Kärlek är enligt Murdoch vår förmåga att se och möta vår värld och våra medmänniskor. I hennes filosofi tecknas ett dynamiskt kärleksbegrepp, säger Kate Larson.
Den engelska författarinnan Iris Murdoch (1919-1999) var också en betydande filosof, som lyfte fram Platon och det godas idé i ett filosofiskt klimat, som betraktade moraliska och andliga frågor som underordnade nyttoorienterade och behavioristiska teorier.
— Enligt Murdoch utgör moralfilosofin själva filosofins hjärta och därför krävs av en filosofi en syn på människan, en moralpsykologi, som ena sidan är realistisk och andra sidan uppmärksammar människans andliga behov och förmåga, säger Kate Larson.
Och begreppet om det goda, så som en gång Platon formulerade det, kan enligt Murdoch utgöra grunden för en sådan moralpsykologi, säger Kate Larson och tillägger:
— Murdoch ansåg att människan är ofullkomlig, det goda befinner sig bortom henne, men hennes förmåga att närma sig det goda är oändlig.
Murdoch har också skrivit att ”kärlek är kunskap om det individuella”. I sin avhandling har Kate Larsons undersökt den roll kärleken spelar i Murdochs filosofi. Avhandlingen vill också lyfta fram den kreativa påverkan den franske filosofen och religiösa tänkaren Simone Weil har haft på Murdochs filosofi.
— Murdoch hämtar inspiration från Weils tankar om uppmärksamhet och avskapelse- en försakelse av egenintresse i kärlekens namn — och länkar dem till skapande handlingar, moraliska liksom konstnärliga, säger Kate Larson.
För mer information, vänligen kontakta: Kate Larson, vid filosofiska institutionen, Uppsala universitet 0709-72 11 31 eller till Kate.Larson@filosofi.uu.se
Vedsvampar hör till de viktigaste nedbrytarna av näringsämnen i barrskogarna. Det faktum att vedresterna efter ett tag nästan uteslutande består av lignin – ett ämne som är svårt att bryta ned – tycks inte påverka artrikedomen av vedsvamp i svenska skogar.
En förklaring är att den rumsliga komplexiteten, med många sprickor och små hålrum i veden, bidrar till artrikedomen; komplexa livsmiljöer brukar vara mer artrika jämfört med mer ensartade miljöer.
I starkt nedbruten ved förekommer också många andra svampar, utöver de som är vednedbrytare. Den totala artrikedomen av alla vedlevande svampar minskar alltså inte även om artrikedomen av de svampar som bryter ned veden minskar.
Det är en av flera upptäckter doktoranden Thomas Appelqvist vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper gjort i svampvärlden.
Avhandlingen visar också att det inte finns någon tydlig skillnad i arttätheten mellan södra och norra Sverige. Detta mönster gör vedsvampen smått unik bland växt- och djurgrupper, där man vanligtvis finner en högre artrikedom i södra Sverige.
Orsaken till vedsvamparnas mönster i detta avseende är okänt, men en faktor kan vara att arter med fleråriga fruktkroppar som växer djupt in i veden ökar mot norra Sverige och mot regioner med ett mer kontinentalt klimat. Regioner med ett mer oceaniskt klimat har en högre relativ andel av mer ytligt levande svampar.
Vedens inre delar har ett mer ensartat mikroklimat som kan jämna ut storklimatiska skillnader. Framtida klimatförändringar kommer därför sannolikt att påverka vednedbrytningen i våra skogar på ett kraftfullt sätt.
Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Appelqvist, Institutionen för växt- och miljövetenskaper
031-142480
thomas.appelqvist@dpes.gu.se
Det huvudsakliga syftet med arbetet som presenteras i Tao Lius avhandling är att undersöka och utveckla modeller för sambanden mellan ett kemiskt ämnes struktur (uppbyggnad) och viktiga miljöegenskaper.
De verktyg som har använts brukar sammanfattande betecknas som kemoinformatik och utgörs av datorbaserade metoder för hantering av information rörande molekylstrukturer. Dessa så kallade kvantitativa struktur-egenskapsmodeller kan sedan användas för att förutsäga egenskaperna hos ämnen där experimentella data saknas.
Fördelningen av ämnen mellan olika medier (luft, vatten, jord, sediment och biota) bestäms till stor del av olika fysikalisk-kemiska egenskaper hos ämnena. Tyvärr är experimentella bestämningar av dessa egenskaper tillgängliga endast för en mindre del av de kemikalier som finns på marknaden.
I avhandlingen utvecklar vi därför och validerar modeller för att beräkna några av dessa nyckelegenskaper; ångtryck, vattenlöslighet och fördelningskoefficienten mellan n-oktanol och vatten. Dessa s.k. kvantitativa struktur-egenskapsmodeller kan sedan användas för att förutsäga egenskaperna hos ämnen där experimentella data saknas.
Likaså har principerna för att bygga och tolka sådana modeller studerats, främst genom en jämförelse mellan mer fundamentala eller semi-empiriska samband (linear solvation energy relationships) och rent statistiska modeller.
Vi visar att de två metoderna är likvärdiga både avseende prestanda och möjligheterna till en kemisk tolkning. En generell statistisk modell kan användas för att förutsäga variationen i vätskeångtryck för kemiska ämnen. Lokala modeller förbättrar inte påtagligt förutsägelseförmågan, men möjliggör däremot en enklare modelluppbyggnad.
Generella modeller kan även användas för att beräkna vattenlöslighet och fördelningen mellan n-oktanol och vatten. Förutsägelser av vattenlöslighet försvåras dock av att denna modell även måste beskriva fasövergången till flytande form för de ämnen som förekommer i fast form vid rumstemperatur.
Resultaten som presenteras visar att det enbart från en teoretisk beskrivning av molekylstrukturen är möjligt att beräkna flera miljöegenskaper. Detta öppnar möjligheter för en snabb och kostnadseffektiv hantering, vilket är av särskilt stor vikt när den europeiska kemikalieförordningen REACH ska genomföras.
Licentiatseminariet hålls fredagen den 20 februari kl: 13:00 i sal A137, Landgången 4 i Kalmar.
Avhandlingens namn är: Chemoinformatics for green chemistry
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Tao Liu (engelskspråkig) på telefon: 0480 44 73 15 eller mejl: tao.liu@hik.se
Handledare Docent Tomas Öberg på telefon 0480 44 62 47 eller mejl: tomas.oberg@hik.se
Rygg- och nacksmärta är ett av de vanligaste medicinska problemen och innebär höga kostnader för både individ och samhälle. Smärtan, som kan leda till sjukskrivning och förtidspensionering, har en mängd möjliga orsaker. Vid medicinska undersökningar av den här patientgruppen finns behov av ett objektivt verktyg för att stödja vårdpersonalen i bedömningen av graden av funktionsnedsättning. Många nu använda undersökningsmetoder är subjektiva och svåra att standardisera, t.ex. en uppskattning av nackens rörelseomfång.
I avhandlingen undersöktes sammanlagt ca 100 personer, varav hälften hade en kronisk pisksnärtskada. I jämförelse med friska försökspersoner hade de pisksnärtskadade patienterna ett minskat rörelseomfång i nacken och uppvisade lägre hastighet när de utför rörelserna, något som eventuellt kan kopplas till försämrad motorisk kontroll.
Slutsatserna i avhandlingen är att en objektiv bedömning av nackens funktionsnedsättning är ett stöd för vårdpersonalen i arbetet med kroniskt pisksnärtskadade. Metoden kan också användas på andra patientgrupper och sannolikt också vid utvärderingar av rehabilitering eller efter operationer.
Det unika med de verktyg som redovisas i avhandlingen är den sammantagna bedömning som kan göras utifrån flera rörelseparametrar som objektivt beskriver nackens funktionsnedsättning. Dessutom studeras grundläggande aspekter på nervcellens informationsöverföring i samband med muskelspänning och smärta.
Fredrik Öhberg, som är född och uppvuxen i Umeå, är verksam vid avd. för medicinsk teknik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, och kan nås på
tel. 090-785 40 27, mobil 070-530 13 17, e-post Fredrik.Ohberg@vll.se
Fredagen den 27 februari försvarar Fredrik Öhberg, Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Biomechanical methods and error analysis related to chronic musculoskeletal pain”
Fakultetsopponent är prof. Em. Åke Öberg, Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings Universitet.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 260 (Röntgens föreläsningssal), by. 3A, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18470
Den textila ämnesutbildningen vid textillärarutbildningen i Uppsala har studerats mellan år 1955 till år 2001. Ämnena innefattar broderi, garnteknik, sömnad och vävning. Från början var utbildningen en del av den privata Fackskolan för huslig ekonomi och när undersökningen avslutades är den en del av en hushållsvetenskaplig ämnesinstitution inom Uppsala universitet.
– Lärandet av de textila ämnena startar i en sluten miljö, där hushållning anses vara nationalekonomiskt viktig och självklar, och i en tid då de textila kunskaperna var viktiga för skötseln av ett hem. När universitetet tog över textillärarutbildningen 1977 kom den till en kultur där de tidigare stolta traditionerna inte har ett självklart värde, eftersom de varken är forskningsanknutna eller bygger på vetenskaplig grund, säger Annelie Holmberg.
I studien har Holmberg intervjuat lärarutbildare, studerat dokument och tittat på studenternas textila arbeten.
– Resultaten berättar om en utbildning där en kultur av hantverksskicklighet dominerat undervisningen och lärandet. Och den forskningsanknytning som sakta växer fram gör det på hantverkets premisser. Till exempel var kreativitet en del under hela den undersökta perioden, men kom efter 1988 att bli en viktig strategi eller metod i undervisningen för att bli vetenskapligt grundad och forskningsanknuten säger Annelie Holmberg.
Genom att studera textillärarutbildningen hamnar en lärarkategori, som ofta inte har värderats högt inom skolvärlden, i fokus.
– Genom att berätta om utbildningens grundlighet och djupa traditioner hoppas jag att textillärarens yrkesstolthet stärks, och jag hoppas också att man inser vikten av att anställa behöriga slöjdlärare, säger Annelie Holmberg.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Annelie Holmberg, vid konstvetenskapliga institutionen, textilvetenskap:
018-471 28 81, annelie.holmberg@konstvet.uu.se
Enligt avhandlingen, som fokuserar på mobiliseringen av två muslimska samfund i den före detta sovjetrepubliken Azerbajdzjan, kan mobiliseringen i Azerbajdzjan förstås som ett resultat av en yngre generations önskan att bryta med sovjetiska institutionella strukturer och deras missnöje med samhällets utveckling efter självständigheten.
Azerbajdzjan har ofta beskrivits som ett land där religionen har minimalt inflytande på samhället. I ljuset av detta ter det sig intressant att de azerbajdzjanska myndigheterna i slutet av 1990-talet upplevde att de konfronterades med en ny typ av motstånd som var just muslimskt till sin karaktär.
I den azerbajdzjanska kontexten gjorde arvet efter det ateistiska Sovjetunionen det svårt för myndigheterna i landet att hitta ett bra sätt att förhålla sig till religion efter självständigheten. Samtidigt som Islam framhölls som en viktig del av den nya statens nationella och kulturella profil var det otänkbart att låta religionen få något som helst politiskt inflytande.
– Genom att återinföra strikt statlig kontroll av religionsutövare och religiösa organisationer hoppades ledarna i den nu självständiga republiken liksom sina sovjetiska föregångare neutralisera religionens oppositionella potential och undvika utvecklingen i grannlandet Iran. Vissa muslimska grupper som ifrågasatte de ”nygamla” religiösa strukturerna klassades som oppositionella och motarbetades aktivt av staten på olika sätt, berättar Sofie Bedford.
Studien inriktar sig på två sådana muslimska grupper, knutna till två moskéer i Baku – sunnimuslimska Abu Bakr moskén och shiamuslimska Juma. Medan andra moskéer har få eller inga besökare kommer mellan 1000-7000 personer dit för fredagsbön, majoriteten av dem mellan 20 och 35 år gamla. I författarens intervjuer med imamer och troende framhölls att de såg sitt samfund som ett alternativ till ”andra”, statskontrollerade moskéer där de menade att både ledare och besökare var ”okunniga, korrupta och gamla”.
En viktig del av det statliga förtrycket bestod av officiell negativ propaganda där Abu Bakr moskén beskrevs som ett ”näste för våldsamma wahhabis” och Juma samfundet som ”radikala shiiter som planerade en muslimsk revolution i landet ”. I stället för att sätta punkt för moskébesökarnas mobilisering tycks denna emellertid snarare ha bidragit till att stärka dessas gruppkänsla.
– Bland besökarna och många i den övriga befolkningen kom Juma och Abu Bakr att symbolisera en orädd, nyskapande och obunden Islam vilket gav förnyad popularitet och ett ökat antal besökare. Samtidigt är det viktigt att poängtera att även om det fanns många likheter mellan Juma och Abu Bakr samfundens mobiliseringsprocessen visar studien också på intressanta skillnader dem emellan, framförallt i deras interaktion med staten i mobiliseringens senare skeden, menar Sofie Bedford.
Avhandlingens titel: Islamic Activism in Azerbaijan: Repression and Mobilization in a Post-Soviet Context
Sofie Bedford disputerar i statsvetenskap vid Stockholms universitet, men avhandlingsarbetet har bedrivits på Södertörns högskola vid Baltic and East European Graduate School.
Disputationen äger rum den 27 februari klockan 13.00 i sal MA 636, Södertörns högskola. Avhandlingen kan laddas ner som pdf via http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8429.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Sofie Bedford kontaktas säkrast via e-post sofie_aurora@yahoo.se, eller mobiltelefon 070-3906463 t om 8/3, efter det +77012288450.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Permafrost är mark som är frusen året om minst två år i följd. Norr om polcirkeln är det vanligt med permafrost på grund av det kalla klimatet. Naturgeografen Margareta Johansson vid Lunds universitet har under flera år undersökt de låglänta myrmarkerna i trakterna kring Abisko. Permafrosten befinner sig där på randen av sitt utbredningsområde. Johansson konstaterar att permafrosten påverkas av klimatförändringarna.
– På ett ställe som vi har undersökt har permafrosten försvunnit helt från större delen av myren under det senaste årtiondet, säger hon.
Effekten av att permafrosten tinar är att marken blir instabil och kan kollapsa. Detta kan bli ett lokalt och regionalt problem i områden med städer och infrastruktur. Dessutom kan upptiningen orsaka ökade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metangas ur marken. Ungefär 25 procent av all landyta på norra halvklotet är områden med permafrost.
Den upptining av permafrosten som sker idag kommer enligt Margareta Johanssons bedömning sannolikhet att fortsätta. Hon anser det troligt att permafrost i låglänta områden inte finns kvar i Abiskoområdet om 50 år.
– De förändringar som jag har sett i permafrosten runt om Abisko kommer med nuvarande klimat att visa sig på fler ställen och min studie kan därför ligga till grund för studier i andra geografiska områden som står näst på tur, säger hon.
Margareta Johanssons forskning visar att permafrosten i Abiskoområdet tinar både ovanifrån och underifrån. Ovanifrån tinar den främst på grund av att somrarna har blivit varmare och att snölagret har blivit tjockare på vintrarna. Ett tjockare snölager fungerar som ett isolerande täcke, vilket gör att marken inte blir lika kall som om snölagret vore tunnare.
Underifrån tinar permafrosten sannolikt främst till följd av att grundvattnet har blivit rörligare. Margareta Johansson förklarar att den årliga nederbörden av både regn och snö har ökat rejält under det senaste årtiondet. Mer regn och mer smältvatten från snön skapar ökad rörelse nere i grundvattnet, vilket får permafrosten att tina. Mellan 1997 och 2007 föll sammanlagt 362 millimeter nederbörd per år i Abisko, vilket är en 20-procentig ökning jämfört med de mängder som föll under åren 1961 och 1990.
Avhandlingen presenteras vid Lunds universitet den 26 februari 2009.
Bildtext:
Margareta Johansson borrar i en myrmark i Abiskotrakten. Foto: Jonas Åkerman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Margareta Johansson, tel 046 – 222 44 80 eller margareta.johansson@nateko.lu.se
Spanskan uttrycker också aspektuella skillnader i verbsystemet genom de enkla dåtidsformerna, imperfecto och pretérito. Men vid en ytlig analys märker man att konceptet aspekt inte fungerar på samma sätt i de bägge språken. Är det då frågan om samma språkliga fenomen, och går det att analysera språken utifrån samma modell?
David Westerholm presenterar i sin avhandling en modell, kallad ABC-modellen, som kan användas som en grafisk definition av begreppet verbaspekt.
Utifrån denna modell, som kan sägas vara en språkneutral kognitiv grund för konceptet aspekt, analyseras både spanska och ryska verb. Avhandlingsförfattaren försöker att beskriva de konkreta skillnaderna som varje verbform uttrycker genom att definiera ett antal bakomliggande värden.
De enkla verbformerna av respektive språk representerar således tolkningar av de värden som kategorin aspekt kan delas in i. För spanskans och ryskans del innebär detta mer konkret att imperfektivitet i ryskan förknippas med en process medan det i spanskan snarare tolkas som ett utryck för samtidighet.
I avhandlingen diskuteras också perfektformen, en funktion som återfinns i spanska men som formellt saknas i ryska. David Westerholm hävdar att perfektformen – namnet till trots – funktionellt inte uttrycker perfektivitet, utan att perfektfunktionen snarast handlar om en självständig verbparameter som uttrycker retrospektivitet.
Hela avhandlingen har ett systemiskt perspektiv där fokus ligger på relationen mellan olika verbfunktioner med dåtidsreferens och en strävan att skilja mellan olika kategorier som verben uttrycker. Eftersom verbaspekt är en vanligt förekommande kategori i världens språk, och en klar definition av densamma saknas, finns det en ambition att genom ABC-modellen skapa grunden till en universell systematik, som kan tillämpas även på andra språk, utöver spanska och ryska.
Avhandlingens titel: Las funciones del pasado en los sistemas verbales español y ruso.
Disputationen äger rum lördagen den 28 februari 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Wiaczeslaw Nowikow, Lódz
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer
nicole.takolander@rom.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta David Westerholm
0733-60 68 44
david.westerholm@rom.gu.se
Undersökningen avhandlar inställningen till nazismen och Nazityskland hos två representanter för arbete och kapital. Detta har skett genom en analys av innehållet i Svenska Sjöfolksförbundets tidning Sjömannen och dess fackliga motpart Sveriges Redareförenings organ Svensk Sjöfarts Tidning, 1932-1945.
Sjönäringen valdes eftersom handeln var central såväl för den svenska ekonomin som för relationerna med Nazityskland. Den direkta kontakten med Nazityskland som handeln innebar, gjorde att organisationerna tidigt informerades om förhållandena där.
– Av undersökningen framgår att diskussionen om ”Sveriges” handlande under andra världskriget bör omprövas. Istället för att dra alla över en kam måste olika aktörers inställning och agerande studeras mer noggrant och detaljerat än vad som hittills skett säger Martin Estvall.
Det var inte svensken i gemen som handlade med Nazityskland, protesterade mot flyktinginvandring eller önskade framgång för Tredje riket. Svensken kunde också gömma flyktingar, protestera mot eftergifter eller genom envis propaganda motarbeta nazismen. Dessa nyanser försvinner när synen på Sverige förenklas till missuppfattningen: Ett folk, ett rike, en åsikt.
Avhandlingen visar att det fanns enorma skillnader mellan de undersökta tidningarna, både vad det gäller intensitet och tendens inför den nazistiska utmaningen. Där Sjömannen beskrev såväl nazismen som nazisterna i skarpa negativa ordalag, valde Svensk Sjöfarts Tidning tystnad.
Sjömannen uppmanade till motaktioner som demonstationer, strejker, bojkotter och sanktioner, medan Svensk Sjöfarts Tidning ansåg sådana åtgärder felaktiga och argumenterade emot dem. Materialet i Sjömannen är starkt propagandistiskt och alltid i skarp opposition mot nazismen. Som en skarp kontrast visar undersökningen att Svensk Sjöfarts Tidning vare sig beskriver vad som händer i Nazityskland eller förhöll sig till utvecklingen där.
Inom sjönäringen fanns ingen klassöverskridande nationell ideologi eller politik som mötte den nazistiska utmaningen med samförstånd. I stället har klasstillhörigheten visat sig vara en viktig, och mycket tydligt särskiljande, faktor för ställningstagandet till nazismen.
Sjömännens antinazistiska propaganda visade sig inte räcka till för att få genomslag i samlingsregeringens politik. Detta gehör fick däremot redarnas mer pragmatiska strategi – tystnad och fortsatt handel – inte bara i den praktiska politiken, utan också i eftervärldens allmänna uppfattning om ”Sveriges” agerande inför nazismen, alltmedan de motståndare som gick förlorande ur maktstriden närmast försvunnit ur vårt historiska medvetande.
Martin Estvall är verksam som forskare och lärare i historia vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Sjöfart på stormigt hav. Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932-1945 ” försvaras fredagen 20 februari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i Utvandrarnas Hus, Växjö. Fakultetsopponent är fil. dr Håkan Blomqvist, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Estvall, e-post: martin.estvall@vxu.se, telefon: 0470-70 89 27.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
– För en erfaren behandlare tar det bara sekunder att ställa en preliminär diagnos. Metoderna kan ge en viktig vägledning om det är ett lokalt fel eller en nervstörning och i så fall vilken eller vilka nerver som kan vara påverkade, säger forskaren Bo Christer Bertilson.
I över 80 procent av fallen sammanföll diagnosen från en besvärsritning där patienterna själva skuggat sin smärta med resultaten från ett 60-tal olika kliniska tester, visar den nya avhandlingen från Karolinska Institutet. En slags sporre som rullas bimanuellt utmed huden visade sig bra för att testa smärtkänslighet. Totalt har 200 patienter från primärvården ingått i fyra delstudier där två behandlare oberoende av varandra har gjort kliniska undersökningar av deltagarna.
Bo Christer Bertilson, allmänläkare och idrottsläkare på Torvallakliniken har arbetat fram metoderna och använt dem på sina patienter under många år med gott resultat. Som forskare vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) har han nu även utvärderat dem vetenskapligt.
– Det är bra, enkla och användbara metoder. Vi i vården förlitar oss i många fall mer på avancerade apparater i stället för att använda händer och ögon och se hur och var patienten beskriver sina besvär, inte bara smärta, säger Bo Christer Bertilson.
Nack- och ryggbesvär är en växande orsak till sjukskrivning och förtidspensionering. Samtidigt är det idag svårt att hjälpa denna grupp. Bo Christer Bertilson ville hitta ett sätt att bedöma besvärsmönstret mer brett. En av studierna visar att 8 av 10 patienter som sökt för besvär i nacke, skuldra eller axel hade nervstörningar från ryggraden i det område där de upplevde sina besvär.
– Diagnosen blev att felet satt i ryggraden och inte i musklerna. Jag hoppas att resultat kan leda till att fler kollegor får upp ögonen för att spinalt utlöst neurogen smärta är vanligare än man tror och vara uppmärksamma på det när en smärtpatient ska utredas och behandlas, säger Bo Christer Bertilson.
Han menar att resultaten förhoppningsvis också kan ge många patienter en förklaring på sin smärta och därmed öka möjligheterna att få rätt behandling och ökad livskvalitet. En annan intressant upptäckt var att jämfört med MR-kamera gav bland annat sporrarna och besvärsteckningen betydligt fler fynd av neurogen påverkan.
Andra resultat i avhandlingen tyder på att patienter ofta underdriver sina besvär, snarare än överdriver. I en av studierna medger två tredjedelar av deltagarna att de har besvär på fler ställen som hör ihop med samma nervstörning när läkaren väl tog sig tid att fråga efter mer än vad patienten hade sökt för. Bo Christer Bertilson menar att läkare kan ha en tendens att inte låta patienten tala till punkt.
I framtiden hoppas han att läkarna kan göra smärtbedömningar via Internet. Patienten ska exempelvis kunna skanna in sin besvärsteckning eller hålla upp den framför en kamera.
– Om man någon gång kan använda ordstävet att en bild säger mer än tusen ord så är det här, säger han.
Doktorsavhandling: On the assessement of nerve involvement and dysfunction in patients with spinal pain, Bo Christer Bertilsson, CeFAM, Karolinska Institutet. Disputation ägde rum den 13 februari 2009. CeFAM är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
För ytterligare information, kontakta:
Bo Christer Bertilson, CeFAM
Tel: 070-732 02 32
E-post: bo.bertilson@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Avhandlingsförfattaren behandlar fem olika motivkretsar och analyserar allt från dödsfigurer och efterlivsscenarier, filmiska dödsrevyer och metafysiska romanser, självmord och dödshjälp, till filmberättelser som bygger på föreställningen om både livet och döden som delar av ett ständigt pågående kretslopp.
Även kampen mot terminala sjukdomsprocesser till följd av cancer och aids analyseras med blicken riktad mot både välbärgade västerländska samhällen och betydligt mer utsatta områden, som exempelvis Afrika söder om Sahara.
Det uppträder radikala skillnader vid jämförelser mellan filmkulturer där dödsmedvetandet utgår från döden som en slutpunkt på en linjär tidsaxel och buddhistiskt färgade filmkulturer, där döden förstås som en utdragen process i ett cirkulärt kretslopp.
De uppdrivna känslostormar som brukar genomsyra västerländska filmberättelser vid en rollfigurs dödsögonblick, blir betydligt mindre laddade i filmkulturer där man förutsätts ”komma tillbaka” genom reinkarnation.
Med ett jämförande världsfilmsperspektiv kan man samtidigt öka kunskaperna om både generella grundmönster och lokala uttrycksformer. Studien sträcker sig från stumfilmsepoken till nutid och innehåller ett rikt empiriskt filmmaterial.
Avhandlingens titel: Döden på film. En motivstudie med världsfilmsperspektiv.
Disputationen äger rum lördagen den 28 februari 2009 kl. 13.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Professor Helge Rønning, Oslo
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för kulturvetenskaper,
katarina.moro@kultur.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Andreas Jacobsson, 031-775 05 16, 0705-26 93 81,
andreas.jacobsson@filmvet.gu.se
Det säger Maria Eklund Heinonen och tillägger:
– När man idag bedömer muntlig språkfärdighet för andraspråkstalare så ser man till förmågan att kommunicera och interagera med andra. Man fokuserar inte längre på de grammatiska bristerna.
Därför ville hon undersöka om grammatiken blivit helt oviktig i sammanhanget. Till sin hjälp hade hon ett muntligt språktest, Tisus, i vilken den grammatiska förmågan bedömdes. Testet riktar sig främst till högskolestudenter som gått gymnasieskolan utomlands.
– Mina resultat visar att det finns ett klart samband mellan grammatisk förmåga och testresultat, men också att det finns undantag, säger Maria Eklund Heinonen.
Trots hög grammatisk nivå underkändes ett fåtal testdeltagare. Andra fick godkänt trots att de befann sig på en lägre grammatisk nivå. Vilka andra faktorer som kan ha påverkat bedömningen av testet tas upp i avhandlingen.
– Det verkar som om förmågan att kommunicera varit avgörande för testresultatet, liksom att kunna finna sig till rätta i den speciella och pressade situation som ett testsamtal är, säger Maria Eklund Heinonen.
Hon säger också att en förhoppning är att resultaten ska bidra till utvecklandet av nya bedömningskriterier för muntlig språkfärdighet för olika syften, bland annat inför högskolestudier.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Maria Eklund Heinonen, vid institutionen för nordiska språk
018-471 68 72 ; maria.eklund@nordiska.uu.se
För ursprungsfolken i de bolivianska Anderna är kolonialismen inte något som lämnades åt det förflutna då Bolivia grundades. Exploateringen och marginaliseringen av ursprungsfolken fann nya former.
– När ursprungsfolken i dag hävdar att deras kamp är en kamp för avkolonisering lyfter vissa på ögonbrynen, berättar Anders Burman, som disputerar vid Institutionen för globala studier. Sitt etnografiska fältarbete har han genomfört bland shamaner och aktivister inom den andinska ursprungsfolksrörelsen.
– För de människor som jag har arbetat med och bland är kolonialismen något som i allra högsta grad finns kvar – i allt från utbildningsväsendet till katolska kyrkans särställning. Kolonialism och avkolonisering visade sig också vara processer av existentiell betydelse för många unga människor av indianskt ursprung.
’Kolonialism’ och ’avkolonisering’ är teman som har diskuterats grundligt i postkoloniala studier. Enligt Anders Burman är diskussionerna dock ofta abstrakta och utgår sällan från människors egna livsvärldar.
Hans avhandling visar dock att kolonialism och avkolonisering upplevs och förklaras på olika vis av olika aktörer. Regeringen ser kolonialism som något som genomsyrar politiska strukturer och bedriver därför en politik för att förändra dessa strukturer. Aktivisterna i ursprungsfolksrörelsen menar att Bolivia i sig är ett kolonialt projekt och att avkolonisering vore detsamma som att riva ner Bolivia och bygga ett nytt land. Men för de shamaner och shamanlärlingar som Anders Burman har arbetat mest intensivt med förstås kolonialism och avkolonisering på annat vis.
– Jag studerar hur de uppfattar kolonialism som ’sjukdom’ och avkolonisering som ’bot’, och hur de utifrån vissa kosmologiska antaganden agerar för att avkolonisera samhället, landskapet, staten och ’självet’.
Anders Burman fann även intressanta paralleller mellan aktivism och shamanism.
– Aktivismen och den rituella praktiken utgår i mångt och mycket från samma kulturella tolkningsramar. Både aktivism och shamanism handlar dessutom mycket om att förhålla sig till det som uppfattas som främmande, oavsett om det är en nationell maktelit som uppfattas som främmande eller främmande andar som ger upphov till sjukdom.
För att för förstå vad kolonialism och avkolonisering betyder för sina informanter var Anders Burman tvungen att gå in på djupet i shamanernas livsvärldar och förhålla dessa till större politiska skeenden i landet.
– Traditionell andinsk kosmologi är idag en av hörnpelarna i regeringens så kallade ’avkoloniserande revolution’, men jag vänder på perspektivet och undersöker hur kolonialism och avkolonisering förstås med utgångspunkt i andinsk kosmologi.
Avhandlingens titel: As though we had no spirit: Ritual, politics and existence in the Aymara quest for decolonization.
Fakultetsopponentens namn: Professor Sinclair Thomson, New York
Tid och plats för disputation: Lördagen den 21 februari 2009, kl. 10.15, Sal 220 i Annedalsseminariet, Campus Linne, Seminariegatan 1, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos annika.forssell@globalstudies.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anders Burman, tel 0303-741313 (bost.), 031-7864606(arb.), 0734-119726 (mob.)
e-post: anders.burman@globalstudies.gu.se
– Det är problematiskt att författare och forskare håller fast vid manualliknande råd om kroppsspråk eftersom de skapar rigida system som i stort sett är oanvändbara i ett ständigt föränderligt samhälle, säger Marie Gelang.
I stället för att likrikta kroppsspråket ska talaren utnyttja sina egna kvalitéer. Var och en av oss kan använda våra bra egenskaper och utforma vårt kroppsspråk. Det som är det ultimata går inte att sätta fingret på utan det beror på talarens kvalitéer.
Barack Obama
En talare kanske behöver använda alla medel: röst, mimik, poser, gester och ögonkontakt för att nå fram till sin publik medan någon annan har en fördel av att bygga sitt framträdande på något av dessa.
– Barack Obama till exempel utnyttjar sin känsla för rytm och sin röst. Det är inte en slump att hans texter har gjorts om till rapsånger. Han använder däremot nästan bara en enda gest och står för det mesta stilla, säger Marie Gelang.
Måste kunna läsa publiken
Kvalitéer som energi, dynamik och tajming är viktiga. En bra talare har intensitet och flöde. Publiken ledsnar snabbt om det blir monotont. En bra föreläsare måste kunna läsa av sin publik och vara lyhörd. Det är viktigt att vara flexibel och kunna göra förändringar i planeringen i samförstånd med sin publik. Om föreläsaren bara kör sitt race riskerar han att tappa åhörarnas intresse.
Såväl som det personliga perspektivet med vårt egna sätt att förhålla oss till omgivningen har kroppsspråket en social förankring. Kroppsspråket är socialt och kulturellt inlärt och kan utvecklas i takt med våra livserfarenheter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marie Gelang, 019-30 30 86.
Kinas skogsbruk håller på att reformeras i syfte att ge enskilda hushåll rätt att bruka skog istället för att den brukas kollektivt av byar. Många studier har visat att effektiviteten i skogsbruket ökar när skogsmarken sköts av enskilda familjer istället för av kollektiv.
Privatisering, det vill säga om även äganderätten ska överlåtas från byn till den enskilda familjen, är en fråga som ständigt debatteras i Kina bland såväl forskare som politiker.
Västerländska ekonomer brukar hävda att privat markägarskap leder till ett mer effektivt utnyttjande av naturresurser. Därmed anses privatisering av mark också kunna lösa miljöproblem. Kinesiska anhängare av privatisering instämmer i detta.
Deras meningsmotståndare hävdar tvärtom att vinsterna med markprivatisering skulle bli små. Privatisering skulle inte gynna kinesiska skogbrukare och deras investeringar, eftersom de faktiskt åtnjuter större trygghet när själva ägarskapet är kollektivt och brukarrättigheten individuell.
– Vad jordbrukare själva vill och anser sig behöva, ignoreras ofta av forskare och beslutsfattare, trots att just det har stor betydelse för hur lyckosam en reform ska bli, säger Ping Qin.
Hon lät därför bönder från elva byar i en av Kinas fattigaste provinser, Guizhou, delta i ett experiment som ger svar på vad i ett skogsbrukarkontrakt de anser vara viktigast.
Det bönderna värderar högst är väletablerade brukarrättigheter. De vill slippa riskera uppsägning av sitt markkontrakt, de vill ha förtur vid kontraktsförnyelse, och de vill inte behöva vänta mer än ett år på att tilldelas en avverkningskvot. Dessa faktorer ökar deras vilja att investera i sitt skogsbruk. Privatisering, alltså att de själva skulle äga skogen individuellt, anser de inte viktigt.
– Än så länge ser bönderna i vår studie inga fördelar med privatisering. Däremot är decentralisering av makten över skogen viktig, för att stärka deras brukarrättigheter, säger Ping Qin.
Hon har också studerat den kinesiska regleringen av skogsavverkning som syftar till att bevara skog. Effekten av avverkningskvoterna är osäkra, visar Ping Qins forskning. Den nuvarande regleringspolitiken minskar böndernas investeringsvilja, vilket i sin tur minskar skogsproduktionen. Därför kan det framtida slutresultatet bli att den totala skogsarealen minskar, istället för att öka.
I en annan studie i avhandlingen har Ping Qin studerat maktförhållandet mellan kvinna och man i hushåll på landsbygden, när det gäller gemensamma beslut som innebär risk. Mannen har störst inflytande över de gemensamma besluten, men kvinnans inflytande ökar när hon har högre inkomst, längre utbildning än sin make, och medlemskap i kommunistpartiet. Bättre möjligheter för kvinnor att utbilda sig och bidra till hushållets inkomst skulle alltså öka jämställdheten mellan könen i Kina.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Fred 13 feb kl 10, sal D 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Risk, relative Standing and Property Rights: Rural Household Decision-Making in China”.
Avhandlingens författare: Ping Qin
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Ping Qin 031 786 46 67, qin.ping@economics.gu.se
Handledare: Fredrik Carlsson, 031 786 41 74, 0709 27 70 97, fredrik.carlsson@economics.gu.se
och Håkan Eggert 031 786 41 75, 0705 24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031 786 25 95, karin.backteman@economics.gu.se
De senaste 15 åren har antalet privata företag ökat drastiskt inom vård, utbildning och omsorg, och allt fler insatser görs för att öka kvinnors företagande. Men ofta framförs också kritik för att privata behandlingshem, äldreboende och vårdinrättningar drivs i privat regi med vinstsyfte. Jaana Kurvinen vid Umeå universitet har i sin avhandling tagit reda på varför kvinnor med bakgrund i offentlig sektor startar eget.
– Den främsta anledningen är inte att tjäna pengar, utan att kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. Entreprenörerna har ofta en stark drivkraft och många idéer om hur verksamheten kan bli bättre, men har inte haft möjlighet att genomföra dem i sina tidigare anställningar, menar Jaana Kurvinen.
Ett gemensamt tema för företagarna hon har intervjuat är motstånd. Som anställd i offentlig sektor möter deras egna initiativ och vilja att agera motstånd. Under start och drift av företag kommer motståndet från samma sektor, med dess normer och negativa attityder till privata verksamheter.
– Min tolkning är att motståndet har ursprung i både ekonomi och ideologi. Det kan handla om att privatägda företag anses påfrestande på kommunernas ekonomi, eller synen att utbildning, vård och omsorg bara ska utföras av offentlig sektor.
Entreprenörer utövar också själva motstånd i mötet med de starka manliga normer som råder när de ska skapa sig identiteter som företagsledare. Det yttrar sig i att de definierar om rollen som företagsledare. För entreprenörerna i studien tog det lång tid att identifiera sig med rollen, och en del av dem gör det fortfarande inte. Entreprenörerna i den här studien marginaliseras och osynliggörs för att de är kvinnor och driver en viss typ av företag.
– Men marginaliseringen beror också på att entreprenörerna själva håller en låg profil, eftersom det finns en negativ attityd hos offentlig sektor, politiker och allmänhet mot att tjäna pengar på vård, utbildning och omsorg, säger Jaana Kurvinen, som vill nyansera bilden av företagare för att fler lättare ska kunna identifiera sig med rollen.
Hon menar att en slutlig poäng i avhandlingen är att motstånd i entreprenöriella processer också kan förstås som något konstruktivt och produktivt.
– Motståndet som entreprenörerna mötte under tiden som anställd resulterade i att de startade egna företag.
Jaana Kurvinen har intervjuat 15 entreprenörer från Gävleborgs län. Exempel på företag som ingår i studien är behandlingshem, friskola, vårdinrättning, äldreboende, massagemottagning, gynekologmottagning och psykologmottagning.
Fredagen den 13 februari försvarar Jaana Kurvinen, Handelshögskolan och Genusforskarskolan vid Umeå universitet, samt institutionen för ekonomi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Imitation och omtolkning – entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal C, Samhällsvetarhuset och sänds via telebild till Högskolan i Gävle. Fakultetsopponent är docent Malin Tillmar, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Jaana Kurvinen,
E-post: Jaana.Kurvinen@hig.se
Telefon: 026-648 936
