Anders Ingwalds avhandling är baserad på såväl empiriska som teoretiska studier av hur underhåll väljs och följs upp och resultaten som redovisas visar bland annat att det är möjligt att använda underhåll för att öka resursutnyttjande och lönsamheten i ett företag förutsatt att rätt metoder används.

I sin avhandling utvecklar Anders Ingwald modeller och metoder för att välja underhåll baserat på kostandseffektivitet samt följa upp underhållets ekonomiska effekter.

– För att avgöra vilken typ av underhåll som skall användas, eller om det krävs förbättringar över huvud taget, måste det finnas metoder för att mäta underhållets konsekvenser, både tekniska och ekonomiska säger Anders Ingwald. Traditionellt så har underhåll ofta handlat om att laga maskiner som gått sönder och betraktats som enbart en kostnad som skall minimeras. Detta är fel, underhåll handlar om att undvika haverier och andra produktionsstörningar och därigenom undvika ekonomiska förluster. Kostnader för underhåll måste alltså vägas mot dess ekonomiska nytta, precis som alla andra aktiviteter i ett företag.

Anders Ingwald har sedan 2001 arbetat med forskning och undervisning inom ämnet systemekonomi vid Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet.

Avhandlingen ”Technologies for better utilisation of production process resources” försvaras torsdagen 12 februari, kl. 10.00. Disputationen äger rum i Södra-salen, Växjö universitet. Opponent är professor Kurt Petersen, Lunds Tekniska Högskola.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Ingwald, telefon 0470-708152, e-post anders.ingwald@vxu.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

– Jag är förvånad över hur lite som görs för att förhindra och behandla undernäring hos strokepatienter, säger Eva Carlsson, som i dagarna disputerar i vårdvetenskap vid Örebro universitet.

Eftersom olika muskler är förlamade efter stroken, kan svårigheterna påverka alla de moment under måltiden som vuxna människor normalt inte behöver bekymra sig över: att orka sitta vid matbordet, att hantera maten på tallriken, att föra den till munnen, att hantera den i munnen och svälja. Att genomföra en hel måltid blir då en stor ansträngning och till det kommer ofta bristande aptit som sänker motivationen. Många lever också med rädslan att sätta maten i halsen och kvävas.

Svårt att svälja

– Väldigt många av dem som drabbas av stroke får svårt att svälja. Det kan bero på känselbortfall i munhålan och att de komplicerade muskelfunktioner som är inblandade när vi tuggar och sväljer inte längre fungerar normalt. Patienterna lever med risken att bita sig i tungan eller i munnen, eller att sätta i halsen och kvävas.

Eva Carlsson understryker dock att det finns mycket att göra för att hjälpa patienterna att hantera sina svårigheter och därmed bidra till en bättre livskvalitet. Men det förutsätter att man uppmärksammar problemet.

– Genom att göra en systematisk bedömning av varje patients förmåga att äta, kan vi identifiera problemen och ge rätt behandling och stöd. Sedan kan läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister bidra med sina specifika kompetenser efter behov.

Vårdplaner saknades

I de fall som Eva Carlsson undersökt saknades dock ofta sådana bedömningar. Av 15 patienter som enligt hennes bedömning hade stor risk för undernäring på grund av olika ätsvårigheter var endast två identifierade som riskpatienter enligt dokumentationen i patientjournalen. Och i många andra fall där ätsvårigheterna hade dokumenterats, saknades vårdplaner för hur dessa problem skulle hanteras.

Men även om undernäring är det allvarligaste problemet, handlar en god livskvalitet om mer än att tillföra näring. Många strokepatienter känner skam över sina svårigheter och undviker att äta med andra människor. Och det får stora konsekvenser för deras sociala liv, eftersom måltider och ätande är ett självklart och viktigt sätt att umgås i de flesta människors liv. En av de upptäckter som förvånade Eva Carlsson mest i undersökning var att det fanns så lite kunskap om hur livet med ätsvårigheter upplevs av de drabbade själva.

Att kunna äta utan rädsla och skam

– Min avhandling lyfter fram en stor grupp människor som lever med svårigheter i ett av de mest basala mänskliga behoven, att kunna äta utan rädsla eller skam. En grupp där vi i dag nästan helt saknar kunskap om hur de upplever sitt liv, vilka behov de har och hur de kan stödjas till att återfå glädjen att äta.

Eva Carlsson är sjuksköterska och har själv arbetat inom strokesjukvården. Nu är hon utvecklingschef på Lindesbergs lasarett och den första sjuksköterskan där som disputerar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Carlsson, 0581-854 50 eller 0702-30 66 93.

Sverige är idag ett mångspråkigt och mångkulturellt land, där en stor del av befolkningen har ett annat modersmål än svenska.

– Vi ville hitta faktorer som påverkar invandrares integration i arbetslivet på ett positivt sätt, säger Helena Andersson.

Fem invandrare från olika länder deltog i studien. Alla arbetar på sjukhus och representerar olika yrkesgrupper: en lokalvårdare, två sjuksköterskor och två läkare. Deras muntliga konversation med kollegor, patienter, anhöriga och andra personer, som de kom i kontakt med, har spelats in och analyserats.

– Vi har fokuserat på tre olika fenomen i den muntliga kommunikationen, bland annat hur de hanterade situationer då deras kunskaper i svenska inte räckte till. Vi tittade också på om de deltog i sociala och professionella samtal på samma villkor som förstaspråkstalare i svenska, säger Helena Andersson.

Resultaten visar att alla fem invandrare är väl integrerade på arbetsplatsen och att de deltar i professionella, såväl som sociala samtal, på samma villkor som förstaspråkstalare.

– Vi visar också på de fördelar en mångspråkig och mångkulturell personal kan bidra med, för kollegor och arbetsgivare. Men också att undervisningen på svenska kan göra dem förberedda på de kommunikativa utmaningar som de senare möter i arbetslivet, säger Helena Andersson.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:

Helena Andersson, institutionen för nordiska språk, 018-471 12 88 eller helena.andersson@nordiska.uu.se

I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex. Sexköpslagen stiftades för att visa att prostitution är någonting som inte accepteras i Sverige. Två år senare antog det tyska parlamentet Bundestag en lag som ska integrera sexsäljare i samhället.

I Tyskland kan prostituerade sedan dess få a-kassa, sjukpenning och pensioner på samma sätt som alla andra yrkesarbetare. Dessutom har det blivit legalt att driva bordell. Lagändringen skulle minska stigmatiseringen och diskrimineringen av sexsäljare.

– Ländernas olikartade prostitutionspolitik har bland annat med deras syn på välfärdsstaten, på feminism och på religion att göra, förklarar Susanne Dodillet. Sexköpslagen i Sverige introducerades som ett sätt att påverka samhällets syn på jämställdhet. Prostitution beskrevs som ett oacceptabelt uttryck för samhällets könsmaktsstruktur.

Enligt avhandlingsförfattaren möjliggörs en normerande lag som sexköpslagen bland annat av svenskarnas jämförelsevis stora tillit till staten.

Tyskar däremot tenderar snarare att ifrågasätta statens ansvar för normbildningen, menar hon.

– Det har bland annat med erfarenheten av två diktaturer att göra. Svenskarna har goda erfarenheter av sin välfärdsstat, men såväl den nationalsocialistiska diktaturen under Tredje Riket som den socialistiska i DDR har synliggjort att stater kan missbruka sin normerande makt.

Den tyska vänstern som drev genom legaliseringen av prostitution betonade att staten inte ska normera hur sexuella relationer mellan samtyckande vuxna ska se ut.

När det gäller feminism har radikalfeministiska teorier fått starkt inflytande i Sverige. Här betonar man maktstrukturer som manlig överordning och kvinnlig underordning.

I Tyskland liknar feminismen mer queerfeminism, vilket går väl ihop med hur man ser på staten. Medan den svenska prostitutionspolitiken bygger på en normerande syn på hur ett jämställt liv ska se ut för kvinnor och män, betonar den tyska vänstern att det finns många olika sexuella identiteter och uttryckssätt. Att peka ut några som mer jämställd och därmed överlägsen andra innebär enligt detta tankesätt en diskriminering av avvikare.

Angående religionen pekar Dodillet på kristdemokraternas starka inflytande i den tyska samhällsdebatten.

– I Tyskland har kristdemokraterna halva parlamentet, påminner hon. Likt kyrkan är de emot prostitution av moraliska skäl och sympatiserar med den svenska prostitutionspolitiken. Vänstern opponerar sig dock mot moralargumenten och synen på prostitution blir därför mer liberal än i Sverige, där den kristna motpolen saknas i politiken.

Avhandlingens titel: Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet.

Disputationen äger rum lördagen den 21 februari 2009 kl. 10.00

Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Professor Brian Palmer, Uppsala

Adress till egen hemsida:
http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/Susanne_Dodillet
eller www.susannedodillet.com

Avhandlingen kommer ut på Vertigo förlag den 15 februari 2009 och kan beställas hos förlaget samt i bokhandeln.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Susanne Dodillet, 031-786 58 87, 0704-90 88 12 susanne.dodillet@idehist.gu.se

Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

I avhandlingen Sådan er det at elske. En kulturanalyse af parforhold diskuterar Sarah Holst Kjær det moderna, urbana och välutbildade parets idealförhållande.

– För det moderna paret är det naturligt att självförverkligande i form av karriär eller idrott har högre prioritet än tvåsamheten. Samtidigt finns det ett romantiskt ideal om ett intressant känsloutbyte mellan två människor. Det uppfattas som nödvändigt att lyckas med detta, när man ska älska varandra i självförverkligandets tidsålder, förklarar Sarah Holst Kjær.

I ett kapitel diskuterar Sarah Holst Kjær parförhållandet och IKEA-soffan. Hon betraktar soffan som en ”utvärderingscentral” för relationen, där paren värderar om deras relation är tillräckligt lyckad eller är i behov av förbättring. I soffan beslutas det vilka åtgärder man måste utföra för att uppnå den perfekta relationen.

– Handling är nyckelordet i den moderna relationen. Man får för allt i världen inte bli tråkig, fastna i soffan och ägna sig åt TV och dataspel, säger hon.

Sarah Holst Kjær, disputerar med avhandlingen  ”Sådan er det at elske. En kulturanalyse af parforhold” den 27 februari kl. 10.15 i Auditoriet, Vita Huset, Kulturen, Tegnérsplatsen i Lund.

Kontaktinformation
Recensionsex beställs på Museum Tusculanums Forlag, Kirsten Dolberg- Moeller kirstend@hum.ku.dk
Författaren kan kontaktas på sarah.holst_kjaer@kultur.lu.se eller +47 93 21 7375

– Syftet med min avhandling var att studera hur islam formuleras i skolor som regleras av svensk skollagstiftning. Samtidigt ger studien exempel på hur islam presenteras för en växande generation svenska muslimer, säger Jenny Berglund.

Materialet har hon samlat in dels genom egna observationer i klassrummen, dels genom samtal med lärarna om deras undervisning. Få forskare har på det här sättet studerat undervisningsinnehållet i ett konfessionellt profilämne, och hennes avhandling kan därför ses som banbrytande både i ett svenskt och i ett internationellt perspektiv.

Islamundervisningen utgör en till tre timmar av elevernas veckoschema, och är det moment i undervisningen som framför allt skiljer en muslimsk skola från en skola med allmän profil. Det finns ingen nationell kursplan för ämnet, utan varje skola formulerar en lokal kursplan som ska leva upp till de förutsättningar som formuleras i den nationella läroplanen. Avhandlingen visar att innehållet i undervisningen till stor del består av religiösa berättelser, som oftast används som moraliska förebilder. Någon form av sångundervisning ingår också. Ifall recitation av Koranen är en del av undervisningen, och i vilken mån och på vilket sätt svenska översättningar av Koranen används, varierar däremot mellan olika skolor.

– Även om det förekommer gemensamma moment på skolorna finns det olikheter i urvalet av innehåll. Därför är det inte är möjligt att tala om muslimska skolor i Sverige som ett homogent fenomen, vilket man ofta gör i debatten om religiösa skolor, säger Jenny Berglund.

Olikheterna beror enligt hennes undersökning på en mängd faktorer, bland annat att skolorna har sin grund i olika muslimska tolkningstraditioner men också att lärarna använder sig av den nationella kursplanen på olika sätt. Dessutom anpassar man undervisningen till situationen i klassrummet, och såväl gruppernas storlek som tidsramarna varierar mellan olika skolor.

– Sammantaget innebär det här att en religiös tradition inte överförs utan snarare översätts, eftersom den måste göras begriplig för eleverna i deras specifika sammanhang, säger Jenny Berglund.

Lärarna hon har intervjuat motiverar främst sina undervisningsval i relation till vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället.

– Lärarna har en önskan om att få eleverna att känna tillhörighet till den gemensamma muslimska traditionen, men också till det svenska samhället, förklarar hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jenny Berglund, 018-471 24 90, 070-932 68 41, e-post: Jenny.Berglund@did.uu.se

– Vi måste förbättra vården för dem som har stora besvär med urininkontinens och göra det lättare att söka hjälp, säger Gunnel Andersson vid Örebro universitet, som skrivit en doktorsavhandling om urininkontinens.

Urininkontinens beskrivs ofta som ett stort hälsoproblem som beräknas påverka runt 500 000 personer i Sverige. Även om problemet kan uppstå i alla åldrar, är det framför allt äldre som drabbas. Många studier har visat hur livskvaliteten sänks och att besvären kan leda till både depression och sämre hälsa. Genans och rädslan för urinläckage gör att många avstår från olika sociala aktiviteter.

Gunnel Andersson är sjuksköterska och uroterapeut på urologmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon berättar att det går att göra mycket för att underlätta livet för de drabbade. Allt från träning av muskulaturen till mediciner och i sista hand operation.

– Men många ser också urininkontinens som ett normalt och förväntat besvär som man själv måste lära sig hantera i det dagliga livet med hjälp av olika strategier. Den styrka och vilja att klara sig själva som de äldre intervjuade kvinnorna beskrev, var en oväntad upptäckt för mig.

De kvinnor som ingick i Gunnel Anderssons undersökning berättar om de olika problem de upplevt i kontakten med sjukvården. Det är svårt att få en tid och eftersom de vid varje besök träffar olika läkare har många svårt att prata om sin urininkontinens. Det finns också en rädsla för att deras besvär inte ska tas på allvar eller att det inte går att få
någon hjälp från sjukvården.

– En kvinna sade att man måste ha värk någonstans för att man ska bli tagen på allvar. Många av de kvinnor jag träffade var tacksamma över att någon ville lyssna på deras problem.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnel Andersson, gunnel.andersson@orebroll.se.

Har utåtriktade och inåtvända personer olika hjärnor? Kan man genom att mäta hjärnans grundläggande funktioner förstå varför en person är högintelligent och en annan neurotisk? Det är frågor som forskaren Lea Forsman har utforskat i sin doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet.

I en av avhandlingens delstudier har Lea Forsman med hjälp av magnetresonanstomografi avbildat och jämfört hjärnan hos utpräglat introverta och extroverta personer. Resultaten visar att introverta personer har större hjärnvolym i stora delar av hjärnbarken.

– Volymen är särskilt stor i delar som man vet är inblandade i att hämma aktivt och utåtriktat beteende och i delar som aktiveras när vi tänker på andra människor. Det kan återspegla att inåtvända personer är mer försiktiga, de funderar mer över sociala situationer innan de handlar, säger Lea Forsman.

I en annan delstudie uppskattades graden av neurotisk läggning, ett av de fem stora personlighetsdragen, hos studiedeltagarna. När studiedeltagarna fick trumma en enkel takt med fingret visade det sig personer som i hög grad var neurotiska lyckades sämre med att en jämn takt under lång tid. Skillnaderna i takten var för små för att kunna kontrolleras medvetet. Enligt Lea Forsman beror de i stället på grundläggande skillnader i tidsmässig stabilitet och precision i hjärnans aktivitet.

– Neurotisk läggning brukar beskrivas som en form av känslomässig och kognitiv instabilitet, och det är ny kunskap att denna instabilitet återfinns i enklast tänkbara beteenden. Neurotisk läggning är en riskfaktor för sjukdomar som depression och ångest, eventuellt skulle man kunna använda detta test för att utvärdera vilken risk personer har för att drabbas av dessa sjukdomar, säger Lea Forsman.

Också graden av intelligens gav utslag i takthållningstestet. Ju högre intelligens desto bättre lyckades studiedeltagarna hålla en jämn takt. Men medan neurotiska personer var mer instabila i tempo, var lägre intelligens kopplat till små oregelbundenheter på millisekundnivå mellan intervall.

– Det tyder på att intelligens och neuroticitet på olika sätt har att göra med hjärnans förmåga till tidsmässig precision och stabilitet i sin aktivitet, säger Lea Forsman.

Avhandling: Neural correlates of individual differences in intelligence and personality: studies using an isochronous timing, Lea Forsman, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.


För mer information, kontakta:

Med dr Lea J. Forsman
Tel: 08-517 766 56
E-post: Lea.Forsman@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

När irgarol, eller triazin som det står på färgburken, började användas i båtbottenfärger på 1990-talet var ämnet extremt giftigt för marina organismer. Efter år av irgarolanvändning har detta ändrats. Vissa mikroalger och cyanobakterier har på bara ett årtionde utvecklat mekanismer som gjort dem allt mer toleranta mot giftet, så att de kan bli kraftigt påverkade av gifter utan att skadas eller dö. Det gäller även under den mest intensiva båtsäsongen.

Eftersom andra arter av mikroalger och cyanobakterier fortfarande är känsliga för giftet riskerar dessa arter att förgiftas eller konkurreras ut av de toleranta arterna, och försvinna från ekosystemet. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.

Även organismer som lever längst ut i kustbandet har ökat toleransen, konstaterar forskaren Martin Eriksson i sin avhandling vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Ökningen är liten, men indikerar att irgarol inte bara påverkar miljön i hamnar och marinor utan kanske i hela det västsvenska marina ekosystemet.

I avhandlingen studeras så kallade perifyton-samhällen, vilket är samlingsnamnet på de organismer som koloniserar båtbottnar och andra ytor i havet och som vi upplever som en hal beläggning på stenar och klippor.

Enligt avhandlingen tycks användningen av irgarol påverka gener och proteiner, så att den viktiga fotosyntesen riskerar att störas. Resultatet av forskningsrönen från Martin Erikssons forskargrupp kommer troligtvis bidra till att Kemikalieinspektionen inför restriktioner för användningen av irgarol.

–Det skulle innebära att vi kan undersöka hur återhämtningen sker när irgarol fasas ut. En sådan undersökning kan i sin tur avgöra om åtgärderna varit effektiva eller om ytterligare insatser krävs, konstaterar Martin Eriksson.

Avhandlingen Impacts of Antifouling Compounds on Photosynthesis, Community Tolerance and psbA Genes in Marine Periphyton försvarades vid en disputation 23 januari.

Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Eriksson
0705-240123
0523-18538
martin.eriksson@dpes.gu.se

Båtbottnar, havstulpaner och miljövänlig marinfärg är temat för ett öppet seminarium i föreläsningsserien Miljöperspektiv, som arrangeras i Göteborg av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum och Ekocentrum. Du är som journalist välkommen att närvara!
Tid: Onsdagen den 11 februari kl 18.00-19.30
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg

– Det är inte bara så att biokemin i hjärnan är ett underlag för vår mentala aktivitet, utan mental aktivitet och vårt tankeliv kan också påverka biokemin, Detta har inte visats hos människa förut och öppnar för en rad nya, spännande frågeställningar, säger professor Torkel Klingberg, som lett studien.

Signalsubstansen dopamin har en central roll för många av hjärnans funktioner. Störningar i dopaminsystemet kan ge nedsatt arbetsminne, alltså minskad förmåga att komma ihåg information under en kort stund exempelvis under tiden man löser ett problem. Nedsatt arbetsminne har i sin tur visat sig vara en bidragande orsak till kognitiva nedsättningar vid bland annat ADHD och schizofreni.

Torkel Klingberg och hans forskarkollegor har tidigare visat att man kan förbättra arbetsminnet med intensiv träning i ett antal veckor. Genom ett samarbete inom ramen för Stockholm Brain Institute har forskarna nu gått ett steg vidare och följt utvecklingen i hjärnan med positronemissionstomografi (PET-kamera). De har då kunnat konstatera att intensiv träning av hjärnan leder till förändringar i antalet dopamin D1-receptorer i hjärnbarken.

Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar av patienter med kognitiva nedsättningar såsom vid ADHD, efter stroke, efter utmattningsdepression och vid åldrande. .

– Förändringar av antalet dopaminreceptorer hos en person behöver inte betyda att man hittat orsaken till dåligt minne, man måste också fråga sig om skillnaderna kan ha orsakats av brist på minnesträning eller andra omgivningsfaktorer. Kanske kan vi hitta nya, effektivare kombinationsbehandlingar med läkemedel och kognitiv träning. Det är i så fall mycket intressant, säger professor Lars Farde, en av de forskare som deltagit i studien.

Positronemissionstomografi är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på radioaktiva isotopers sönderfall som kan ge tredimensionella bilder av signalsubstansers rörelser inne i den levande kroppen. Genom finansiellt bidrag av läkemedelsbolaget AstraZeneca har Karolinska Institutet kunnat investera i världens modernaste PET-kamera för avbildning av hjärnan.

Publikation: ”Changes in Cortical Dopamine D1 Receptor Binding Associated with Cognitive Training”, Fiona McNab, Andrea Varrone, Lars Farde, Aurelija Jucaite, Paulina Bystritsky, Hans Forssberg och Torkel Klingberg, Science, 6 februari 2009.

För frågor, kontakta:

Professor Torkel Klingberg
Tel: 08-517 776 18 eller 073-3525702
E-post: torkel.klingberg@ki.se

Professor Lars Farde
Tel: 08-553 280 49 eller 070-7180979
E-post: lars.farde@ki.se

Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

 

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Föreställningen om Bergslagen som en region med få småföretagare bygger på männens sysselsättning. I jämförelse med det nationella genomsnittet har regionen en lägre andel företagare bland männen, men så är inte fallet när det gäller kvinnorna. Det finns också stora variationer i småföretagandet mellan kommuner i Bergslagen.

– Jag vill ge en mer nyanserad bild av regionen Bergslagen och framför allt lyfta fram de företagande kvinnorna.

Avhandlingen bygger på statistik och intervjuer med företagande kvinnor. Att starta och driva företag handlar om att våga ta risker, men också hur livssituationen ser ut.

– Ingen har kunnat ge ett kort och koncist svar på frågan varför de startade sitt företag. Företag startas i sammanhang som är komplexa. Arbetslivserfarenhet, förebilder, familj och vardag samt kontakter och nätverk har betydelse.

För att ta steget och starta eget krävs ofta förebilder eller möjlighetsbilder som Mona Hedfeldt föredrar att benämna dem. Snarare än att ha förebilder i form av framgångsrika företagare läggs vikten vid människor i företagarnas liv. Människor som avdramatiserar och får företagande att framstå som en möjlighet samtidigt som de inger mod.

– Framför allt visade sig kvinnornas män spela stor roll. Nästan samtliga av dem som jag intervjuade hade eller hade haft en relation med en man som var företagare.

Hur företagares famiiljesituation påverkar deras företagande har diskuterats i tidigare forskning. Ofta har fokus legat på hur det fungerar att kombinera ett eget företag med att vara förälder. Mona Hedfeldt konstaterar genom sina intervjuer att också omsorgen av åldrande föräldrar kan påverka kvinnors företagande.

– Till skillnad från i omsorgen om barn upplevde flera av kvinnorna att de var mer ensamma i omsorgen om sina föräldrar.

Kontaktinformation
Mona Hedfeldt
019 30 36 07
073-7164040
mona.hedfeldt@oru.se

”Att vårda döende och möta döden – Iranska och Svenska sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters perspektiv” Det är titeln på den doktorsavhandling som Sedigheh Iranmanesh lägger fram på fredag den 6 februari.

Hennes nyfikenhet i ämnet väcktes när hon kom till Sverige och förstod att det fanns mycket att lära i ämnet. Dessutom har hon personliga erfarenheter från sitt hemland Iran av att vårda döende människor, bl a efter en jordbävning.

– På grund av den erfarenheten förstod jag att det är en utmaning för det iranska sjukvårdssystemet att bli bättre på att ta hand om död och omvårdnad av döende människor, säger hon.

Två frågor väcktes när Sedigheh Iranmanesh började sin forskarutbildning på Luleå tekniska universitet. Den ena handlar om vilka attityder studerande på sköterskeutbildning och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran har till död och till att vårda döende människor. Den andra frågan gäller vilka erfarenheter sjuksköterskor i Iran och Sverige har av att vårda döende människor.

– Dessa frågor motiverade mej att genomföra studier i både Iran och Sverige, säger hon.

I sin avhandling pekar Iranmanesh på att det bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran finns skillnader i synen på att vårda döende människor. Det beror i sin tur på attityder till döden, nivå på utbildning och tidigare erfarenhet av död och döende.

Att ge känslomässigt stöd i en dödssituation var inget problem men att prata om döden som fenomen och ge professionellt stöd i frågan var svårare, menar hon.

– Antagligen skulle rätt utbildning och professionell handledning med reflektion över erfarenheter som gjorts tidigare om död och döende kunna utveckla sjuksköterskestudenternas attityder till att vårda döende personer, säger Iranmanesh.

Resultaten i studien visar bland annat att sjuksköterskestudenter i Iran borde erbjudas möjligheten att få feedback på sina erfarenheter, känslor, åtgärder, och reaktion på död, liksom att vårda döende människor och deras familjer.

Det kan genomföras på arbetsplatsen eller i professionellt ledda gruppövningar, menar hon.

Kontaktinformation
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Leif Nyberg, 0920 – 49 11 88, 070 – 395 7703, leinyb@ltu.se

– Projekten bygger på en föreställning om att alla har samma idé om vad hälsa är, och att alla kan och vill göra åtminstone någon förändring i sin livsstil för att försöka uppnå en god hälsa. Sjukdomar som uppfattas som livsstilsrelaterade betraktas därför som ett resultat av dåliga personliga beslut och därmed som förtjänade, säger Erika Björklund.

Hon menar att denna syn bortser från sociala förhållanden, t ex familj och ekonomi, som påverkar både individers hälsa och förmåga att göra hälsosammare val. Dessutom har begreppet ”hälsosam” ingen entydig definition, utan används snarare för att beskriva ”bra” beteenden och attityder.

– Det sätt som anses hälsosamt blir också en uppmaning till hur en ”god” individ och arbetstagare förväntas bete sig.

Erika Björklund har observerat och intervjuat deltagare och pedagoger inom fyra olika hälsofrämjande projekt av varierande storlek och omfång (från 12 till 900 deltagare), vid fyra olika arbetsplatser; en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin.

Hon visar att hälsofrämjande på arbetsplatsen styr hur arbetstagare beter sig, inte bara under arbetstid, utan även på fritiden.

Genom att prata om hälsa i termer av risk för olika sjukdomar eller möjlighet till att uppleva lust och njutning, så förmås arbetstagare att ta till synes fria beslut om sin livsstil.

Erika Björklund menar att gränsen mellan arbetsliv och privatliv därmed suddas ut, och de hälsofrämjande projekten kommer även att reglera hur arbetstagare kan förstå sig själva som individer – som hälsosamma eller inte.

Dessa processer sorterar därmed mellan önskvärda och mindre önskvärda arbetstagare, där de som kan leva upp till föreställningarna om ett hälsosamt leverne utgör de önskvärda arbetstagarna.

Enligt Erika Björklund formas också ofta föreställningar om den ”goda” och hälsosamma arbetstagaren runt en manlig norm, som sätter gränserna för vad som anses vara hälsosamt. Kvinnor kommer därmed att betraktas som problematiska och som i större behov av stödinsatser.

Fredagen den 6 februari försvarar Erika Björklund, pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet, samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Constituting the Healthy Employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion.

Svensk titel: Den hälsosamma arbetstagaren? Att styra könade subjekt i hälsofrämjande projekt på arbetsplatsen.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset.

Fakultetsopponent är professor Håkan Larsson, institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiskakunskapstraditioner, Avdelningen för idrott, fritid och lärande.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Erika Björklund,
pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet,
samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle
Telefon: 0706-904030
E-post: b2000erika@hotmail.com

Omkring var femte vuxen i Nordeuropa tros lida av kontaktallergi mot ett eller flera kemiska ämnen. Vanligast är nickelallergi, men många människor lider också av kontaktallergi mot parfymer – där även parfymämnen som vid en första anblick verkar ofarliga kan orsaka allergiska reaktioner. I reaktionen med syret i den omgivande luften (så kallad autooxidation) eller med hudens enzymer bildas nämligen nya, allergiframkallande ämnen som ger upphov till eksem.

I dagens samhälle är det vanligt att man betraktar det som kommer från naturen som mindre farligt och bättre för hälsan. När det gäller naturliga parfymdofter, så kallade eteriska oljor, har många tillverkare åsikten att oljornas naturliga antioxidanter skyddar mot autooxidation och därmed gör dem både säkrare och mer hållbara än konstgjorda parfymer. Forskning vid Göteborgs universitet visar att detta inte stämmer.

Forskaren Lina Hagvall vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat naturlig lavendelolja. Resultaten visar att eteriska oljor inte har något skydd mot att allergiframkallande ämnen bildas genom reaktioner med syre. Detta har inte tidigare kunnat bekräftas.

Lina Hagvall har i sin avhandling också studerat geraniol, ett vanligt parfymämne som finns i bland annat rosenolja. Studien visar att geraniol i sig endast är svagt allergiframkallande – däremot aktiveras ämnet till det närbesläktade allergiframkallande ämnet geranial både genom autooxidation och genom reaktioner med hudens enzymer. Det är första gången dessa aktiveringsvägar påvisas för ämnet.

Hur parfymämnen reagerar med luften eller i huden är viktigt att undersöka. Slutsatsen av Lina Hagvalls avhandling är att sådana risker måste vägas in i de hälsoriskbedömningar som görs av kemiska ämnen med avseende på kontaktallergi.

Avhandlingen visar också att fler parfymämnen kan aktiveras till allergiframkallande ämnen än man tidigare trott, och att fler studier bör göras för att öka kunskapen inom området och därigenom minska antalet fall av eksem.

Avhandlingen Formation of Skin Sensitizers from Fragrance Terpenes via Oxidative Activation Routes. Chemical analysis, Structure Elucidation and Experimental Sensitization Studies försvaras vid disputation 30 januari. Handledare var Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och ledare för forskningsplattformen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Kontakt
Lina Hagvall, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 38 49
0736-77 36 63
lina.hagvall@chem.gu.se

Den nya behandlingsmodellen kallas ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT. Den går ut på att patienten, tillsammans med behandlaren, definierar långsiktiga mål och vad konsekvenserna blir om man låter smärtan styra och begränsa det dagliga livet. För första gången har nu behandlingsmodellen studerats på barn och ungdomar.

– Vi ringar in vad det är patienten undviker och tar upp vilka för- och nackdelar det för med sig. Vi tränar dem i att utsätta sig för situationer de tidigare undvikit och som försämrat deras livskvalitet Det är viktigt att höja blicken och försöka se framåt, säger Rikard Wicksell, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och verksam psykolog vid Smärtbehandlingsenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Rikard Wicksell tycker att det är anmärkningsvärt att långvarig smärta hos barn och ungdomar hittills är så lite studerat. Särskilt saknas välgjorda behandlingsstudier. Det rör sig ändå om en ganska stor grupp.

I en av sina studier har Rikard Wicksell jämfört två grupper barn och ungdomar där den ena gruppen fick traditionell behandling med bland annat läkemedel, den andra ACT. Vid uppföljningen ett halvår senare visade det sig att de som behandlats med ACT upplevde mindre smärta, vilket gjorde att de fungerade bättre i vardagen och de kände mindre oro för att delta i olika aktiviteter och inför framtiden. Han har också prövat ACT-modellen på vuxna med bland annat whiplashskador och funnit att de upplevde ökad livskvalitet och funktionsförmåga, även om inte själva smärtan minskade.

Doktorsavhandling: Exposure and Acceptance in Patients with Chronic Debilitating Pain – a Behavior Therapy Model to Improve Functioning and Quality of Life, Rikard Wicksell, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker fredagen den 6 februari 2009.


För mer information, kontakta:

Psykolog Rikard Wicksell
Tel: 08-517 79917
Mobil: 0709-680 800
E-post: rikard.wicksell@karolinska.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-5248 3895 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

De vanligaste symptomen är utbrändhet, ångest och depression, det vill säga psykiska besvär vilka numer är den vanligaste orsaken till sjukskrivning enligt försäkringskassans statistik.

– Allt oftare är det högutbildade och högavlönade kvinnor – ”de duktiga flickorna” – i yngre åldrar som drabbas, säger Britt W. Bragée och fortsätter: Gemensamt för dem är att deras väg mot sjukdom startat redan i barndomen, bland annat genom att de inte upplever att de fått den bekräftelse från vuxenvärlden som är nödvändig för att känna att man duger som man är.

För att visa sin duglighet har dessa personer varit snälla, duktiga och lydiga i sin strävan att bli accepterade. De har ständigt kämpat för att anpassa sig till andras krav och i alla lägen försökt att göra sitt bästa för att bli den person de tror att andra vill att man ska vara.

– Men det beröm de duktiga flickorna har fått har de upplevt vara riktat till den person de framställt sig som, inte till den verkliga personen bakom fasaden. Berömmet har inte kunnat fylla det tomrum som upplevs och därför kvarstår känslan av att inte duga, trots goda resultat. Som en följd av det har man fortsatt att kämpa med att vara duktig, utan hänsyn till vad man orkar, ända till dess att kroppen reagerat och sagt stopp, säger Britt W. Bragée.

Britt W Bragée visar i sin avhandling hur förståelsen, det vill säga meningsskapandet, pågår samtidigt fysiskt och mentalt. Genom stressmätning framgår det, att när de intervjuade personerna beskriver intensifierade ansträngningar, visar detta sig på ett visst sätt i de kroppsliga reaktionerna. För de personer som i stället beskriver att hopplöshetskänslor dominerar, visar det sig kroppsligt på ett annat sätt.

– Det är vanligt att de som drabbas inte har förstått sambandet mellan utmaningen i den svåra situationen och de egna kroppsliga och psykiska reaktionerna. De förstår inte hur de ska tolkas och inte heller vad de ska göra för att komma till rätta med dem, säger Britt W. Bragée.

De sjukdomssymtom personerna får beror på de olösliga svårigheter som de befinner sig i, och är kroppens ”försök” att skapa en form av balans, även om de inte inser det. T ex. kan en person bli deprimerad och få svår värk i ryggen vid en konflikt med en chef, och en annan kan få hjärtproblem och panikattacker när en partner hotar med separation. Men kroppens ”försök” kan inte lösa problemen, det är nödvändigt med medveten mental aktivitet för detta. Konflikten med chefen kanske skulle kräva att man skaffar ett annat arbete och den hotande separationen att man söker utomstående hjälp.

När de personerna genomgått behandling och utvecklat sin förmåga att skapa en mening om situationen som inte längre styrs av bekträftelsebehov, visar mätning av stressnivån en avspändhet hos personerna.

– De olika kroppsreaktionerna visar hur meningsskapandet hos människan sker som en sammanflätning mellan kroppsliga och mentala aktiviteter, där den ena aldrig kan förstås utan den andra, säger Britt W. Bragée.

Avhandlingens namn: Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Britt W. Bragée, mobil 0704 152035, britt@bragee.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller e-post press@su.se