Införande av marknadsekonomi, privatisering av mark och förbättrade kommunikationer, samt regeringarnas förmåga att nå ut även till avlägsna byar, är exempel på detta.
Denna globaliseringsprocess kommer troligtvis att leda till omfattande förändringar i byarnas levnadssätt. Svedjebruket kommer gradvis att ersättas av annan verksamhet, och marken kommer potentiellt att bli tillgänglig för andra ändamål, som exempelvis skogsbruk.
Utvecklingen är tydligare i Vietnam än i Laos, där förändringarna bara börjat och utvecklingen svårare att förutse.
I de studerade områdena i Vietnam har naturskog och naturlig vegetation först ersatts av svedjebruk och sedan av privat bondeskogsbruk, som idag står för råvaruförsörjningen till det tidigare svenskstödda Bai Bang pappersbruk.
För att spegla utvecklingen under de fem decennierna har en multidisciplinär metodik använts, där forskare från olika forskningsfält har samarbetat.
Fredagen den 6 mars kl 13.00 försvarar fil lic Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Farmers and forest land use in Lao PDR and Vietnam.
Opponent är dr Robert Fisher, Australian Mekong Resource Centre, University of Sydney, Australien.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 021-610 41 och 0704-911 811.
E-post: Bo.Ohlsson@srh.slu.se
Kontaktinformation
Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 021-610 41 och 0704-911 811.
Bo.Ohlsson@srh.slu.se
I avhandlingen presenterar han snabbare metoder för att upptäcka kollisioner i interaktiva simuleringar med datorgrafik. Metoderna fungerar för såväl stela kroppar som olika typer av deformerbara kroppar. Förutom inom datorspel, så kan metoderna även tillämpas för simuleringar inom exempelvis robotik, virtuell kirurgi och visualisering.
Thomas Larsson förklarar bakgrunden till problemet:
– Idag kan vanliga datorer rita upp realistiska bilder av komplexa miljöer i 3D på ett ögonblick. Detta utnyttjas flitigt i exempelvis moderna datorspel. Bilderna blir därmed av allt högre kvalitet, och man talar till och med om fotorealistiska bilder. Dessa bilder genereras av ett kraftfullt grafikkort i datorn genom att miljontals små ytor, oftast triangelformade, ritas upp på några få millisekunder.
– Men det räcker inte att bara rita upp bilderna. För att animera eller simulera objekt som rör sig eller flyger omkring på skärmen, så måste objekten kunna reagera på kollisioner. I många fall måste kollisionsberäkningarna, precis som själva bildgenereringen, utföras på några få millisekunder, annars förstörs interaktiviteten och upplevelsen.
Detta är självklart i den verkliga världen där objekten följer fysikens lagar för rörelse och kollision. Men i en datorsimulering åker objekten istället rakt igenom varandra som om de aldrig hade mötts om inte särskilda åtgärder vidtas. Därför krävs metoder som genom beräkningar kan upptäcka att objekten faktiskt kolliderar och som sedan kan vidta lämpliga åtgärder.
I vissa fall kan det räcka att objekten ändrar riktning genom att de studsar ifrån varandra. I andra fall kanske de dessutom ska bucklas till (deformeras), spricka sönder eller till och med explodera.
I framtidens ”Super Mario” kommer det att krävas ytterst snabba kollisionsberäkningar för att simulera och visualisera karaktärernas rörelser och interaktion med omgivningen på ett realistiskt sätt.
Avhandlingen ” Adaptive Bounding Volume Hierarchies for Efficient Collision Queries” presenteras vid Thomas Larssons disputation torsdag 5 mars kl. 14:00 i sal Alfa, Hus U, MDH, Västerås.
Thomas Larsson, som är född och uppvuxen i Västerås, är universitetslektor i datavetenskap på Mälardalens högskola där han bland annat undervisar på Datavetenskapliga programmet med inriktning mot spelutveckling.
Kontaktinformation
Thomas Larsson nås på 021-10 15 14 eller via e-post thomas.larsson@mdh.se.
Ingenjörsstudenters lärandeprocess vid programmering har undersökts i detta avhandlingsarbete, och i det ingår både begreppslig förståelse och lärandet av praktiska färdigheter. Det är framförallt svårigheten att koppla ihop teori med den praktiska programmeringen som nu lyfts fram.
– Det är svårt att förstå meningen med en övning om färdighetsnivån som krävs för övningen inte motsvarar studentens begreppsliga förståelsenivå och vice versa, säger Anna Eckerdal.
Resultaten baseras på intervjuer med studenter, både nybörjare och avgångsstudenter. De är utförda vid en datavetenskaplig institution, i studenternas egen lärandemiljö. I studien deltog ett flertal universitet i Sverige, Storbritannien och USA.
– Min forskning visar bland annat att många studenter har svårt att förstå elementära begrepp och att självständigt skriva även enkla datorprogram efter de inledande programmeringskurserna, säger Anna Eckerdal.
Även i slutet av de datavetenskapliga utbildningarna har studenterna problem med centrala praktiska moment, som att designa programvara, säger Anna. Hon arbetar efter en teoretisk modell och hennes resultat är tillämpbara i programmeringsundervisning.
– Eftersom programmering är en viktig del i de flesta ingenjörsutbildningar hoppas vi att våra forskningsresultat ska bidra till en förbättrad utbildning för dessa studenter, säger Anna Eckerdal.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Anna Eckerdal vid institutionen för informationsteknologi
018-471 29 78, 070-684 63 39 eller Anna.Eckerdal@it.uu.se
Den 5 mars försvarar hon sin avhandling i miljörätt. Det är den internationella miljörätten kring biologisk mångfald som studerats och som nu ifrågasätts.
– Det vi har upptäckt är att det finns klara brister i hela den internationella rätten. Det gör att de gamla grundreglerna blir gällande istället, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Hon har studerat de regler och regelverk som omger biologisk mångfald för att ta reda på hur långt regelverket sträcker sig. Men juridiken kring miljörätt är alldeles för svag och därför blir de gamla normerna gällande istället, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir. Varje land för sig bestämmer då vad de vill göra med sin egen mark, sitt eget vatten och sina naturresurser, säger hon och tillägger:
– Det är inte hållbart i längden, då kommer man aldrig nå målen om en hållbar utveckling.
Den internationella miljörätten är beroende av samordnade insatser för att rädda och bevara miljön och redan år 2010 är det tänkt att minskningen av den biologiska mångfalden ska vända.
– Men med tanke på den lagstiftning som finns är det inte ett realistiskt mål. För att nå dit krävs ett paradigmskifte i juridiken, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Aðalheiður Jóhannsdóttir, juridiska institutionen
+354 525 42 57,
eller Staffan Westerlund, handledare och professor i miljörätt vid juridiska fakulteten, 018-471 26 11 eller Staffan.Westerlund@jur.uu.se
Ett vanligt råd till företag i träindustrin är att satsa mer på produktutveckling, men det har inte funnits särskilt mycket forskning som visar vad som främjar produktutvecklingsarbete i denna industri. Man har till exempel vetat ganska lite om vilka resurser som behövs och om dagens organisationsstrukturer är lämpliga.
Matti Stendahl har i sitt doktorsarbete studerat produktutveckling* (PU) i svenska och finska företag med minst 20 anställda inom den primära träindustrin, dvs. sågverk, hyvlerier, impregneringsverk och ämnesfabriker. Exempel på produkter som utvecklats i de projekt han studerat är värmebehandlat trä, systemlösningar för ”gör-det-själv”-marknaden, byggkomponenter och olika typer av ämnen för snickeriindustrin.
Med hjälp av intervjuer med PU-chefer på 14 företag med stor erfarenhet av att utveckla nya produkter visar Matti Stendahl hur processen kan se ut och vilka faktorer som anses hindra respektive understödja arbetet.
PU-processen beskrevs som informell och flexibel, med en betoning på praktisk testning och feedback. De största hindren i arbetet ansågs vara den starka fokuseringen på det dagliga operativa arbetet och svårigheterna att utnyttja den råvara som blir över när råvaran till den nya produkten sorterats fram, eftersom denna råvara ofta avviker från gängse standardkvaliteter. De faktorer som ansågs främja PU var bl.a. ett aktivt stöd från företagsledningen, nära relationer med kunder, en blandning av akademisk och erfarenhetsbaserad kunskap, en produktidé med konkurrenskraft samt tilldelning av personal till arbetet.
Många av dessa faktorer är välkända från tidigare forskning i olika branscher och antas minska den upplevda osäkerheten och göra det lättare att prioritera mellan arbetsuppgifter i de många gånger komplexa och arbetskrävande PU-projekten. Betoningen på praktiska prov snarare än detaljerad förhandsanalys är dock anmärkningsvärd, menar Matti Stendahl, eftersom en noggrann förhandsanalys har pekats ut som avgörande för framgång i PU-projekt genom att bl.a. bidra till en tydlig produktvision och begränsa sena och dyra ändringar i produktdesign och tillverkningsprocess.
För att kunna utvärdera de faktorer som ansågs främja PU i denna typ av företag och för att få en bredare översikt av upplevda hinder för PU genomförde Matti Stendahl därefter strukturerade intervjuer med verksamhetsansvariga chefer på 110 affärsenheter inom den primära träindustrin.
Analyser av intervjusvaren visade att andelen tjänstemän med universitets-utbildning starkt påverkade PU-aktiviteten i affärsenheterna. Att idéskapande främjas av att olika typer av kunskap integreras finns det goda belägg för i tidigare forskning. Eftersom utbildningsnivån i den primära träindustrin är relativt låg, och den befintliga kunskapen därmed till största del är erfarenhetsbaserad, gynnas produktutveckling i denna industri av en högre inblandning av personer med akademiskt grundad kunskap.
Den upplevda graden av framgång i nyligen genomförda PU-projekt var större då det fanns en väldefinierad produktvision och ett starkt ledarskap i projekten. Detta var förväntat och i linje såväl med tidigare forskning från andra branscher som med åsikterna hos de intervjuade PU-cheferna.
Mer överraskande var att en stark kundorientering inte hade någon inverkan på innovationsaktiviteten i affärsenheterna och att kundsamarbeten hade en negativ inverkan på den upplevda graden av framgång i projekten. Enligt tidigare forskning, och enligt PU-cheferna i denna studie, gynnas nämligen PU-arbete av kundsamarbeten och kundfokusering. Dessa motsägelsefulla resultat kan ha flera förklaringar och tydliggör behovet av mer forskning inom området.
Slutligen uppfattade även affärsenhetscheferna fokuseringen på det dagliga operativa arbetet som det viktigaste hindret för produktutveckling. Att främja långsiktigt innovationsarbete i en miljö fokuserad på kortsiktig verksamhetsstyrning är därför en verklig utmaning för chefer i den primära träindustrin.
* Produktutveckling (PU) definierades som det spann av aktiviteter som lett fram till lansering av en produkt som var ny för det enskilda företaget eller affärsenheten, men inte nödvändigtvis ny för marknaden.
—————————–
Jägmästare Matti Stendahl, institutionen för skogens produkter, SLU, Uppsala, försvarade sin avhandling Product development in the wood industry – breaking Gresham’s law fredagen den 30 januari 2009. Opponent var Professor Eric Hansen, Oregon State University, USA.
Kontaktinformation
Mer information:
Matti Stendahl, 070-319 66 64, Matti.Stendahl@sprod.slu.se
1998 blev sexårsverksamheten en egen skolform och fick benämningen förskoleklass, med en gemensam läroplan tillsammans med fritidshemmet och grundskolan.
I förskoleklassen är den pedagogiska samlingen tyngdpunkten. Där binds dagens aktiviteter, teman och ämnen samman och integreras till en helhet.
– Samlingen är central, där händer mycket i samspelet mellan barn och vuxna och mellan barnen. Den borde också vara en mötesplats för barns och lärares olika perspektiv, men blir många gånger den vuxnes arena, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Hon har i sin avhandling videoobserverat barn och lärare i 15 förskoleklasser och intervjuat 115 sexåringar.
Förskoleklassens styrdokument anger att lek är en väsentlig del i det aktiva lärandet. I praktiken visar det sig svårt att omsätta detta i praktisk handling i relation till barnens perspektiv.
– Det handlar om att bli medveten om hur barn resonerar när de ställs inför en uppgift som de upplever som svår och att stimulera barn att klara utmaningar och våga övervinna hinder. Men många barn ser sig själva som hinder i min undersökning, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Hennes analys visar att lärare ofta har svårigheter att omsätta styrdokumenten i praktisk handling vad gäller barns perspektiv. Ett mycket skolinfluerat arbetssätt får dominera i förskoleklassen, där förskollärarna dominerar som yrkesgrupp i undersökningen.
Uppgifterna barnen arbetar med presenteras på ett sätt som många gånger inte väcker intresse eller så förstår inte barnen hur de ska utföra uppgiften. När barnen arbetar med skolförberedande uppgifter eller om de upplever uppgiften som svår kommunicerar lärarna dessutom mindre med barnen kring uppgiftens genomförande.
– Mycket tas för givet. Ofta handlar det om uppgifter inom ett tema som man arbetar med. Man bemöter inte sexåringarna från deras sätt att se och tänka och reflektera, utan ger enbart instruktioner. Man klarar inte alltid att förklara den skolförberedande uppgiften, till exempel genom att själv fråga barnet om hur han eller hon tänker i situationen. Barnens delaktighet i samspelet ges på så sätt mindre utrymme, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Agneta Simeonsdotter Svensson lägger fram sin avhandling ”Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 6 mars kl 13.15.
Plats: Margareta Huitfeldtsalen, Pedagogen Hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
Kontaktinformation
Kontakt: agneta.simeonsdotter@ped.gu.se, 031-7862045, 0737-827727
Forskare vid SLU har tidigare visat att åtminstone 75 procent av fiskoljan i fodret kan bytas ut mot plantoljor som t.ex. rapsolja, men att detta medför att kvoten långa, nyttiga fettsyror minskar. Bioaktiva substanser i fodret (t.ex. sesamin) kan hjälpa fisken att syntetisera dessa långa fettsyror från kortare, som i rapsoljan.
SLU-forskarna har nu, i samarbete med Anders Kiessling, Aquaculture Protein Center, och Lars Edebo, Sahlgrenska sjukhuset, testat att ersätta även fiskmjölet med alternativa proteinkällor. Det rör sig om en sorts trådbildande svampar, så kallade zygomyceter (Rhizpopus oryzae), som kan odlas på avfallsvatten från pappersindustrin.
Man har också testat musslor som foderråvara i foder för regnbåge och röding. Foder där fiskmjölet helt hade ersatts med musselmjöl och till 20 procent med zygomyceter gav inga skillnader i tillväxt jämfört med fiskar som utfodrats med traditionellt fiskbaserat foder. I nuläget kan hälften av både fiskoljan och proteinet i fodret bytas ut mot t.ex. musslor, zygomyceter och rapsolja utan risk för fiskens tillväxt och hälsa.
Det långsiktiga målet för forskarna är att 90 procent av fiskprodukterna i fiskfodret ska kunna bytas ut mot mer hållbara foderkällor. Ett framtidssenario är ett kretslopp där mussel- och fiskodling kombineras. Musslorna tar upp de näringsämnen som läcker från fiskodlingen och kan sedan malas ner till mjöl för att ingå i fiskfodret.
Fördelen med musselmjöl är att detta innehåller de långa, fleromättade, marina omega 3-fettsyror, som saknas i vegetabiliska råvaror. Zygomyceter har en aminosyraprofil som stämmer bra överens med fiskmjöl.
En kombination av dessa två alternativa foderkällor ter sig, enligt forskarna, som en lovande bas till framtidens fiskfoder men behöver testas vidare. Ett avelsarbete gör dessutom att den odlade fiskens förmåga att omvandla alternativa foderkällor till animaliskt fett och protein förbättras avsevärt.
Kontaktinformation
Läs mer
Odlad fisk växer bra på rapsolja http://www.slu.se/?id=551&puff=91
Sesamfrön förbättrar odlad lax http://www.slu.se/?id=551&puff=171
Kontakt
Jana Pickova, 018-67 20 11, Jana.Pickova@lmv.slu.se
Institutionen för livsmedelsvetenskap
Eva Brännäs, 090-786 82 95, Eva.Brannas@vfm.slu.se
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Själv med bakgrund som entreprenör inom butiksbranschen, har Torbjörn Ljungkvist, nybliven doktor vid Institutionen för Data- och Affärsvetenskap, länge fascinerats av den osäkerhetsfaktor som omgivit entreprenörskap.
– Det finns en inneboende spänning, en dynamik, särskilt i inledningsfasen, man frågar sig ”kommer de lyckas eller inte”, berättar han entusiastiskt om sitt intresse att närmare studera ämnet. Något som i vintras också resulterade i en avhandling.
”Stora risker” och ”naivitet”
Med deltagande observationer, en metod lånad närmast från sociologin, valde Torbjörn Ljungkvist att närma sig entreprenörer och affärsrådgivare fån nätverket Connect Sjuhärad i deras löpande möten med varandra. Sammanlagt deltog han i femton olika möten med två olika grupper entreprenörer där den ena var i begynnelsefasen och sökte rikskapital medan den andra hade kommit en längre bit och var etablerade. Han märkte då tidigt att rådgivningen skiftade starkt beroende på vilken grupp entreprenörerna tillhörde.
– De som befann sig i begynnelsefasen utsattes i större utsträckning för en icke-konstruktiv kritik. Värdeuttryck som exempelvis ”fullständigt naiv” och ”jätte stor risk” förekom mycket oftare än i möten med de etablerade entreprenörerna, förklarar Torbjörn Ljungkvist.
Sammansvurna experter
Dessutom tenderade experterna, sex till åtta stycken åt gången, inta en samstämmig uppfattning, vilket innebar att de refererade till varandras kritik. Detta bidrog till att den enskilda entreprenören allt mer intog en försvarsposition, berättar Torbjörn Ljungkvist. Han bevittnade en del frustration på grund av det.
– En del entreprenörer kände att de behövde snacka av sig till mig eftersom jag var en neutral tyst part.
Skapande framför målmedel-rationaliteten
Besviken över resultaten och bekymrad över att entreprenörsandan kan komma att kvävas, föreslår Torbjörn Ljungkvist i sin avhandling åtgärder som frångår målmedel-rationaliteten i experternas genomgång.
– Istället för att utgå ifrån affärsplaner, tidsramar och ekonomiska prognoser som ändå inte är statiska, borde affärsrådgivare fokusera på att uppmuntra entreprenörerna i deras skapande och hjälpa dem att hitta nya marknader, allianser och utveckla samarbete med kunder.
Kontaktinformation
Torbjörn Ljungkvist
E-post: torbjorn.ljungkvist@hb.se
Telefon: 033-4355926
– Svenska kyrkan är en på flera sätt unik samhällsaktör med rikstäckande verksamhet på lokal nivå. Mitt mål var att utifrån ett teologiskt perspektiv förstå och beskriva Svenska kyrkan som en social aktör, säger Jonas Ideström.
Genom att studera Svenska kyrkan i Flemingsberg har han kartlagt och analyserat de grundläggande strukturer som formar den lokala kyrkan. En sådan struktur har exempelvis skapats kring den anställda personalen, en annan kring gudstjänsten och en har skapats i förhållande till Flemingsberg.
– Studien visar hur den lokala kyrkan är tydligt rotad i miljonprogramsområdet Grantorp och att detta präglar dess identitet. Många som tillhör andra kyrkor och samfund, men som bor i Grantorp, firar gudstjänst i den lokala kyrkan och den lokala kyrkan ser sig själv som en slags ambassadör för de som bor och lever i Flemingsberg, säger Jonas Ideström.
Avhandlingen tar också upp de sociala återverkningar som en globaliserad marknadsekonomi får i Flemingsberg. Området beskrivs av flera aktörer som en region för utveckling och tillväxt som konkurrerar med andra platser. Den lokala kyrkan är delaktig i detta arbete, samtidigt som de genom sina verksamheter och sina berättelser bidrar med en alternativ förståelse av Flemingsberg, säger Jonas Ideström och tillägger:
– Avhandlingen bidrar med kunskap om hur Svenska kyrkan på ett konkret sätt präglar och formar ett lokalt sammanhang. Genom sina verksamheter på exempelvis sjukhus, äldreboenden och häktet bidrar den lokala kyrkan till att skapa utrymmen för alternativa perspektiv och värderingar.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Jonas Ideström, teologiska institutionen, kyrkovetenskap
018-471 37 77; 073-916 16 57
Jonas.Idestrom@teol.uu.se
P53-genen ser till att celler med skadat DNA antingen reparerar sitt DNA eller begår självmord. Om p53 är skadad, vilket är fallet i ungefär hälften av alla cancertumörer, tillåts celler som är på väg att utvecklas till cancerceller att leva vidare. En stor del av cancerforskningen kretsar kring processer i cellen som p53 ger upphov till.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu identifierat en ny gen, kallad Wrap53, som reglerar p53s aktivitet. Studien, som publiceras i tidskriften Molecular Cell, visar att Wrap53 ger upphov till en molekyl, ett så kallat antisense-RNA, vars närvaro är nödvändig för att tillräckliga mängder p53-protein ska produceras vid DNA-skada.
Enligt Marianne Farnebo, en av forskarna bakom studien, indikerar fynden att skador i Wrap53 indirekt kan orsaka cancer. Wrap53 är därför ett nytt tänkbart mål för framtida cancerterapier.
– Mutationer i p53-genen bidrar till cirka hälften av alla cancerfall. I den resterande hälften är p53 sannolikt inaktiverad på andra sätt. Ett sätt skulle kunna vara att skador i Wrap53 har gjort att produktionen av p53-protein har uteblivit, säger hon.
Studien är också en av de första som visar hur antisense-RNA reglerar gener i människokroppen. Det är välkänt att gener ofta styr varandra genom att deras slutprodukter, vanligen proteiner, påverkar genuttrycket. Vid antisense-reglering sker styrningen istället genom att gener med överlappande sekvenser ger upphov till RNA-molekyler som stabiliserar eller bryter ned varandra, vilket är avgörande för om RNA-molekylerna i sin tur bildar proteiner eller inte.
– Minst 20 procent av alla gener kan regleras av antisens-RNA, så det är potentiellt en mycket vanlig styrmekanism. Men det har varit svårt att visa att antisense-RNA verkligen fyller viktiga funktioner i kroppen, vilket vi har lyckats göra i den här studien, säger Marianne Farnebo.
Publikation: “Wrap53, a natural p53 antisense transcript required for p53 induction upon DNA damage”, Salah Mahmoudi, Sofia Henriksson, Martin Corcoran, Cristina Méndez-Vidal, Klas G. Wiman & Marianne Farnebo, Molecular Cell, 27 februari 2009.
För mer information, kontakta:
Med dr Marianne Farnebo
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 703 67 eller 070-217 42 04
E-post: Marianne.Farnebo@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Små populationer har svårt att anpassa sig. Det blir ofta inavel i små populationer, vilket gör att de saknar genetisk variation och därför dör ut, säger Jacob Höglund.
Den genetiska variationen och anpassningsförmågan är centrala i boken. Boken tar upp genetikens betydelse för överlevnad. Idag är många arter utrotningshotade; groddjur, fåglar och skogshöns bland många andra.
– Ett annat exempel är rävarna i Sverige som drabbades av rävskabb. De som överlevde var avkommor till föräldrar som var resistenta mot skabb. I populationen fanns en variation som gjorde att en del överlevde, säger Jacob Höglund.
Förutom att behandla ämnet evolutionär bevarandegenetik tar boken upp nya tekniker inom genomforskningen.
– Idag vet man mer om genomet och man har tillgång till många fler markörer och det är lättare att studera genetiska variationer och få en komplett bild av genomet och regioner som varit utsatta för ett naturligt urval, säger Jacob Höglund.
Boken vänder sig främst till doktorander och mastersstudenter som vill få en bild av vad evolutionär bevarandegenetik är för något, en slags sammanfattning vad man vet på området och hur den nya genomforskningen kan bidra till att hindra att arter dör ut.
För mer information, vänligen kontakta:
Jacob Höglund, professor vid institutionen för ekologi och evolution, populationsbiologi och naturvårdsbiologi.
018-471 26 71; 070-425 01 26
Jacob.Hoglund@ebc.uu.se
Det har länge rått enighet om att om en nations skuld är så stor att den troligtvis inte kommer att kunna betalas tillbaka är det mest produktivt att skriva av den. Det har också varit vedertaget att om nationens skuld är något mindre är det bäst att inte skriva av skulden eftersom det medför minskade skäl för det skuldtyngda landet att förbättra sin egen ekonomi.
Detta synsätt baseras bland annat på en etablerad teoretisk modell av de amerikanska forskarna Jeffery Sachs och Max Corden. Nu visar ny svensk forskning att mekanismen i själva verket fungerar tvärtom.
Sven Tengstam, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling vidareutvecklat Jeffery Sachs och Max Cordens modell och funnit att om man ser utvecklingen över en längre tidsperiod så blir följderna annorlunda.
– Den tidigare analysen var mycket kortsiktig, säger Sven Tengstam.
Den inkluderade bara vad som händer just när skulden skrivs av. Vi ser att i ett längre perspektiv medför skuldavskrivning att ett land ökar sina egna investeringar. Tidpunkten för investeringen skjuts framåt men den totala volymen av egna investeringar ökar. Med bibehållen skuld förblir man fattig också över tid vilket innebär mindre möjligheter att förbättra den egna ekonomin.
Sven Tengstam är noga med att påpeka att nationers skulder i allmänhet självklart ska betalas, men menar att den tidigare modellen har hindrat även lämpliga avskrivningar.
Avhandlingen inkluderar också en artikel om fattigdomsbekämpning i Zambia.
Landsbygden söder om Sahara är jordens fattigaste region. Sven Tengstam har intervjuat 5 000 småbrukarhushåll i Zambia och visar att det lönar sig för småbrukarna att ha flera inkomstkällor.
Han har också undersökt vilka faktorer som påverkar ett hushålls inkomstkällor: Utbildning ökar möjligheterna för lönearbete utanför jordbruket och för egenföretagande och lönearbete inom jordbruk används delvis som en nödlösning då den egna åkermarken inte räcker till.
– Mer säker tillgång på jord och tydliggjord äganderätt är viktiga faktorer för minskad fattigdom, säger Sven Tengstam.
Man bör också underlätta de mer perifert belägna regionernas integrering i Zambias ekonomi och då behövs satsningar på infrastruktur. Dessutom är det viktigt med tillgång till krediter.
Avhandlingen, som består av fyra separata artiklar, presenterades den 16 december 2008.
Författare: Sven Tengstam
Titel: “Essays on Smallholder Diversification, Industry Location, Debt Relief, and Disability and Utility”
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Sven Tengstam
Mail: sven.tengstam@economics.gu.se
Tel: 031-786 1276, 0736-51 16 85
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har identifierat ett protein i lungorna, som är viktigt för immunsystemet vid en allvarlig autoimmun lungsjukdom som inte sällan har dödlig utgång.
Det nyupptäckta proteinet, som går under benämningen KCNRG, finns i de celler i de nedre luftvägarna som finns på bronkernas yta. Iakttagelsen gör det möjligt för forskarna att närmare studera den första fasen av den autoimmuna sjukdomen, dvs när immunsystemet på ett felaktigt sätt angriper kroppsegen vävnad istället för att attackera främmande organismer som bakterier eller virus. Fyndet ger också nya möjligheter att utveckla nya diagnostiska metoder.
Forskarna har använt en ovanlig ärftlig autoimmun sjukdom, autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS-1), som modell. Patienterna med denna sjukdom drabbas av att immunsystemet felaktigt angriper flera vävnader, som exempelvis lever, insulinproducerande celler och binjurar.
– Det är först nu som vi förstått att även lungorna angrips och att detta i flera fall kanske är den allvarligaste komponenten av sjukdomen APS-1, säger läkaren Dr. Mohammad Alimohammadi.
– Vår förhoppning är att upptäckten av det protein som immunsystemet är riktat mot, förutom att möjliggöra tidig diagnostisk, även skall kunna användas till att förstå mekanismen bakom uppkomsten av vanliga folksjukdomar som t.ex. astma och kronisk bronkit.
Studien leddes från Uppsala och är resultatet av ett europeiskt samarbete. För att verifiera sina resultat använde sig forskarna av verktyg från det stora svenska proteinatlasprojektet, the Human Protein Atlas (http://www.proteinatlas.org).
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta Mohammad Alimohammadi på mobil: 0708- 82 99 22 eller e-post: mohammad.alimohammadi@medsci.uu.se
– Det som är anmärkningsvärt är att läkemedlen även i mycket låga koncentrationer har en effekt, och att de tillsammans har större effekt än var och en för sig, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
– Alla läkemedel som släpps ut i naturen bör betraktas som föroreningar, och vi vet att många av dem också finns i dricksvattnet. Eftersom de kan vara hälsofarliga för både människor och andra levande organismer är det oerhört viktigt att undersöka vilka effekter de har, inte minst tillsammans.
Örebrostudien, som har publicerats i Science of the Total Environment, är den första i sitt slag som genomförts. Syftet var att ta reda på hur en blandning av vanliga läkemedel påverkar kroppens immunförsvar. Och resultaten visar att vissa substanser i vattnet fungerar inflammationsdämpande, medan andra i stället ökar immunförsvarets reaktioner vid en pågående inflammation.
Forskarna har hittills arbetat med prover från vattendrag vid Borås, från Umeälven och från två lappländska sjöar. Inte oväntat fanns de högsta koncentrationerna vid Borås. Vid analyserna fokuserade man på 17 vanliga läkemedel, bland annat anti-inflammatoriska och anti-depressiva mediciner, som alla återfanns i vattnet.
I laboratoriet tillförde man sedan samma doser av dessa substanser i sterilt vatten för att se den sammanlagda effekten på mänskliga celler. Resultatet var att en pågående inflammation minskade, alltså hade de en anti-inflammatorisk effekt trots de mycket låga koncentrationerna.
Nästa steg var att undersöka effekten av vatten som hämtades direkt från vattendragen vid Borås. Då blev resultatet överraskande nog det motsatta och inflammationen ökade, det vill säga immunförsvaret reagerade kraftigare. Det fanns alltså andra och ännu okända substanser som hade en tydligt mätbar effekt.
– Vi vet ännu inte om det är en eller flera pro-inflammatoriska substanser, eller om det handlar om bakterier eller andra biologiskt aktiva molekyler. Men oavsett vad det handlar om så är det osannolikt att de bara har släppts ut i Öresjön vid Borås.
Per-Erik Olsson betonar att det ännu inte går att dra några slutsatser om just dessa läkemedel innebär en hälsofara i vattnet, men med tanke på att de bara är en liten del av de olika mediciner som släpps ut och kombineras med varandra finns det anledning att ta problemet på allvar. Det är redan känt att vissa läkemedel verkligen är skadliga för djur och växter när de hamnar i naturen.
Forskargruppen som ingår i Centrum för livsvetenskap vid Örebro universitet kommer nu att gå vidare med vattenanalyser från andra platser i Sverige, och även försöka identifiera den eller de okända substanser i vattnet från Öresjön som ökar cellernas inflammatoriska reaktion.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per-Erik Olsson, 019-30 12 44 eller 0706-83 14 41.
Tidigare studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Eidevald har undersökt vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt har barns könsmässiga “identitetsskapande” analyserats utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna.
Resultatet av Christian Eidevalds forskning visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt, men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika situationer.
Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för jämställdhetsarbetet i förskolan.
Christian Eidevald är utbildad förskollärare och blev 2003 antagen som doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 27 februari 2009.
Avhandlingen har handletts av professor Mohamed Chaib och docent Helene Ahl vid Högskolan för lärande och kommunikation.
Fakultetsopponent är docent Eva Reimers, verksam vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Christian Eidevald, tfn 036-10 14 46 (arb) eller mobil 070-440 48 42
christian.eidevald@hlk.hj.se
Professor Mohamed Chaib, tfn 036-10 14 40 (arb) eller mobil 070-655 93 45
mohamed.chaib@hlk.hj.se
– Det här belyser hur viktigt det är att kvinnor med tidigare psykisk sjukdom får extra god omvårdnad i samband med förlossningen och hjälp att sova, säger forskaren Anna Nager, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
Riskfaktorerna för att drabbas av psykos efter en förlossning har tidigare varit svåra att studera. Det krävs ett mycket stort antal kvinnor för studierna eftersom sjukdomen, till skillnad mot förlossningsdepression, är relativt ovanlig. Ungefär 1 kvinna/1000 förlossningar drabbas.
Genom att sammanlänka flera olika register från 1973 och framåt har läkaren Anna Nager kunnat studera ett antal olika faktorer som påverkar insjuknandet i förlossningspsykos. I sin doktorsavhandling visar hon bland annat att hög ålder hos modern, att inte bo tillsammans med pappan till barnet, för tidig födsel och akut kejsarsnitt ökar risken för psykos efter förlossningen. Den absoluta riskökningen för dessa faktorer var dock liten.
Tidigare psykisk sjukdom visade sig däremot vara en mycket kraftig riskfaktor. Cirka 35 procent av kvinnorna som vårdades för psykos efter förlossning hade varit inlagda för psykisk sjukdom inom två år innan de fick barn. Anna Nager fann samtidigt att risken för inläggning på sjukhus på grund av psykos efter en förlossning minskade kraftigt under 90-talet, det vill säga under samma period som antalet psykiatriska bäddar i slutenvården minskades. Det här är oroande menar hon:
– Kvinnor med psykos efter förlossning bör inte skötas i öppenvård eftersom risken är stor att de skadar både sig själva och barnet. Tyvärr finns det en risk att de här kvinnorna hamnar mellan stolarna, eftersom de varken passar in på en psykiatrisk klinik eller på en förlossningsavdelning. Det bästa vore om det fanns utarbetade rutiner på sjukhusen med ett eget rum och kunnig personal där kvinnan kunde vårdas tillsammans med sitt barn.
Anna Nager har även följt upp de kvinnor hon studerat för att se på risken att insjukna på nytt i psykisk sjukdom. Det visade sig att inläggningsfrekvensen på grund av psykisk sjukdom åren efter förlossningspsykosen var mycket hög. Högst var risken under de första fem åren efteråt, men även 20 år efter förlossningspsykosen hade de här kvinnorna en så stor risk för inläggning som 20 procent per år.
– Eftersom den höga siffran gällde även för kvinnor som inte varit inlagda på grund av psykisk sjukdom innan, kan man spekulera i om förlossningen triggar igång en kronisk psykisk sjukdom hos vissa känsliga kvinnor, som annars skulle ha förblivit friska, säger Anna Nager.
Avhandling: Postpartum Psychosis and the Association with Sociodemographic and Obstetric Factors, Anna Nager, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, CeFAM.
För ytterligare information, kontakta:
Anna Nager, forskare och ST-läkare i allmänmedicin
Tel: 0707422317
E-post: anna@nager.net,
Daphne Macris , informationsansvarig, CeFAM
Mobil: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
