle lösas. Sammanlagt 1085 skrivna inlägg har analyserats i det datorbaserade konferenssystem som kursdeltagarna gemensamt använt sig av.

– Hur en kurs designas avgör vilka strukturerade redskap som finns till deltagarnas förfogande. Det är redskapen som ger den pedagogiska processen sin unika struktur, exempelvis när det gäller arbetsdelningen och strategierna för att lösa kursuppgifterna, säger Anita Mattsson.

Tre modeller för att lösa uppgifterna uppenbarar sig, en samverkansmodell för arbetsdelning där uppgifterna delades upp och var och en arbetade med sin del; en samarbetsmodell där konferenssystemet mer aktivt användes till diskussioner; en hybridmodell där studenterna delade upp vissa delar men diskuterade andra som de tolkat som diskussionsfrågor. I den senare modellen användes fler sätt att kommunicera – som msn, telefon, mail etc – än via det konferenssystem som kursens infrastruktur erbjöd.

En slutsats är att lärare bör utforma kurser på nya sätt.
– Om man låter studenter aktivt delat i designarbetet kan deras erfarenheter och kunnande berika designen. Det vore ett aktivt och studentcentrerat sätt att arbeta att låta informations- och kommunikationstekniken utveckla praktiken och förändra undervisning och examination, säger Anita Mattsson.

Anita Mattsson lägger fram sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 30 januari, kl 13.15.
Opponent: Professor Lars-Owe Dahlgren, Linköping.
Plats: Sal G111, Högskolan i Skövde.

Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Mattsson@his.se, 0500-448015, 0703-623043