– Att kombinera forskning och entreprenörskap öppnar nya möjligheter i båda världar, säger Milda Rönn.

Ett av universitetens och högskolornas uppdrag är att samverka med det omgivande samhället. Under sin undersökning på Teaterhögskolan i Stockholm insåg Milda Rönn vikten av en sådan samverkan vid just kommunikationsforskning.

– Å ena sidan kan organisationer och företag verkligen få hjälp av forskningen. Den språkliga kommunikationen behövs för såväl koordineringen av tankar och handlingar som för delaktighet. Forskare kan bland annat synliggöra hinder för detta, säger hon.

I sin studie visar till exempel Milda hur skådespelarstudenternas delaktighet kan hindras av bland annat olika kommunikativa procedurer och normativa formuleringar. Studenter har också berättat för henne hur analyserna hjälpt dem att uppmärksamma de sammanhang de ingått i.

– Å andra sidan kan forskare få hjälp av organisationer och företag. De samtal jag hade med bland annat en grupp studenter från olika klasser på Teaterhögskolan om mina analyser påverkade min forskning i flera avseenden, alltifrån när det gäller val av material till metoder, säger Milda Rönn.

Avhandlingen har delvis handlat om att hitta principer och riktlinjer, analysredskap och metoder för kommunikationsanalyser som innebär ett ömsesidigt utbyte mellan forskare och deltagare. För att gå vidare med detta startar hon forskningsföretaget Praxikon, som bland annat ska erbjuda organisationer och företag vetenskapliga kommunikationsanalyser.

– Genom ett sådant företag kan kommunikationsforskningen göras tillgänglig för organisationer och företag på ett helt annat sätt. Man har också andra förutsättningar att utveckla effektivare analysprocesser och tjänster där företag och organisationer gynnas av den inomvetenskapliga granskningen, säger hon.
Milda Rönn utvecklar Praxikon i samarbete med bland annat SU Innovation, en verksamhet på Stockholms universitet som bland annat stödjer forskare och studenter att starta företag.

– Praxikon är precis den typ av tjänsteföretag som vi vill satsa på. Det är ett mycket intressant bevis på att även forskning från humanistiska discipliner kan ligga till grund för företag med kommersiella tillämpningar, säger Ulf Eriksson, VD för SU Innovation.

Avhandlingens namn: ”Det är inte förrän man gör det som man förstår.” Om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola.
Avhandlingen finns att ladda ner på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8459.

Milda Rönn försvarar sin avhandling lördagen den 28 februari 2009, kl 10.00–12.00 Plats: Hörsal 8, plan 3 vid hus D, Södra huset, Frescati.

Fakta om SU Innovation:
SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Syftet med verksamheten är att stödja studenter, forskare och entreprenörer i utvecklingen av idéer och kunskap. Fokus är inom tjänsteinnovationer och bioteknologiska innovationer. SU Innovation finansieras av Stockholms universitet, huvudsamarbetspartnern Innovationsbron i Stockholm samt andra offentliga och privata partners. Till nätverket knyts kompetens i form av privata partners från områden som finansiering, juridik, ekonomi, IPR och marknad.
Hemsida: http://www.innovation.su.se

Kontaktinformation
Ytterligare information: Milda Rönn, mobil 070-726 78 39, e-post milda.ronn@nordiska.su.se
Maria Erlandsson, presskontakt, mobil 070-230 88 91
För bild kontakta: press@su.se eller 08-16 40 90

Exempel på bildkonstverk som inspirerat Ekelöf är Eric Grates reliefer Skogsrå, Skogsgud/Näck (”Triptyk”, Dedikation 1934), den antika skulpturen av segergudinnan Nike från Samothrake (”Samothrake”, Non serviam 1945), Laokoongruppen (”Laokoon”, En natt i Otocac 1961) samt Nationalmuseums ikon av Joakim och Anna (”Joachim och Anna”, Sagan om Fatumeh 1966).

Genom dem uppenbaras nya dimensioner i dikterna, som den metapoetiska, där dikten uttalar sig om sin egen tillblivelse. Skapandets process sublimeras och blir ett slags textens erotik. Tack vare bildkonstverken kan en dialog avlyssnas, eller analysen av anknytningen till den grekiska mytologin fördjupas, säger Ann Lundvall.

Relationen mellan de traditionella konstarterna litteratur och bildkonst har en central plats i Gunnar Ekelöfs författarskap. I såväl recensioner som artiklar, essäer, anteckningsböcker och författarkommentarer samt brev återkommer han ständigt på olika sätt, inte minst terminologiskt, till sambandet mellan främst dessa två konstarter. Konstnärer diskuteras och Ekelöf associerar ofta till olika bildkonstverk. Detta blir tydligt också genom bokens många fina illustrationer till Ekelöfs texter i form av olika bildkonstverk, frontespiser och försättsblad i diktsamlingarna, samt några av Ekelöfs egna teckningar.

Ann Lundvall har i sin avhandling ett genusorienterat förhållningssätt. Med utgångspunkt i Ekelöfs dikter finns resonemang kring ”manligt” och ”kvinnligt”, samt ett ifrågasättande av dessa begrepps traditionella, schabloniserade innebörd. Dikterna innehåller ofta ett slags motbilder till dessa synsätt.

Inledningsvis behandlar hon Ekelöfs konstsyn i olika kommenterade texter. Dessa visar att Ekelöf redan i början av författarskapet var djupt engagerad i frågor kring konst, och sambanden mellan konstarterna, främst litteratur och bildkonst. Texterna ger en inblick i hur Ekelöf tänkte kring estetiska frågor, vilket blir grundligt belyst i avhandlingens första del.

I fyra diktanalyser belyser den sedan ovan nämnda dimensioner, det vill säga den interartiella och den metapoetiska dimensionen, genusaspekten, mytologi samt dialogicitet. Bildkonstverkens funktioner i dikterna analyseras och sätts i förbindelse med, förutom skapandets process, bilden av kvinnor och män i samhället och kulturen, samt konstnärsrollen.

Det mytologiska relateras till vårt moderna samhälle, där mycket är på förhand givet på grund av traditioner och konventioner, säger Ann Lundvall.

Tidigare forskning har huvudsakligen uppmärksammat dialogen med olika författare och författarskap i Ekelöfs diktning. I Ann Lundvalls avhandling är det dialogen med främst olika bildkonstverk som utreds. Delvis handlar det om ”ett slags fiktiva samtal mellan dikter och bildkonstverk”.

De dimensioner i Gunnar Ekelöfs författarskap som behandlas i analyserna är tidigare tämligen outforskade. Genusdimensionen är inte tidigare påvisad av Ekelöfforskningen. Avhandlingen, som gör en gedigen genomlysning av Ekelöfs konstsyn, innebär ett pionjärarbete.

Brev och författarkommentarer används emellanåt som stöd i analyserna. Men det är inte författarintentionen som utreds i avhandlingen. Poeten (tillika kritikern) Gunnar Ekelöf har inte tillåtits styra mitt avhandlingsarbete, hans verk har däremot fått göra det, säger Ann Lundvall.

Avhandlingens titel: Till det omöjligas konst bekänner jag mig, Gunnar Ekelöfs konstsyn. Relationen mellan litteratur och bildkonst i kommenterande texter och lyrisk praktik. Avhandlingen ges ut på ellerströms förlag.

För ytterligare information: Ann Lundvall, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, tfn 08-752 80 32, 073-788 83 78, e-post ann.lundvall@comhem.se, arbete: 08-445 39 04

För bild
08-1640 90, press@su.se eller http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=58456.

– Det intressanta är att vi inte kunde se någon statistiskt signifikant samverkanseffekt mellan röknings- och fetmastatus. Det betyder att fetma såväl som övervikt vid 18-års ålder ökar risken för förtida död i vuxen ålder oavsett om personen röker eller ej, säger Martin Neovius vid Institutionen för medicin, Solna, som lett studien.

Rökning och fetma är två av de största livsstilsrelaterade riskfaktorerna för förtida död i västvärlden. Men kunskapen om hur rökning och övervikt samverkar är liten. Dessutom råder oenighet om huruvida övervikt (BMI 25-29.9) och undervikt (BMI<18.5) är kopplade till ökad dödsrisk.

I en studie som publiceras i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften BMJ har forskare vid Karolinska Institutet analyserat dödsorsaken för över 45 000 svenska män som ingår i Försvarets mönstringsregister för att belysa dessa frågor.

Data över längd, vikt, muskelstyrka, socialgrupp och rökning samlades in från 45 920 18-åriga män vid obligatoriska mönstringstester 1969-1970. Därefter följdes deltagarna fram till år 2007 avseende mortalitet. Under uppföljningstiden avled 2 897 av männen i studien. Inte oväntat var dödstalen lägst för normalviktiga personer och högst för de personer som var feta vid undersökningstillfället. Ökad risk sågs också bland såväl måttliga rökare (1-10 cig/dag) som storrökare (>10 cig/dag) jämfört med ickerökare.

Studien visar att fetma i tonåren var lika farligt som att vara storrökare; en fördubblad risk för förtida död sågs bland såväl feta ickerökare som normalviktiga storrökare. Feta storrökare löpte en femfaldigt ökad risk för förtida död, efter att hänsyn tagits till socialgrupp, muskelstyrka och ålder. Även övervikt var associerat med en statistiskt säkerställd riskökning, motsvarande riskökningen som sågs bland måttliga rökare. Såväl övervikt som fetma var kopplat till ökad risk för förtida död oavsett rökvanor. Undervikt däremot uppvisade ingen sådan riskökning. Extremt underviktiga (BMI<17) uppvisade dock likartade riskökningar som överviktiga män.

Men även om feta storrökare hade en femfaldigt ökad risk för förtida död jämfört med normalviktiga icke-rökare och överviktiga storrökare mer än dubbelt så stor risk, så kunde man alltså inte hitta någon statistiskt signifikant synergistisk effekt mellan röknings- och fetmastatus. Något som gör att forskarna drar slutsatsen att fetma och rökning i tidiga år på många sätt kan likställas när det gäller att bedöma risken för förtida död senare i livet.

Martin Neovius påpekar också att sedan grunddata för studien samlades in har antalet 18-åringar med övervikt i Sverige mer en trefaldigats. Antalet feta tonåringar har ökat femfaldigt. Däremot har antalet rökare i Sverige minskat bland både vuxna och tonåringar, men är fortfarande kring 25 procent för 18-åriga män. Detta innebär att en stor förbättringspotential kvarstår för åtgärder mot såväl rökning som övervikt och fetma.

Publikation: “Combined Effects of Overweight and Smoking in Late Adolescence on Subsequent Mortality: Nationwide Cohort Study”, Martin Neovius, Johan Sundström, Finn Rasmussen, BMJ online, 25 februari 2009.

För frågor, kontakta:

Med dr Martin Neovius
Enheten för klinisk epidemiologi
Institutionen för medicin, Solna
Mobil: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola.

Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. (Högskolan har dock inte disputationsrätt för socialt arbete och disputationen sker formellt på Göteborgs
universitet.)

Annelie Björkhagen Turessons studie bygger på intervjuer med nio mödrar och elva barn i åldrarna 13 till 20 år.

– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.

I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.

Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning
identifierats.

– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.

Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.

Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.

Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.

– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.

Avhandlingens titel: ”Mor i fängelse – mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess”

Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson

Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.

Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus
porto.

Kontaktinformation
Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.),
0731-401540. E-post Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se

Mirko Ernkvist, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling Creating Player Appeal, studerat den amerikanska spelmaskinsindustrin under åren 1965 till 2005, för att undersöka hur teknologisk utveckling hanterades i branschen.

Spelmaskinsindustrin kännetecknas av komplexa produkter, där många faktorer spelar in i design och funktionalitet. Osäkerheten kring mottagandet av en ny maskin på marknaden är stor, och det är svårt att veta om en ny produkt kommer att bli framgångsrik eller inte.

– I spelmaskinsindustrin i USA var Bally det dominerande företaget fram till 1980-talet, då de tappade i princip hela sin marknadsandel till IGT, säger Mirko Ernkvist.

Under 1980-talet inträffade ett teknologiskifte från elektromekanisk till digital teknik, vilket innebar många nya tekniska innovationer. Livslängden för spelmaskinerna mer än halverades och det blev möjligt att utforska helt nya designkoncept. De nya förutsättningarna ställde krav på företagen att anpassa sig till marknadens preferenser. Trots ett stort tekniskt kunnande hade Bally inte rätt marknadskunnande.

Mirko Ernkvist kommer i sin avhandling fram till att det är just de kognitiva problemen som kan vara en av de största orsakerna till att företag inte hänger med i utvecklingen. Även om det finns en teknisk förståelse för de nya möjligheter som innovationer ger, utvecklas inte förståelsen för marknaden på samma sätt. Vid utveckling av nya produkter baserade på ny teknik används gamla produkter och framgångar som grund. På marknaden har dock efterfrågan ändrats, och nya förutsättningar gäller för att tillfredsställa kunderna.

– Har du en produkt med hög osäkerhet och hög komplexitet är det viktigt att vara medveten om de kognitiva problemen, säger Mirko Ernkvist. Det finns en tendens hos etablerade företag i en bransch att se på och värdera ny teknik utifrån gamla ramar som man tidigare använt, och därmed riskerar man att missa nya möjligheter.

Avhandlingen presenterades den 3 februari 2009.
Författare: Mirko Ernkvist

Avhandlingens titel: ”Creating Player Appeal. Management of Technological Innovation and Changing Pattern of Industrial Leadership in the U.S. Gaming Machine Manufacturing Industry, 1965-2005.”

Institution: Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mirko Ernkvist, 0736-496437
mirko.ernkvist@econhist.gu.se

Avhandlingen har sin utgångspunkt i två utställningar om migrationshistoria; Afrikafararna och Kongospår. Författaren analyserar både innehållet i utställningarna och själva förmedlingsprocessen genom genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Hon har intervjuat producenter, museiföreträdare, museipedagoger, lärare och elever om sina uppfattningar av historieförmedlingen.

– Intentionerna och målen för historieförmedling på våra museer är att verka för demokratiska värderingar som jämlikhet och demokratisk handlingsberedskap säger Cecilia Axelsson. Mina resultat visar dock att det är andra faktorer som är avgörande för hur historia förmedlas, nämligen ekonomiska förutsättningar och tillgång till historiskt källmaterial samt de pedagogiska övertygelserna och historiesynen hos museiföreträdarna.

Undersökningen visar vidare hur de aktuella utställningarna förmedlar underordningsmönster och asymmetriska relationer mellan kvinnor och män och mellan svenskar/skandinaver och afrikaner. Gränsdragningarna mellan ”oss” och ”de andra” är stundom mycket tydliga. En av utställningarna erbjuder dock mer utrymme för reflektion och eget meningsskapande än den andra, eftersom den problematiserar förekomsten av afrikanska kvarlevor i Skandinavien och erbjuder fler berättelser och röster i utställningen.

Intervjuerna med lärare och elever visar slutligen att besöken i utställningarna ofta är enstaka tillfällen som sällan införlivas i elevernas utbildning i ett längre tema eller perspektiv. Flera av eleverna tog okritiskt till sig museernas förmedling, medan andra blev provocerade och utmanade. Eleverna hade få möjligheter att diskutera sina erfarenheter vare sig i museerna eller i skolan. Flera av avhandlingens resultat pekar på att förmedlingen av historia i utställningarna inte svarar upp mot kraven i en demokratisk utbildningskonception.

Cecilia Axelsson kommer ursprungligen från Växjö och är numera verksam som gymnasielärare i Malmö.

Avhandlingen ”En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten ” försvaras fredagen 27 februari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är fil. dr Carina Rönnqvist, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Axelsson, e-post: cecilia.axelsson@vxu.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Anita Norlund har granskat läroböcker, intervjuat lärare och granskat de nationella proven i svenska.

– En vanligt förekommande föreställning är att kritisk läsning främst innebär att akta sig för ”det falska” eller att värdera tillförlitlighet i texter, säger hon.

Men kritisk läsning betyder även att kunna läsa kritiskt-analytiskt: att bland annat kunna sovra, göra jämförelser och paralleller, och att kunna se orsak och verkan.

Det betyder också att kunna läsa kritiskt-integrerande: där de egna ställningstagandena integreras med texternas ställningstagande, eller där olika texters ställningstagande integreras med varandra.

Slutligen betyder det att kunna läsa kritiskt-ideologiskt: att ifrågasätta världsbilder, ett sätt att synliggöra underordnade gruppers villkor och på så sätt även synliggöra de egna villkoren som elev.

Anita Norlunds granskning visar att inte minst inom många av de läromedel som riktar sig till elever på gymnasieskolans yrkesinriktade program reduceras den kritiska läsningen ofta till något ganska ytligt:

– Det kan handla om att eleverna ska titta på vilka fakta som finns om den egna idolen på Internet och om de faktauppgifterna är sanna eller falska. Jag menar att det är ett sätta att reducera de här eleverna. Även de är kompetenta att analysera texter om samhälleliga frågor, precis som eleverna på de studieförberedande programmen förutsätts vara, säger Anita Norlund som ser hur frågorna om citatteknik och källhänvisningsteknik får ta stor plats.

– Frågan är om det är det mest väsentliga angreppssättet för de frågor som handlar om människors gemensamma angelägenheter. Sant och falskt och publiceringsdatum kanske har mindre betydelse än frågor som ”Vems perspektiv saknas i texten?”, säger hon.

Uppdraget att göra eleverna till kritiska läsare vilar på skolans alla ämnen, men med tanke på att ämnet svenska har såväl nationella prov som mål och betygskriterier för läsning kan förväntningarna sägas vara störst på just svenskämnet.

Anita Norlund är i grunden gymnasielärare och sedan 2007 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Borås. Hon lägger fram sin avhandling ”Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 27 februari, kl 13.15.
Opponent: Professor Kjell Lars Berge, Oslo.

Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Norlund@hb.se, 033-4354233, 0708-163735

Avhandlingen visar att det är vanligast med uttryck av negativa känslor, sådana som avsky och förakt, i patienternas mimik.

– Man kan spekulera i vad detta beror på, möjligen är det ett uttryck för låg självkänsla hos patienterna, att det så att säga skulle kunna röra sig om uttryck för självförakt, säger Helena Fatouros Bergman.

Ett nytt forskningsresultat i avhandlingen är att dessa negativa emotionella uttryck ter sig som relativt stabila vid upprepade intervjuer. Patienterna verkade också ge utryck åt likadana negativa emotioner oberoende av vem som intervjuade dem.

Tidigare forskning har avhandlat vardagliga samspelssituationer och har visat att patienterna undviker att uttrycka negativa känslor i samband med ögonkontakt.

– Kanske har patienterna omedvetet inte velat skylta med dessa negativa emotioner för samtalspartnern, säger Helena Fatouros Bergman.

Så var däremot inte fallet i ett kliniskt sammanhang. I de intervjuerna visade patienterna negativa emotionella ansiktsuttryck även i samband med att de hade ögonkontakt med intervjuaren. Det tyder på att patienterna i kliniska intervjusituationer tycks vara mer benägna att kommunicera negativa känslor till psykologen.

– Avhandlingen visar därmed att det emotionella samspelet med denna patientgrupp bör uppmärksammas mer. Att följa upp det känslomässiga innehållet i patientens utsagor visade sig dessutom även vara av betydelse för upprättandet av välfungerande kommunikation med dessa patienter, säger Helena Fatouros Bergman.

Avhandlingens titel: Emotional interplay and communication with patients diagnosed with schizophrenia.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Helena Fatouros Bergman, Stockholms universitet, tfn 070-737 51 02, e-post helena.fatouros-bergman@psychology.su.se
Delar av avhandlingen finns på: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8503
Porträttfoto finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=58023.

Avhandlingsförfattaren har jämfört hur forskare inom tre skilda discipliner beskriver och bedömer kvalitet inom sina egna discipliner. De studerade disciplinerna är statsvetenskap, litteraturvetenskap och fysik. Syftet är att undersöka hur den interna synen på forskningens och vetenskapens kvalitet och legitimitet varierar inom forskarsamfunden, och hur den kan knytas till olika villkor för den vetenskapliga verksamheten.

Undersökningen är baserad på omdömen om vad som är bra och dålig vetenskap i utlåtanden som ämnesexperter skriver om de arbeten som kandidater till akademiska tjänster lämnat in som meriter. Den sträcker sig över två perioder mellan åren 1950 och 1995. På det viset kan både skillnader och likheter mellan ämnena, och förändringar och konstanta drag över tid analyseras.

Variationen i forskares uppfattningar om och beskrivningar av den egna vetenskapen kopplas i studien ihop med en del interna villkor, som vilka forskningsobjekt man studerar och vilka förutsättningar det ger arbetet. Rangnar Nilsson konstaterar att objektens natur tycks kunna påverka ambitionen till internationalisering eller till att nå ut till allmänheten med sina verk och sina resultat.

Fysikerna betraktar internationellt presenterad forskning som bättre och mer tillförlitlig. Litteraturforskarna är mycket mer intresserade av forskarnas insatser för att sprida sin forskning till allmänheten på olika sätt.

Denna skillnad kan tänkas hänga samman med de båda forskningsområdenas förutsättningar. Fysikernas forskningsobjekt är lika tillgängliga för forskare runt om i världen, och med tiden lika otillgängliga för allmänheter runt om i världen. Det kan ha bidragit till att fysiken (och möjligen andra naturvetenskapliga områden) är mer internationaliserad. Litteraturforskarnas objekt är däremot lättare att dela med en svensk allmänhet, eftersom ämnet traditionellt ägnat sig mer åt svensk litteratur än utländsk.

Statsvetenskapen uppvisar en tydlig förskjutning mot ett över tid ökat intresse för internationaliserad forskning. I deras interna kvalitetsbedömningar är däremot intresset för kandidaternas kontakter med det omgivande samhället svalt. Detta trots att statsvetare så ofta tycks framträda i media i olika sammanhang, och att deras forskning i hög grad kommit att handla om dagsaktuella politiska processer och händelser.

I sina inomvetenskapliga bedömningar framstår statsvetarna som betydligt snävare inriktade mot sitt eget forskarsamfund än någon av de andra disciplinerna. Kanske har det att göra med att samhällsvetenskaperna är relativt unga discipliner, där redan tydligt professionaliserade forskare från början satt agendan. På det viset blir det tydligt i avhandlingen att olika faktorer inverkar på forskarnas egen syn på den vetenskapliga verksamheten och på deras eget arbete.

Avhandlingens titel: God vetenskap. Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner.
Disputationen äger rum fredagen den 6 mars 2009 kl. 10.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Thomas Kaiserfeld, KTH, Stockholm
Avhandlingen kostar 250 kr och kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek,
e-post acta@ub.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rangnar Nilsson 031-786 58 87
rangnar.nilsson@idehist.gu.se